Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak

Relevanta dokument
Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

Var ska det nya reningsverket byggas?

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer


Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Regional, översiktlig och strategisk planering

Biogasstrategi för Östersund kommun

UPPDRAGSNUMMER

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Komprimerad gas - Logistik och ekonomi

Flytande biogas till land och till sjöss. Slutseminarium i projektet

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Rent vatten idag och i framtiden

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Underlag till samråd. Biogasanläggning i Strängnäs

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

Samhällsbyggnadskontoret P Program för Väghyveln 10 i Södertälje. Upprättad SAMRÅDSHANDLING

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Härnösand Biogas. Bilaga M2. Alternativ lokalisering

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp UNITED BY OUR DIFFERENCE BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan invånare varav Ystad

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län

Biogasanläggningen i Boden

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Borås Stads Trafikstrategi Förädla det vi har

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr:

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

LNG/CNG möjligheter till backup för biogasmackar i Norrbotten och Västerbotten

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Regionala och lokala mål och strategier

Planering i tidiga skeden

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

Omstart av färdplanens arbetsgrupper - workshop. 25 januari 2012

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Om arbetet med Mölndal stads trafikstrategi

BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Clean Vehicles miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna!

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

DEN GODA GRÖNA STADEN

Gasnät Mälardalen ger mer biogas?

LNG/LBG i Helsingborgsregionen. Gasmarknadsrådet Lars Göransson, 27 november 2014

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Utställningsförslag översiktsplan Vallentuna kommun 2040

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av

SÖDERBÄRKE STATION (del av Vad 4:18)

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012

Översiktsplan för Borås

Detaljplan- Samrådshandling. För del av Björken 4, Götene tätort, Götene kommun, april 2018

Yttrande över Haninge stad stadsutvecklingsplan. fördjupning av översiktsplanen, utställningshandling,

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Öppet hus Tvärförbindelse Södertörn

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Transkript:

Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak Delprojekt 3 Linda Aldebert-Karlsson Sverige AB 2013

Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska förutsättningar för en samrötningsläggning i Strängnäs för utveckling av lantbruket och produktion av biogas för fordon. Som ett delprojekt har genomförts en lokaliseringsutredning av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak. Syfte Målet med projektet är att säkerställa de affärsmässiga och tekniska förutsättningarna för byggnation av en biogasanläggning i Strängnäs av en sådan storlek att den kan förse samtliga bussar knutna till bussdepån och en publik biogasmack i Strängnäs med förnybart biogasbränsle. Denna lokaliseringsutredning är en del i detta projekt. Genomförande har genomfört utredningen på uppdrag av Strängnäs Biogas AB. Förutsättningar i Strängnäs kommun Strängnäs kommun har ca 32000 invånare, kommunen ligger inom en av Sveriges mest växande regioner. Enligt de prognoser som gjorts på regional och statlig nivå så kommer regionens befolkning att öka väsentligt och i allt snabbare takt. För Strängnäs del bedöms att befolkningen kommer att fördubblas på ca 60 år. En sådan utveckling ställer stora krav på långsiktig planering. Strängnäs kommun redovisar i sitt pågående översiktsplanearbete markanvändning i tätorterna. I den senaste fördjupade översiktsplanen Strängnäs stad Härad ligger stort fokus på utvecklingen på kort och lång sikt samt även inriktning för en hållbar utveckling med en sammanhållen stad och utpekande av övrig utveckling längs stråk som i framtiden kan försörjas med kollektivtrafik och infrastruktur på ett hållbart sätt. En viktig drivande faktor för kommunens tillväxt är Svealandsbanan med sina två stationslägen i kommunen, Läggesta och centrala Strängnäs. Även det strategiska läget som Rv55 och E20 har genom kommunen gynnar tillväxten. En växande befolkning innebär ett ökat behov av

person- och godstransporter. Den tillväxt som på sikt väntas dubbla befolkningen i Strängnäs kommun ställer särskilda krav på planeringen för varuförsörjningen och för så kallade arbetsresor. I dokumentet Trafikstrategi för Strängnäs kommun 2040 pekas på att oönskade effekter i Strängnäs stad uppkommer om inte förändringar i resemönster och resvanor åstadkoms. Utmaningen ligger i att utveckla ett attraktivt och hållbart samhälle med bibehållna särdrag och kvalitéer i våra tätorter och städer. Samtidigt är det viktigt beakta att trafiksystemets uppbyggnad även väsentligt inverkar på möjligheter för landsbygdens utveckling och människors möjligheter att bo och verka där. För att utvecklingen ska leda till positiva effekter måste man ha ett helhetsperspektiv i planeringen. Kommunens målsättningar I trafikstrategin anges att onödiga bilresor måste ersättas av gång-, cykel- och kollektivtrafik om man ska uppnå ett hållbart och attraktivt transportsystem. Den nödvändiga biltrafiken måste så långt möjligt anpassas mot hållbarhet och till viss del ersättas med alternativa färdmedel. Transportsystemet behöver bli effektivare, säkrare och förutsättningar skapas genom att utnyttja marken mer effektivt i våra samhällen så att plats ges för sociala möten och verksamheter vilket bidrar till stadens attraktivitet. Utveckling mot ett hållbart transportsystem i en attraktiv stad kan bara uppnås om alla hjälps åt, genom delaktighet och dialog. Kollektivtrafikens roll Under 2010 var det totalt ca 818 000 påstigningar med buss inom Strängnäs kommun. År 2007 var motsvarande siffra 745 000 påstigningar. Resandet har således ökat med mer än 10 procent på fyra år. Ökningen har skett i den regionala trafiken samt stadstrafiken medan resandet i den lokala landsbygdstrafiken i huvudsak inom kommunen har minskat i omfattning. Ökningen i regiontrafiken beror på utökad regional trafik mot Eskilstuna samt att busstrafik införts till Södertälje. Kommunen har ambitionen att minska koldioxidutsläppen för de kommunala transporterna med 30% till 2020 med år 2009 som basår. (Källa: Trafikstrategi för Strängnäs kommun 2040)

Biogasanläggningens lokalisering En lokaliseringsutredning har utförts, med tre lokaliseringsalternativ. Vid utredningen har följande kriterier använts: närhet till avsättning för biogas (bussdepån i Strängnäs och planerad publik tankstation) närhet till större vägar för in- och uttransport av material påverkan på omgivning (boende, naturvärden etc.) tillgänglig yta bör vara minst 20 000 m 2 tillgång till detaljplan tillgång till vatten och avlopp tillgång till fjärrvärme markförhållanden Gorsinge industriområde (vald lokalisering) Miljötillstånd har erhållits för en lokalisering av en biogasanläggning på fastigheten Gorsinge 1:1, på markerat område visat i kartan nedan. Området är ca 200X125 meter stort. Lokaliseringen har föreslagits av Strängnäs kommun. Området är detaljplanlagt för industri, lager, handel med skrymmande varor mm (Detaljplan för Gorsinge 1:20 m fl, del av, Gorsingeskogen i Strängnäs, Strängnäs kommun). Flera skäl talar för den valda lokaliseringen. Dels så ligger området nära E20 och väg 55 vilket gör att tillgängligheten för in- och uttransport av material är god. Samtidigt ligger området tillräckligt nära bussdepån i Strängnäs för ledningsbunden gastransport. Avståndet till boende är långt och det faktum att området är utpekat som lämpligt för industri i kommunens fysiska planering talar för lokaliseringen. Området är redan plansprängt, vilket gör att etableringen innebär minimal påverkan på naturvärden. Sammantaget gör detta att Gorsinge industriområde har bedömts vara klart fördelaktigare än de andra två alternativen. Marken för alla tre alternativ (inklusive det valda) ägs f.n. av Strängnäs kommun. De tre lokaliseringsalternativen ses i kartbilden nedan:

De tre lokaliseringsalternativen i området sydost om Strängnäs tätort.

Lokaliseringsalternativen i sammanfattning I tabellen nedan visas de tre lokaliseringsalternativ som har utvärderats med avseende på olika kriterier. Kriterie Malmby Storängen Gorsinge Transportkostnader Samtliga alternativ likvärdiga Samtliga alternativ likvärdiga Samtliga alternativ likvärdiga Längd biogasledningar 2 km dubbel + 1 km enkel. Ca 500 m dubbel + 1 km enkel. 2,5 km dubbel + 1,5 km enkel. Markbärighet Bra Dålig Bra Tillgång till VA Ja Ja Ja Tillgång till billig energi/ fjärrvärme FV FV Möjligheten till fjärrvärme utreds. Risk för störningar av omvärlden Småindustri i området. Ca 500m till boende i Malmby. Liten, annan tung industri i området. Kontor finns i närheten. Liten, >500 m till närmaste boende. Sammantaget innebär detta att alla tre alternativ är fullt möjliga lokaliseringar för en biogasanläggning. Skillnaderna som finns är inte av avgörande betydelse ur miljösynpunkt, men Gorsinge har bedömts som fördelaktigare utifrån flera perspektiv. Framför allt så är området detaljplanlagt för industri med miljökonsekvenserna för detaljplanen väl utredda. Påverkan på naturvärden är minimala eftersom området redan är starkt påverkat av pågående plansprängningsarbete. Gorsinge är det alternativ som har längst avstånd till boende och andra verksamheter. Området är också lätt åtkomligt från E20 vilket innebär att den tillkommande trafik som biogasanläggningen genererar är mycket liten i jämförelse med befintlig trafik. De enda nackdelarna som finns med Gorsinge jämfört med de andra två alternativen är att ledningsdragningarna för gasledningar blir något längre och att det ännu inte finns något beslut om att dra fjärrvärme till området. I en sammantagen bedömning så bedöms Gorsinge ändå som det klart fördelaktigaste alternativet. I kartan nedan finns inritat vald lokalisering samt bussdepån, reningsverket och två tänkbara alternativ för lokalisering av en publik tankstation.

Bussdepån Länstrafikens bussdepå i Storängens industriområde öster om Strängnäs centrum ligger på ett avstånd om knappt 2 km fågelvägen från vald lokalisering av biogasanläggningen i Gorsinge industriområde. I praktiken kan en gasledning mellan de båda platserna bli ca 2,5 km lång med 2 3 vägpassager längs sträckningen. Vid försörjning med biogas till en stor andel eller

samtliga av bussarna knutna till bussdepån, är ledningstransport att föredra jämfört med lastbilstransport. Avloppsreningsverket Strängnäs kommuns centrala avloppsreningsverk, med en faktisk produktion om ca 30 000 personekvivalenter, ligger ca 2,7 km fågelvägen från planerad biogasanläggning. Reningsverket har rötkammare för rötning av avloppsslam som är f.n. är tagna ur drift. I det fall reningsverkets rötkammare tas i drift och biogas börjar produceras, så kan det vara intressant att leda biogas från reningsverket till en ny biogasanläggning i Gorsinge industriområde för uppgradering tillsammans med biogasen från den nya anläggningen. Avloppsreningsverket ligger endast ca 700 m fågelvägen från bussdepån. Om en gasledning för uppgraderad biogas dras mellan bussdepån och den planerade biogasanläggningen, så kan ev. en ledning för rågas från reningsverket samförläggas större delen av sträckningen och därmed hålla nere kostnaden. Lokaliseringsalternativ tankstation Möjliga alternativ för lokalisering av en publik tankstation på den östra sidan om Strängnäs centrum har undersökts och Strängnäs kommuns mark- och exploateringsenhet har tillfrågats om lämpliga platser. De två alternativ som har bedömts som mest lämpliga beskrivs nedan. Sulas MC Sulas MC på Annebergsvägen 2 har uttryckt intresse för att hyra ut mark för etablering av en tankstation för fordonsgas. Platsen ligger ca 3 km öster om Strängnäs centrum och endast ca 500 m från bussdepån, längs en tänkt sträckning av gasledning mellan bussdepån och planerad biogasanläggning i Gorsinge industriområde. Avståndet för ledningsdragning mellan Sulas MC och biogasanläggningen blir ca 2 km. Om en gasledning dras mellan bussdepån och planerad biogasanläggning så blir tillkommande gasledning till Sulas MC endast en kort förgrening. Sulas MC är, jämfört med det andra alternativet vid E20, en placering som ger något kortare avstånd för tankning av lokala fordon i Strängnäs centrum. Å andra sidan kommer sannolikt

färre fordon av förbifartstrafiken på E20 att tanka här. Avståndet från närmaste avfart från E20 till Sulas MC är drygt 2 km. McDonald s/avfart från E20 Intill McDonald s och en befintlig bensinstation (Statoil) har Kilenkrysset tomtmark för etablering av liknande verksamheter. Markpriset är relativt högt, men närheten till E20, McDonald s, pendlingsparkering och en bensinstation med fullservice gör att mängden sålt bränsle kan förväntas bli högre än vid Sulas MC. En tankstation vid E20 kan försörjas antingen med lastbil eller med gasledning. Avståndet fågelvägen från E20 till tänkt lokalisering av biogasanläggningen är ca 1,3 km. Rakaste vägen går dock genom bergig och kuperad terräng i och från Gorsinge industriområde. Den praktiskt och ekonomiskt bästa sträckningen är sannolikt en förgrening om ca 2 km från en ev. gasledning mellan biogasanläggningen och bussdepån. Back-up med lager för flytande metangas För att öka leveranssäkerheten för i synnerhet kollektivtrafikens bussar är en back-up med ett lager för flytande metangas ett vanligt alternativ. Ett sådant lager kan ev. också fylla en funktion som spetslast och reserv för SEVAB vars kraftvärmeverk ligger strax öster (ca 400m) om bussdepån. I ett system där biogasanläggning, bussdepå, kraftvärmeverk och publik tankstation är sammankopplat med gasledningar så bidrar naturligtvis ett lager för flytande metan till att öka driftssäkerheten i hela systemet. Placeringen av ett sådant lager kan i princip vara var som helst kopplat till gasledningarna, med hänsyn taget till regler för brandsäkerhet mm. Ökad leveranssäkerhet kan i viss mån också fås genom samarbete med andra biogasanläggningar. Station för tankning av gasflak Då biogas ska transporteras med lastbil används vanligen sk. gasflak med trycktankar av stål eller komposit. Dimensioneringen av en sådan station, med avseende på antalet flakplatser, avgörs av hur stor del av produktionen som ska transporteras med lastbil, från någon enstaka flakplats till 6 7 st för en rationell hantering med tre flak per transport.

Av kostnadsskäl är det fördelaktigt om en station för tankning av gasflak kan förläggas i anslutning till en plats för lokal tankning av trycksatt gas. Samma kompressorer kan då användas för både tankning av fordon och av gasflak. Även service och tillstånd underlättas då dessa ligger i anslutning till varandra. Lastning och lossning ställer dock krav på tillräckliga köroch vändytor. Tillgängligt utrymme vid aktuella platser för lokal biogastankning har inte analyserats närmare, men vid en överblick ser det ut som att tillräckliga ytor finns vid de båda beskrivna platserna för en publik tankstation. Om all producerad biogas skall transporteras med lastbil lokaliseras tankningsplatsen naturligen vid biogasanläggningen. Regionalt biogasnät i Mälardalen I ett projekt som drivs av Biogas Öst studeras förutsättningarna för att länka samman lokala biogasnät med varandra i ett större regionalt nät i Mälardalen. Ett sådant nät skulle innebära stora fördelar för ett biogassystem i Strängnäs liksom i övriga orter med produktion eller användning av biogas. Behovet av lokal back-up elimineras och möjligheterna att köpa och sälja gas mellan produktionsanläggningar och användare i hela regionen möjliggörs. Resultat från studien beräknas finnas tillgängliga sommaren 2014 då studien ska vara klar.