Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist, filsf, filantrp ch djupt trende katlik. Hn km att bli den första kvinnan i mdern tid att erhålla en examen i medicin i Italien. 1899, efter att hn just tagit sin examen, reste hn runt hela Italien ch föreläste m "Den nya kvinnan". Hn berättade m sin egen strävan sm lett fram till hennes examen, ch beskrev den nya tidens kvinna sm en framförallt vetenskapligt tänkande persn. Under hela sin karriär tg hn sig fta tid att ta ledigt från sitt arbete för att ge sig ut ch föreläsa m kvinnrs situatin. 6 januari 1907 öppnade hn i Rm en skla för de så kallade "bildbara". Genm mfattande fältstudier ch praktik utvecklade hn den så kallade mntessripedaggiken. Hn hade str framgång i att lära barn, sm tidigare fått tillbringa sina liv på mentalsjukhus ch andra institutiner, att läsa ch skriva. Under trettitalet skickades hn i exil av Musslini, eftersm hn vägrade att hjälpa till med att utbilda barn till att bli sldater. Hn flyttade till Spanien ch när det spanska inbördeskriget bröt ut 1936 flyttade hn till Nederländerna ch sedan till Indien. Hn återvände till Nederländerna 1949 där hn levde tills hn 1952 dg i staden Nrdwijk aan Zee. Där har än idag Assciatin Mntessri Internatinale (AMI) sitt högkvarter. 1
Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Studiebesök på Nyckelsklan, Naturnyckeln ch Ängsnyckeln Kmmentarerna nedan m mntessripedaggiken i verkligheten baseras på ett studiebesök på Nyckelsklan i Södertälje. Sklan består av Nyckelsklan sm är en grundskla 1 9, samt försklrna Naturnyckeln ch Ängsnyckeln. Sklan har ttalt ca 270 elever varav ca 70 i de två försklrna, ca 70 i klasserna 1 4 samt ca 130 i klasserna 5 9. De yngsta barnen i försklrna är drygt ett år. Sklan arbetar till viss del åldersintegrerat i följande grupperingar: 1 4 åringar 5 6 åringar Årskurs 1 Årskurs 2 4 Årskurs 5 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Naturnyckeln ch Ängsnyckeln är mntessriförsklr sm ckså anammat ur ch skurtanken, dvs. man är ute så str del av dagen sm det bara är möjligt. Sklan visar gda resultat. 85,7% av eleverna i årskurs 9 nådde målen i alla ämnen, jämfört med samtliga sklr i Södertälje kmmun där 67,9% nådde målen i alla ämnen. Nedan används samlingsbegreppet Nyckelsklan för att referera till Nyckelsklan, Naturnyckeln ch Ängsnyckeln. Mntessripedaggiken Mntessripedaggikens sex grundpelare baseras alla på Maria Mntessris första ch grundläggande tanke: Barnet i centrum. Den genmsyrar alla idéerna nedan likaväl sm det dagliga arbetet bland barnen. 1 Den förberedda miljön En mntessrilärares främsta uppgift är att ge barnen adekvat hjälp ch stöd, mjuk respektfull behandling ch tillhandahålla en miljö sm stimulerar ch ger barnen många erfarenheter. I en sådan "förberedd miljö" ansåg Maria Mntessri att barnen spntant blev stimulerade ch aktiva. Hn såg ckså att barnen blev ivrigare att lära sig mer ch mer allteftersm de arbetade ch att deras nyvunna kunskaper i sin tur stimulerade dem att gå vidare. Ett aktivitetsbehv skapades när barnen arbetade. Denna syn på hur barnen lär sig leder till en undervisning sm utgår från barnen ch sm erbjuder dem ett aktivt arbetssätt. Den förberedda miljön är betydelsefull för barnens utveckling på alla plan, både fysiskt, psykiskt, intellektuellt, scialt, känslmässigt ch andligt. Detta innebär bl.a. att man lägger str vikt vid inredning ch planering av rummet så att det är strt ng att tillåta rörelse, stimulans från andra barn såväl sm avskildhet, självständighet ch möjlighet för läraren att bservera. Ordning ch struktur i miljön är ckså en viktig förutsättning ch utgör en nödvändig ram för den frihet sm läraren ger. 2
Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Nyckelsklan består av tre stra rum i en U frm. Rummen är öppna utan väggar ch har högt i tak. Färgerna är ljusa ch samtliga möbler är anpassade till barnen, inklusive köksbänkar, taletter ch handfat. I dessa rum pågår undervisning till lika åldersgrupper i lika ämnen samtidigt vilket på ett sätt verkar mycket stimulerande, men vi undrar lite över den ljudmatta av surr sm är ständigt närvarande ch sm skulle kunna verka störande. I ett Mntessrirum finns material både för praktiska, intellektuella ch sinnestränande övningar. Så gtt sm allt material fyller flera funktiner. Ofta arbetar små barn sensriskt med det. Sedan använder äldre barn samma material för intellektuell förståelse. De flesta material är självrättande. Allt material finns bara i ett exemplar ch har sin särskilda plats i rummet. Den sm använt ett material har ansvar för att det snyggt ch prydligt kmmer på plats igen. På Nyckelsklan fanns mycket sådant mntessrimaterial, allt i färg ch, strleksrdning sv ch allt på sin plats. Dessutm fanns ftn av allt material så man visste vad sm skulle ligga var även man inte kunde läsa. Klasserna är åldersblandade ch på så sätt utvecklas barnen scialt genm att barnen tar hand m ch har utbyte av varandra. Mntessrisklr har inget fast schema utan bara tider för dagens början ch slut. Småraster förekmmer inte utan istället tar barnen paus vid behv. På Nyckelsklan användes denna metd för raster ch det verkade fungera mycket bra. 2 Frihet ch ansvar Mntessripedaggiken menar att det är inm givna ramar ch väl definierade strukturer sm friheten ska utövas. Pedaggiken ska innehålla frihet i fstran inte frihet från fstran. Frihet är någt sm barnet växer in i, lär sig att uppfatta ch använda. Det finns alltså inget likhetstecken mellan frihet ch möjligheten att göra ingenting alls. I en mntessriskla får barnet inte mer frihet än det klarar av. Denna strukturerade frihet kan delas in i lika mråden. På Nyckelsklan var alla dessa friheter tydliga inslag i arbetsdagen. Frihet i valet Barnen är fria att själva välja sysselsättning utifrån det sm läraren har visat. De kan ckså välja att arbeta ensamma eller tillsammans med andra. Frihet i rummet Barnen är fria att röra sig i rummen ch utmhus m de så önskar. De hämtar ch ställer tillbaka material, de arbetar vid brd på glvmattr eller i sffan. När barnen får röra sig fritt kan de lägga sin kncentratin på arbete i stället för på att disciplinera krppen att sitta still i en sklbänk. På Nyckelsklan kunde eleverna t..m. äta var de ville så länge de inte störde någn annan. Frihet i tiden Barnet får hålla på med den aktivitet de valt så länge de önskar, ch kan upprepa en övning m de vill. Frihet från tävlan Barnen får arbeta i sin egen takt ch behöver inte tävla mt varandra. Detta utvecklar deras önskan att hjälpa andra. På Nyckelsklan uppmuntrades samarbete mellan lika åldrar. 3
Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Frihet att växa Barnen är fria att växa ch utvecklas i egen takt. De får sina behv tillfredsställda ch blir lugna, trygga ch glada ch disciplinprblemen minskar av sig själv Frihet ger ansvar Målet är att barnen ska bli självständiga ch ansvarsfulla människr. När man ger eleven frihet att välja måste man respektera elevens val ch uppmuntra arbetet ch stötta ch leda endast vid behv. Den inskränkning i friheten sm finns är att man inte får göra någt sm mtsätter sig andras intressen. På Nyckelsklan uppmuntrades t.ex. egna initiativ ch nya kmbinatiner av ch användningsmråden för materialet. 3 Individualisering Samarbete Individualisering innebär att undervisningen ska anpassas till varje enskild elev. Individualisering är en förutsättning för samarbete. När ett barn har lärt känna sig själv, när det ser sin egen förmåga ch finner trygghet i den, då kan det med full kraft ta del i ett samarbete. Ett samarbete där lika barns egenskaper ch individuella drag tillsammans skapar resultat. En mntessrilärare ska i första hand inte förmedla kunskap utan bservera barnen ch individualisera undervisningen ch hjälpa barnet att hitta sin självkänsla ch egenvärde. Tanken kan sammanfattas i meningen Hjälp mig att göra det själv. Ett barn sm är tryggt i sig själv ch känner sin egen individuella kapacitet fungerar bra i grupp, ch kllektivt arbete är viktigt inm mntessripedaggiken. Men sammansättningen ch antalet barn i en grupp styrs inte av läraren utan av barnens intressen ch önskemål. Den individualiserade undervisningen ch spntant arbete i grupp var en genmgående tanke på Nyckelsklan, ch man uppmuntrade andra typer av intelligens än bklärande, såsm praktiskt arbete sm en väg att lära sig. På Nyckelsklan har man t.ex. ett mediatrg där elever sm kanske har svårt med bklärandet kan jbba med andra media såsm film ch ljud ch datrpresentatiner sn alternativ till böcker ch skrivande. 4 Hjälp till självhjälp Självförtrende Självständigheten är den naturliga frtsättningen på mntessripedaggikens frihetsprincip. Det är ur friheten sm självständigheten utvecklas, den självständighet sm sedan ger självförtrende ch förmåga till kritisk granskning. Ett barns första instinkt är att utföra sina handlingar utan hjälp. Detta kräver lyhördhet ch respekt från vuxenvärlden. Ibland är den vuxnes hjälp nödvändig, men ftast både vill ch kan barnet göra det själv. All nödig hjälp hindrar barnet i dess utveckling. Att hjälpa barnet hjälpa sig själv är den mest centrala delen i mntessripedaggiken. På Nyckelsklan har man sm sagt ett mediatrg sm sköts av eleverna ch sm lärarna får vända sig till för hjälp med datrer, videbandspelare mm. Därmed är eleverna experterna ch lärarna dm sm behöver hjälp. 5 Knkretin Mtrik I mntessripedaggiken har rörelsens, mtrikens ch krdinatinens utveckling en betydande plats. Maria Mntessri såg den sm en av grundstenarna för all inlärning. Särskilt handens arbete 4
Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green hänger samman med hjärnans utveckling, ch barnens kncentratinsförmåga ökar när de använder sina händer. Dessa kunskaper m hur barnet använder krppen ch rörelserna för sin inlärning har skapat de knkreta ch sensriska material sm ingår i mntessripedaggiken. Mtriken i vardagssysslrna, sinnesträningen ch de intellektuella övningarna frmar krpp ch intellekt ch förbereder barnet för utfrskandet av livet. Maria Mntessri kallade händerna för själens verktyg ch intelligensens instrument. På Nyckelsklan integrerar man fta praktiska mment i undervisningen. Ett exempel är när man byggde en snigellåda för att dla sniglar sm sedan tillreddes ch serverades till lunch. 6 Helheten Fredstanken En av Maria Mntessris centrala tankar m tillvarn kan sammanfattas i citatet: Alla har en särskild avsikt. Alla har en särskild uppgift. Alla har ett särskilt ansvar. Alla delar hör ihp ch bildar en helhet. Hela världen i gemenskap. Fred på jrden. Hn ville ge alla barn möjlighet att förstå helhetens betydelse ch därmed fredens nödvändighet. Den ksmiska planen är ett av nyckelbegreppen i mntessripedaggiken, ch Maria Mntessri ansåg att allt levande, från tidernas ch planeternas begynnelse, följer en plan. Även människans individuella utveckling från barn till vuxen följer denna plan. Denna idé bildar grunden i tanken m helhetens betydelse för att förstå världen måste man ha ett helhetsperspektiv, ett sammanhang. Maria Mntessri använde begreppet ksmisk utbildning. Med det menade hn den kunskap barnen måste få m de ksmiska planen, m universum ch m människans utveckling ch plats i universum. Målet med den ksmiska utbildningen är att barnen ska utveckla en mgnad ch en självständighet för att sedan själva kunna bidra till en förbättring av jrdens möjligheter. Tanken är att varje steg i utvecklingen bygger på det förra ch med hjälp av de insamlade detaljerna kan barnen sedan bygga de sammanhang, den helhet sm är syftet med kunskapsinhämtningen. Maria Mntessri menade att vår ksmiska uppgift är att skapa sammanhållning mellan människr ch att skapa en förenad, fredlig värld. Därför måste människr bli medvetna m att vi är fysiskt förenade med varandra genm att vi br på samma jrd. Hn menade att en framtida, varaktig samexistens människr emellan måste börja med barnen ch barn sm fått en ny typ av fstran. För att varje barn ska kunna utveckla sina psykiska krafter, leva i fredliga relatiner med andra människr ch förstå sin uppgift på jrden, krävs en utbildning sm är ämnad att vara en hjälp till livet. En utbildning sm utvecklar barnet självt till en ksmisk kraft. På Nyckelsklan fkuserade man inte så mycket på den ksmiska planen, däremt var man nga med att försöka undervisa med ett hlistiskt synsätt ch att sätta in saker i sitt sammanhang. Referenser Mntessri i Sverige De sex grundläggande principerna i mntessripedaggiken, Carlssn, Anders, Utgiven av Mntessriförbundet. 5
Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Artikel m Maria Mntessri på http://en.wikipedia.rg/wiki/maria_mntessri. Studiebesök på Nyckelsklan, Naturnyckeln ch Ängsnyckeln. 6