KURS I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Institutet 5 poäng Seminarier Föreläsningar Gruppövningar Klinik Inläsning 23% Laborationer 22% 24% 31% Mål Kursen skall ge grundläggande kunskaper om etiologi, patofysiologi, symtomatologi, terapi och profylax vid de vanliga inhemska infektionssjukdomarna, i öppen och sluten vård. kunskaper om de vanligaste tropiska sjukdomarna. kompetens att handlägga svåra infektionsfall som bakteriell meningit (varig hjärnhinneinflammation), septikemi (blodförgiftning) och akut malaria. kunskaper om rationell antibiotiaanvändning. kännedom om handläggning av HIV/AIDS. kunskap i handläggning av samhällsfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen. kännedom om det svenska vaccinationsprogrammet. Innehåll och uppläggning Kursen som är på 4 1/2 veckor omfattar översiktsföreläsningar kliniska seminarier i mindre lärarhandledda grupper. diskussioner avseende diagnostik, epidemiologi, klinik och terapi. kliniska ronder med överläkare på respektive avdelning. patientbaserad undervisning ( bedside - undervisning) i mindre grupper under ledning av kliniska assistenter och lärare. träning i klinisk problemlösning och diagnostik. jourtjänstgöring (börjar andra kursdagen) på kliniken. deltagande i infektionsjourens arbete på mottagningen. Undervisning i klinisk mikrobiologi är integrerad i föreläsningarna och i seminarierna. Obligatoriska moment Obligatorisk närvaro krävs vid de kliniska seminarierna och överläkar- och bedsideronderna samt vid alla kliniska moment. 1 05-01-31
Examination För att få delta i tentamen krävs godkänd kurs samt att ha deltagit i de obligatoriska momenten. Sluttentamen är skriftlig med cirka 40 kortsvarsfrågor som täcker alla kursavsnitten inkl den integrerade kliniska mikrobiologin. Många av kortsvarsfrågorna är baserade på fallpresentationer. Skrivningsgenomgången, som är obligatorisk, sker omedelbart efter tentamen. Kunskapskrav - definition Innebär att den studerande skall äga sådant detaljkunnande att han/hon självständigt kan identifiera, handlägga och behandla angivna sjukdomstillstånd. definiera, behöva förstå Innebär sådana kunskaper att den studerande kan igenkänna angivna sjukdomstillstånd gentemot vanliga differentialdiagnoser samt, ev efter samråd med kollega eller litteraturstudium, behärska utredningsrutin, behandlingsindikationer samt terapi. ÄMNESOMRÅDEN STREPTOKOCKSJUKDOMAR Beskriva, diagnostisera och behandla scarlatina, tonsillit, impetigo och erysipelas streptokockseptikemi, endocardit och nekrotiserande fasciit/myosit Poststreptokock-komplikationer: reumatisk feber och glomerulonefrit STAFYLOKOCKINFEKTIONER Beskriva, diagnostisera och behandla hud- och mjukdelsinfektioner, skelettinfektioner och sepsis inklusive endokardit. TSS, stafylokockinfektioner som nosokomialt problem, främmande kroppsinfektioner Multiresistenta stafylokocker (MRSA), SSSS KNS INFEKTIONER I SPOTTKÖRTLAR OCH LYMFOIDA VÄVNADER Beskriva, diagnostisera och behandla mononukleossyndromet och andra orsaker till faryngotonsillit. 2 05-01-31
Komplikationer till tonsillit och mononukleos och parotit, naturalförlopp och behandlingsmöjligheter vid CMV och toxoplasmos. Tularemi, difteri och parotit LUFTVÄGSINFEKTIONER Symtom, diagnostik, behandling och vanliga komplikationer vid nedre luftvägsinfektioner orsakade av pneumokocker, mycoplasma, Chlamydia, Legionella och influensa. Etiologi, symtom, behandling samt principer för smittspridning vid rinit, sinuit, otit, faryngit, epiglottit och laryngit. Symtom diagnostik och behandling och vanliga komplikationer vid nedre luftvägsinfektioner orsakade av H.influenzae, stafylokocker, Chlamydia psittaci, tuberkelbakterier och andra virusinfektioner än influensa. Beskriva, diagnostisera och behandla infektioner vid kronisk bronkit. Respiratorisk insufficiens och assistera ventilation vid nedre luftvägsinfektioner. HERPES-, ADENO- OCH ENTEROVIRUSINFEKTIONER Herpesvirusinfektioner HSV1 och 2. Kliniska manifestationer, naturalförlopp och överföringsvägar. Antiviral terapi Enteroviroser; sjukdomsbild, smittsamhet. TARMINFEKTIONER Beskriva, diagnostisera och behandla infektioner orsakade av salmonella (inkl Salmonella typhi), shigella, campylobacter, EHEC och ETEC, Yersinia enterocolitica, Clostridium difficile, Giardia lamblia. Norwalk agent Ge smittförebyggande råd till patienter med akut infektiös diarré Indikationer för antibiotikaprofylax och självbehandling av turistdiarré Entamöba hystolitica. Övriga tarmpatogena E-coli infektioner Akuta diarrésjukdomar ur ett globalt perspektiv 3 05-01-31
VIRAL HEPATIT (Hepatit A, B, C, D OCH E) Beskriva, diagnostisera och handlägga akut hepatit Smittvägar, smittrisker, inkubationstider samt profylaktiska möjligheter Serologisk differentialdiagnostik mellan olika hepatittyper Handläggning av kroniskt bärarskap av hepatitvirus. Antiviral behandling av hepatit URINVÄGSINFEKTIONER Asymtomatisk bakteriuri, cystit och akut pyelonefrit hos kvinnor samt urinvägsinfektioner hos män. Val av antibiotika vid behandling. Recidiverande cystit CNS INFEKTIONER Bakteriell meningit inkl Borrelia-infekionter Tolka provsvar på vanliga likvorlaborationer. Etiologi, diagnostik och behandling och prognos vid virusencefalit. Cerebrala abscesser och fokala encefaliter SEPSIS-ENDOKARDIT Sepsis/endokardit, septisk chock, multiorgansvikt Understödjande terapi vid septisk chock Sepsisbilden hos immunsupprimerade 4 05-01-31
TROPIKSJUKDOMAR Malaria (diagnostik, profylax och behandling) Vaccination och annan profylax vid utlandsresa Protozo- och masksjukdomar, framförallt avseende geografisk utbredning och smittöverföringsvägar. Hemorragiska febrar och tropiska viroser, rickettsioser, lepra. Häslokontroll av hemvändande u-landsarbetare, adoptivbarn och invandrare. Ovanligare sjukdomar med särskild smittrisk t ex rabies, haemorrhagiska febrar, difteri och pest SMITTSKYDD Handläggning av samhällsfarlig respektive anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Det svenska vaccinationsprogrammet. Basala infektionsepidemiologiska begrepp Isoleringsprinciper för smittsam person på sjukhus OKLARA FEBERTILLSTÅND Utredningsrutiner vid oklar febersjukdom HIV/AIDS HIV-infektion. smittvägar, smittrisker, expositionsprofylax Symtom och klinik vid primär HIV infektion Kliniska tecken/symtom och diagnostik vid begynnande immunbirst Vanligaste AIDS-definierande tillstånden Det globala HIV-perspektivet Behandlingsmöjligheter INFEKTIONER HOS IMMUNDEFEKTA Etiologi och handläggning av infektioner vid splenektomi och neutropeni och hypogammaglobulinemi. Infektioner hos diabetiker och infektioner associerade med främmande material. Infektioner under graviditet 5 05-01-31
TUBERKULOS Tuberkulos, smittvägar, risk för smitta, inkubationstid och möjligheter till profylax Behandling av tuberkulos. Principer för vårdrutiner vid smittsam tuberkulos Indikationer för tuberkulintestning samt tolkning av densamma ANTIMIKROBIELLA MEDEL Antibakteriellt spektrum, indikationer, kontraindikationer, biverkningar för penicillin, cefalosporin, erytromycin, tetracyklin, klindamycin, metronidazol, trimsulfa och kinolongruppen. Ekologiska konsekvenser och resistensproblematik Motsvarande för övriga betalaktamantibiotika samt makrolider, aminoglykosider och fucidin samt vancomycin, acyklovir och svampmedel. FÄRDIGHETER Kunna ta en infektionsanamnes inkluderande väsentliga epidemiologiska uppgifter (När? Var? Hur?); ta ett för respektive utredning/diagnos relevant status. Kunna smittskyddslagen vad gäller smittspårning, och anmälning av allmänfarliga sjukdomar Ta samt bedöma odlingar från blod och övriga lokaler, malariautstryk och tjock droppe Invasiv infektionsepidemiologi (leverbiopsi, bronkoskopi, lavage, LP) Smittskyddlagens övriga moment som ej angetts ovan 6 05-01-31