Nybro Intresseförening för Montessori Tallgårdsvägen 3 382 36 Nybro Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Nybro Montessoriförskola 2016-2017 Allt har en särskild avsikt. Alla har en särskild uppgift. Alla har ett särskilt ansvar. Alla delar hör ihop och bildar en helhet. Hela världen i gemenskap. Fred på jorden (M. Montessori)
Innehållsförteckning 1. Varför en likabehandlingsplan 1.1 Lagens innehåll 1.2 Likabehandlingsplanen 2. Definition av begreppen 2.1 Diskriminering 2.2 Direkt diskriminering 2.3 Indirekt diskriminering 2.4 Bristande tillgänglighet 2.5 Trakasserier och sexuella trakasserier 2.6 Kränkande behandling 2.7 Befogade tillsägelser 3. Ansvar, vision och delaktighet 3.1 Vår vision 3.2 Barnens delaktighet 3.3 Vårdnadshavarnas delaktighet 3.4 Pedagogernas delaktighet 3.5 Presentation av planen 4. Främjande arbete 4.1 Gemensamt för Nybro Montessori 4.2 Värdegrundsarbete på förskolan 4.3 Mål för verksamhetsåret 2016-2017 5. Kartläggning 5.1 Metod 5.2 Nuläge 6. Förebyggande arbete 7. Det åtgärdande arbetet 7.1 Arbetssätt och rutiner för att hantera kränkande behandling och trakasserier
1. Varför en likabehandlingsplan? Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) 6 kap. 1.1. Lagens innehåll Enligt skollagen (2010:800) 6 kap. 8 ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan. 1.2. Likabehandlingsplanen Enligt diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap.16 ska en utbildningsanordnare varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för alla i verksamheten. 2. Definition av begreppen Under följande punkt kommer det ges en beskrivning på de olika begreppen. 2.1. Diskriminering Diskriminering är när någon, barn eller vuxen, missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - ålder Det finns sex olika former av diskriminering enligt lagen. Direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Om en händelse är diskriminering beror på den enskilda situationen. 2.2 Direkt diskriminering Är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än annan i en jämförbar situation. 2.3 Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. Till exempel när det finns en rutin eller regel som verkar neutral men som särskilt missgynnar personer enligt de sju diskrimineringsgrunderna. 2.4 Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att verksamheten inte vidtar särskilda tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. 2.5 Trakasserier och sexuella trakasserier Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. 2.6. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker barns eller elevers värdighet. Mobbing är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 2.7. Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla en god miljö. Tillrättavisning; När man säger till ett barn när ett barn gör något mot någon, som kan leda till skada eller gör något som kan skada sig själv. Då kan det vara nödvändigt att höja rösten för att undvika fara. Om barn t.ex. kastar saker, då går det bättre att resonera och prata med barnen och går fram till dem. Hur bemöter och tillrättavisar vi barnen i stressade situationer? Hur kan vi göra? Vi tänker på att sänka rösten och vara nästa överdrivet lugna. Ta inte alla diskussioner på en gång, gå tillbaka och ta det senare. Nu är det bra!! Det blir en svår betydelse för barnen Bra?! Använda oss mer av kroppsspråket t.ex. stop handen, bekräfta med en hand och blick att jag har sett dig! 3. Ansvar, vision och delaktighet Förskolechefen är ansvarig för att det finns en aktuell plan. Personal, barn och föräldrar deltar i utformningen av planen liksom i likabehandlingsplanen i stort. 3.1. Vår vision Vår vision är att vår förskola ska vara en plats där både föräldrar och barn ska känna sig trygga och välkomna. Inget barn får utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, funktionshinder eller sexuell läggning. All personal inom Nybro
Montessori tar aktivt avstånd från och motverkar alla former av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vi på förskolan arbetar för att alla barn ska känna allas lika värde. All personal ska vara väl förankrade i läroplanen och den värdegrund som vi ska arbeta i enlighet med. 3.2. Barnens delaktighet Genom observationer, intervjuer och samtal. 3.3. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom årlig enkät, föräldraråd, föräldramöte och utvecklingssamtal samt i daglig kontakt med förskolans pedagoger. 3.4. Pedagogernas delaktighet Genom det dagliga arbetet, samt genom intervjuer och observationer med barnen. 3.5. Presentation av planen Likabehandlingsplanen presenteras för barnen i början av höstterminen. Hos vårdnadshavare på höstens föräldramöte, i varje tambur på förskolan och på förskolans hemsida. Hos pedagogerna och övrig personal på personalmöte. 4. Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskolemiljö och förstärka respekten för allas lika värde. 4.1. Gemensamt för Nybro Montessori Montessoriförskolans trivselregler (se bilaga) och likabehandlingsplan skall komplettera varandra i syfte att verka för en lugn och trygg verksamhets- och arbetsmiljö för samtliga barn och personal på Nybro Montessori. Barn, pedagoger, samt annan personal i verksamheten kan göra mycket, men det är nödvändigt att även Du som förälder hjälper till. Vi kan tillsammans hjälpas åt att skapa en skola, där alla kan känna sig trygga, trivas och må bra. Barn, personal och föräldrar deltar i arbetet med att skapa bästa möjliga miljö för lärande och gemenskap. Med miljö anses både fysisk- och psykosocial miljö. Det arbetet kräver ett ständigt aktivt engagemang av alla inblandade. 4.2. Värdegrundsarbete på förskolan Värdegrundsarbetet utgår från förskolans läroplan. Det främjande arbetet är en del av verksamhetetens kontinuerliga värdegrundsarbete. Det syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en miljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas.
Som en återkommande del i förskolans värdegrundsarbete arbetar vi varje höst med temat jag och mina kompisar. Syftet är att stärka självkänslan hos barnen och skapa en positiv gruppkänsla. Förskolan arbetar dessutom med materialet Stegvis som är anpassat för barn mellan ca 3 och 6 år. Det innehåller tre olika delar: 1. empati (förstå och komma överens med andra). 2. impulskontroll och problemlösning (lösa sociala problem och använda sociala färdigheter). 3. självkontroll (hantera ilska), självkännedom och självförtroende. 4.3. Mål för verksamhetsåret 2016-2017 Observation och barnintervjuer har under föregående år visat att flickor inte aktivt sökt sig till bygg- och konstruktionslekar. Vi har funderat på hur miljön spelat in i detta och vilka normer vår miljö sänder ut. Detta är något vi vill arbeta för i ett främjande arbete, att skapa förutsättningar för både flickors och pojkars delaktighet i hela förskolans miljö. I läroplanen för förskolan, lpfö98 rev. 2010, står följande: Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Lpfö98 rev. 2010 Utifrån detta har vi arbetat fram våra egna mål för verksamheten. Mål: Förskolan skall arbeta för att: Främja likabehandling av flickor och pojkar Insatser Vi kommer att anpassa och förändra miljön så att det lockar både pojkar och flickor att prova nya aktiviteter och leksaker. I utformning av bygg- och konstruktionshörna kommer vi aktivt att ta hjälp av barnens synpunkter för att skapa en miljö som tilltalar alla. Vi kommer att, tillsammans med barnen diskutera oss fram till ett nytt, mindre stereotypt namn på docken. Vi är uppmärksamma på vilka böcker vi läser för barnen och har i åtanke att låna böcker som belyser olikheter. Personalen kommer under våren att ha fortlöpande diskussioner för att främja ett etiskt förhållningssätt kring genus.
Uppföljning HT 2016 Blåklinten; Miljön; Har tagit in dinosaurier, bygglek och andra djur i lekrummet leken har blivit mer gränsöverskridande. Docken kallas nu för lekrum rummet har börjat att användas mer av framförallt pojkarna. Det vi måste reflektera vidare över är om flickorna fått minskat tillträde till lekrummet eller väljer de att göra andra lekar, står de tillbaka i mamma, pappa och barn lekarna? Hur lockar vi tjejerna att experimentera mer? Just nu upplever vi att pojkarna tar mer plats. Lego har köpts in som har lockat tjejerna till mer konstruktion ett rosa lego som killarna kallar för tjejlego obs; Där är vår roll viktig! Förhållningssätt; Vi reflekterar över hur vi uttrycker oss. I de intervjuer som vi gjorts ser vi att det finns en inställning om att flickor och pojkar inte har samma förutsättningar att jobba med samma saker. Men vi ser att det är svårt att sätta sig in i tankarna att vara det andra könet. T.ex. Vad skulle du jobba som om du var en kille/tjej? Det måste fångas mer spontant genom observationer. Ev. Tjejgrupper Yrken Dokumentation Vallmon; Miljön; Har förändrat och utvecklat miljön För att utveckla leken att locka alla och få dem att prova nya saker, som de annars kanske inte skulle valt. Genom observationer uppmärksammades det att det fanns en avsaknad av bilder uppsatta på t.ex. legobyggen av både flickor och pojkar Det reflekteras över vad som sätts upp och på vilket sätt som aktiviteter presenteras förhållningssätt. Barnen älskar boken Konrads klänning och reagerar inte över att Konrad har klänning. Det har på framförallt ett barn skett en förändring, där det från början tydligt uttalades att man inte gillade boken! Men som nu gärna vill höra och visar att han gillar den. Det fanns ett önskemål från en förälder att vi skulle jobba mer med Genus, där det framkommit att det finns en gruppering mellan killar och tjejer på avdelningen. Vi ska uppmärksamma detta, men ser vid nuläget inte det som ett problem. Yrken dokumentation. Mer kläder att klä ut sig i. Smörblomman; Miljön; Genom att uppmärksamma och utveckla utklädningshörnan har vi sett att fler barn vill leka där, både killar och tjejer. Killarna vill gärna köra vagnen. De bilar som finns på avdelningen används både av alla. Vi reflekterar och observerar att verksamheten erbjuder möjligheten till att killar/tjejer får göra samma saker Förhållningssätt. Dokumentationsväggen. Yrke dokumentation. Alla pedagoger har tänkt till Det är inte så lätt att jobba med genus som ett tema, men vi utvecklar vårt förhållningssätt! Kanske bli filmade/observationer någon gång hade varit intressant att se vårt sätt på film. Hur kommer det bli med lekrummet? Vad kommer det att heta?
Utvärdering Slutlig i juni 2017 5. Kartläggning 5.1 Metod Observation Enkäter Intervjuer med barnen Samtal med barnen Dokumentation 5.2. Nuläge Vid utvärderingen vad observationerna och samtalen med barnen visar att våra åtgärder haft för effekt. 6. Förebyggande arbetet Innebär att verksamheten identifierar risker i aktuell kartläggning. Insatserna syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Utifrån vad vi på förskolan uppmärksammat kan vara i behov av förändring kommer dessa insatser att påbörjas. 7. Det åtgärdande arbetet Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Arbetet ska påbörjas direkt när det kommit signaler om att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. 7.1 Arbetssätt och rutiner för att hantera kränkande behandling och trakasserier Alla anställda, föräldrar och barn ska veta hur de ska agera när de får kännedom om att någon kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Vuxna vänder sig till förskolechef och alla barn ska lära sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt. Kränkningar kan förekomma både mellan barn-barn, vuxen-barn, vuxen-vuxen och barnvuxen.
Barn- barn Pedagogerna samtalar med berörda barn, lyssnar och låter alla komma till tals. Det är viktigt att vi som pedagoger är tydliga med att det är handlingen vi inte accepterar. Berörda vårdnadshavare informeras och det görs även en uppföljning efter samtalet. Pedagogerna observerar barngruppen för att bryta negativa mönster. Vid upprepade tillfällen som är riktade mot samma barn upprättas en handlingsplan och även förskolechef informeras. Skulle insatserna inte ha någon verkan kontaktas vårt resursteam. Vuxen- barn Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för den anställde att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Ser och hör vi att någon kollega kränker ett barn ska vi inte acceptera det genom att diskutera detta i arbetslaget och lyfta och reflektera över situationen som inträffade. Vid upprepade tillfällen kontaktas förskolechefen. Vuxen- vuxen Ett samtal genomförs med berörda parter och förskolechefen. Vid behov erbjuds stöd och handledning. Barn- vuxen Vid upprepade tillfällen kontaktas vårdnadshavare. I arbetslaget försöker vi skapa förutsättningar som förhindrar fortsatta kränkningar. Vid fall av kränkning eller trakasserier skrivs en tillbudsrapport som överlämnas till förskolechefen.
3.Trivselregler Vi skapar en god stämning genom att: Vi respekterar verksamhetstiderna. Vi respekterar andra barn och vuxna. Vi tänker på arbetsron och andras arbeten. Vi använder ett vårdat språk och är artiga. Vi vårdar miljön och plockar undan efter oss. Vi sköter våra ansvarsområden. Vi låter egna leksaker stanna hemma. Montessoriförskolan ersätter inte värdesaker som försvinner/stjäls.