INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN Den interkulturella handledningsmdellen har inm ramen för Lenard da Vinci Transfer f Innvatin utvecklats i samarbetsprjektet CIVET en förkrtning för Cunselling Immigrants in Vcatinal Educatin and Training. Deltagare i prjektet är Etelä- Kymenlaaksn ammattipist (Finland), Newham Cllege f Further Educatin (England), Utbildning ch arbete, Arbete ch välfärdsförvaltningen i Kristianstads kmmun (Sverige), Berlin-Brandenburgische Auslandsgesellschaft (BBAG) e.v. (Tyskland), Greta du Velay (Frankrike) ch Achaia Adult Educatin Institute (Grekland). Vi vet att över hela Eurpa har invandrare, sm inte har sitt nya lands språk sm förstaspråk, prblem med att klara av ch fullfölja en yrkesutbildning i samma utsträckning sm infödda talare. Det finns många rsaker till detta ch sm utbildare, handledare ch arbetsgivare kan vi inte lösa alla dessa prblem. I det här samarbetsprjektet har vi samlat frskning ch praktisk erfarenhet för att kunna tackla en del av de hinder i yrkesutbildning ch handledning sm kan försvåra för invandrare att klara sin utbildning. Eurpakmmissinen har publicerat ett antal dkument sm i detalj återger betydelsen av interkulturell medvetenhet ch i den senaste utgåvan från UNESCO Intercultural Cmpetencies, Cnceptual and Operatinal Framewrk (2013) betnar man hur viktigt det är att utveckla interkulturella färdigheter i alla undervisningsmiljöer. Handledningsmdellen sm vi har arbetat fram bidrar till den kulturella förståelse ch respekt sm är nödvändig för att uppnå detta mål. Vårt prjekt riktar sig till yrkeslärare, lärare ch alla slags handledare sm arbetar med invandrare. Den interkulturella handledningsmdellen presenteras i tre delar: ett utbildningspaket, en handbk ch extra övningsmaterial (representativt för varje natin). Vi rekmmenderar att materialet sm har framställts för att användas inm ramen för utbildningspaketet ckså genmförs på detta sätt för att möjliggöra maximalt lärande genm diskussiner ch gruppaktiviteter. Mdellen består av en halv dags wrkshp, en krt perid av självstudier (med stöd av mentr m det är lämpligt) ch sedan ytterligare en halv dags wrkshp. Sida 1 av 28
Handbken med dess bakgrundsinfrmatin ch de praktiska övningar den innehåller har prducerats ch är fri att använda för de sm utbildar yrkeslärare ch handledare på arbetsplatser. Många av övningarna kan användas sm de är, men kan ckså bearbetas för att möta lkala behv ch situatiner. Sm ett tillägg till huvudmaterialet i handbken har varje deltagarland prducerat ch prövat övningsmaterial sm är specifikt för deras språk eller mständigheter. Detta material finns att tillgå på: http://civet-prject.tk/cntent/resurces-partner-cuntries. Mer infrmatin m utbildningspaketet eller någn annan del av innehållet kan fås av kntaktpersnerna från respektive deltagarland, i det här fallet: Lisa Rsén, Språkpedagg Arbete ch välfärdsförvaltningen, SFI Kristianstads kmmun 291 80 Kristianstad Mbil: 0733-13 55 33 www.kristianstad.se Susanne Bergman, Enhetschef/Rektr Arbete ch välfärdsförvaltningen, yrkesvux Kristianstads kmmun 291 80 Kristianstad Mbil: 0733-13 67 46 www.kristianstad.se Sida 2 av 28
INTERKULTURELL KOMPETENS Människr i Eurpa kmmer alltmer i kntakt med främmande/andra kulturer, inte bara genm alla nya möjligheter att kmmunicera (via e-mail, internet, sciala medier) eller utvecklade transprtmöjligheter utan ckså på grund av migratin. En invandrare på arbetsplatsen eller i klassrummet är vardag för de flesta av ss. Att anpassa sig till en ny kultur är inget sm händer över en natt. En invandrare kmmer till sitt nya hemland med sin trsuppfattning, sina värderingar ch kulturella nrmer. De är inbyggda i hans/hennes sätt att se på saker. En invandrare behöver vårt (lärare, kllegr, grannar) stöd att smälta in i den nya kulturen. Vem sm helst sm har btt i ett främmande land vet att anpassningen till det nya landet handlar m både små ch stra saker. Ju längre brt du flyttar dest större ansträngningar krävs. Tänk dig att du skulle flytta till en för dig väldigt främmande kultur ch du kmmer genast att inse hur många misstag du skulle göra varje dag. Skulle du överhuvudtaget veta hur man uppför sig? Hur länge skulle du klara dig utan hjälp? Sida 3 av 28
DET KULTURELLA ISBERGET Kulturen kan förstås genm bilden av ett isberg. Endast tppen av isberget är synlig för ögat. Vad sm finns under vattenytan är synligt. Den synliga delen är emellertid den största delen ch utgör den mäktiga grunden sm håller berget flytande. Synliga tecken för kultur är sådant sm klädsel, musik, mat, gester, sättet att hälsa, arkitektur ch knst. De synliga elementen i människrs kulturella prägling är värderingar ch trsuppfattningar, världsåskådning, hur man skapar relatiner, attityder till familjeliv, könsskillnader, uppfattningar m viktiga regler för att nämna några stycken. Mdellen av isberget vill berätta att den synliga delen av kulturen endast är lika uttryck för dess synliga del. Den visar ckså att det ibland kan vara svårt att förstå människr med en annan kulturell bakgrund än vår egen. Vi kan se den synliga delen av deras isberg, men vi kan inte medelbart se vad sm ligger till grund för den. Sida 4 av 28
FÖR ATT VARA INTERKULTURELLT KOMPETENT måste du vara medveten m din egen kultur ch dess specifika fenmen måste du vara medveten m att din kultur inte är känd över hela världen måste du förstå att det alltid finns en risk för kulturella missförstånd när du möter andra kulturer måste du ha ett öppet sinne måste du vara villig att anpassa dig Ta dig tid att tänka på dina egenskaper. Är det lätt för dig att samarbeta med människr från andra kulturer eller behöver du utveckla dina interkulturella färdigheter? Frågr att tänka på Hur skillnader ch likheter mellan ditt eget ch andras kulturella beteende kan ändra eller påverka attityder, förväntningar, kmmunikatin ch arbetsrutiner? Tidsuppfattning rutiner i beslutsfattande uppfattning m status ch rller attityder till män ch kvinnr sätt att kmmunicera knventiner attityder till känslr nivåer av hierarkier ch frmalitet Sida 5 av 28
Diskutera i grupper: Övning 1: En invandrare sm är anställd kmmer för sent till arbetet. Du är hans/hennes överrdnade. Hur reagerar du när han/hn kmmer för sent a) två minuter b) fem minuter c) femtn minuter d) en timme Och hur skulle han/hn svara på det? Vilken skulle hans/hennes ursäkt vara? Vilka ursäkter skulle vara acceptabla? Övning 2: Du är handledare. Vad gör du m en invandrardeltagare säger ja till allt ch ser ut sm han/hn har förstått dina instruktiner men efter ett tag börjar göra saker på sitt eget speciella sätt? Vad kan ligga bakm det här beteendet? Hur ska du gå vidare? Övning 3: Du arbetar nära/är kllega med en invandrare men ni är inte nära vänner. Du berättar inte så mycket m ditt privata liv eftersm du inte vill blanda ihp ditt arbete med ditt sciala liv. Din kllega frågar hela tiden m dina barn ch hur dina föräldrar mår ch du tycker inte m hennes frågr. Vad gör du åt saken? Varför trr du att hn ställer de här frågrna till dig? Övning 4: Du är städare ch jbbar tillsammans med en invandrarkllega i par. Ni har avslutat ert arbete för dagen när er chef kmmer för att träffa er. Din kllega börjar arbeta igen trts att allt redan är färdigt. Vad trr du är anledningen till din kllegas reaktin? Vad brde du göra? Övning 5: Du är lärare på en yrkesutbildning. Du vet att det har varit ett missförstånd mellan en invandrarstudent ch några andra studenter. Invandrarstudenten har fta varit frånvarande efter händelsen. När du pratar med invandrarstudenten ler han bara ch säger att allt känns bra. Du trr inte på hnm. Vad gör du? Vad trr du är rsaken till hans beteende? Sida 6 av 28
HUR FÖRÄNDRAS MÄNNISKORS VÄRDERINGAR OCH TROSUPPFATTNINGAR NÄR DE EXPONERAS FÖR EN FRÄMMANDE KULTUR? genm att växa upp i ett land sm inte är deras föräldrars ursprungliga hemland genm att ha en barndmsvän vars kulturella bakgrund är en annan än deras egen genm att arbeta utmlands genm att arbeta med människr från en annan kultur genm att resa utmlands Diskutera i grupper: Övning 1: Föreställ dig en situatin där du måste flytta till ett grannland. Vad skulle du räkna med att få ta hänsyn till m du arbetade ch bdde där? Vad skulle vara de största skillnaderna mellan länderna? Vad trr du skulle vara allra svårast för dig? Övning 2: Du är lärare ch du har en student med invandrarbakgrund i din klass. Din student har inga prblem med språket men det dyker upp prblem lite då ch då på grund av kulturella skillnader. Du trr att prblemen berr på hans föräldrar. Vilka prblem kan ha sitt ursprung i föräldrarnas främmande kulturella bakgrund? Övning 3: Du arbetar i nära samarbete med en invandrarkllega. Vad kan du lära dig av hnm/henne? Sida 7 av 28
KULTURELLA STEREOTYPER; FÖRDELAR OCH NACKDELAR? Behöver vi kulturella steretyper? Finns det situatiner när kulturella steretyper kan leda till missförstånd? En steretyp är en förenklad bild av vad sm anses gälla för en speciell typ av människr/individer eller ett speciellt sätt att göra saker. En föreställning sm inte alltid ger en rättvis bild av verkligheten. Diskutera i grupper: Övning 1: Tala m steretyper? Vad kännetecknar lika natinaliteter tycker vi? 1. tyskar 2. fransmän 3. finnar 4. svenskar 5. greker 6. engelsmän 7. ryssar 8 irakier 9 kineser 10 thailändare 11 inuiter Finns det några för- eller nackdelar med steretyper? Vilka är de situatiner där man kan ha nytta av steretyper? I vilka situatiner kan steretyper förrsaka prblem eller missförstånd? Sida 8 av 28
Övning 2: Du börjar arbeta utmlands. Dina kllegr har aldrig träffat en persn från ditt land. Vilka steretyper trr du att de har m ditt ursprung? På vilket sätt är du annrlunda? Vilka skulle vara de mest irriterande fördmarna dina kllegr kunde ha? Hur skulle du reagera på sådana fördmar m dig? Övning 3: Titta på bilden ch diskutera Varifrån kmmer hn? Var br hn? Hur gammal är hn? Vilket är hennes yrke? Är hn gift? Har hn barn? Vilken religin har hn? Vilka är hennes intressen? Hade er grupp ett eller flera svar till frågrna? Vilka frågr var svårast? När km ni överens? Vad berättar era svar i allmänhet m era förutfattade meningar ch steretyper? Sida 9 av 28
INTERAKTION användning av språk talhastighet användning av dialekt eller slang krppsspråk gester tnfall intnatin pauser beröring ch distans Diskutera i grupper: Övning 1: Beskriv ditt sätt att samspela/interagera. Jämför med de andra i gruppen. Tala m saker du tycker är irriterande i samspel/interaktin. Övning 2: Du har en invandrarkllega. Ni kmmer bra överens ch du gillar att arbeta med hnm. Ibland blir du ändå störd över att han kmmer för nära fysiskt ch han avbryter dig hela tiden när ni talar med varandra. Du har sagt det här till hnm några gånger men han har inte ändrat sina dåliga vanr. Vad gör du? Vad kan vara rsaken till hans beteende? Övning 3: Du är avdelningschef. En av era anställda kmmer till dig ch klagar över kmmunikatinsprblem med en invandrarkllega. Du kan inte se att det finns några större prblem. Du förstår hnm perfekt ch han förstår dig. Vad är ditt råd till din persnal? Hur kan du hjälpa hnm? Sida 10 av 28
ARTIGHET Hälsningsregler tilltal under samtal ch umgänge snälla, varsågd ch tack gester Övning 1: Du är chef. En anställd med invandrarbakgrund klagar över kllegrnas hövlighet. Du tycker inte att de behandlar hnm annrlunda. Hur löser du den här situatinen? Övning 2: Du är lärare. Du har två invandrarstudenter med samma etniska bakgrund i din klass. De använder fta gester sm är begripliga för dig. Du har lagt märke till att de andra studenterna ckså känner sig besvärade. Vad gör du? Övning 3: Gör en lista med fem saker sm du tycker är förskämda eller artiga ch jämför sedan med de andra i din grupp. Övning 4: Har du någn gång upplevt att en persn är alltför trevlig? I vilken situatin var det? Vad var det sm var störande? Sida 11 av 28
SIMPLIFIED LANGUAGE (förenklat språk) När behöver du förenklat språk? Förenklat språk behövs i sådana kmmunikativa situatiner där den ena partens (invandrarens) förmåga att kmmunicera är märkbart svagare än den andres Förenklat språk gör det möjligt för invandraren att delta i samtalet ch bli en fullvärdig medlem i gemenskapen Förenklat språk är enkelt att förstå klart ch förenklat tal- eller skriftspråk enkel grammatik anpassat till mttagarens färdigheter i språket inte dubbeltydigt (tvetydigt) Sida 12 av 28
Hur skriver man förenklat språk? använd bekanta ch vanliga rd ch uttryck undvik slang, dialekt, yrkesjargng, symbliska eller abstrakta uttryck förklara alla svåra rd du måste använda använd krta meningar undvik svåra grammatiska strukturer undvik bildliga uttryck (metafrer) skriv lgiskt riktigt (i tänkt rdning) uttryck dig klart ch tydligt när du beskriver plats ch tid Sida 13 av 28
TALAT SPRÅK: Tala m en sak i taget Tala så krtfattat ch systematiskt sm möjligt Tala inte barnspråk till en vuxen Försäkra dig m att du har blivit förstådd när du talar m tid, rsak eller knsekvenser Ställ kntrllfrågr Använd bekanta vardagsrd Om du måste använda svåra, abstrakta rd, uttryck eller metafrer (bildliga uttryck), se till att förklara dem Slå hellre upp i lexikn när förklaringen tenderar att bli svårare än det ursprungliga rdet/uttrycket Belys/lyft fram kärnrden (eller de tekniska termerna) Sida 14 av 28
Förklara akrnymer dvs. rd sm NATO, WHO, MIG, MAG Undvik rdspråk ch slang Var försiktig med partikelverb dvs. verbknstruktiner sm: skriva in, skriv upp, skriva på, skriva under, skriva av Pausa före varje nytt samtalsämne Skapa förförståelse för ett nytt ämne/samtalsämne Tala långsamt, men inte naturligt eller överdrivet Ge tid för mttagaren att lyssna, förstå ch ställa frågr Använd ansiktsuttryck, gester (med viss försiktighet), rätt betning eller röstläge men överdriv inte. Rita eller visa bilder, diagram ch peka på saker m möjligt Få inte panik m du inte blir förstådd genast ge mttagaren tid att vänja sig vid ditt sätt att tala ch vice versa Visa att du verkligen vill förstå ch att det är viktigt för dig att du blir förstådd Sida 15 av 28
EXEMPEL PÅ FÖRENKLAT SPRÅK (simplified language) En dialg under en bakningslektin Lärare: Du måste tillsätta lite scker. Elev: Ursäkta? Lärare: Tillsätt mer scker. Elev: Tillsätt? Lärare: Ja, tillsätt- häll i mer scker. Elev: Mer scker? Lärare: Ja, precis. En dialg där man förklarar ett rdspråk Elev: Åh, jag skulle älska att b i Stckhlm, eftersm allt finns där ch det är så mycket finare där. Lärare: Ja, gräset är alltid grönare på andra sidan. Elev: Vilket gräs? Var? Lärare: Oj, j det är ett uttryck. Det betyder att det alltid verkar bättre någn annanstans, någt sm är svårt att få. Sida 16 av 28
En dialg m tidsförvirring Lärare: Ok, imrgn har vi en krtare dag, eftersm vi var här till fyra igår. Och se till att göra läxan till i övermrgn då vi ska gå igenm den. Är allt klart? Elev: Ja så vi får gå nu? Lärare: Nej, naturligtvis inte. Vi slutar sm vanligt kl. fyra. Elev: Inte kl. två? Lärare: Idag slutar vi kl. fyra. Så idag är en vanlig dag. Imrgn kmmer vi att sluta kl. två eftersm vi hade en längre dag igår, k? Elev: Och läxan? Lärare: Läxan ska vara klar i övermrgn, vilket är trsdag. Hur man säger någt med andra rd Om du skulle råka se min malplacerade, blåfärgade ch även så vältummade bk, skulle jag vara dig evigt tacksam m du kunde ksta på dig att återbörda den i min äg. = Jag har tappat min bk. Den är gammal ch blå. Snälla, ge den till mig m du hittar den. Sida 17 av 28
VANLIGT SPRÅK: Chkladkakr: Värm ugnen till 190 C. Lägg bakplåtspapper på två plåtar. Mixa smöret i en skål (Använd hushållsmixer eller en stavmixer) tills det är mjukt ch fylligt. Tillsätt vitt scker, vaniljsckret ch det bruna sckret ch vispa fluffigt (ca 2 minuter). Knäck äggen, ett i taget, ch se till att vispa rdentligt efter varje tillsatt ägg. Skrapa ner det sm fastnat på sidrna i skålen m nödvändigt. Blanda mjöl, bakpulver ch salt i en separat skål. Tillsätt de trra ingredienserna till äggblandningen ch vispa ihp. Lägg i chkladkrsset ch nötter (m du vill ha det) ungefär halvvägs i vispandet. Om du tycker att degen är väldigt mjuk, täck över ch lägg i kylen tills den är fast (från 30 minuter till 2 timmar). Vill du ha stra kakr, använd en glasskpa av ca 2 matskedars strlek eller 2 vanliga matskedar. Klicka ner ca 2 matskedars deg (35 gram) på det förberedda bakpapperet. Grädda mitt i ugnen i ca 10-14 minuter tills kakrna är gyllenbruna i kanterna. Låt plåten svalna på ett bakgaller. Receptet räcker till ca 50 runda kakr. Sida 18 av 28
FÖRENKLAT SPRÅK: Chkladkakr (ca 50 st.) 1. Värm ugnen till 190C. Sida 19 av 28
2. Lägg bakplåtspapper på två plåtar. 3. Mixa smöret i en skål tills det är mjukt ch fylligt. Sida 20 av 28
4. Tillsätt scker, vaniljscker ch det bruna sckret ch vispa tills det är fluffigt (ca 2 minuter). 5. Knäck äggen, ett i taget. Vispa rdentligt. Sida 21 av 28
6. Blanda mjöl, bakpulver ch salt i en separat skål. 7. Tillsätt de trra ingredienserna till äggblandningen ch vispa ihp. Sida 22 av 28
8. Lägg i chkladkrsset (ch nötterna) ch m degen är väldigt mjuk, sätt den i kylen (från 30 minuter till 2 timmar). 9. Klicka ut ca 2 matskedars deg på bakpapperet. Sida 23 av 28
10. Grädda i ugnen ca 10-14 minuter. 11. Kakrna är gyllenbruna när de är klara. Sida 24 av 28
12. Låt plåten svalna på ett bakgaller. Sida 25 av 28
INTERKULTURELL HANDLEDNING I INLÄRNINGSSITUATIONER PÅ ARBETSPLATSEN När handledare ch praktikant har lika kulturell bakgrund inte har samma mdersmål ch en av dem måste tala ett främmande språk kan ha lika värderingar, trsuppfattning ch kulturella bevekelsegrunder/nrmer Handledaren bör respektera de kunskaper ch färdigheter sm praktikanten har fått/lärt sig i sitt hemland diskutera kulturella skillnader sm en del av handledningen tänka på att lika rller för man, kvinna, lärare, student, arbetsgivare ch anställd kan kmma att påverka handledningen. ta med i beräkningen att praktikantens grad av integrering kan påverka hans/hennes förmåga att ta till sig ny kunskap använda förenklad svenska (simplified language) för att nå bättre förståelse ta sig tillräckligt med/gd tid för handledningen Sida 26 av 28
Feedback (uppmuntran) i mångkulturell handledning bör vara uppmuntrande ch guidande vara klar ch tydlig vara rättvis ch persnlig vara inriktad på målen ch ge viktig infrmatin vara regelbunden ch innefatta självkritik ges genm att använda hamburgermetden (bra måste förbättras bra) Hamburgermetden: bra måste förbättras bra När du ska ge någn kritik, börja med en knstruktiv kmplimang m någt sm persnen gör bra (den undre mjuka brödhalvan). Sedan går du på huvudprblemet/det sm behöver förbättras (köttet), vilket är den knstruktiva kritiken. Du tppar med ytterligare en knstruktiv kmplimang (den övre mjuka brödhalvan). Det här är en effektiv teknik i att ge knstruktiv kritik mellan (två) kmplimanger. Den hjälper människr att ta emt kritik utan att gå i försvar ch slå ifrån sig. Sida 27 av 28
MODELL I FEM STEG FÖR HANDLEDNING I INLÄRNINGSSITUATIONER PÅ ARBETSPLATSEN 1. FÖRBEREDELSE Varför gör vi detta? 2. HANDLEDNING Handledaren visar exempel ch beskriver Ett steg i taget 3. VISUALISERING Praktikanten bygger upp bilder av i vilken rdning ch hur arbetet ska göras 4. TESTAR/PROVAR Praktikanten upprepar med egna rd hur arbetet ska göras Handledaren rättar m det är nödvändigt 5. SJÄLVSTÄNDIG TRÄNING Sida 28 av 28