Verksamhetsplan Praktiska Gymnasiet i Gnesta

Verksamhetsplan Praktiska Gymnasiet i Gnesta Läsåret 2015-2016 Denna plan omfattar elever och personal vid Praktiska Gymnasiet i Gnesta Alice Horsman rektor

1 PRAKTISKAS VISION Varje elev lämnar Praktiska Gymnasiet för: Anställning, Eget företagande, eller Vidare studier Efter sitt livs bästa skoltid! 2 VÅRT UPPDRAG Att med yrkesutbildningskompetens och största engagemang lotsa var och en av våra elever in i yrkesroll och arbetsliv genom en mix av teori och praktik. Arbetet med uppdraget och målen ska alltid utgå från gällande regelverk och lagstiftning samt de nationella målen. 3 MÅL Praktiska Sveriges övergripande mål sammanfaller med de nationella målen som formuleras i skollag, gymnasieförordning, läroplan, programmål samt kursplaner. 4 Praktiska gymnasiets fastställda mål för läsåret Huvudmannen har efter analys av årets kvalitetsdokumentation beslutat att följande prioriterade mål skall gälla för läsåret 2014-15. Huvudmannens syfte med dessa prioriterade mål är att skolorna ska nå en högre måluppfyllelse mot de nationella målen. Elever och personalens medvetandegrad om Praktiskas värdegrund ska öka. En ökad medvetenhet och ett bra värdegrundsarbete ger en skola med färre kränkningar och bättre trivsel och trygghet för elever och personal. Det medför bättre förutsättningar för elevers närvaro och högre måluppfyllelse. Likaså ökar möjligheten att elever och personal rekommenderar skolan till andra. Elevernas närvaro i skolan och på APL ska öka. Frånvaron, både den giltiga och ogiltiga, måste minska för att öka elevernas möjligheter till ett gott studieresultat och bättre måluppfyllelse.

Eleverna ska uppleva en ökad arbetsro. En stor del av eleverna känner inte arbetsro. Här måste Praktiskas skolor sträva efter att alla elever ska uppleva arbetsro. Detta är en förutsättning för effektiv inlärning, bättre studie/arbetsmiljö vilket leder till högre måluppfyllelse. (Ange vilka utvecklingsinsatser som planeras för att nå målen. Ange också vilka förväntade resultat dessa utvecklingsinsatser ger samt vilka förutsättningar som behövs för att genomföra utvecklingsinsatserna.) 5 Skolans lokala mål Mål 1: Vår skola tar ansvar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem och ger en grund för fortsatt utbildning. Kriterier för måluppfyllelse: 1- Alla elever ska uppleva det språkutvecklande arbetet som lärorikt, intressant och roligt. 2- Alla elever ska få flera tillfällen till att lyssna på språket och förstå dess innehåll i samspel med andra elever och vuxna. 3- Alla elever ska ges utökade möjligheter till att kunna läsa och bearbeta text med god insikt, förståelse och omdöme. 4- Alla lärare ska öka insikten om vad ett språkutvecklande arbetssätt är och skapa goda språkliga miljöer i verksamheten. 5- Alla lärare ska utveckla elevernas individuella verktyg fler hur man läser och skriver. 6- Alla lärare samverkar i olika kurser med fokus på språkutveckling, så att eleverna får ett sammanhang i sina studier och upplever att kunskap är meningsfull. Mål 2: Elevhälsan stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål. Kriterier för måluppfyllelse: 1- Elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande. 2- Alla elever ha tillgång till en mångfald av skönlitteratur och fakta böcker i den dagliga verksamheten. 3- Alla elever ska få utökade möjligheter att använda kompensatoriska hjälpmedel i sin inlärning och utveckling.

4- Alla lärare ska ha kännedom om olika kompensatoriska hjälpmedel och om hur hjälpmedlen kan användas i undervisningen. 6 VÄRDEGRUNDSARBETE Vision: Vi vill att vår skola gestaltar och förmedlar respekt och tolerans för människors olikheter och alla människors lika värde. Vi vill att vår skola är en trygg miljö för våra elever där glädjen och delaktigheten främjar vänskap och förebygger kränkningar. Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå ifrån identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet skall anpassas till elevernas ålder och till verksamheten. Det främjande arbetet skall beskrivas i verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Medvetandegöra En stor del av det främjande arbetet handlar om att medvetandegöra elever/personal om skolans förhållningssätt och hur vi bemöter och behandlar varandra. Det innebär också att lärare och personal på skolan alltid ska vara goda förebilder. Ett första steg i det främjande arbetet är att implementera denna plan bland elever, personal och föräldrar. Elevråd, föräldraråd, personal ska tycka till om planen 2015-2016. Klassrummet bör vara ett forum för kontinuerliga samtal om attityder, värderingar och relationer. Vi strävar efter att ha ett normkritiskt tänkande där vi ifrågasätter rådande normer. Klassrummet är också en plats där alla elever synliggörs och blir sedda. Skolkultur: normer och ordningsregler Vår skola arbetar även förebyggande mot kränkande handlingar genom att ha få men tydliga regler. Ordningsreglerna syftar till att förebygga kränkningar och bidrar till att skapa en tryggare miljö. Därför ska också varje vuxen som ser något hända inte bara gå förbi utan stanna och hjälpa till. Det är oerhört viktigt att skapa en skolkultur med normer som visar gemensamma spelregler och förhållningssätt. Alla elever får därmed vid terminsstarten information om de regler som gäller på skolan och i matsalen men också konsekvenserna av att reglerna bryts. Man blir till

exempel skadeståndsskyldig om man har sönder ett fönster. Måttfulla sanktioner ger ett tydligt budskap och har en betydande roll i skapandet av skolkulturen. Arbetslag och elevhälsoteam Elevhälsoteamet och lärarlaget systematiskt med uppföljning av elevernas sociala- och kunskapsmässiga utveckling. Det utgör grunden för att kunna leva upp till lagens krav. Även ett väl fungerande elevhälsoteam är en viktig funktion i detta arbete. Cafeterian Elevrådet ansvarar för skolans cafeteria. Frukost, lunch och fika erbjuds för elever och personal. Relationer stärks och ett förtroende skapas. Även detta bidrar till en bättre stämning. Matsalen Personalen äter lunch tillsammans med eleverna. Att upptäcka problem i ett tidigt skede På arbetslagsträffarna diskuterar arbetslagen regelbundet kring elever som anses vara i riskzonen. Målet är att försöka förebygga problem innan de uppstått. När lärarna känner oro för en specifik elev har man ett samtal med eleven och lägger upp en plan för fortsatta åtgärder. Kommunikation med elever och ev. vårdnadshavare En viktig del i det främjande arbetet är att ha en god kontakt med elever och ev. vårdnadshavare. Utöver föräldramöten och utvecklingssamtal har lärare och annan personal regelbunden kontakt med elever och ev vårdnadshavare via telefon, e-post. SMS kan fungera som meddelanden till föräldrar vid frånvaro eller sen ankomst. 2. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet skall anpassas till barnens och elevernas ålder och till verksamheten. Det förebyggande arbetet skall beskrivas i verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling.

2.1Kartläggning av verksamheten De förebyggande insatserna som görs bygger till stor del på kartläggningar utifrån elevernas uppfattningar, via en enkät, men också på erfarenheter från enskilda fall. Därför är det oerhört viktigt att eleverna är fullständigt ärliga när de årligen svarar på frågorna. Skolan har en skyldighet att följa upp ärenden. I detta arbete är diarieföring och registrering av händelser etc viktigt. En annan viktig del av det förebyggande arbetet är de analyser som görs i samband med anmälningar/utredningar. Analysen skall klargöra om problemet ligger på individ-, gruppeller strukturell nivå. Olika former av åtgärder sätts in beroende på vad analysen visat.

7 Personal Personal BA-lärare, kurator och rektor Rektor och administratör Lärare och rektor Rektor och arbetslagledare Rektor och personal Undervisande lärare och elevhälsoteametspecialpedagogen Rektor och administratör Försteläraren Vaktmästare HA-lärare Ansvarsområden Likabehandlingsarbete, SAM, systematiska arbetsmiljöarbete APL-ansvarig Frånvarouppföljning Språkutveckling SKA, systematiska kvalitetsarbete Stöd/särskilt stöd Inskrivning, utskrivning av elever, registrering av betyg, individuella studieplaner, CSN rapportering, insamling av data vid internt samt externt behov m.m. samt hantering av det administrativa verktyget på skolan. Pedagogisk fortbildning Vaktmästeriet samt hantering av datorer SYV, marknadsföring, social medier, hemsidan 8 APL-RAPPORTERING Alla lärare har APL-tid på schemat just för att garantera uppföljningen av elevens utveckling. Yrkesläraren träffar handledaren och går genom APL-dokumentationen. Därefter görs det platsbesök. Mot slutet av kursen träffar yrkesläraren handledaren för en gemensam bedömning av eleven.

9 MÖTEN - Arbetsplatsträffar hålls en gång i månaden. - Resultatuppföljning två gånger per termin - EHT: EHT träffas varje vecka. Det ena veckan arbetar teamet med ärenden och den andra veckan hålls ett möte för att gå igenom ärenden, följa upp ärenden samt dela upp arbetsuppgifter. - Programråd: Minst två gång per termin. - Pedagogiska fortbildning(pia): kompetenutveckling och pedagogiska diskussioner, en gång/månad. - Uppföljning av utvecklingsarbetet: En gång per vecka - Handledning i frågor som rör stöd/särskilt stöd: fyra gånger/termin - Övriga möten: Medarbetaresamtal två gånger per året. 10 KALENDARIUM Rektor tar fram första utkastet. Kalendariet skickas på remiss till personal som tar fram 1.a versionen. Kalendariet läggs upp på hemsidan. Elevrådet läser igenom kalendariet och hör av sig om de önskar ett tillägg. En uppdatering görs ibland vid behov. 11 UPPFÖLJNING AV DIREKTIV OCH RUTINER För att säkra upp processer inom Praktiska finns rutiner och direktiv för: - Alla anställningar görs på HK. - Gällande attestordning följs - IT-policyn med kvittens av datorer - Inga pedagogiska luncher på våra skolor. (får ej förkomma på gymnasiet) - Inga avtal tecknas av skolan.

- Ingen försäljning får ske av företagets egendom på skolan. Rektor tar kontakt med HR-avdelningen vid anställning. Rektor delgavs attestordningen i början av läsåret. Vaktmästaren kvitterar datorer. IT-policyn är tillgänglig för alla på intranätet. Inga pedagogiska luncher serveras på skolan. Avtalen tecknas av koncernen. Ingen försäljning av företagets egendom sker på skolan. 12 FRÅNVARO/LEDIGHET Vårdnadshavare eller myndig elev anmäler frånvaro enligt skolans rutiner. Anmälan skall göras före skoldagens början. Ledighet för elev beviljas av mentor för upp till en dag. I övrigt beslutas ledighet av rektor. Mentor ska inför denna begäran lämna ett utlåtande innan rektor beslutar. Närvaron är en viktig faktor för måluppfyllelse. Frånvaro skall alltid följas upp och bevakas av skolan. För att främja frånvaro arbetar vi för att skapa en vi känsla. Eleverna träffar sin mentor varje vecka. Vi planerar schemabrytande aktiviter. Vi följer upp elevernas närvaro dagligen och hör av oss när eleven är frånvarande. Vi arbetar aktivt med att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Elevhälsans mål det året är att till stor del arbeta förebyggande och hälsofrämjande. För läsa mer hänvisar vi till planen för att främja närvaro. 13 GRUNDSCHEMAN - Dagsschema. Arbetstiden styrs av kollektivavtalet. Veckoarbetstiden är 45 timmar med 194 arbetsdagar. 40 timmar per vecka ska förläggas till arbetsplatsen. - Undervisningsschema Rektor skickar tjänstefördelningen till administratören. Administratören skickar in första utkastet på remiss till lärare. Lärare lämnar in sina synpunkter. Administratören reviderar och skickar in andra utkastet. Lärare och elev använder schemat som grund och lämnar därefter individuella anpassningar på schemat som eleverna önskar under utvecklingssamtalet.

14 ARBETSMILJÖ - Personalinflytande Samverkansgruppen består av fackliga representanter och rektor. Personal har möjlighet att lyfta upp sina frågor till sina fackliga representanter som i sin tur ta upp det med rektor. Dessutom har personalen möjligheten till inflytande på all personalträffar som hålls en gång per vecka. - Arbetsmiljöronder Arbetsmiljöronder hålls två gånger per läsår. Personal skyddsombud, elevskyddsombud, vaktmästare samt rektor delta. - Systematiskt brandskyddsarbete En inspektion av lokalerna görs i början av läsåret. Vaktmästaren ser till att noteringarna åtgärdas. En brandövning görs två gånger/år. - Städning och yttre fastighetsskötsel Städning görs av en entreprenör två gånger per vecka. Yttre fastighetsskötsel görs av eleverna på VF-och Baprogrammet. 15 ELEVINFLYTANDE Forum: Mentorstid: schemalagda träffar med diskussion och information kring akuta frågor och problem som kan lösas snabbt. Tid till detta är 30 minuter per vecka. Klassråd: Schemalagda formella möten med ordförande och sekreterare. Man följer en given dagordning. Mentorn deltar men agerar inte ordförande. Klassråden sker en gång per månad. De tar upp ärenden från klassen, elevrådet, skolledningen och mentor. Protokoll skrivs och lämnas till rektor. Ärenden som rör fler elever än den egna klassen lämnas vidare till elevrådet. Det bör vara avsatt minst 30 minuter för klassråd. Programråd: Programråd hålls minst 2 gånger/läsår och leds av rektor. Programrådet är ett diskussionsforum för valda representanter av lärare och elever samt representanter från branschorganisationer. Syftet är att ge eleverna en delaktighet på ett mer övergripande sätt än vad

som sker i kursrådet. Programrådets dagordning behandlas i klassråd för att ge valda representanter klassens synpunkter. Programrådet kan behandla: Kursers innehåll, timantal och placering i förhållande till varandra. Valbara kurser inom programmet, individuellt val. Ämnesövergripande samverkan, projekt och temadagar. Vid kursstarten diskuteras examensmål, kursens innehåll och utformning samt betygskriterierna. Mot slutet av kursen görs en utvärdering som en del av det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa elevernas inflytande över sitt lärande. 16 INDIVIDUELLA STUDIEPLANER Rektor i samråd med lärare beslutar om förläggning av kurser i alla program. Administratören använder sig av förläggningen för att lägga upp en preliminär grundstudieplan till varje program, inriktning och yrkesutgång. Mentor bjuder in eleven och ev. vårdnadshavare till utvecklingssamtal. Under utvecklingssamtalet presenterar mentor den preliminära studieplanen. Tillsammans med eleven diskuterar dem fram en individuell studieplan. Den individuella studieplanen lämnas in till administratören som lägger in det i vårt system, procapita. Den individuella studieplanen är ett levande dokument som eleven och mentor följer upp, reviderar eller kompletterar under utvecklingssamtalen som sker minst två gånger per läsår. Förändringen i den individuella studieplanen anmäls till rektor och administratör. 17 ELEVHÄLSA I skolan har rektorn det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet. Mentorn har det dagliga och praktiska ansvaret för sina respektive elevers hälsa och välbefinnande. Elevhälsoteamet har i första hand ett konsultativt ansvar och består av rektor, kurator, skolsköterska samt specialpedagog. Skolan har tillgång till Studie- och Yrkesvägledare(SYV), psykolog och skolläkare. Elevhälsoarbetet ska främst bedrivas förebyggande och främja lärande och hälsa. Det skall fokusera på att stödja eleverna så att de utvecklas i skolarbetet och uppnår de mål som beskrivs i läroplanen.

EHT har regelbundna (interna) möten en gång per vecka på torsdagar mellan 09.00 10.00. Varje möte dokumenteras och beslutsärenden protokollförs och de justerade protokollen arkiveras av specialpedagogen. 18 ORDNINGSREGLER I början av höstterminen planerar lärare schemabrytande aktiviteter där likabehandlingsplanen gås igenom och ordningsregler samt konskevenser diskuteras. Ett förslag skrivs av lärarkåren och presenteras till rektor och elevrådet. De nya reglerna fastställs i slutet av september och gäller fram till sista september året därpå. Ordningsreglerna finns på hemsidan och på anslagstavlan i skolan. 19 KVALITETSARBETE Praktiska gymnasiet i Gnesta använder sig av koncernens kvalitetscykel för arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Vi kommer att använda oss av skolbarometer, BRUK i praktiken, lärarnas analys från arbetslagsmöten och kursslut. Skolans verksamhetsplan för läsåret 2015-2016, skolinspektionens tillsynsrapport, jobbenkäten samt arbetslagets analys av arbetsmiljön. 20 SKOLANS TILLVÄXT Skolans hade 81 elever läsåret 20114-2015. Se bilagan. Skolan förväntades ha en tillväxt på 50 elever. Vi har i dagsläge 51 elever vilket är minskning av antal elever jämfört med året innan. Vi tror att en markant förbättring av skolans resultat kommer att göra oss attraktiva som skola. Skolans marknadsföringsgrupp kommer att se till att det finns tillräckligt med information om skolan i Gnesta och närliggande områden. Vi kommer att besöka studie-och yrkesvägledarna under höstterminen för att informera om skolans profil och program. Dessutom kommer vi att skicka personliga brev till alla sökande under höst- och vårterminen.