Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.



Relevanta dokument
Risk för hjärtstopp Glesbygdsmedicin Sälen /Ulf Hållmarker Med klin Mora

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Nationellt kvalitetsregister

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

VÄLKOMNA till Hooks Herrgård!

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Hälsoeffekter av motion?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Trombos under graviditetmortalitet

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Evidensbaserad medicin

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm

Stillasittande & ohälsa

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Äldre kvinnor och bröstcancer

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Hjärtinfarkter

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Hjärtsjukvårdens Nationella Kvalitetsregister. Per Albertsson. Ordförande Sektorsrådet i Hjärtsjukvård

Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt?

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis

Forskning om sjukfrånvaro

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Malmö Kost Cancer undersökningen

Vilka ska vi inte operera?

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Observationsstudier baserat på kvalitetsregister kan användas för att jämföra olika behandlingar!

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Från epidemiologi till klinik SpAScania

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

GEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD.

Hjärtinfarkter

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?

a product by JOLIFE När varje sekund räknas...

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Aterosklerosens olika ansikten

Återinsätta antikoagulantia efter akut stroke. Signild Åsberg, med.dr läkare strokeavd, Uppsala

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Studiedesign och effektmått

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros

Transkript:

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A Acute mortality during longdistance ski races (Vasaloppet). Scand J Med Sci Sports, 2007. 17(4): p. 356-61. II Hållmarker U, Michaësson K, Ärnlöv J, James S Cardiac Arrest in a Long-Distance Ski Race (Vasaloppet) in Sweden. Journal of the American College of Cardiology, 2012. 60(15): p. 1431-1432. III Hållmarker U, James S, Michaëlsson K, Ärnlöv J, Sandin F, Holmberg L Cancer incidence in participants in a long-distance ski race (Vasaloppet, Sweden) compared to the background population. European Journal of Cancer, 2015; 51: p.558-568. IV Hållmarker U, Michaëlsson K, Ärnlöv J, Hellberg D, Lagerqvist B, Lindbäck J, James S Risk of recurrent ischemic events after myocardial infarction in long-distance ski race participants. European Journal of Heart Prevention. [doi:10.1177/2047487315578664] Accepted for publication 2015-03-03. Published on line 2015-03-31. V Hållmarker U, Åsberg S, Michaëlsson K, Ärnlöv J, Hellberg D, Lindbäck J, Wester P, James S Risk of recurrent stroke and death after first stroke in long-distance ski race participants. Journal of American Heart Association. [doi: 10.1161/JAHA.115.002469] Accepted for publication 2015-08-28. Published on line 2015-09-24.

Utvecklingen av antalet deltagare i Vasaloppsveckan

En av cirka 1 000 skidåkare söker akuten på Mora lasarett Frakturer 5,4 per år Kontusion 3,5 - - Axel ur led 2,0 - - Hjärt symptom 3,1 per år Vätskebrist 2,1 - - Svimning 1,0 - -

Orsaker till besök vid Vasaloppets sjukvådsstationer; Huvudloppet 90 km 1983-2013: 10 915 besök. 29 besök per 1000 skidåkare = 3% Magbesvär; 0,8 Förkylning; 0,7 Sår; 0,3 Ögonsymptom; 0,9 Huvudvärk; 0,9 Nedkylning; 1,0 Utmattning; 1,2 Skada; 1,2 Skavsår; 13,2 Ledsmärta; 1,4 Övrigt; 1,7 Muskelsmärta; 5,8 Besök per 1000 skidåkare

Resultat Hjärtstopp (CA), Studie II Orsaker till hjärtstopp: Kranskärlssjukdom n=16 Hjärtmuskelförstoring, sjuklig n=2 Hjärtmuskelinflammation n=1 Kammarflimmer, okänd orsak n=1 Incident proportion 2.6 per 100 000 skiers 1.01 = 1 per 38 500 Incident rate 0.31 per 100 000 skiing hours 0.20 Fatality rate 75% 71% Marathon

Slutsatser Studie I-II Förekomsten av hjärtstopp per 100 000 i Vasaloppet har ökat åren 2000-2010 jämfört med perioden 1922-1999. SMR 7,7 (delstudie 2007) Den låga förekomsten är på samma nivå som i marathonlöpning. Löparna är 10 år yngre. Hjärtstopp kan behandlas! God beredskap för HLR (hjärt-lungräddning) viktigt för arrangörer av masstävlingar. Nyttan av regelbunden fysisk aktivitet överväger risken för hjärtstopp. Hjärtstopp sker när det finns bakomliggande sjukdom i hjärtat.

410 dog, 850 förväntades avlida Efter minimum 10 års uppföljning; SMR 0.48 Mortalitet studie 2003 Fahramand et al. J Int Med 2003;253:276-83

Diskussion; orsakssamband? Friskare kohort, bias (systematiskta fel) - urvalet? Hur mycket av låg mortalitet kan tillskrivas fysisk aktivitet och god kondition? Confounding (sammanblandning): Rökning och andra livsstilssvanor, egenskaper, secioekonomiska och genetiska faktorer? Ytterligare studier behövs! Vad kan jag göra?

Cohort study Exposed Skiers Unexposed Non skiers Matched controls

Study population 1989-2010 Flowchart 1 Total number of individuals in the database N= 700 000 200 000 exposed (Vasaloppet skiers) 500 000 unexposed (nonskiers) Paper IV, V 200 000 unexposed (nonskiers) Paper III Study specific exclusions ie cancer; start year, follow up time To analysis Excluded because of sever diseases that usually hinder participation in a long-distance ski race

Study population 1989-2010 Flowchart 2 Available for studies In Patient register In Quality register Cancer Myocardial infarct Stroke Skiers 185 412 200 118 200 117 Non skiers 184 617 468 827 468 798 Skiers 6 342 1 483 1 342 Non skiers 6 480 7 812 6 123 Skiers 1 039 1 083 Non skiers 6 053 4 881

Register Vasaloppets register Nationalla patient registret Nationalla cancer registret Dödorsaksregistret Statistiska centralbyrån (SCB) Svenska hjärtstoppsregistret Swedeheart (Riks-HIA) Swedish stroke register (Riks-stroke)

Jämförelse Vasaloppsåkare och befolkning vid livsstilsrelaterad cancer Cancer risk förknippat med rökning: Cancerrisk förknippat med diet, vikt och fysisk aktivitet:

Jämförelse Vasaloppsåkare och befolkning vid : Tjocktarmscancer Hudcancer

Slutsatser Studie III Den totala reduktionen cancerinsjuknaden var modest i jämförelsen mellan Vasaloppsåkarna och den allmänna befolkningen. Risken för insjuknande i cancertyper* som har koppling till livsstil inkluderande fysisk aktivitet är reducerad med en tredjedel jämfört med befolkningen i övrigt. *) Cancer i bl a lungor, tjocktarm, njure, livmoder, gallblåsa, bukspottkörtel och matstrupe. Snabbare skidåkare hade lägre risk för cancer. Ingen säker könsskillnad.

d hazard ratios Death /re-mi Death and re-mi (incidence rates), unadjusted and adjusted HR. Non-skiers Skiers HR Adj HR** Adj HR*** Events py*(%) Events py*(%) [95% C.I.] [95% C.I.] [95% C.I.] 1352 163 0.70 0.73 0.80 (5.6) (3.9) [0.59,0.82] [0.61, 0.87] [0.67, 0.97] Death 801 (3.0) 98 (2.2) 0.73 [0.59, 0.90] 0.74 [0.58, 0.94] 0.87 [0.68, 1.11] Re-MI 722 (3.0) 82 (2.0) 0.66 [0.52, 0.82] 0.68 [0.53, 0.87] 0.76 [0.59, 0.98] ** Adjusted for age, gender, year of MI, education, family- and occupation status, smoking

Slutsats Studie IV De deltagare i Vasaloppet som insjuknat i en första hjärtinfarkt har ett lägre insjuknande i återfall med en ny hjärtinfarkt jämfört med icke-skidåkare. Detta trots att den första hjärtinfarkten var av samma allvarlighetsgrad i båda grupperna. Våra data talar för att en livsstil med ökad fysisk aktivitet ger ett skydd mot återfall i hjärtinfarkt och död.

Death and re-stroke (incidence rates), unadjusted and adjusted HR. Non-skiers Skiers HR Adj HR** Adj HR*** Events Events [95% C.I.] [95% C.I.] [95% C.I.] py*(%) py*(%) Death 1 089 163 0.66 0.71 0.70 (5.8) (3.8) [0.56, 0.78] [0.57, 0.88] [0.56, 0.87] Death/Restroke 1 744 (11.1) 303 (8.3) 0.76 [0.67, 0.86] 0.86 [0.74, 1.00] 0.88 [0.75, 1.03] Re-stroke 941 177 0.82 0.96 1.02 (6.0) (4.8) [0.70, 0.96] [0.79, 1.17] [0.84, 1.24] ** Adjusted for age, gender, education, family and occupation status, and smoking.

Förmaksflimmer (AF) Högre andel hos Vasaloppsåkare, som dock har bättre outcome i grupperna både med och utan AF.

Lägre risk för död eller återfall i stroke hos skidåkare med snabbare åktid

Slutsats Studie V Bland patienter med ett förstagångsstoke har Vasaloppsåkare ett lägre antal dödsfall än icke-skidåkarre. Vasaloppsåkarna hade ett lindrigare första stroke jämfört med icke-skidåkarna. Vasaloppsåkarna hade en högre andel med förmaksflimmer jämfört med icke-skidåkarna. Vasaloppsåkarna hade ej ökat återfall i stroke jämfört med ickeskidåkarna, trots högre frekvens med förmaksflimmer.

Övergripande slutsats Trots en liten ökad risk har Vasaloppsåkarnas livsstil goda effekter på livsstilssjukdomar och överlevnad.

Tack för visat intresse! Ulf Hållmarker, Med klin Mora. Disputation 22 okt 2015, Akademiska sjukhuset (Ingång 50, Enghoffsalen)