Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Relevanta dokument
Tarminfektioner, inledning

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Ny faecesdiagnostik med PCR

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

Smittspårningskurs 2015

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Smittspårningsutbildning 2016

PM Medicinskt. Gastroenterit

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Utredning av utlandsresenär

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Hygienombudsträff HT- 2012

Smittskydd Östergötland

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittspårningsutbildning 2011

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Joanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Streptokockinfektioner

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Å rsstatistik fö r 2016

Om infektioner och smitta i förskolan

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Vad kan finnas under ytan?

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Beredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

Introduktion och Hur smittar det?

Handbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Å rsstatistik fö r 2018

Årsstatistik för 2013

Gutesmittu nr 2. Region Gotland

Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

Central smittspårning

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Clostridium difficile i sjukvården

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017

Gutesmittu. Två utbrott av vinterkräksjuka

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Hygienkonferens hösten 2013

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Gastroenterit & smitta. Hygienkonferens Hösten 2017

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

Årsstatistik för 2014

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

SMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 2005

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

Epidemiologisk årsrapport 2015

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Norovirus på restaurang 2016

Smittspårning Grundkurs regelverk

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Utredning av matförgiftningsepidemier mikrobiologiska undersökningar av patientprov

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017

/786. Förordning om smittsamma sjukdomar /786. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Anmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018

1. Starta en utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Transkript:

Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder

Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder

Avföring + Magtarmsystemet

Fekal-oral smitta Direktkontakt Bevattning Förorenat vatten Kontaminerad föda/vatten

Källa: Norrbottenskuriren Källa: Folkhälsomyndigheten

Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder

Misstänkt tarminfektion - när ska vi ta prov i öppenvården? 1. Alla med symtom 2. Endast de med infektion som kan vara allmänfarlig 3. Där vi misstänker utbrott 4. Utlandssmitta 5. Inhemsk smitta 6. Alla barn

Sjukdomsbild Ofta inte helt entydig klinisk bild. Sekretorisk (tunntarm) Diarréer, vattentunna Ev illamående och kräkning Inflammatorisk (tjocktarm) Diarreér, slem och blod Ofta feber och buksmärtor Systemisk Feber och allmänpåverkan Ev diarréer och buksmärtor

Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder

Vad kan det vara? Salmonella Vinterkräksjuka Tyfoidfeber Clostridium difficile Entamoeba histolytica ROTA Giardia Campylobacter Adeno EHEC Shigella Cryptosporidier Matförgiftning - toxiner

Vad kan det vara? Vinterkräksjuka ROTA Adeno

Miljö Några virus Åldersgrupper Inkubationstid Symtom

Miljö Norovirus Alla Mest vinter. Sjukhus, särskilda boenden. Några virus Åldersgrupper Inkubationstid Symtom 10-48 timmar Kräkningar, diarré, ev feber, buksmärtor. Kortvarig Källa: Folkhälsomyndigheten

Miljö Norovirus Alla Mest vinter. Sjukhus, särskilda boenden. Rotavirus Barn, åldringar Några virus Åldersgrupper Inkubationstid Symtom 10-48 timmar Kräkningar, diarré, ev feber, buksmärtor. Kortvarig Vinter-vår 1-3 dygn Diarré, kräkningar, feber, uttorkning. En vecka.

Miljö Norovirus Alla Mest vinter. Sjukhus, särskilda boenden. Rotavirus Barn, åldringar Några virus Åldersgrupper Inkubationstid Symtom 10-48 timmar Kräkningar, diarré, ev feber, buksmärtor. Kortvarig Vinter-vår 1-3 dygn Diarré, kräkningar, feber, uttorkning. En vecka. VACCIN: BARN FÖDDA FRÅN 2014

Miljö Norovirus Alla Mest vinter. Sjukhus, särskilda boenden. Rotavirus Adenovirus Barn, åldringar Småbarn (~> 3 år) Några virus Åldersgrupper Inkubationstid Symtom 10-48 timmar Kräkningar, diarré, ev feber, buksmärtor. Kortvarig Vinter-vår 1-3 dygn Diarré, kräkningar, feber, uttorkning. En vecka. Året runt Diarré, kräkningar, feber. En-två veckor.

Några virus EJ ANMÄLAN SMINET Miljö Norovirus Alla Mest vinter. Sjukhus, särskilda boenden. Rotavirus Adenovirus Barn, åldringar Småbarn (~> 3 år) Åldersgrupper Inkubationstid Symtom 10-48 timmar Kräkningar, diarré, ev feber, buksmärtor. Kortvarig FRIVILLIG LABORATORIEANMÄLAN Vinter-vår 1-3 dygn Diarré, kräkningar, feber, uttorkning. En vecka. Året runt 6-14 dagar Diarré, kräkningar, feber. En-två veckor.

Nationell övervakning Calicivirus (noro) Frivillig laboratorieövervakning Ja

Vad kan det vara? Salmonella Vinterkräksjuka Tyfoidfeber Clostridium difficile ROTA Campylobacter Yersinia Adeno EHEC Shigella

Bakterierna Salmonella spp Enteritidis, typhimurium m fl Salmonella typhi och paratyphi Campylobacter jejuni och coli Shigella dysenteriae, S. boydii, S. flexneri och S. sonnei Yersinia enteritidis Enterohemorragisk E. coli (EHEC) Vibrio cholerae

Salmonella, Campylobacter, Shigella, Yersinia, EHEC, Tyfoid/paratyfoid, Kolera Anmälnings- och smittspårningspliktiga. Allmänfarliga (inte Yersinia)

Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella 12-48 h (6-72 h) Hög 85% utländsk

Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis

Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella 12-48 h (6-72 h) Hög 85% utländsk Campylobacter 2-5 (1-10) dgr Låg 40% inhemsk

Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis Campylobacter Diarrér kan vara blodiga. Reaktiv artrit kan förekomma. Nej

Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella 12-48 h (6-72 h) Hög 85% utländsk Campylobacter 2-5 (1-10) dgr Låg 40% inhemsk Shigella 2-3 (1-7) dygn Låg Ofta utland

Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis Campylobacter Diarrér kan vara blodiga. Reaktiv artrit kan förekomma. Nej Shigella Blodiga diarrér. Ja

Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella 12-48 h (6-72 h) Hög 85% utländsk Campylobacter 2-5 (1-10) dgr Låg 40% inhemsk Shigella 2-3 (1-7) dygn Låg Ofta utland Yersinia 2-7 (1-10) dygn Okänd Sporadiska fall

Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis Campylobacter Diarrér kan vara blodiga. Reaktiv artrit kan förekomma. Nej Shigella Blodiga diarrér. Ja Yersinia Reaktiv artrit kan förekomma. Nej

Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis Campylobacter Diarrér kan vara blodiga. Reaktiv artrit kan förekomma. Nej Shigella Blodiga diarrér. Ja Yersinia Reaktiv artrit kan förekomma. Nej EHEC HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) Nej

Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella 12-48 h (6-72 h) Hög 85% utländsk Campylobacter 2-5 (1-10) dgr Låg 40% inhemsk Shigella 2-3 (1-7) dygn Låg Ofta utland Yersinia 2-7 (1-10) dygn Okänd Sporadiska fall EHEC 2-4 dygn (1-8 dagar) Låg Ca 1/3 inhemska fall

Källa:

Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella 12-48 h (6-72 h) Hög 85% utländsk Campylobacter 2-5 (1-10) dgr Låg 40% inhemsk Shigella 2-3 (1-7) dygn Låg Ofta utland Yersinia 2-7 (1-10) dygn Okänd Sporadiska fall EHEC 2-4 dygn (1-8 dagar) Tyfoid/ paratyfoid Låg Ca 1-2/3 inhemska fall 10-14 dagar Låg Ofta utland

Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis Campylobacter Diarrér kan vara blodiga. Reaktiv artrit kan förekomma. Nej Shigella Blodiga diarrér. Ja Yersinia Reaktiv artrit kan förekomma. Nej EHEC HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) Nej Tyfoid/ paratyfoid Sepsis Ja

Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella 12-48 h (6-72 h) Hög 85% utländsk Campylobacter 2-5 (1-10) dgr Låg 40% inhemsk Shigella 2-3 (1-7) dygn Låg Ofta utland Yersinia 2-7 (1-10) dygn Okänd Sporadiska fall EHEC 2-4 dygn (1-8 dagar) Tyfoid/ paratyfoid Låg Ca 1-2/3 inhemska fall 10-14 dagar Låg Ofta utland

Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis Campylobacter Diarrér kan vara blodiga. Reaktiv artrit kan förekomma. Nej Shigella Blodiga diarrér. Ja Yersinia Reaktiv artrit kan förekomma. Nej EHEC HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) Nej Tyfoid/ paratyfoid Sepsis Ja

Zoonoser: Campylobacter: fåglar, nöt, får Salmonella: fåglar, nötdjur, reptiler Yersinia: gris, annat? EHEC: nötkreatur

Zoonoser: Campylobacter: fåglar, nöt, får Salmonella: fåglar, nötdjur, reptiler Yersinia: gris, annat? EHEC: nötkreatur Tyfoid/paratyfoid Shigella Enbart humanpatogena:

Källa: SVD 2017-11-07 Kolera (Vibrio cholerae) Inga fall i Sverige på länge Enorma vätske- och saltförluster Behandlas med antibiotika Förorenat vatten

Var sparar mikrobiologiska laboratorier bakterier och virus? 1. I rumstemperatur 2. I frysen 3. De går inte att spara

Clostridium difficile Toxin- och sporbildande Klinik: Diarré ->pseudomembranös kolit-> tarmperforation Behandling: Sätt ut antibiotika Sätt in antibiotika (Flagyl, Vancomycin)

Nationell övervakning Calicivirus (noro) C difficile Frivillig laboratorieövervakning Ja Ja

Källa: Folkhälsomyndigheten

Vad kan det vara? Salmonella Vinterkräksjuka Tyfoidfeber Clostridium difficile Entamoeba histolytica ROTA Giardia Campylobacter Yersinia Adeno EHEC Shigella Cryptosporidier

Parasiter Vad är det? Var finns det? Giardia lamblia Parasit, smittsam cystform Globalt, majoriteten smittade utomlands Källa: Folkhälsomyndigheten

Parasiter och protozoer Inkubationstid Särdrag klinik Antibiotika Giardia lamblia 1-2 v Subakut sekretorisk diarré, gaser, viktnedgång Ja

Parasiter Vad är det? Var finns det? Giardia lamblia Parasit, smittsam cystform Globalt, majoriteten smittade utomlands Cryptosporidium Parasit, smittsam oocystform Globalt, men många inhemska fall

Parasiter och protozoer Särdrag klinik Antibiotika Giardia lamblia 1-2 v Subakut sekretorisk diarré, gaser, viktnedgång Ja Inkubationstid Cryptosporidium 2-7 dagar Sekretorisk diarré, kan vara långvarigt. Nej

Parasiter Vad är det? Var finns det? Giardia lamblia Parasit, smittsam cystform Globalt, majoriteten smittade utomlands Cryptosporidium Entamöba histolytica Parasit, smittsam oocystform Parasit, smittsam cystform Globalt, men många inhemska fall Oftast utlandssmitta

Parasiter och protozoer Särdrag klinik Antibiotika Giardia lamblia 1-2 v Subakut sekretorisk diarré, gaser, viktnedgång Ja Inkubationstid Cryptosporidium Entamöba histolytica 2-7 dagar Sekretorisk diarré, kan vara långvarigt. 2-4 v Kolit med blodiga diarréer Asymtomatiska inf vanliga Leverabscesser Nej Ja

Zoonoser: Campylobacter: fåglar, nöt, får Salmonella: fåglar, nötdjur, reptiler Yersinia: gris, annat? EHEC: nötkreatur Cryptosporidium: Nöt, får, kalv

Vad kan det vara? Salmonella Vinterkräksjuka Tyfoidfeber Clostridium difficile Entamoeba histolytica ROTA Giardia Campylobacter Yersinia Adeno EHEC Shigella Cryptosporidier Matförgiftning - toxiner

Preformerade toxiner ( Matförgiftning ) Staphylococcus aureus Bacillus cereus Clostridium perfringens Plötsligt insjuknande Mycket kort inkubationstid (1-12 timmar) Diagnostik; prov på maten!!!

Anmälda fall i Sverige 2016 12000 Frivillig laboratorierapportering. 10000 Smittskyddslagen 8000 6000 4000 2000 0

Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder

Bakterier Fecesodling Tyfoid/paratyfoid - komplettera med blododling) Kolera (särskilt medum) Virus Feces PCR Parasiter Fecesprov PCR Mikroskopi Undantag: C diff (PCR) EHEC (PCR)

Bakterier Fecesodling Virus Feces Parasiter Fecesprov Tyfoid/paratyfoid - PCR PCR komplettera med Se provtagninganvisningar för respektive Mikroskopi blododling) Kolera (särskilt medum) laboratorium Undantag: C diff (PCR) EHEC (PCR)

Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder 2017-11-07 Smittskydd Stockholm

Smittskyddslagen Anmälningspliktig Smittspårningspliktig Allmänfarlig Salmonella X X X Tyfoid/ paratyfoidfeber X X X Campylobacter X X X Shigella X X X EHEC X X X Kolera X X X Yersinia X X

Smittskyddslagen Allmänfarlig Giardia X X Anmälningspliktig Smittspårningspliktig Cryptosporidios Entamöba histolytica X X X X

Åtgärder Diarrér och kräkning stanna hemma! Ansamling av fall ring Miljö- och hälsa samt Riskgrupper Yrkesverksamma: Arbete med oförpackade livsmedel Arbete med immunsupprimerade Förskolebarn Åtgärd beroende på orsak! www.smittskyddstockholm.se

Huvudbudskap Ansamling av fall ring Miljö- och hälsa samt Riskgrupper Yrkesverksamma: Arbete med oförpackade livsmedel Arbete med immunsupprimerade Förskolebarn Åtgärd beroende på orsak! www.smittskyddstockholm.se