7,5 högskolepoäng. Ledarskap utv arbete och konflikthantering. Provmoment: konflikthantering och likabehandling Ladokkod: CUVK

Relevanta dokument
7,5 högskolepoäng. Ledarskap utv arbete och konflikthantering

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna

Rätt svar ger 1 poäng. Fel svar ger 0 poäng och Vet ej ger 0 poäng. Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Ledarskap utv. arbete och konflikthantering

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Diskrimineringslagen (2008:567)

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan för Stora Bållebergets förskola 2016/2017

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Galaxen

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Förskolan Pärlans Trygghetsplan

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Liatorps förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Skolledningens ställningstagande

Årlig plan för Likabehandling

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Målsättning, vision och kärnvärden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

Solhagens och Valbegets förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Orrelyckan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt likabehandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Förskolan Myran läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagges skola och fritidshems årliga plan för. och förebyggande arbete mot kränkningar

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Datum Aspenäsenhetens förskolors handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Blåsippan

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Förskolan Barnens värld 2012/2013

Likabehandlingsplan

Vimmerby Kommun Barn och utbildningsförvaltningsförvaltningen 1. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST Norrgårdens förskola

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Hagen

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

T096. Brisens Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Transkript:

Ledarskap utv arbete och konflikthantering Provmoment: konflikthantering och likabehandling Ladokkod: CUVK48 117941 114641 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: 1 juni 2017 Tid: 9.00-12.00 Totalt antal poäng på tentamen: Maxpoäng 80 p För att få respektive betyg krävs: För G krävs minst 18p på båda tentamensdelarna (likabehandling respektive konflikthantering). För VG krävs minst 26p på båda tentamensdelarna. För G totalt måste båda delarna vara godkända. För att få VG totalt på tentamen krävs VG på båda delarna. Om ni får U på någon av delarna behöver endast denna del omtenteras. Anvisningar Rätt svar ger 1 poäng. Fel svar ger 1 minuspoäng och Vet ger 0 poäng Eventuellt tvetydiga frågor kan ni kommentera samt motivera i kommentarsfälten som finns under respektive tentamensdel Nästkommande tentamenstillfälle: Se schema 1

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvariga lärare: Helena Pokka Kristina Bartley Telefonnummer: 0722-529280 (Kristina) 0707-138090 (Helena) 2

Frågor om Likabehandling, Tentamen 1 Rätt Fel Vet 1. För att likabehandlingsarbetet ska bli verklighet måste hierarkier, värderingar och normer synliggöras och granskas 2. Närvarande och pålästa vuxna är avgörande för att utsatta barn och elever ska få sina rättigheter tillgodosedda 3. Pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem) behöver inte ha en plan mot kränkande behandling 4. Det är skolans huvudman och den fristående skolans styrelse som är ansvariga, juridiskt och ekonomiskt, om någon elev far illa 5. Kommunen måste centralt på förvaltningsnivå skapa rutiner för att få information om vad som händer på skolorna 6. Mobbning är en form av kränkande behandling som inte behöver innebära en upprepad negativ handling, eller medvetet och med avsikt tillfoga eller försöka tillfoga en annan skada eller obehag 7. I diskrimineringsgrunden religion och annan trosuppfattning ingår trosuppfattningar som är jämförbara med religion, men även etiska, filosofiska och politiska värderingar 8. Som pedagog ska du i ditt dagliga arbete ta hänsyn till diskrimineringslagens krav. Skollagens krav beaktas enbart av arbetsgivaren 9. En ny likabehandlingsplan ska tas fram varje år 10. Kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld 11. Staten får under vissa förutsättningar begränsa religionsfriheten 12. Likabehandling innebär rätten att vara sig själv i relation till alla diskrimineringsgrunder 13. Arbetet med likabehandling är inte en juridisk fråga utan enbart en fråga om verksamhetens värdegrund 14. Enligt nya diskrimineringslagen från 1 januari 2017 ska åtgärderna mot diskriminering och trakasserier tidsplaneras 15. Kartläggningen i planarbetet mot kränkande behandling handlar bara om statistisk kartläggning 16. Normkritik handlar om att fokusera på bemötande och innehåll, utformning och metodik i undervisningen 17. Normkritik är ett förhållningssätt 18. Likabehandlingsarbetet enligt nya diskrimineringslagen från 1 januari 2017 ska ske i samverkan med barn och elever, men behöver inte ske med anställda inom verksamheterna 19. Förebyggande arbete omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer 20. Skolverkets Allmänna råd (2012) föreslår att i personalgruppen synliggöra diskriminering och kränkande behandling genom att föra diskussioner om gränserna mellan befogade tillrättavisningar och 3

kränkande behandling Frågor om likabehandling, Tentamen 1 Rätt Fel Vet 21. Förskolan och skolan styrs idag av detaljerade texter såsom skollag, läroplan, diskrimineringslag och krav på dokumentation. Detta kan innebära att vi går från förkroppsligad kunskap till nedtecknad kunskap 22. Det främjande arbetet ska bara ske vid behov och behöver inte ingå i det vardagliga arbetet 23. Normer är kopplade till makt och därmed till grundläggande demokratiska värderingar 24. Begreppen jämställdhet och jämlikhet kan användas synonymt 25. Elever ska inte ha ansvar för att hantera kränkningar, men vara delaktiga i kartläggningsarbetet 26. Genuskontrakt är en överenskommelse byggd på könstillhörighet som formar våra sociala handlingar 27. Förbjuda, ett av Svaleryds och Hjerstons (2012) fem F, syftar till att skapa en gemensam medvetenhet om vad som gäller i verksamheten och ger handlingsberedskap i vardagen 28. Den så kallade (van)mäktiga maktutövningen (Bartley 2015) är planerad 29. Foucault menar att makt enbart är begränsande 30. Bartley (2015) skriver att de primära kränkningarna i de fall hon studerat har inträffat i lärarens pedagogiska roll 31. Lika värde (likvärdighet) är viktigt för att vi alla är olika 32. Barnens och elevernas ålder påverkar både hur det förebyggande arbetet mot kränkande behandling kan genomföras samt hur mycket inflytande de ska ha över arbetet 33. En person kan ha flera etniska tillhörigheter och det är viktigt att varje person har rätt till att själv definiera sin eller sina etniska tillhörigheter 34. Enligt en förälder har en elev utsatts för kränkande behandling av andra elever. Kränkningarna har bland annat skett på internet. Skolan har inget ansvar för detta då det skett utanför skolans område 35. Foucaults tre typer av makt kan delas in i: reglerande, disciplinär och kontrollerande makt 36. Det räcker med en enskild handling som kränker en persons värdighet utifrån en eller flera av diskrimineringsgrunderna för att uppträdandet ska klassas som trakasserier 37. Begreppet intersektionalitet avser maktordningen mellan diskrimineringsgrunderna men även andra maktordningar såsom klass 38. De 3 F:N i de sekundära kränkningarna är Förnekande, Förringande och Förlåtande enligt Bartley (2015) 39. Vi gör likvärdig behandling och får likabehandling 40. De aktiva åtgärderna mot diskriminering och trakasserier i den nya 4

diskrimineringslagen från 1 januari 2017 innebär följande fyra steg i arbetet: undersöka risker, upptäcka, analysera, följa upp och utvärdera. Kommentarer 5

Frågor om Konflikthantering, Tentamen 1 1. Nathanssons skamkompass innebär fyra olika sätt att försvara sig mot skamkänslor. Rätt Fel Vet 2. Rosenberg presenterar en metod som betonar vikten av konkret målformulering, delmål och möjlighet till utvärdering. Detta kallas för empatisk konflikthantering. 3. En medlare måste först utreda vem i relationen som har gjort rätt innan hen kan skapa goda lösningar i en konflikt. 4. Man kan förebygga konflikter genom att göra undervisningen mera `begriplig, hanterbar och meningsfull`. Detta kallas för nonviolentkommunikation i klassrummet. 5. Självkontroll genom IPCD programmet innebär att den vuxne hjälper barnet att reglera sina känslor och därigenom göra dem hanterbara. 6. Härskartekniker kan vara både omedvetna och medvetna sätt att hantera otydliga roller och oklara arbetsuppgifter på arbetsplatsen. 7. Pedagoger smittar inte sin ilska på eleverna om pedagogen anser sig ha rätt. 8. Konflikter kan behandlas utifrån Antonovskys KASAM begrepp, som innebär att man fokuserar på meningsfullhet, inspiration och bemötande. 9. Mentaliseringsteorin är framtagen av kognitiva forskarna Jon Allen, Anthony Bateman och Sigmund Freud. 10. Medlaren bör vara opartisk och visa lika mycket empatisk förståelse mot båda parter i en konflikt, även om hen skulle känna sympati mot den ena. 11. NVC fungerar bara om man har lärt sig att prata. 12. Kom inte för sent är mera effektivt sätt att få någon att komma ihåg att passa tiderna än kom i tid. 13. Enligt NCV relateras känslor till grundläggande behov. 14. För att förstå ett barn empatiskt, behöver man känna barnet väl. 15. LIP innehåller komponenter som kan delas i två huvudgrupper: förhållningssätt och samtalsmetodik. 16. Läraren som har god mentaliseringsförmåga kan hantera konflikter mellan elever med större förståelse för båda barns perspektiv än läraren som har enbart stora kunskaper om sitt ämne. 17. Kan du stänga fönstret? kan vara både krav och önskemål, enligt NVC. 18. Enligt NVC kan konflikthanteraren inte visa empati innan den andra har 6

konkretiserat sina behov till önskemål. Frågor om Konflikthantering, Tentamen 1 19. Pedagoger bör reflektera över sina egna anknytningsmönster för att kunna förbättra sin förmåga att hantera konflikter professionellt. Rätt Fel Vet 20. NVC är en konflikthanteringsmetod som betonar båda parternas förmåga till neutrala observationer och metakognition, kunskaper om grundläggande behov och förmåga att uttrycka sina behov som konkreta önskemål. 21. Empati är en medfödd förmåga som alla har innan man lär sig att prata. 22. Rosenberg kallar en kommunikationsstil för `vargspråk`, som innebär att man uttrycker sig klart vad man behöver. 23. Empati innebär att man tycker om den andra personen. 24. Öppna frågor börjar ofta med: kan du har du vill du 25. Konflikteskalering innebär 9 steg och de sista tre stegen innebär att man inte längre vill skada den andra. 26. Skuldkänsla är en blandaffekt som innehåller både skam, rädsla samt social-och metakognition. 27. Skamkompassen innehåller en strategi som kallas för undvikande. Det innebär att man vill förhindra skamaffekten och göra ogjort det man har gjort. 28. Ralph Kihlman och Kenneth Thomas har undersökt olika konfliktsituationer och kommit fram till fem stilar: tävlande, undvikande, anpassande, kompromissande och samarbetande stilen. Bara den sistnämnda har visat sig vara positiv. 29. Enligt NVC- metoden ska man inte vädja till den andras skuldkänslor. 30. Jag känner mig sur och otålig för att jag är hungrig och trött och skulle behöva vila lite. Är det ok att jag sitter här en stund och äter min smörgås? Detta är ett exempel på Rosenbergs kommunikationsmetod. 31. Jag missade mötet, tusen gånger ursäkta, jag är helt hopplös. Jag förstår verkligen om blir arga - kan vara en strategi för att slippa känna skam. 32. Etiska diskussioner och samtal om relationer kräver känslomässig mognad. Det kan man inte kan påverka själv utan det sker i individens egen utvecklingstakt. 33. Känslorna blir enbart fysiska reaktioner i kroppen om man inte har lärt sig att tolka dem på medveten nivå. 34. Enligt FIRO teorin behöver ledaren/ läraren uppmärksamma varje gång en klass får en ny elev och hur gruppen förändras och agera utifrån vad som gäller i första fasen. 35. Koistiainen presenterar kamratmedlingens fyra faser: Vad hände? Hur kändes det? Hur skulle du vilja ha det? Vad är möjligt att göra? 7

36. Känslorna har riktning och kraft och motiverar oss att handla. Utan känslor har ingenting någon mening. Frågor om Konflikthantering Tentamen 1 37. Det finns flera typer av medling bl.a. elevmedling, skolmedling, kamratmedling, positionell medling, distributiv medling, transformativ medling och den sistnämnda fokuserar på förändringsprocesser. 38. Läraren bör vara uppmärksam på utstötningsmekanismer och maktkamper i grupputvecklingens rollsökningsfas och försöka undvika att markera normer och regler. 39. Känslomässig mognad innebär bl.a. att bli medveten om sina skript och speciellt om sina relationsskript, som Stern kallar för RIG- arbetsmodeller. 40. När vuxna försöker få ett barn att lyssna eller lyda och vill påverka barnet genom resonemang och samtidigt visar miner av avsmak eller förakt, undviker de skambeläggandet och får barnet att lyssna. Rätt Fel Vet Kommentarer 8