Likabehandlingsplan HT-2017 VT Saritslövs Förskola

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan HT-2016 VT Saritslövs Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens Förskola

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Likabehandlingsplan. Förskolan Boken. Vision och värdegrund. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Hamnens förskola 2016/17

Brännans förskoleområde

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Öst Dirigentens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Dirigentens förskola

Förskolan Bergmansgården

Del 1 Lejonströms förskoleområde

Brännans förskoleområde. Melodivägens förskola

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY FÖRSKOLA

Lejonströms förskoleområde

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Del 1 Brännans förskoleområde Storken Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Kojans förskola 2016/17

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014

Förskolan Bergmansgården

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling för Krossens förskola 2018/19

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Förskolan Björkenäs

Brännans förskoleområde. Orkesterns förskola avd Koltrasten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Förskolan Bergmansgården Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Likabehandlingsplan för Mellegårdens förskola hösten 2016

Likabehandlingsplan

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bakgrund. Mål. Ansvarsfördelning

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2016/2017

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

BARN OCH UTBILDNING. Likabehandlingsplan. Kulans förskola Enligt: Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Britt Vennberg

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Furuby förskola 2017/2018

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Asklanda förskola, Vår vision

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Dnr Id. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan. Läsår:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Förskolan Ljusstaden

Transkript:

Likabehandlingsplan För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling HT-2017 VT-2018 Saritslövs Förskola 2017-10-05

Innehåll Vision Bakgrund Definition av begreppen Utvärdering av värdegrundsveckor ht-16/vt-17 Kartläggning/ nuläge Kartläggning/åtgärder Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer Kommunikation/information Utvärdering/uppföljning

Vision Man ska som barn eller vuxen gå till förskolan/arbetsplatsen och känna sig trygg. Känna att man blir väl mottagen och är omtyckt för den jag är. Aldrig känna oro för att bli utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Bakgrund och syfte I Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen 14a kap. har förskola och skola fått ett uppdrag att alla barn och elever skall känna sig trygga, bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Utgångspunkten för den nya lagen är principen om alla människors lika värde. Lagen ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och att det upprättas likabehandlingsplaner. Definition av begreppen Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn/vuxen sämre än andra barn/vuxna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering får inte barn/vuxen missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar.

De sju diskrimineringsgrunderna är: - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - ålder Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. T ex när förskolan tillämpar en bestämmelse eller förfaringssätt som verkar neutralt,men som i praktiken missgynnar barn med ett visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,funktionshinder,sexuell läggning,samt ålder. Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker barns/vuxens värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Annan kränkande behandling Det är ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns/vuxens värdighet. Med mobbing avser vi upprepade kränkningar samt att det råder en obalans mellan den som kränker och den som kränks. En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt,alltid måste tas på allvar. Det är barnet eller den vuxne verbalt eller via kroppsspråk som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Befogade tillsägelser En befogad tillrättavisning får användas för att upprätthålla en god miljö utan att man kränker barnet.

Utvärdering av värdegrundsveckor ht-16/vt-17 Mål Bli medvetna om att vi kommer från olika länder och pratar olika språk. Både vuxna och barn ska försöka lära sig säga HEJ på de språk som talas på förskolan. Ht 2016: Utifrån resultatet på vår föräldraenkät valde vi att lägga fokus på Etnisk tillhörighet detta läsår. Metoder/Utvärdering Varje avdelning utgick från deras barngrupp. Vi använde oss av: - kartböcker - kartor på internet för att leta upp landets flagga - vi pratar med alla föräldrar med annat hemspråk och frågar hur de säger HEJ - en storbarnsavdelning målade sina flaggor själv - köket serverade maträtter från något land

Aktiviteter denna vecka: - Vi sjunger våra FN-sånger Hej allihop på de olika språken, Kompissången, Vi är vänner du och jag, Heja Bamse, Tillsammans (ramsa) och Ha det bra - Bamse kommer på besök med sånger, flaggor, vi säger HEJ - Vi tränar på att säga HEJ på de språk som finns på respektive avdelning Barnen visade inget större intresse och var inte riktigt mottagliga, även de barn som har annat hemspråk ville inte prata sitt eget språk med oss här på förskolan. Det mål som vi hade satt uppfylldes inte fullt ut, pga vi inte fick barnen tillräckligt intresserade. Under arbetes gång denna veckan kom vi mer in på att vi är olika och hur man är en bra kompis.

Vt 2017: Mål Göra barnen medvetna - Hur är man en bra kompis? Metoder/Utvärdering Varje avdelning utgick från deras barngrupp. - Kompishjärta - Kompissånger - Bamse och tjuvstaden (film) - Samarbetsövningar - Samtal kring hur man förhåller sig till varandra - Böcker med anknytning till ämnet, kompisböcker utifrån barnkonventionen, Bamse världens starkaste björn - Superhjältar snälla och hjälper varandra - Småbarnsavdelningarna utgår från Doddo i Babblarna som står för värdegrund - Berättelsen om alla Babblarna som fick åka med - Skapade Doddo i saltdeg - Teater med Babblarfigurerna om hur man kan hjälpa varandra - Gemensam sångstund i lekhallen, varje avd hade valt ut två sånger som vi sjöng tillsammans

Alla barnen var delaktiga och intresserade. Vi såg empati och glädje hos barnen och vi kunde fånga barnen genom både Babblarna och Superhjältarna. Kartläggning/Nuläge Ht-2017 Saritslövs förskola arbetar aktivt med de sju diskrimineringsgrunderna och för allas lika värde. Miljöer i förskolan där det finns risk för att trakasserier eller kränkningar kan uppstå ska särskilt uppmärksammas. Sådana miljöer kan vara toaletten, kapprum, smårum och utemiljöer. Vi på förskolan har bestämt att varje år i vårt årshjul lägga in två värdegrundsveckor, en på hösten och en på våren. Vi lägger mer fokus på en fråga utifrån vad vi ser i barngrupperna just detta läsår. Detta läsår har vi valt att fokusera på inflytande/demokrati. Svaret på denna fråga i föräldraenkäten påvisade att vi kan bli mer tydliga med hur vi arbetar med denna fråga, därför väljer vi nu att lägga fokus på detta i våra mål- och utvecklingsplaner och under värdegrundsveckan. Vi har även diskuterat tillsammans med föräldrarna på ett möte vad inflytande på förskolan betyder för dem. Kön På förskolan finns en pedagogisk medvetenhet kring de rum/aktiviteter som kan riskera att befästa traditionella könsroller. Etnisk tillhörighet På förskolan har vi några barn från andra länder, detta ser vi som en tillgång i vårt likabehandlingsarbete. Religion eller annan trosuppfattning

Vi respekterar alla religioner och trosuppfattningar. Vi serverar specialkost av etniska och religiösa skäl som är snarlik ordinarie måltid. Funktionshinder På förskolan anpassar vi vår verksamhet med hänsyn till allergier,språkförseningar och funktionshinder så att alla kan deltaga. Vi använder oss av personalens kompetens och om det behövs resurspersonal. Sexuell läggning Vi respekterar alla sexuella läggningar. Könsöverskridande identitet/uttryck Vi respekterar alla former av könsöverskridande identitet eller uttryck. Personalen arbetar aktivt med genusperspektivet inom förskolans alla områden. Ålder Barnen grupperas efter ålder vid speciella aktiviteter. Grupperas även efter utvecklingsålder. Mål och åtgärder Mål Barnen ska känna lika värde oavsett kön,etnisk tillhörighet,trosuppfattning,social bakgrund,funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck.

Öka personalens kunskap och medvetenhet om likabehandlingsarbete. Kartläggning/Åtgärder Kön Hög medvetenhet när det gäller material/litteratur. Som personal vara delaktig i leken, bryta traditionella könsmönster. Etnisk tillhörighet Tillsammans med barnen jämföra likheter och olikheter i det man gör i språk, utseende,traditioner,seder, värderingar och vanor. Låna böcker/ljudböcker på biblioteket till modermålsstöd. Religion eller annan trosuppfattning Vid behov och önskemål anordnas alternativa lösningar vid högtider och traditioner. Funktionshinder Anpassa verksamheten/tiden så alla kan vara med. Använda oss av vår kompetens hos personalen. Medvetenhet i vår attityd och handling i våra dagliga möten Sexuella läggning Öka personalens kunskap och medvetenhet om arbetet kring bemötande av människor med olika sexuella läggningar och barn med olika familjekonstellationer. Det ska finnas litteratur både till personal och barn på förskolan. Könsöverskridande Personalen ska vara tillåtande, visa att man kan bryta traditionella könsroller,bekräfta barns tankar och arbeta aktivt med genus. Ålder

Variera gruppsammansättningar och visa nyttan med olika åldrar i en grupp. Förebyggande åtgärder På Saritslövs förskola arbetar vi dagligen med förebyggande aktiviteter för att alla ska känna sig trygga.. Genom positivt bemötande, barnens inflytande, föräldrars inflytande, personalens inflytande, öppet klimat, dialog, intervjuer, respekt, samarbete och gemensamma regler. All personal har ett ansvar för att detta följs och ska främja likabehandlingsplanen.

Rutiner för akuta situationer Barn-Barn Samtal med barnen. Personalen använder sig av frågor för att reda ut situationen. Hur kunde detta hända? Varför gjorde du så? Hur tror du att kompisen känner sig? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur ska vi lösa detta? Personal informerar vårdnadshavare till både den/dem utsatte och den/dem som utsätter. Vid upprepade tillfällen som är inriktade till ett och samma barn upprättas handlingsplan och även förskolechefen informeras. Uppföljning sker kontinuerligt. Skulle inte insatserna ha någon verkan kontaktas specialpedagog/ förskolepsykolog. Vuxna-Barn Ser och hör vi att någon vuxen kränker ett barn ska vi ha modet att kunna säga till varandra. Detta sker genom att ta den vuxne åt sidan och fråga hur tänkte du nu eller hur menade du. Personal som ser och hör detta dokumenterar detta genom en anteckning med datum, vad som sagts och vem som är inblandad. Förskolechefen informeras. Sker ingen förändring leder det till ett samtal med förvaltningsledningen, förskolechef och personalavdelningen. Vuxna-Vuxna Utsatt vuxen säger ifrån, samtal genomförs med berörda parter.

Förskolechefen informeras om det inte hittas en lösning. Förskolechefen erbjuder stöd/handledning extern hjälp. Förskolechefen bedömer om anmälan till annan myndighet ska göras. Barn-Vuxen Personalen säger till barnet direkt att detta känns inte bra och man använder sig av frågorna: Hur tror du att jag känner mig nu? Hur känner du dig? Kunde du gjort på annat vis? Samtal och stöttning till den utsatte från arbetslaget. Informera vårdnadshavare och förskolechef om händelsen. Kommunikation/information Likabehandlingsplanen förankras hos barnen genom vårt ständiga pågående värdegrundsarbete, konflikthantering och i den vardagliga verksamheten. Genom barnens inflytande ifrågasätter och reflekterar de över normer och värderingar som sätts på förskolan. Vårdnadshavaren informeras på höstens föräldramöte om likabehandlingsplanen och får lämna feedback på den. På våra arbetsplatsträffar finns det en punkt som tar upp arbetsmiljön. Utvärdering/uppföljning Utvärdering av våra mål sker i juni och uppföljning sker i nästa läsårs likabehandlingsplan. 2017-10-05 Personalen på Saritslövs Förskola

Ansvarig förskolechef Helena Ravn