Förekomst av övervikt och fetma bland 4-åringar i Hälsingland

Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Förekomst av övervikt och fetma bland 4-åringar i Hälsingland Författare Susanne Andersson Gunilla Rundberg Mars 2006 C-uppsats, 10 poäng Omvårdnadsvetenskap Omvårdnadsvetenskap 51-60 p Examinator: Gerth Hedov Handledare: Gunilla Langeskär

Sammanfattning Övervikten och fetman ökar i hela världen bland barn, ungdomar och vuxna. Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver det som ett snabbt ökande folkhälsoproblem som förbisetts. Uppgifter i Sverige talar för att cirka en femtedel av barnen är överviktiga eller har fetma. Syftet med studien var att beskriva förekomsten av övervikt och fetma samt om det fanns skillnader mellan 4-åriga pojkar och flickor beträffande övervikt och fetma, i Hälsingland. Studien baserades på journaldata som underlag för datainsamling. Uppgifter i form av kön, ålder, längd och vikt hämtades från den genomförda 4-årskontrollen i BVCjournalen. Inklusionskriterier var samtliga barn födda år 2000 och totalt ingick 1140 barn i studien. Resultatet av studien visade att bland 4-åringarna i Hälsingland förekom övervikt hos 14,4 % av pojkarna och 19,4 % av flickorna samt att fetma förekom hos 4,2 % av pojkarna och 6,1 % av flickorna. Fler av flickorna var överviktiga eller hade fetma men någon statistisk signifikant skillnad mellan könen fanns inte. Nyckelord: Barn, övervikt, fetma, BMI

Abstract Overweight and obesity increase worldwide among children, adolescents and adults. The World Health Organisation (WHO) describes it as a rapid increasing public health problem that has been overseen. According to Swedish reports one fifth of the children in Sweden is overweight or has obesity. The aim of this study was to describe the prevalence of overweight and obesity among 4-yearold boys and girls in Hälsingland, and see if there were any differences in the prevalence between boys and girls. The study was based on data from journal records. The children s sex, age, height and weight were collected from journal records at the age of 4. Inclusion criteria were all children born in year 2000 in Hälsingland, 1140 children were participating. The result showed that the prevalence of overweight among boys were 14,4 % and among girls 19,4 % and that the prevalence of obesity were 4,2 % among boys and 6,1 % among girls. The prevalence of overweight was higher among girls but there were no significantly difference between boys and girls. Key words: Children, overweight, obesity, BMI

Innehållsförteckning Introduktion.. 1 Övervikt och fetma ett folkhälsoproblem 1 Definitioner och mätmetoder 1 Definition av övervikt och fetma hos barn IsoBMI..2 Orsaker och prognos 2 Förekomst av övervikt och fetma 3 Förekomst av övervikt och fetma hos 4-åringar 5 Problemområde. 5 Syfte 6 Frågeställningar 6 Metod... 6 Design 6 Urval och undersökningsgrupp.. 6 Datainsamlingsmetod.. 6 Tillvägagångssätt. 6 Dataanalys 7 Forskningsetiska överväganden. 7 Resultat.. 8 Populationen. 8 Förekomst av övervikt och fetma... 8 Skillnader mellan könen beträffande övervikt och fetma 10 Diskussion.. 11 Huvudresultat... 11 Resultatdiskussion 11 Metoddiskussion... 12 Allmän diskussion. 13 Referenser.. 16 Bilaga Missivbrev till sjuksköterskorna vid barnhälsovårdscentralerna

Introduktion Övervikt och fetma ett folkhälsoproblem Övervikt och fetma har ökat över hela världen bland barn, ungdomar och vuxna, och beskrivs av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett snabbt ökande globalt folkhälsoproblem som tidigare förbisetts. Fetma klassas av WHO som en kronisk sjukdom (WHO, 2005). Övervikt och fetma ger sämre livskvalitet och ökad risk för tidigt insjuknande i sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar (Bergström, Hernell, Persson & Vessby, 1996; Dietz, 1998; Freedman, Dietz, Srinivasan & Berenson,1999; Rössner, 1998). Studier har visat att fetma är den största orsaken till att utveckla typ 2 diabetes (Andersen, Rissanen & Rössner, 1998; Fagot-Campagna, 2000). Barn och ungdomar med övervikt och fetma kan tidigt bli utsatta för diskriminering med psykosomatiska komplikationer som följd både under uppväxtåren och som vuxna (Dietz, 1998; Strauss, 2000). Enligt Andersen et al (1998) bör det förebyggande arbetet prioriteras. Under senare tid har Statens Beredning för medicinsk utvärdering (SBU) funnit evidens för att förebyggande åtgärder har potential att ge bra resultat (SBU, 2004). I början av år 2005 presenterade Livsmedelsverket i samarbete med Statens folkhälsoinstitut mål och insatser vad gäller matvanor och fysisk aktivitet för att förebygga övervikt och fetma hos befolkningen i Sverige (Livsmedelsverket & Statens folkhälsoinstitut, 2005). Definitioner och mätmetoder Inom barn- och skolhälsovården i Sverige mäts alla barn avseende längd och vikt som redovisas i längd/viktkurvor. Avvikelser i längd och vikt kan uppskattas visuellt och uttrycks i form av standardavvikelser (SD). Diagnosen fetma ställs om vikten ligger två kanaler över längd (2 SD) på barnets tillväxtkurva (Janson & Danielsson, 2003). Den definition av övervikt och fetma som ofta tillämpas i forskningssammanhang bygger på Body Mass Index (BMI). BMI= Kroppsvikten i kg, dividerat med längden i meter i kvadrat. WHO definierar ett BMI över 25 hos vuxna som övervikt och ett BMI över 30 som fetma. Mätning med BMI har vissa brister, i synnerlighet när det gäller övervikt och fetma hos barn. Barn och ungdomar ändrar kroppssammansättning och proportioner under uppväxten. BMI mäter förutom fettväv även muskulatur och skelett, vilket kan innebära att en pojke med stor muskelmassa har samma BMI som en överviktig pojke med betydligt större andel fettväv. Det underskattar även graden av övervikt för det kortväxta barnet och överskattar övervikt för det långväxta (SBU, 2002). Normalt föreligger även en skillnad mellan pojkar och flickor i 1

kroppssammansättning och lokalisation av fettväv. Redan under småbarnsåren har flickor mer fettväv än pojkar (Janson & Danielsson, 2003). Detta innebär att det inte går använda samma BMI gränser för vuxna som för barn (SBU, 2002). Definition av övervikt och fetma hos barn - IsoBMI Sedan några år finns internationellt accepterade BMI-värden anpassade för barn och ungdomar, justerade utifrån ålder och kön för att motsvara ett BMI på 25 och 30 hos vuxna. Gränsvärdena är framtagna ur ett underlag från ungefär tvåhundratusen barn från sex länder: England, Nederländerna, USA, Brasilien, Hong Kong och Singapore (Cole, Bellizzi, Dietz & Flegal, 2000). I Sverige har gränsvärdena fått namnet isobmi eller jämförande BMI (Janson & Danielsson, 2003). Som exempel kan nämnas att IsoBMI 25 för fyraåriga pojkar är 17,55 och för fyraåriga flickor 17,28 och att IsoBMI 30 för fyraåriga pojkar är 19,29 och för fyraåriga flickor 19,15 (Cole et al, 2000). Orsaker och prognos Forskning på området har pekat på att många faktorer påverkar utvecklingen av övervikt och fetma, bland annat genetiska, sociala, kulturella och beteendemässiga. Fetma och övervikt kan utvecklas genom en kombination av livsstil, miljöfaktorer och arv (SBU, 2002). Det genetiska arvets betydelse i sammanhanget har påvisats i studier av tvillingar och barn som adopterats. Oavsett om tvillingarna växer upp i skilda miljöer visar de som vuxna likheter i kroppsvikt (Stunkard, Foch & Hrubec, 1986; Stunkard, Harris, Pedersen & McClearn, 1990). Studier av barn som adopterats har visat att de som vuxna antar samma kroppskonstitution som sina biologiska föräldrar och inte adoptivföräldrarnas (Stunkard et al, 1986, Sorensen, Holst & Stunkard, 1998; Vogler, Sorensen, Stunkard, Srinivasan & Rao, 1995). Det finns också en studie som visat att barn till överviktiga föräldrar löper större risk att bli överviktiga än barn till normalviktiga föräldrar (Berkowitz, Stallings, Maislin & Stunkard, 2005). När båda föräldrarna är överviktiga blir barnen i 80 procent av fallen överviktiga. När föräldrarna är normalviktiga då blir 10 procent av barnen överviktiga (Andersen et al, 1998). Den ökning av övervikt och fetma som skett i Sverige kan dock inte enbart förklaras av genetiska faktorer. Ökningen kan även bero på förändringar i livsstilen när det gäller kostvanor och fysisk aktivitet. Riskerna för utveckling av fetma ökar i samhällen där 2

tillgången till fet- och energirik kost inklusive dryck är lättillgänglig dygnet runt och kraven på fysisk aktivitet är låg (SBU, 2002). Idag är det vanligare att båda föräldrarna arbetar utanför hemmet och arbetsdagarna är ofta långa. Detta kan leda till att familjerna köper mer halv- och helfabrikat eller väljer att äta fler mål mat utanför hemmet. Denna kost är i regel mer fet eller energirik (Koplan, Liverman & Kraak, 2004). Det är idag även vanligare än för 10-15 år sedan att föräldrarna skjutsar sina barn till skolan och fritidaktiviteter (Rasmussen, Eriksson, Bokedal & Schäfer Elinder, 2004). Spontanidrotten i form av utomhuslekar har nästan försvunnit (Kallings, 2002). Användandet av dator och tv-spel tillsammans med tvtittande upptar en stor del av barnens fritid och har bidragit till att nivån av fysisk aktivitet har minskat för barnen (Koplan et al, 2004). När det gäller de sociala och kulturella faktorerna har en svensk studie visat att barn till lågutbildade mödrar är en riskfaktor för att utveckla övervikt och fetma. Detsamma gäller för barn med invandrar eller utländsk bakgrund där sambandet har visat sig både då det gäller fritidsaktiviteter och matvanor (Rasmussen et al, 2004). En annan studie gjord i USA har visat att övervikten även ökar hos barn i låginkomst familjer (Sherry, Mei, Scanlon, Mokdad & Grummer-Strawn, 2004). Många småbarn kan vara runda och mulliga fram till två års ålder och sådant hull har inget med fetma att göra (Rössner, 1999). Risken att överviktiga barn före 3 års ålder förblir överviktiga i vuxen ålder är liten, men redan i förskoleåldern och med stigande övervikt, ökar dock risken att den ska bestå (Janson & Danielsson, 2003; Angbratt et al, 2003). Det finns studier som studerat barns tillväxtkurvor och funnit en viktuppgångsspurt (adiposity rebound). Detta är en punkt på tillväxtkurvan när den relativa fetman tycks öka. Det kan vara så att detta är en period när flera fettceller börjar anläggas hos det växande barnet och därmed en kritisk period för framtida fetma. Om detta inträffar före 5 års ålder, är sannolikheten större att dessa barn hinner anlägga fler fettceller under sin fortsatta tillväxt och gå in i vuxenlivet med övervikt och fetma (Dietz, 1994; Whitaker, Pepe, Wright, Seidel & Dietz, 1998; Dorosty, Emmet, Cowin & Reilly, 2000). En annan studie har visat att barn med en viktuppgångsspurt före 8 års ålder har en hög risk att vid 18 års ålder vara överviktiga (He & Karlberg, 2002). Förekomst av övervikt och fetma Förekomsten av övervikt och fetma har under de senaste åren ökat i många länder (SBU, 2002). Som exempel kan nämnas att i USA förekommer övervikt hos 65,7 procent av den 3

vuxna befolkningen, fetma hos 30,6 procent och extrem fetma hos 5,1 procent och det finns inga indikationer på att det minskar (Hedley, Ogden, Johnson, Carroll, Curtin & Flegal, 2004). I Sverige har förekomsten av övervikt och fetma ökat under de senaste 20 åren. Cirka en halv miljon av den vuxna befolkningen anses ha fetma och 2,5 miljoner anses överviktiga (SBU, 2002). Resultaten från den Nationella folkhälsoenkäten (2004) visade för Gävleborgs del att 58,9 procent av männen och 46,6 procent av kvinnorna var överviktiga. Fetma förekom hos 12,8 procent av männen och 14,5 procent av kvinnorna. Jämfört med riket förekom övervikt och fetma i högre grad i Gävleborg och resultaten visade på en ökning jämfört med en tidigare undersökning 1999 (Alfredsson, 2000). Överviktiga barn som förblir överviktiga som vuxna har ökat under de senaste 25-35 åren (SBU, 2002; Janson & Danielsson, 2003). En australiensisk studie bland 7-15 åringar visade att övervikten hade ökat hos pojkar från 10,7 procent till 20 procent och hos flickor från 11,8 procent till 21,5 % mellan 1985 och 1995 (Magarey, Daniels & Boulton, 2001).En amerikansk studie bland 6-19 åringar gjord 1999-2002 visade att 16 procent var överviktiga (Hedley et al, 2004). Epidemiologiska data för barn och ungdomar i Sverige har tidigare saknats på nationell nivå. Det som varit vägledande har varit data från äldre ungdomar i värnpliktsregistret vilket givit ett indirekt stöd för att vikten ökat bland barn och ungdom. Svenska studier av värnpliktiga sedan 1990 har visat en medelviktökning på 5 kg och andelen värnpliktiga med fetma har fyrdubblats sedan 1970 (Rasmussen, Johansson & Hansen, 1999). Under senare år har ett antal studier bland svenska barn och ungdomar presenterats. I Umeå visade en studie bland 6-13 åriga barn att övervikt förekom hos 23 % och att det förekom hos fler flickor (26 %) än pojkar (20 %). Studien visade en fördubbling av andelen överviktiga barn och en femdubbling av andelen feta barn under perioden 1986 till 2001 (Petersen, Brulin & Bergström, 2003). En studie från Östergötland bland 10-åringar har visat på en förekomst av övervikt hos 17-18 % och fetma hos 4-5 %. Studien visade också att övervikten har ökat för både pojkar och flickor, dels över ålder och dels över tid (Angbratt, Eriksson, Funcke, Nilsson, Säterskog & Söderlind, 2003). En annan studie från kommuner i Kalmar län bland 7-14-åringar har visat på en förekomst av övervikt hos 13,2 % av pojkarna och 14,5 % av flickorna. Fetma förekom bland 4,5 % av både pojkarna och flickorna (Raustorp, Pangrazi & Ståhle, 2004). 4

Förekomst av övervikt och fetma hos 4-åringar Få studier är gjorda på yngre barn men en studie gjord i USA har indikerat att övervikten och fetman ökar även för barn i lägre åldrar. Förekomsten av fetma hos 2-5 åringar ökade mellan 1988-1994 från 7,2 procent till 10,4 procent 1999-2000 (Ogden, Flegal, Carroll & Johnson, 2002). Engelska studier har visat att övervikten och fetman ökar hos barn 2-5 år och har för 4- åringarnas del visat på en förekomst av övervikt hos 19,9 procent av pojkarna och 20,8 procent av flickorna och fetma hos 7,5 procent av pojkarna och 7,8 procent av flickorna (Bundred, Kitchiner & Buchan, 2001; Reilly, Dorosty & Emmett, 1999). En annan studie gjord i Kanada bland 3,5-4 åringar visade på en förekomst av övervikt hos 16,5 procent av pojkarna och 18,8 procent av flickorna och fetma hos 7,2 procent av pojkarna och 8,9 procent av flickorna (Canning, Courage & Frizell, 2004). I Sverige har barnhälsovården i Örebro läns landsting redovisat uppgifter på 4-åringar födda år 2000. Av dem förekom övervikt hos 15,2 % och fetma hos 4,7 % (Örebro läns landsting, 2005). Landstinget Västernorrland har redovisat för 4-åringarna en förekomst av övervikt hos 16,11 % av flickorna och 15,18 % av pojkarna. Fetma förekom hos 6,16 % av flickorna och 5,8 % av pojkarna (Landstinget Västernorrland, 2005). Uppgifter från Södra Älvsborg, Marks och Svenljunga kommun har visat att andelen 4-åringar med övervikt fördubblats från 8 till 16 % mellan 1987 och 2004. Andelen 4-åringar med fetma har ökat från 0,5 till 2,5 % (Primärvården/Folktandvården Södra Älvsborg, 2005). Problemområde Studier visar att övervikten och fetman ökar bland barn och ungdomar i Sverige. Cirka en femtedel av de svenska barnen har övervikt eller fetma och en svensk studie har visat på en fördubbling av andelen överviktiga barn och en femdubbling av andelen barn med fetma mellan 1986 och 2001. Risken att överviktiga barn före 3 års ålder förblir överviktiga i vuxen ålder är liten men redan i förskoleåldern och med stigande övervikt ökar risken att den ska bestå. Det är därför angeläget att redan i förskoleåldern uppmärksamma barn med övervikt eller fetma. Flera landsting har börjat registrera BMI på 4-åringarna i syfte att följa utvecklingen och för att använda BMI som en utgångspunkt i samtalen med föräldrarna kring kost och motion. I Hälsingland saknas sammanställningar av flickors och pojkars längd, vikt och BMI och därmed är förekomsten av övervikt och fetma bland 4-åringarna inte känd. 5

Syfte Syftet med studien var att beskriva förekomsten av övervikt och fetma samt om det fanns skillnader mellan 4-åriga pojkar och flickor beträffande övervikt och fetma, i Hälsingland. Frågeställningar I vilken utsträckning förekommer övervikt och fetma bland 4-åriga pojkar och flickor, födda år 2000 i Hälsingland? Finns det någon skillnad mellan könen beträffande övervikt och fetma bland 4-åringar, födda år 2000 i Hälsingland? Metod Design Metoden som användes var en empirisk studie av kvantitativ, deskriptiv och komparativ karaktär. Urval och undersökningsgrupp Inklusionskriterier var samtliga barn födda år 2000, inskrivna i Barnhälsovården (BHV), Hälsingland. Totalt 20 Barnhälsovårdscentraler (BVC) fördelade i 6 kommuner deltog. Med ett bortfall på 58 st. ingick 1140 barn i studien, 599 pojkar och 541 flickor. Datainsamlingsmetod Studien baserades på journaldata som underlag för datainsamling. Antalet journaler som granskades var 1198 stycken. Uppgifter i form av kön, ålder, längd och vikt hämtades från den genomförda 4-årskontrollen i BVC-journalen. All datainsamling gjordes under våren 2005, på barn födda år 2000. Tillvägagångssätt På initiativ av Barnhälsovårdsöverläkaren i Hälsingland bestämdes att författarna skulle undersöka förekomsten av övervikt och fetma hos 4-åringarna födda år 2000 i Hälsingland. Inför uppdraget kontaktades BVC-sjuksköterskorna brevledes (bilaga) och senare muntligt via telefonsamtal för att förankra, diskutera utformningen och boka tid för den planerade datainsamlingen. BVC-sjuksköterskorna iordningställde journalerna och de avidentifierades. Därefter utfördes datainsamlingen av författarna med hjälp av en matris som innehöll: kön, 6

ålder, längd och vikt. Datainsamlingen genomfördes i ett avskilt rum på BVC-mottagningarna eller Hälsocentralerna i Hälsingland. BMI räknades senare ut med hjälp av längd och vikt samt dokumenterades i matrisen. Dataanalys BMI-värdena räknades ut med kalkylator. BMI-gränsvärden för övervikt hos 4-åriga pojkar är 17,55 och för flickor 17,28 och för fetma 19,29 hos pojkar och 19,15 hos flickor. Coles material saknar referensvärden för undervikt och värden under 17,55 för pojkar och 17,28 för flickor definierades som normalvikt (Cole et al, 2000). Data för kön, ålder och BMI matades in och bearbetades i statistikprogrammet SPSS 10.1 för Windows. Vid jämförelser mellan könen beträffande övervikt och fetma användes chitvåtest. Ett p-värde <0,05 accepterades som statiskt säkerhetsställd signifikant skillnad. Forskningsetiska överväganden Barnhälsovårdsöverläkaren informerade verksamhetscheferna och fick deras godkännande. Studien betraktades som ett kvalitetssäkringsarbete och därför behövdes ingen ansökan till etisk kommitté. I ett kvalitetssäkringsarbete krävs inte medgivande av deltagarna. Journalerna avidentifierades för att ingen enskild person skulle kunna identifieras. 7

Resultat Resultatet presenteras i tabellform, under rubrikerna populationen, förekomst av övervikt och fetma, samt skillnader mellan könen beträffande övervikt och fetma. Populationen I tabell 1 redovisas det totala antalet granskade journaler, bortfall, den genomsnittliga åldern och åldersspridningen vid den genomförda 4-årskontrollen. Tabell 1. Karaktäristiska för undersökningsgruppen Pojkar Flickor Samtliga Totalt antal granskade 636 562 1198 journaler Bortfall 37 21 58 Antal deltagande barn 599 541 1140 Genomsnittlig ålder 48,87 mån 48,96 mån 48,91 mån Min-max ålder 45-57 mån 42-57 mån 42-57 mån I studien ingick fler pojkar än flickor. Bortfallet förklaras av att uppgifter för antingen vikt eller längd saknades. Förekomst av övervikt och fetma I tabell 2 redovisas antal deltagande barn och fördelningen av antalet under/normalviktiga barn, överviktiga barn och barn med fetma i Hälsingland. I tabell 3 visas antalet barn med normalvikt, övervikt och fetma fördelat över kommunerna och i tabell 4 visas fördelningen av antalet normalviktiga, överviktiga och andelen pojkar och flickor med fetma fördelat över kommunerna. Tabell 2. Antal (n), medelvärde och standardavvikelse för BMI och andelen 4-åriga pojkar och flickor med normalvikt, övervikt och fetma i Hälsingland Antal (n) BMI (kg m ²) Normalvikt Övervikt Fetma % n % n % n Pojkar 599 16,41±1,51 81,5 488 14,4 86 4,2 25 Flickor 541 16,40±1,64 74,5 403 19,4 105 6,1 33 Totalt 1140 16,40±1,57 78,2 891 16,8 191 5,1 58 Fler flickor än pojkar visade sig vara överviktiga och ha fetma. 8

Tabell 3. Antal (n) och andelen 4-åringar med normalvikt, övervikt och fetma fördelat över kommunerna Kommun Antal( n) Normalvikt Övervikt Fetma % n % n % n Bollnäs 229 79,5 182 15,7 36 4,8 11 Ovanåker 111 77,5 86 16,2 18 6,3 7 Söderhamn 231 76,2 176 18,6 43 5,2 12 Ljusdal 174 80,5 140 17,2 30 2,3 4 Hudiksvall 325 78,8 256 15,1 49 6,2 20 Nordanstig 70 72,9 51 21,4 15 5,7 4 Den högsta procenten överviktiga fanns i Nordanstigs kommun och den lägsta procenten överviktiga fanns i Hudiksvalls och Bollnäs kommuner. Den högsta procenten barn med fetma fanns i Ovanåkers och Hudiksvalls kommun medan den lägsta procenten barn med fetma fanns i Ljusdals kommun. Om andelen barn med övervikt och fetma slås samman så förekommer övervikt och fetma i lägre grad i Ljusdals kommun än i övriga kommuner. Tabell 4. Antal (n) och andelen pojkar och flickor med normalvikt, övervikt och fetma fördelat över kommunerna Kön Kommun Antal (n) Normalvikt Övervikt Fetma % n % n % n Pojke Bollnäs 117 83,8 98 12,0 14 4,3 5 Ovanåker 57 78,9 45 17,5 10 3,5 2 Söderhamn 120 80,8 97 15,8 19 3,3 4 Ljusdal 102 79,4 81 18,6 19 2,0 2 Hudiksvall 165 81,2 134 12,1 20 6,7 11 Nordanstig 38 86,8 33 10,5 4 2,6 1 Flicka Bollnäs 112 75,0 84 19,6 22 5,4 6 Ovanåker 54 75,9 41 14,8 8 9,3 5 Söderhamn 111 71,2 79 21,6 24 7,2 8 Ljusdal 72 81,9 59 15,3 11 2,8 2 Hudiksvall 160 76,3 122 18,1 29 5,6 9 Nordanstig 32 56,3 18 34,4 11 9,4 3 9

Den högsta procenten överviktiga pojkar fanns i Ljusdals kommun men samtidigt fanns den lägsta procenten pojkar med fetma också i Ljusdals kommun. Den högsta procenten pojkar med fetma fanns i Hudiksvalls kommun. I Nordanstigs kommun fanns den högsta procenten flickor med övervikt och fetma. Den lägsta procenten överviktiga flickor fanns i Ovanåkers och Ljusdals kommuner. I Ljusdals kommun fanns den lägsta procenten flickor med fetma. Skillnader mellan könen beträffande övervikt och fetma I en analys jämfördes skillnaden mellan könen beträffande övervikt och fetma bland 4- åringarna födda år 2000 i Hälsingland. Resultatet visade att det fanns en tendens att flickor var mer överviktiga eller hade fetma, men någon statistisk signifikant skillnad mellan könen fanns inte. 10

Diskussion Huvudresultat Resultatet av studien visade att bland 4-åringarna i Hälsingland förekom övervikt hos 14,4 % av pojkarna och 19,4 % av flickorna samt att fetma förekom hos 4,2 % av pojkarna och 6,1 % av flickorna. Fler av flickorna var överviktiga eller hade fetma men någon statistisk signifikant skillnad mellan könen fanns inte. Resultatdiskussion Syftet med studien var att undersöka förekomsten av övervikt och fetma bland 4-åringa pojkar och flickor i Hälsingland och om det förelåg några skillnader beträffande övervikt och fetma mellan pojkarna och flickorna. I Sverige finns inga studier gjorda beträffande förekomsten av övervikt och fetma bland 4- åriga pojkar och flickor. Flera landsting har dock börjat registrera BMI på bland annat 4- åringarna, i syfte att följa utvecklingen och för använda BMI som en utgångspunkt i samtalen med föräldrarna kring kost och motion. I Hälsingland var 14,4 % av pojkarna överviktiga och 4,2 % hade fetma, 19,4 % av flickorna var överviktiga och 6,1 % hade fetma. Västernorrland redovisade för pojkarna födda år 2000 att 15,8 % att överviktiga och 5,8 % hade fetma. När det gäller flickorna födda samma år var 16,11 % överviktiga och 6,1 % hade fetma (Landstinget Västernorrland, 2005). Övervikt och fetma förekom i högre grad bland pojkarna i Västernorrland än i Hälsingland. För flickornas del var övervikten bland 4-åriga flickor i Hälsingland högre än i Västernorrland men fetma förekom i lika stor utsträckning. Resultaten för samtliga barn i Hälsingland visade att 16,8 % var överviktiga och 5,1 % hade fetma. Barnhälsovården i Örebro har redovisat uppgifter på barn födda år 2000 och dessa visade att 15,2 % var överviktiga och 4,7 % hade fetma (Örebro läns landsting, 2005). Fetma och övervikt förekom i högre grad bland 4-åringarna i Hälsingland. Skillnaderna mellan de olika landstingen är dock marginella. I kommunerna i Hälsingland fanns en spridning av övervikten hos 4-åringarna mellan 15,1 % och 21,4 % procent. Lägst var det i Hudiksvalls kommun och högst i Nordanstigs kommun. När det gäller förekomsten av fetma fanns en spridning mellan 2,3 % och 6,3 %. Lägst var det i Ljusdals kommun och högst i Ovanåkers kommun. 11

I Marks kommun i Södra Älvsborg förekom övervikt hos 16 % och fetma hos 2,5 % av 4- åringarna och övervikten hade fördubblats mellan 1987 och 2004 (Primärvården/ Folktandvården Södra Älvsborg, 2005). Att övervikten och fetman ökar i hela världen och i även lägre åldrar indikerar studier gjorda i olika delar av världen (Ogden et al, 2002; Bundred et al, 2001). Studier gjorda i England och Kanada bland 4-åringar (Reilly et al, 1999, Canning et al, 2004) har liksom i denna studie och uppgifter från andra delar av Sverige (Landstinget i Västernorrland, 2005) visat att det finns en tendens att flickor är mer överviktiga eller har fetma. När det gäller övervikten för både 4- åriga pojkar och flickor förefaller den ligga på ungefär samma nivå i den kanadensiska studien, 16,5 procent för pojkarna och 18,8 procent för flickorna (Canning et al, 2004) som i vår studie och för andra län i Sverige medan den engelska studien har en högre förekomst av övervikt hos pojkar på 19,9 procent och för flickor 20,8 procent (Reilly et al, 1999). När det gäller förekomsten av fetma bland 4-åringarna är den lägre i denna studie och i övriga län i Sverige än i andra utländska studier. I denna studie förekom fetma hos 4,2 procent av pojkarna och i den engelska studien förekom fetma hos 7,5 procent (Reilly et al, 1999) och i den kanadensiska studien hos 7,2 procent (Canning et al, 2004). För flickornas del förekom fetma hos 6,1 procent i denna studie, i den engelska studien hos 7,8 procent (Reilly et al, 1999) och i den kanadensiska studien hos 8,9 procent (Canning et al, 2004). Metoddiskussion Studien baserades på journaldata som underlag för datainsamling. Uppgifterna i form av kön, ålder, längd och vikt hämtades från den genomförda 4-årskontrollen i BVC-journalen. BMI räknades ut med hjälp av längd och vikt. BMI måttet har sina brister men trots sina brister är BMI-måttet av värde för att följa den individuella viktutvecklingen och populationers viktutveckling över tid. Det är också den mest praktiska, användbara och internationellt vedertagna metoden just nu (Janson & Danielsson, 2003). Antalet journaler som granskades var 1198 st. med ett bortfall på 58 st. ingick 1140 barn i studien. Bortfallet var 4,8 % och anses inte påverka slutresultatet. Journaldata är inhämtade från olika barnavårdscentraler vilket innebär att de BVC-sjuksköterskor som kontrollerat längd och vikt kan ha haft skilda tillvägagångssätt. De kan exempelvis ha vägt barnen med eller utan kläder vilket kan ha påverkat mätresultaten. Mätinstrumenten, dvs. vågarna var av olika fabrikat på barnhälsovårdcentralerna, men dessa kontrolleras årligen via medicintekniska avdelningen så vi anser mätvärdena tillförlitliga. Eftersom vi använt BMI-gränsvärden för 4-åringar och 12

barnens åldrar vid den genomförda 4-årskontrollen har varierat mellan 42 57 månader kan vissa barns BMI vara missvisande. Den genomsnittliga åldern för samtliga barn var är dock 48,91 månader (4,1 år) så vi anser att resultaten är godtagbara. Allmän diskussion I Sverige har övervikten och fetman ökat under de senaste 20 åren, cirka en halv miljon av den vuxna befolkningen har fetma och 2,5 miljoner är överviktiga(sbu, 2002). I Gävleborg förekommer fetma och övervikt i högre grad än i riket (Nationella folkhälsoenkäten, 2005). Denna studie tillsammans med andra studier har visat att cirka en femtedel av barnen i Sverige är överviktiga eller har fetma (Anbratt et al, 2003; Petersen et al, 2003; Raustorp et al, 2004). Många människor riskerar allvarliga hälsoproblem. Orsakerna till att övervikten och fetman ökar är komplexa. Det finns dock ett klart samband mellan överviktiga föräldrar och överviktiga barn (Berkowitz et al 2005; Andersen et al, 1998). Ärftligheten har en stor betydelse och det finns stor anledning till att vara extra vaksam om det finns övervikt och fetma sedan tidigare i familjen. Förutom ärftlighet påverkar livsstilsfaktorerna också utvecklingen av övervikt och fetma. Ingen utvecklar övervikt och fetma av bara gener. Måltidsvanor överförs från föräldrar till barn. Vanorna bör förändras redan under graviditeten. Familjen bör äta frukost, lunch och middag och mellanmål som består av frukt och inte sötsaker samt röra sig regelbundet. Varför äts det då så mycket söt och fet mat när det inte är nyttigt? Är stressen en bidragande orsak? Forskarna vet inte så mycket om detta. Socker stimulerar dopaminbanorna i hjärnan, det vill säga kroppens eget belöningssystem. Stressen drabbar i dag alla åldersgrupper. Stressen är sannolikt en bidragande orsak. I dagens samhälle arbetar vi, hämtar barn på förskola och skola, skyndar till affären där vi köper hel eller halvfabrikat i stora förpackningar och sedan hem. Placerar barnen framför TV:n fram tills maten är klar. Barnen skjutsas till aktiviteter. Arbete och stress gör att på den lediga tiden blir alla trötta och trötthet ger ett ökat sug efter snabba kolhydrater. Godis är lätt att ta till. Barnen lärs redan som små ett osunt beteende. Ansvaret för den ökade övervikten och fetman hos barn kan inte läggas endast på barnen och familjerna, utan är hela samhällets angelägenhet. Ansvaret bör tas av politiker, livsmedelsindustrin, media, barnomsorg, skola, samt hälso- och sjukvården. 13

SBU har under senare tid klarlagt att det är möjligt att förebygga fetma hos barn och ungdomar. Resultaten har baserats på 39 kontrollerade studier med 33 852 deltagande barn och ungdomar. SBU har tyvärr inte kunnat avgöra med säkerhet utifrån studierna om några enstaka åtgärder skulle ha särskilt stor potential att ge bra resultat. Några möjliga faktorer kan vara att starta en god livsstil redan i låga åldrar, införa regelbunden fysisk vardagsaktivitet och motverka långvarig inaktivitet vid tv och dator, stimulera intag av frukt och grönsaker samt vatten i stället för söta drycker vid törst. Enligt SBU har skolbaserade program inriktade på information och stimulans till bättre vanor avseende mat och dryck i förening med ökad fysisk aktivitet fungerat bra på barn och ungdomar (SBU, 2004). Ett exempel på ett skolbaserat program är kompis med kroppen 5 om dan som genomfördes av cancerfonden och ICA-handlarna under 2005. En gemensam satsning för barns hälsa som syftade till att lära barn ätt äta gott och må bra genom att lägga till frukt och grönt vid varje måltid (Cancerfonden, 2005). SBU har också följt upp riskerna med förebyggande program avseende undervikt eller anorexi respektive försämrad kroppsuppfattning och sänkt självförtroende. Inte någon av studierna har kunnat påvisa några skadliga effekter av förebyggande program (SBU, 2004). Detta är en betryggande bakgrund inför framtida planer och projekt. På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Där finns tydligt formulerade mål, en samlad strategi för att nå målen samt 79 konkreta insatser för hur det ska bli enklare att äta bättre och röra sig mer. Några exempel på de 79 insatserna är; fysisk aktivitet i vardagen bland annat genom program för finansiering av säker gång och cykeltrafik. Ökat utbud och tillgänglighet av hälsosam mat och offentligt finansierade matserveringar. Skolor och sjukhus ska underlätta och uppmuntra till goda matvanor. Kommunikation om betydelsen av att äta rätt och röra sig ska ingå på ett systematiskt sätt inom barn- och mödrahälsovården, skolhälsovården och tandvården. Satsning på fortbildning av personal inom skola, vård och omsorg när det gäller betydelsen av goda matvanor och ökad fysisk aktivitet samt att idrottsrörelsen stimuleras att bredda sin verksamhet och attrahera fler (Livsmedelsverket & Statens folkhälsoinstitut, 2005). På länsnivåer upprättas handlingsplaner eller vårdprogram för kort och långsikt inriktade på förebyggande, främjande och behandlande insatser. I Landstinget Gävleborg finns länsgrupp barn och ungdom som har fått i uppdrag från landstingets vårdutvecklingsråd att komma med 14

förslag för det förebyggande arbetet mot fetma hos barn och ungdomar. Länsgruppen och skolhälsovården i länet har bildat Nätverket för förebyggande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Gävleborg (Landstinget Gävleborg, 2002). Flera landsting och län har börjat kartlägga barns och ungdomars viktutveckling för att undersöka hur stort problemet är och ha uppgifter att utgå ifrån vid planering av förebyggande och behandlande åtgärder. Efter kartläggningen av BMI på 4-åringarna i Hälsingland fick all BHV-personal utbildning och från och med år 2006 kommer BHV registrera BMI på 4- åringarna för att följa utvecklingen och se om de vidtagna åtgärderna har haft effekt. Alla föräldrar erbjuds ett hälsosamtal vid barnets 2-årsbesök då en genomgång görs av barnets fysiska aktivitet och möjlighet till fri lek hemma och i förskolan, familjens måltidsordning och intag av söta drycker, godis och glass. Vid 3, 4 och 5-års besöket fortsätter dialogen kring kost och aktivitet (Barnhälsovården, Hälsingland, 2005). Vi anser att det är angeläget att fortsätta följa BMI-utvecklingen bland 4-åringarna i Hälsingland men att det även bör följas i högre åldrar, lämpligen via skolhälsovårdens kontroller. Det hade varit intressant att följa BMI-utvecklingen för barnen i denna studie för att se om övervikten och fetman minskar eller ökar för dessa barn. Det skulle även vara intressant att ytterligare undersöka orsakerna kring den viktökning som nu ses bland barn och ungdom och om de förebyggande insatserna som nu görs har effekt på lång sikt. 15

Referenser Alfredsson, J. (2000). Har levnadsvanorna i Gävleborg förändrats? Resultat från levnadsenkäter 1989, 1994 samt 1999. Gävleborg: Samhällsmedicin. Andersen, T., Rissanen, A., & Rössner, S. (1998). Fetma/fedme - en nordisk lärobok. Lund: Studentlitteratur. Angbratt, M., Eriksson, E., Funcke, S., Nilsson, U., Säterskog, C., & Söderlind, M. (2003). Kartläggning av barns vikt och viktutveckling i Östergötland. (Rapport 2003:2). Linköping: Folkhälsovetenskapligt Centrum. Barnhälsovården Hälsingland. (2005). BHV-nytt, oktober 2005. Bergström, E., Hernell, O., Persson, L. Å., & Vessby, B. (1996). Insulin resistance syndrome in adolescents. Metabolism, 45, 908-914. Berkowitz, R. I., Stallings, V. A., Maislin, G., & Stunkard, A. J. (2005). Growth of children at high risk of obesity during thr first 6 y of life: implications for prevention. The American Journal of Clinical Nutrition, 81, 140-146. Bundred, P., Kitchiner, D., & Buchan, I. (2001). Prevalence of overweight and obese children between 1989 and 1998:population based series of cross sectional studies. British Medical Journal, 322, 1-4. Cancerfonden, (2005). Åtkomst, februari 17, 2006 från http://www.cancerfonden.se/templates/page 23.aspx. Canning, P. M., Courage, M. L., & Frizzell, L. M. (2004). Prevalence of overweight and obesity in a provincial population of Canadian preschool children. Le journal medical de premier plan au Canada, 171, 240-242. Cole, T. J., Belizzi, M. C., Flegal, K. M., & Dietz, W. H. (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: internationel survey. British Medical Journal, 320, 1-6. Dietz, W. H.(1994). Critical periods in childhood for the development of obesity. American Journal of Clinical Nutrition, 59, 955-959. Dietz, W. H.(1998). Health consequences of obesity in youth: childhood predictors of adult disease. Pediatrics, 101, 518-525. Dorosty, A. D., Emmet, P. M., Cowin, I. S., & Reilly, J. J. (2000). Factors Associated With Early Adiposity Rebound. Pediatrics, 5, 1115-1118. Fagot-Campagna, A. (2000). Emergence of 2 diabetes mellitus in children: epidemiological evidence. Journal of Pediatric Endocrionolgy & Metabolism, 13, 1395-1402. 16

Freedman, D. S., Dietz W. H., Srinivasan, S. R., & Berenson, G. S. (1999). The relation of cardiovascular risk factors among children and adolescents: the Boglusa Heart Study. Pediatrics, 103, 1175-82. He, Q., & Karlberg, J. (2002). Probability of Adult Overweight and risk Change during the BMI Rebound period. Obesity Research, 3, 135-140. Hedley, A. A., Ogden, C. L., Johnson, Carroll, M. D., Curtin, L. R., & Flegal, K. M. (2004). Prevalence of Overweight and Obesity Among US Children, Adolescents and Adults, 1999-2002. Journal of American Medical Association, 291, 2847-2850. Janson, A., & Danielsson, P. (2003). Överviktiga barn. En handbok för föräldrar och proffs. Stockholm: Bokförlaget Forum. Kallings, Lena. (2002). Åtgärder mot fetma. Nationell inventering av pågående studie/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma. (Rapport 2002:6). Statens folkhälsoinstitut. Åtkomst oktober 14, 2005, från www.fhi.se. Koplan, J. P., Liverman, C. T., & Kraak, V. A. (2004). Preventing Childhood Obesity. Health in the Balance. Washington D.C: The National Academies Press. Åtkomst november 1, 2005 från www.nap.edu. Landstinget Gävleborg. (2002). Vårdprogram. Överviktiga barn och ungdomar. Landstinget Västernorrland. (2005). Övervikt och fetma. Åtkomst oktober 14, 2005, från www.lvn.se/lvn/pagec 5239.asp. Livsmedelsverket & Statens folkhälsoinstitut, 2005. Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Åtkomst november 25, 2005, från www.fhi.se/upload/ar2005/rapporter/handlingsmatfys0502.pdf Nationella Folkhälsoenkäten. (2004). Åtkomst februari 25, 2005, från www.lg.se/smg. Ogden, C. L., Flegal, K. M., Carroll, M. D., & Johnson, C. L. (2002). Prevalence and trends in overweight among US children and adolescents. Journal of American Medical Association, 14, 1728-1732. Petersen, S., Brulin, C., & Bergström, E. (2003). Increasing prevalence of overweight in young schoolchildren in Umeå, Sweden, from 1986 to 2001. Acta Peadiatrica, 92, 848-853. Primärvården/Folktandvården Södra Älvsborg. (2005). Pressmeddelande 2005-08-30 Kraftig ökning av andelen överviktiga barn och ungdomar i Mark och Svenljunga. Åtkomst oktober 14, 2005, från http://cf.vregion.se/cfm/webforms/press/view.cfm?recordid=3518. Rasmussen, F., Eriksson, M., Bokedal, C., & Schäfer-Elinder, L. (2004). Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS en studie i sydvästra Storstockholm. (Rapport 2004:1) Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms Läns Landsting och Statens folkhälsoinsitut. Åtkomst oktober 13, 2005, från www.fhi.se. 17

Rasmussen, F., Johansson, M., & Hansen, H.O. (1999). Trends in overweight and obesity among 18-year-old males in Sweden between 1971 and 1995. Acta Peadiatrica, 88, 431-437. Raustorp, A., Pangrazi, R. P., & Ståhle, A. (2004). Physical activity level and body mass index among schoolchildren in south-eastern Sweden. Acta Peadiatrica, 93, 400-404. Reilly, J. J., Dorosty, A. R., & Emmett, P. M. (1999). Prevalence of overweight and obesity in British children: a cohort study. British Medical Journal, 319, 1039. Rössner, S. (1998). Childhood obesity and adult consequences. Acta Peadiatrica, 87, 1-5. Rössner, S. (1999). Vikten av vikten. Brombergs bokförlag. Sherry, B., Mei, Z., Scanlon, K. S., Mokdad, A. H., & Grummer-Strawn, L. M. (2004). Trends in State-Specific Prevalence of Overweight and Underweight in 2- Through 4- Year-Old Children From Low-Income Families From 1989 Thruogh 2000. Archives of Pediatrics and Adolecent Medicine, 158, 1116-1124. Sorensen, T. I., Holst, C., & Stunkard, A. J. (1998). Adoption study of environmental modifications of the genetic influences on obesity. Internationel Journal of Obesity Related Metabolic Disorders, 22, 73-81. Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2002). Fetma- problem och åtgärder. Göteborg: Elanders Graphic Systems. Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2004). Förebyggande åtgärder mot fetma. En systematisk litteraturöversikt. Åtkomst februari 25, 2005, från http://www.sbu.se/www/index.asp. Strauss, R. S. (2000). Childhood obesity and self-esteem. Pediatrics, 105, E15 Stunkard, A.J., Foch, T.T., & Hrubec, Z. (1986). A twin study of human obesity. The Journal of the American Medical Association, 256, 51-54. Stunkard, A. J., Harris J. R., Pedersen, N. L., & McClearn, G. E. (1990). The body mass index of twins who have been reared apart. The New England Journal of Medicine, 322, 1483-1487. Stunkard, A. J., Sorensen, T. I., Hanis, C., Teasdale, T. W., Chakraborty, R., Schull W. J., et al. (1986). An adoption study of human obesity. The New England Journal of Medicine, 314, 193-198. Vogler, G. P., Sorensen, T. I., Stunkard, A. J., Srinivasan, M. R., & Rao, D. C. (1995). Influences of genes and shared family environment on adult body mass index assessed in an adoptionb study by a comprehensive path model. International Journal of Obesity: and Related Metabolic Disorders, 19, 40-45. Whitaker, R. C., Pepe, M. S., Wright, J. A., Seidel, K. D., & Dietz W. H. (1998). Early adiposity rebound and the risk of adult obesity. Pediatrics, 101, E5. 18

WHO. (2005). Obesity and overweight. Åtkomst oktober 14, 2005, från http://www.who.int/dietphysicalactivity/publications/facts/obesity/en. Örebro läns landsting. (2005). BHV-bladet, juni 2005. Åtkomst oktober 13, 2005, från www.orebroll.se/upload/prim/kansli/bhv/dokument/2005%2006.pdf. 19

Bilaga 1 Till sjuksköterskorna vid barnhälsovårdscentralerna i Hälsingland Övervikt och fetma ökar över hela världen bland barn och ungdom. En studie ifrån Umeå visar, att mellan åren 1986 och 2001 fördubblades andelen överviktiga barn och femdubblades andelen feta barn. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) redovisar i en litteraturöversikt från 2004 att det nu finns evidens för att förebyggande åtgärder mot övervikt och fetma har potential att ge bra resultat. BVC har en viktig roll i det förebyggande arbetet. Jörn Delvert har givit oss uppdraget att kartlägga BMI på alla 4-åringar, födda år 2000 i Hälsingland. Detta genomförs innan det förebyggande arbetet mot övervikt och fetma aktualiseras. Vi som fått uppdraget är två distriktssköterskor som under våren planerar ett examensarbete på C-nivå. BMI-registrering av 4-åringar pågår redan i Västernorrland och Östergötland och kan vara en utgångspunkt för det förebyggande arbetet på BVC och för ett samtal med föräldrarna kring kost och motion. Med detta brev vill vi informera er om vårt arbete. Journalgranskningen kommer att genomföras av oss men vi behöver för er hjälp med att plocka fram journalerna. Kontakt kommer att tas med er via telefon för att boka in lämplig tid då vi kan besöka er. Vid eventuella funderingar får ni gärna kontakta oss. Med vänliga hälsningar Gunilla Rundberg och Susanne Andersson Gunilla Rundberg Susanne Andersson 0278-382 60 0278-387 62 gunilla.rundberg@lg.se susanne.andersson@lg.se Handledare: Gunilla Langeskär, Högskolan i Gävle 026-64 82 4, glr@hig.se 20