Sjukdomen fetma. Bild: Canadian obesity network

Transkript

1 Sjukdomen fetma Sjukdomen fetma är när fettvävnaden i kroppen påtagligt försämrar hälsan. Det kan bero på hur fettvävnaden är fördelad i kroppen, fettets funktion och hur stor del av kroppens totala vikt som är fettvävnad. Tidigare har BMI (Body Mass Index) använts för att definiera sjukdomen. Numera är BMI mer en vägledning som hjälper till att bedöma risken för fetma. När BMI-värdet är över 30 ökar risken betydligt och ju högre BMI desto större är risken för att hälsan är påverkad. När BMI har varit 35 eller högre i många år är det ovanligt att det inte medfört hälsoproblem av något slag. Sjukdomen fetma är ett kroniskt tillstånd. Det betyder att inte finns något botemedel och sjukdomen är livslång att hantera. Det låter möjligen drastiskt och sorgligt men man kan påverka sin situation, hälsa och vikt. Efter många år med fetma utvecklas hos de flesta bestående fysiologiska förändringar som strävar efter att upprätthålla den högsta vikten som man haft. Kroppen uppfattar då generellt viktminskning som ett hot. Forskning tyder på att ju längre man levt med fetma desto svårare är det att hålla en lägre vikt länge. Fetma liknar på flera sätt andra vanliga kroniska sjukdomar, till exempel diabetes typ 2, högt blodtryck och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Sjukdomen upphör inte men den kan påverkas och ibland kontrolleras så väl att den inte innebär så stora problem. Med hjälp av egna strategier och anpassningar, förändrade levnadsvanor, läkemedel och behandling i hälso- och sjukvården lever man sitt liv med bättre och sämre perioder. Om man avbryter eller gör uppehåll i anpassningar till sjukdomen, medicinering, levnadsvanor (matvanor, fysisk aktivitet, stresshantering, sömn, m.m.), så förvärras sjukdomens konsekvenser igen.

2 Orsaker mer komplext än vad vi trott Att enbart förklara viktökningen i världen utifrån förändrade mat- och rörelsevanor är en förenkling. Det är många förändringar i våra levnadsvillkor i modern tid som påverkar oss, psykiskt, socialt och biologiskt. Flera faktorer känner vi säkerligen inte till. Mycket förenklat är orsaken till viktutvecklingen och fetma en krock mellan människans gener och den moderna livsmiljön och kulturen som skapats. Människor med fetma har funnits i årtusenden men det är framför allt de senaste 50 åren som problemet ökat mycket. Vi är utvecklade under flera miljoner år under helt andra livsförhållanden. Svältperioder var tidigare en normal och förväntad del av livet och ett av de största hoten mot vår existens. De biologiska egenskaperna och förmågorna vi har att spara energi (effektivisera), söka upp, ta vara på och äta energirik föda när vi ges möjlighet har varit nödvändiga för vår överlevnad. Att fungera energisnålt och hitta genvägar har lönat sig. Det är en anledning till att människan är fantastiskt uppfinningsrik i att söka efter föda och skapa tillfällen att äta. Människor är sociala varelser och förmågan att kommunicera och samarbeta har gjort människan framgångsrik som art. Att mötas och umgås kring mat och dryck fyller viktiga sociala och känslomässiga funktioner. Hjärnans belöningssystem är nära sammankopplat med mat, dryck och ätande. Vi njuter, blir lugnade, blir upprymda, nöjda och vid måltider förstärks viktiga sociala nätverk och relationer. Den förändrade livsmiljön och andra troliga orsaker I den moderna livsmiljön finns ett stort och ökande överflöd av välsmakande energifylld mat och dryck. Tillgängligheten dygnet runt är fantastisk och marknadsföringen i medier och i våra vardagsmiljöer har ökat enormt. Köpkraften hos många har ökat, konsumtionen har ökat och matpriser har generellt sjunkit. Konsumtionen av förädlade produkter med tillsatt socker, hög

3 fetthalt, salt och smakämnen uppmuntras i alltfler sammanhang och reklam på TV och i spel riktad mot just barn har blivit allt vanligare. Det är en stor förändring jämfört med vardagen på 70-talet. Högtider, firanden, traditioner, umgänge och aktiviteter har alltid haft fokus på umgänge kring mat och dryck. Efterhand har det blivit allt fler tillfällen. Vad vi äter och dricker har förändrats, både mängder och innehåll. Nu har vi kommit till en punkt där det är helt självklart att koppla ihop en mängd aktiviter med ätande och drickande; biografbesök, Tv-tittande, möten, konferenser, shopping, sportevenemang, konserter, belöningar på arbetsplatser och till barn, etc. Nya vanor och traditioner skapas utan större medvetenhet och reflektion kring konsekvenser. Konsumtionen av söta drycker har ökat dramatiskt, till exempel läsk, saft, cider, kaffedrinkar och energidrycker. Portioner och förpackningsstorlekar har blivit allt större, på restauranger, caféer, butiker och samtidigt lagas mindre mat från grunden i hemmen. På grund av den tekniska utvecklingen är stora delar av världens befolkning alltmer stillasittande på arbetsplatser, under studier och på fritiden. Numer krävs ofta medveten regelbunden ansträngning för att röra sig tillräckligt för att undvika sjukdomar på grund av inaktivitet och stillasittande. Det här är också helt nytt i människans historia. Alla påverkas på något sätt av de här nya livsvillkoren. Människor har olika genetiska förutsättningar och är mer eller mindre utrustade med socialt stöd, kunskap och förmågor som skyddar mot viktökning. Ett är säkert. Att leva som människa i den här nya miljön innebär en stor risk för att utveckla fetma.

4 Fördomar och okunskap Det finns mycket fördomar och negativa uppfattningar om personer med fetma. Anledningen är bristande kunskaper. Den största fördomen är att sjukdomen och viktproblemen utvecklats enbart beror på individens val och det är brist på egen vilja och kontroll. Forskning visar att det inte stämmer. En annan fördom är att alla med fetma äter ohälsosamt. Det är tyvärr vanligt att personer med fetma bemöts negativt. Det kan tyckas märkligt eftersom de flesta som inte lever med fetma har vänner, släktingar, arbetskamrater och bekanta med fetma och som har bemöts illa på grund av kroppsstorleken. Vad kan man göra för att påverka sin situation? Årtionden av fetmaforskning kring uppkomstmekanismer, behandling och förebyggande insatser har visat att det är svårt att påverka utvecklingen, både individuellt och på samhällsnivå. Hundratals faktorer påverkar risken för att utveckla viktproblem och det är alltid ett samspel mellan arv och miljö. Att ha hälsosamma levnadsvanor har alla nytta av, oavsett vikt, men vid en hög vikt har man ännu mer att vinna i hälsa med till exempel regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Forskning visar att det är få personer som levt länge med fetma som klarar att hålla vikten betydligt lägre en lång tid (2-3 år) efter en stor viktminskning. De som klarar det gör stora beteendeförändringar (matvanor, fysisk aktivitet, stress, sömn, m.m.) och fortsätter med dem, dag efter dag. De övar sin planeringsförmåga och utvecklar strategier för att hantera situationer som innebär risker för att återta vikt. Om man återgår till tidigare levnadsvanor så ökar vikten igen. Det gäller oavsett på vilket sätt man minskat sin vikt. Om man levt med fetman länge och den har påverkat hälsan mycket (oftast BMI över 35) så är det genom en operation (så kallad Gastric bypass)

5 så man har allra störst chans att hålla vikten betydligt lägre efter 5 och 10 år. Det beror bland annat på att operationen kraftigt dämpar kroppens fysiologiska strävan att återta vikt. De flesta vuxna med långvariga viktproblem har minskat vikten flera gånger. I efterhand upptäcker man att de förändringar man gjort inte var möjliga att fortsätta med länge. Det är vanligt med orealistiska målsättningar och förväntningar nä det gäller levnadsvanor och vikt. Det första steget är att pröva sig fram till nya vanor (matvanor, fysisk aktivitet, stress, sömn) som minskar takten i viktuppgången och börjar hålla vikten stabil. Det är oftast möjligt och är samtidigt nog så svårt. Vore det lätt så skulle inte så många ha problem. Hälso- och sjukvården kan vara ett viktigt stöd i den förändringen. Om man når en viktminskning med 5-10 % av ursprungsvikten och håller vikten stabil så leder det ofta till: Större livskvalitet och ökat välbefinnande Större möjligheter att röra sig och vara regelbundet fysiskt aktiv Förbättrad hälsa i andra sjukdomar som påverkas av vikten Mindre risk för sjukdomar i framtiden Ju större viktminskningen är desto större hälsovinster uppnås oftast och de finns kvar så länge vikten är lägre. För att vara kvar i de vanorna som håller vikten stabil behöver det sättet att leva upplevas hållbart och det behöver ge tillräckligt stora personliga vinster. Om förändringarna innebära stora uppoffringar och stora ansträngningar över lång tid så är de ofta alltför ansträngande att upprätthålla. Några av framgångsfaktorerna för att leva med en lägre vikt under flera år är: Regelbundenhet i matvanorna Mindre portionsstorlekar Regelbunden fysisk aktivitet, mindre tid i stillasittande (till exempel vid TV) Drycker med lågt energiinnehåll Stort intag av grönsaker och mer kost med lägre innehåll av både socker och fett. Att på något sätt registrera och hålla koll på sina matvanor med jämna mellanrum, till exempel genom en matdagbok.