Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Hösten 2017
Vårdhygiens organisation i regionen Vårdhygien/Smittskydd är länsövergripande Hygiensjuksköterskor: Anita Johansson Britt-Inger By Katrin Ohlsson Ida Andersson Närmaste chef: Signar Mäkitalo smittskyddsläkare och vårdhygieniker
Smittspridningsvägar Luftburen smitta Direkt och indirekt Kontaktsmitta T.ex. kyssar, material, handdukar Tarmsmitta Fekal-Oral smitta Blodsmitta T.ex. stick/skärskador/sex Droppsmitta T.ex. hosta, nysning Smittvägen påverkar vilka åtgärder som behövs för att förhindra smittspridning
MRB multiresistenta bakterier bärarskap får aldrig försena eller förhindra vård, undersökning eller behandling MRSA (hud) ESBL (tarm) VRE (tarm)
12000 Multiresistenta bakterier Sverige antal fall 2007-10000 8000 6000 4000 2000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 ESBL 2098 2941 3690 4920 5666 7224 8128 8895 9581 10656 4936 MRSA 1129 1303 1478 1580 1881 2096 2451 2917 3880 4398 1829 PNSP 669 563 445 408 313 233 53 70 59 67 36 VRE 53 617 402 214 122 152 227 402 157 165 142 ESBL carba 2 4 4 9 16 23 40 47 115 126 50 ESBL MRSA PNSP VRE ESBL carba
Multiresistenta bakterier Gävleborg antal fall 2007-250 200 150 100 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 ESBL 37 47 76 96 116 119 151 217 196 184 113 MRSA 12 26 12 26 36 35 50 50 73 84 40 PNSP 6 5 3 8 4 2 1 0 1 1 0 VRE 0 0 0 1 1 0 90 214 9 7 0 ESBL carba 0 0 0 0 0 0 0 2 0 ESBL MRSA PNSP VRE ESBL carba
Stafylococcus aureus gula stafylokocker En av våra vanligaste omgivningsbakterier Bärarskap vanligt näsa, skadad hud, eksem, småsår Vårdpersonal, dialyspatienter, injektionsmissbrukare, diabetiker
Vad är MRSA? (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) MRSA är inte en sjukdom utan en bakterie MRSA är inte någon ny bakterie utan en variant av Staf. aureus MRSA är inte farligare men mer svårbehandlad vid infektion MRSA är resistent mot betalaktam antibiotika och är därför ett hot mot den sjuka patienten och sjukvården i stort...
Smittvägar MRSA Via händer och kläder, sprids lätt inom vården Stafylokocker kan leva i minst 6v på torra textilier Via föremål och ytor Ökad smittrisk- sår, eksem, katetrar, stomier
Vård av patient med MRSA Vård i enkelrum med stängd dörr Basala hygien- och klädrutiner! Personal med eksem, sår eller andra hudåkommor får inte vårda patient med MRSA Patienter och besökares handhygien! Noggrann rengöring av material och hjälpmedel Slutdesinfektion
E- coli och Klebsiella Tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen
ESBL- Extended Spectrum Betalaktamase Enzym = protein som tillverkas av tarmbakterier. Ofta E. Coli och Klebsiella Pneumoniae Enzym som bryter ner en viktig beståndsdel i penicillin och cefalosporin Betalaktam ringen Generna för att tillverka enzym finns ofta i små säckar i bakterierna så kallade plasmider De sprids lätt till andra bakterier Diarré, kateter, stora sår, kognitiv störning, utlandsvistelse
Smittvägar ESBL Fekal-Oral smitta Via händer som förorenats vid toalettbesök. Handhygienen är mycket viktig Via Tag- ytor
ESBL Carba Bryter förutom penicillin och cefalosporin även ner karbapenemerna ex. Tienam och Meronem. Bärarskap behandlas inte Kliniskt anmälningspliktig och smittspårningspliktig från den 15 mars 2012. Journalen ska märkas Kontakta alltid Smittskydd och vid behov Vårdhygien
Vård av patient med ESBL Basala hygien rutiner. Gäller alla alltid! Följ handlingsprogrammen som finns på vårdhygiens/smittskydds hemsidor Fekal-oral smittspridning Rengöring/Desinfektering! ESBL patient utan riskfaktorer behöver inte vårdas enskilt ESBL patient med riskfaktorer och ESBL-carba patienter vårdas i eget rum med eget hygienutrymme
Enterokocker Enterococcus faecalis, Enterococcus faecium (1% av tarmfloran) Förekommer i den normala tarmfloran och därmed ofta på huden kring ändtarmen och i urinröret. Bakterien är normalt sett ganska harmlös och är inte farlig att bära på. Men den kan orsaka allvarliga infektioner hos personer med nedsatt immunförsvar. Enterokocker kan orsaka urinvägsinfektion, sårinfektion och i ovanliga fall blodförgiftning.
Vad är VRE? Vancomycinresistenta enterokocker VRE är en typ av tarmbakterier som är svår att behandla på grund av antibiotikaresistens. Resistensen kan "smitta" från en bakterie till en annan. VRE har sugfötter som gör att den klibbar fast i miljön
Vård av patient med VRE Basala hygien rutiner! Gäller alla alltid! Följ handlingsprogrammen som finns på vårdhygiens och smittskyddets hemsidor Fekal-oral smittspridning- Patienternas handhygien! Smittspridning sker mellan - händer ytor - material textilier (kontaminering) STÄDNING! VRE patient vårdas i eget rum med eget hygienutrymme
Dom blir fler och fler....
Läs handlingsprogrammen Kontrollera märkning av journalerna Läs provtagningsanvisningar
Tack!
Hygienombudsmöte 2017-09-19 Lokalvård
Coor Driftorganisation Lokalvård Region Gävleborg Regionchef Stefan Virtanen Administratör RG Monika Olsson HR Affärsutveckling Verks.utveckling Driftchef Bollnäs sjukhus Område yttre Ann-Catrin Larsson Driftchef Gävle sjukhus Område yttre Per-Erik Norman Driftchef Hudiksvalls sjukhus Område yttre Mattias Jonsson Driftledare Bollnäs yttre Marie Westelius Driftledare Gävle sjukhus Sam Wasef Zaatra Driftledare Gästrikland yttre Jessica Högberg Koordinator Hudiksvall Linda Holmström Koordinator Hudiksvall Git Sträng Koordinator Ann-Karin Ljus Koordinator Ingela Wester Koordinator Anneli v.derkrkaaij Koordinator Mona Eriksson Koordinator Eduardo Barillas Koordinator Susanna Forsström Koordinator Clara Fransson Koordinator Emre Arslan 25
Slutdesinfektion och slutstädning 4.1.1. Slutstädning Vid slutstädning används sedvanlig rengöringsmetod. Mekanisk bearbetning gnuggning är en viktig del i all rengöring därefter - Desinfektion med alkoholbaserat Ytdesinfektion enligt checklista när ytorna torkat efter rengöring. 4.1.2. Slutdesinfektion Vid slutdesinfektion används sedvanlig rengöringsmetod därefter - Desinfektion med Virkon eller klorhaltiga preparat enligt checklista när ytorna torkat efter rengöring. - Instruktion om vilka medel för desinfektion som är aktuellt vid misstanke om olika smittor finns i dokumenten: Desinfektion och städning vid smittsamma sjukdomar. Platina-ID: 09-82424
Artikelnummer: Flaska 1045804 Wipes 1006788 Klortablett - 1007016
VRE Handlingsprogrammet 4.2. Desinfektion På vårdavdelning ska följande utföras när VRE-bärare läggs in eller upptäckts till och med 14 dagar efter utskrivning av sista VRE-bäraren. Efter sedvanlig rengöring utförs nedanstående punkter på vårdavdelning till och med 14 dagar efter utskrivning av känd VRE bärare: Sedvanlig rengöring. Ytdesinfektion Plus på samtliga *tagytor i vårdsalar och behandlingsrum när dessa ytor torkat efter rengöringen. Städning och desinfektion av delade toaletter var 3:e timme klockan 06.00-22.00 och vid behov kl 22.00 06.00.
FM-support! Problem, t ex utebliven eller felaktig städning Anmäla när VRE patient anländer till avdelning och när VRE patient lämnar avdelning. På Plexus under Service-och-stöd-i-arbetet/Support-och-felanmälan/FM-support eller via 020-470 470