PTSD och psykisk sjukdom Suzanne Gieser fil dr, leg psykoterapeut

Relevanta dokument
Trauma och psykisk sjukdom

Trauma och psykisk sjukdom

Trauma och psykisk sjukdom

PTSD och psykisk sjukdom Suzanne Gieser fil dr, leg psykoterapeut, handedare

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.

Ångestsyndrom-Anxiety

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Flyktingmedicinskt centrum

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Krisstöd vid allvarlig händelse

Traumatisering och PTSD diagnos, symtom, reaktioner och konsekvenser

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö, Psykiatri Skåne 1

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Diagnoser (enl. DSM-5 ) Hur tar sig traumasymptom uttryck? PTSD. PTSD - Återupplevande

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Traumamedveten omsorg

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Bemötande aspekter för nyanlända.

Trauma och Prostitution

EMDR och flyktingar. Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum

Sandra Mulaomerovic Överläkare Psykiatriska kliniken Eksjö

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Våld mot kvinnor. 7,5 poäng, Folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet. S O C I O N O M, L E G. P S Y K O T E R A P E U T, D R P H

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser. Projekt Nya grannar

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Kris och Trauma hos barn och unga

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

layout/illustration: So Produktion:

Nyanlända och specialistpsykiatri

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Transkript:

PTSD och psykisk sjukdom Suzanne Gieser fil dr, leg psykoterapeut

P T S D: Post Traumatic Stress Disorder Trauma= från grekiskans sår, sår i själen Post=efter Inte händelsen som är traumat utan reaktionen på, effekten eller konsekvensen av på en händelse, vi talar om potentiellt traumatiserande händelser, dvs händelser som med hög sannolikhet kommer ge trauma. Effekten är stress relaterade symptom som avsevärt påverkar funktionalitet De flesta som är med om potentiellt traumatiserande händelser utvecklar inte bestående posttraumatiska reaktioner, upp till 85% självläker (Se t ex Bonnano et al 2005)

Motståndskraft God stresshanteringsfo rma ga, Impulskontroll, Tro på sig själv Förmåga till att se helheten Problemlösningsförmåga Se möjligheter

Återhämtning enligt Bonanno (2005)

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD): Definitioner av traumatiserande händelser ICD och DSM ICD-10: Reaktion på en traumatisk händelse eller situation (av kortare eller längre varaktighet) av exceptionellt hotande eller katastrofalt slag, som kan väntas medföra kraftig påverkan på praktiskt taget alla människor. Kriterium A- enligt DSM 5: A. Exponering för faktisk död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld. B. Återupplevande av traumatiska händelsen (minnesbilder, mardömmar och flashbacks). C. Undvikande av stimuli associerade med den traumatiska händelsen (personer, platser, situationer, minnen, tankar och känslor).

P T S D: Post Traumatic Stress Disorder D. Negativa förändringar i kognitioner och känslor (amnesi, besta ende och o verdrivet negativ syn på sig själv, andra och omvärlden, skräck, vrede, skuld, skam, likgiltighet, oförmåga att uppleva positiva känslor). E. Markanta förändringar i anspänning och reaktivitet (irritabilitet, aggressivitet, hänsynslöshet eller självdestruktivt beteende, vaksamhet, lättskrämdhet, koncentrationssvårigheter, sömnstörning). F: Varaktighet mer än en månad. G: Väsentligt lidande eller funktionsnedsättning arbetsmässigt, socialt eller i andra avseenden. H: Symtomen beror inte på fysiologiska effekter av någon substans (t ex läkemedel, alkohol) eller något annat medicinskt tillstånd.

Särskild uppmärksamhet på: Återupplevande, överspändhet, undvikande, bristande tillit, rädsla (isolera sig, mörkerrädsla) Känsla av förkortad framtid (här och nu tänkande) Depressivitet, ångest, suicidtankar Förändrat beteende, ökad/ihållande irritabilitet, riskfyllt beteende etc. Känsla att vara död (dödskognition) Kroppsliga symtom (spänningar i axlar, rygg och käkar, huvudvärk, magont) Missbruk Dissociation (overklighetskänslor inför sig själv eller omgivning, amnesi)

Traumatiserades symtom Överensstämmer med många diagnoser, tex Depression OCD Psykos Sexuell dysfunktion Personlighetsförändringar Samsjuklighet Förutom alla sociala effekter, förstörda relationer, avbrutna studier, ekonomiska och statusmässiga förluster

PTSD utgör ett allvarligt hinder för Språkinlärning förmågan att tillgodogöra sig ny information anpassning till nya förhållande föräldrarollen och föräldrafunktionen äktenskapliga relationer integrering till nya miljö och arbetsförhållande adekvata känslomässiga reaktioner skaffande av nya relationer och vänner framtidsplanering

Bortom PTSD Komplex PTSD Dissociativa störningar DID

Hot och stress Försvarssystemen är psykobiologiska reaktionsmönster som ska skydda oss från hot och värna vår överlevnad Aktivering av autonoma nervsystemet; hyperarousal och hypoarousel I en hotfull miljö är det funktionellt att vara vaksam och försvarsberedd I en relativt trygg miljö blir detta dysfunktionellt och till symtom.

FREEZE orienteringsrespons ökad uppmärksamhet Social bemästring/rop på hjälp Motstånd/kamp Flykt Hjälplöshet/avstängdhet adaptivt Kronisk underkastelse/värdelöshet jag duger inte det är mitt fel Kronisk otrygghet/hypervigilans Kronisk otrygghet/hypervigilans jag är otrygg jag har inte kontroll jag är jag är otrygg otrygg jag jag har har inte kontroll Kronisk hjälplöshet/avstängdhet jag är hjälplös jag kan inte göra något Icke adaptivt

Riskfaktorer FÖRE: Demografiska variabler: ålder, kön, utbildning, begåvning, social situation Personlighetsfaktorer, självbild Livssituation i övrigt, ackumulerad stress Tidigare traumaerfarenheter Tidigare psykiatrisk historia UNDER: Typ av händelse: våld -- olyckshändelse Grad av exponering Kontrollförlust Peritraumatisk dissociation Roll i händelsen hur man tolkar denna EFTER: Brist på socialt stöd Skuldbeläggande Ytterligare annan stress

P T S D: Post Traumatic Stress Disorder D. Negativa förändringar i kognitioner och känslor (amnesi, bestående och överdrivet negativ syn på sig själv, andra och omvärlden, skräck, vrede, skuld, skam, likgiltighet, oförmåga att uppleva positiva känslor). E. Markanta förändringar i anspänning och reaktivitet (irritabilitet, aggressivitet, hänsynslöshet eller självdestruktivt beteende, vaksamhet, lättskrämdhet, koncentrationssvårigheter, sömnstörning). F: Varaktighet mer än en månad. G: Väsentligt lidande eller funktionsnedsättning arbetsmässigt, socialt eller i andra avseenden. H: Symtomen beror inte på fysiologiska effekter av någon substans (t ex läkemedel, alkohol) eller något annat medicinskt tillstånd.

Differentialdiagnostik Krisreaktion Depression Anpassningsstörning Komplicerad sorg Ångestdiagnoser: GAD, paniksyndrom

Andra traumarelaterade diagnoser F62.0: Varaktig personlighetsförändring till följd av katastrofupplevelse Bestående personlighetsförändringar, med minst två års varaktighet, som uppstått efter katastrofal belastning. Stressen skall ha varit så uttalad att personlig vulnerabilitet inte kan komma i fråga som förklaring till personlighetsförändringen. Tillståndet karakteriseras av en fientlig eller misstrogen attityd mot omvärlden, en social tillbakadragenhet, känslor av tomhet eller hopplöshet, en kronisk känsla av att vara ständigt hotad samt en främlingskänsla. Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1) kan föregå denna typ av personlighetsförändring.

Migration och flyktingskap Vanliga människor blir flyktingar för att de tvingas lämna sina hem som ett resultat av politiska och/eller militära omständigheter Flykting är ett socio-politiskt och juridiskt begrepp med psykologiska implikationer (FN:s flyktingkonvention 1951) Psykisk ohälsa hos flyktingar och asylsökande Enligt nyare studier är 7-20% av flyktingar som kommer till Europa traumatiserade (Fazel 2005, Gerritsen 2006, Lamkaddem 2014). PTSD i svenska befolkningen i stort ca 5% (Frans et al 2005) Ökad förekomst av depression, ångest och sömnstörningar Vänder sig i lägre utsträckning till den psykiatriska vården, presenterar ofta somatiska symtom och har ofta mycket vårdkontakter inom somatisk vård. (Migration, psykisk ohälsa och trauma, Transkulturellt Centrum 2012; Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter: Ett kunskapsunderlag för primärvården, Socialstyrelsen 2015)

Migration och flyktingskap Finns inte bevis för antagandet att flyktingar oftare är komplext traumatiserade (jmf med övergrepp i barndomen) (Ter heide et al 2016) Medveten om potentiellt traumatiserande händelser och utföra en noggrann diagnostik och bedömning Många andra faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande (socioekonomiskt, psykosocialt osv), som kan komplicera traumarelaterade symtom Resurser och resilience/återhämtningsförmåga: personliga styrkor och socialt stöd

Psykisk ohälsa? Psykiatrisk eller existentiellt? Vanliga upplevelser: livsleda, oro, förtvivlan, sorg, desperation Koppling till livssituationen

Psykisk ohälsa? Psykiatrisk eller existentiellt? Vanliga upplevelser: livsleda, oro, förtvivlan, sorg, desperation Koppling till livssituationen

Använda traumakunskap för att skapa förutsättning för läkande och bearbetning PTSD är bara relevant i en trygg omgivning! Behovshierarki (Maslow) Känsla av sammanhang (Antonovsky): : begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Använda traumakunskap I behandling: Säkerhet och trygghet måste vara första prioritet Återupprätta känsla av kontroll och självbestämmande Vad vill patienten?

Referenser Bogic, M, Njoku, A & Priebe, S (2015) Long-term mental health of war-refugees: a systematic literature review. BMC International Health and Human Rights Schnyder et al (2016) Culture-sensitive psychotraumatology. European Journal of Psychotraumatology Dro z đek, B & Wilson, J (2007) Voices of trauma: Treating psychological trauma across cultures Ter Heide, J.J, Mooren, T & Kleber, R (2016) Complex PTSD and phased treament in refugees. European Journal of Psychotraumatology Bonanno, G.A (2005) Resilience in the face of potential trauma. American Psychological Society Psykisk oha lsa hos asylso kande och nyanla nda migranter: Ett kunskapsunderlag fo r prima rva rden, Socialstyrelsen (2015) Övriga frågor: maila gärna suzanne.gieser@krisochtraumacentrum.se