Utvecklingsområde 1 Utveckla skolans systematiska kvalitetsarbete i svenska och matematik.

Relevanta dokument
Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april Reviderad i maj Reviderad i maj Reviderad i maj 2018

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Plan för matematikutvecklingen

Kungsgårdens skola arbetsplan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Klättenskolan och fritidshem

Screeningplan. Svalövs kommun. Sida 1(5) Datum Hemsida E-post Bankgiro

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Kvalitetsdokument 2015/2016 Grundskola Kevingeskolan

Utvecklingsplan, Strömsskolan, läsåret 17/18

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Lokal matematikplan för Ekenässkolan läsåret

Utvecklingsplan Fuxernaskolan Årskurs

Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!!

Språket är mänsklighetens mest fantastiska uppfinning, som föregår allt och skänker allt sin beskärda del. Utan språk ingen vetenskap, ingen teknik,

Remissvar angående betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik SOU 2016:59

Hedängskolan arbetsplan

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Kvalitetsdokument 2012, Grundskola. Re 337 Kevingeskolan

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

September Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd

Språkutveckling i samverkan Skolverkets språkutvecklarutbildning,

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Kungsgårdens grundskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

- Projekt med att utbilda språk-, läs- och skrivutvecklare. - boksamtal - läsning på modersmål - Pedagogista/Processledare - Utbildning om Lpfö/18

Vivallaskolan F-9 Utvecklingsplan/Verksamhets plan

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september

Arbetsplan för Vintrosa skola ht 2016/vt 2017

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Planera och organisera för Läslyftet

Dokumentation grundskola

BEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling

Rektorsområde Balingsnäs Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

finn 27/ Kvalitetsarbetet läsåret 2018/2019, Rotebergs skola

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Svar till Skolinspektionen utifrån förelägganden efter regelbunden tillsyn genomförd våren Uppgiftslämnare Monica Sonde

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Kungsgårdens skolas arbetsplan

VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Västanbyns skola 2016/2017

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

LÄSLYFTET I SKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

2018 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer på din skola?

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 338 Kyrk/Balder

Årsplan Björkängsskolan, läsåret

II

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Resultatredovisning. Aspvedens rektorsområde. Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola

Utvecklingsarbete en process i tre steg. Eva Augustsson

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

På Nydalaskolan i Malmö har varje klass minst tre lektioner matematik

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Arbetsplan för Hemsjö kyrkskola F-6

Skola Ansvarig Rektor:

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Lokal arbetsplan Läsåret

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Kartläggningsplan för Grundskolor, Hudiksvalls kommun läsåret 2016/2017

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Skolverkets bedömningsstöd i Läs- och skrivutveckling (Svenska) och Taluppfattning (Matematik)

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Gräsmarks skola och fritidshem

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Språkutveckling i samverkan. Skolverkets språkutvecklarutbildning,

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Kyrkbacksskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Ljusnarsbergs kommun. Beslut

Motion om god läsförståelse och pulsträning

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan Alla barn ska bli sitt bästa jag

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Transkript:

BORÅS STAD Trandaredskolan Utvecklingsplan 2017/2018 Skolans vision: På Trandaredskolan respekterar vi olikheter och skapar plats åt alla. Vi vill skapa en skola där alla elever har en tro till sin egen förmåga, där både barn och vuxna trivs och känner sig trygga och i detta känner en stolthet över utfört arbete. Utvecklingsområden 1. Utveckla skolans systematiska kvalitetsarbete i svenska och matematik. 2. Läs- och skrivutvecklande arbete i alla årskurser. 3. Höja skolans elevhälsokompetens, samt utbilda nyanställd personal (10 st.) inom AST/NPF. Utvecklingsområde 1 Utveckla skolans systematiska kvalitetsarbete i svenska och matematik. Mål: Tydliggöra skolans systematiska kvalitetsarbete i svenska och matematik. Förväntade effekter: Fånga upp elevernas aktuella kunskapsläge och utifrån detta ge stöd till alla elever. Detta förväntas generera högre måluppfyllelse i svenska och matematik. Aktiviteter: Systematisk kartläggning av elevernas kunskapsläge genom screening och diagnoser. Utifrån resultatet analyseras och planeras undervisningen. Insatser planeras utifrån analysen. Villkor och ramar: Se bilaga 1 årshjul. Uppföljning: Höstens aktiviteter i årshjulet följs upp på studiedagen i januari 2018. Utvärdering: Slutlig analys och utvärdering, som ger upphov till nya utvecklingsinsatser sker på studiedag i juni 2018. Utvecklingsområde 2 Läs- och skrivutvecklande arbete i alla årskurser. Mål: Förbättra elevernas läs- och skrivförmåga. Förväntade effekter: Höjd ordavkodningsförmåga och ökad läsförståelse hos eleverna. Öka elevernas kunskaper om olika skrivstrategier för att kommunicera i text. Ökad kompetens hos personalen i läs- och skrivutveckling. 1

Aktiviteter: Systematiskt arbete med kartläggningar av läs- och skrivförmågan i elevgrupperna. Utifrån resultatet utformas intensivläsning under HT- 17 för elever i behov av lästräning. Intensivläsning sker på skol- och gruppnivå. Fortsatt arbete med lässtrategier (HT). Arbete utifrån Skolverkets modul Skriva i alla ämnen (VT). Arbete med att höja elevernas läsförståelse sker främst på gruppnivå. Pärlbandets aktiviteter sker i samarbete mellan skolbibliotekarie och undervisande lärare. Speciallärare/specialpedagog medverkar på höstens föräldramöten i år 1, 2 och 3 för att prata om betydelsen av läsning i hemmiljö. Samarbete med biblioteket genom att använda arbetsgången som Pärlbandet beskriver (se bilaga 2). Villkor och ramar: Se bilaga 1, årshjul samt bilaga 2, pärlbandet. Uppföljning: Det läs- och skrivutvecklande arbetet följs upp fortlöpande utifrån årshjulets bilaga(1). Utvärdering: Pärlbandets aktiviteter utvärderas i samarbete med biblioteket. En utvärdering av hur personalen uppfattar/skattar den egna kunskapsutvecklingen utifrån läsårets arbete genomförs i slutet av läsåret 2018. Slutlig analys och utvärdering, som ger upphov till nya utvecklingsinsatser sker på studiedag i juni 2018. Utvecklingsområde 3 Höja skolans elevhälsokompetens, samt utbilda nyanställd personal (10 st.) inom AST/NPF. Mål: Att öka hela skolans elevhälsokompetens gällande elevhälsa, mående, anpassningar och trygghet och därmed öka skolans förmåga att erbjuda en inkluderande och likvärdig utbildning. Förväntade effekter: Öka kunskapen hos all personal för att kunna möta och ta emot alla elever utifrån deras behov. Aktiviteter: Elevhälsan går en webbaserad kurs utifrån SPSM:s modul Att höja skolans elevhälsokompetens. Ett processarbete, för likvärdig utbildning. Innehållet följs upp på skolans APT:er under läsåret och inleds med en SWOT-analys. AST/NPF-kurs för nyutbildad personal fortlöpande under läsåret. Systematiskt arbete med extra anpassningar under året. 2

Villkor och ramar: APT:tid viks till att Elevhälsan delger skolpersonalen kompetens utifrån SPSM:s modul. Specialpedagog och kurator ansvarar för utbildning gällande AST/NPF av de nyanställda. Systematiskt arbete med extra anpassningar genomförs på planerad konferenstid under läsåret och i arbetslagen kontinuerligt under läsåret. Uppföljning: Extra anpassningar följs upp enligt befintliga dokument. Utvärdering: Extra anpassningar utvärderas enligt befintliga dokument. SPSM:s kurs utvärderas i juni 2018. Elevhälsans fortbildning av skolpersonalen utvärderas genom en SWOT-analys. AST/NPF utbildning utvärderas efter avslutad kurs. 3

Bilaga 1 Årshjul för systematiskt arbete i svenska och matematik Genom att planlägga och skapa förutsättningar i skolans arbetsorganisation genereras utrymme och rutiner för utvecklingsarbete. Årshjulet syftar till att ge en överblick över det systematiska kvalitetsarbetet för att kartlägga elevernas läsförmåga och matematikkunskaper. Skrivförmågan kartläggs av undervisande lärare i svenska genom t.ex IUP-sagor eller andra texter i början och i slutet av läsåret. 1. Diamantdiagnoser genomförs kontinuerligt under året. Syfte: Att systematiskt kartlägga elevers kunskaper och progression inom olika områden i ämnet matematik. Ansvar: Genomförande och uppföljning av dessa ligger på matematiklärarna. Förväntad effekt: Högre måluppfyllelse 2. H4 genomförs v. 34 35. Fsk-klasserna genomför kartläggning enligt Bornholmsmodellen under september. Syfte: Kartlägga ordavkodningsförmågan samt upptäcka elever i behov av lästräning. Ansvar: speciallärare/specialpedagog genomför testning och analys av samtliga skolans elever från år 2 6. Insatser på individ-, och gruppnivå utformas under en intensivperiod på fyra veckor under höstterminen v. 40 44. Förväntad effekt: Ökad ordavkodningsförmåga. Uppföljning: Efter avslutad intensivträning genomförs retest v. 43, H5 av speciallärare eller specialpedagog varifrån en utvärdering genomförs. Insatser utformas utifrån resultatet. För elever med resultat under miniminivån görs en uppföljning, H4 under maj månad. Fsk-klasserna följer upp kartläggning enligt Bornholmsmodellen under mars. 3. Läsförståelsescreening genomförs v. 36 37 Syfte är att kartlägga elevens läsförståelseförmåga: Ansvar: Lilla utvecklingsgruppen kopierar upp material till samtliga lärare. Klasslärarna ansvarar för att genomföra i klasserna. Förväntade effekt: Ökad läsförståelse för eleverna. År 1: Skolverkets bedömningsstöd i läs-, och skrivutveckling (pågående under höstterminen) År 2: Vilken bild är rätt. År 3: DLS År 4: LäST År 5: LäST År 6: Äldre variant av DLS, både faktatext och skönlitterär. 4

Uppföljning: v. 37 på konferensen rättar och analyserar klasslärarna läsförståelsekartläggningarna. v. 38 på konferensen: Diskussion kring resultat av screeningar gällande läsflyt och läsförståelse. Hur kan undervisningen läggas upp utifrån resultaten? Diskussion i tvärgrupper. Återsamling där undervisningsförslagen sammanfattas av Lilla utvecklingsgruppen. v. 39 43 Stödinsatser utifrån analysen av läsförmågan på skol- och gruppnivå. Tänk in läsförståelse i alla ämnen. Planera för undervisning som främjar läsflyt. 4. Matematikscreening v. 38 39 Syfte: Att kartlägga elevernas taluppfattning. Ansvar: Lilla Skolutvecklingsgruppen delar ut ett exemplar av Förstå och använda tal till varje arbetslag. Klassläraren ansvarar för att kopiera upp till sin klass. Material från Skolverkets bedömningsportal hämtas av respektive lärare. Förväntad effekt: Högre måluppfyllelse. Fsk: Elevintervju alt. Diamantdiagnos AF. År 1-3: Skolverkets bedömningsstöd taluppfattning. År 4-6: Förstå och använda tal. Mallen sammanställs av klasslärarna och skickas till specialpedagog. v. 44 (lovdagarna) Gemensam analys av resultaten av Förstå och använda tal på skol-, grupp- och individnivå. v. 45 49 Stödinsatser utifrån resultatet av analysen på skol- och gruppnivå. v. 45 50 muntliga nationella prov för år 6. v. 3 retest: Förstå och använda tal år 4 och 5. (År 1 och 2; Skolverkets bedömningsstöd). En frivillig uppföljning för år 3 och 6 pga. NP. Fsk-klasserna genomför kartläggning i matematik, Diamanten under april. 5. Skrivutvecklande arbete Syfte: Att synliggöra elevernas skrivprocess och progression inom skrivutvecklingen. Ansvar: Förstelärare i svenska driver det skrivutvecklade arbetet utifrån Skolverkets moduler. Lärare som undervisar i svenska ansvarar för att genomföra aktiviteter enligt Skolverkets moduler ute i klasserna. Förväntat resultat: Förbättrad skrivförmåga. Fsk-klasserna gör en IUP-saga under september. 5

v. 39 40 genomförs en skrivaktivitet av undervisande lärare i svenska. Aktiviteten utformas utifrån elevgrupp och kan t.ex. utgöras av IUP-saga, brev eller annan typ av text. Syfte är att skapa en exempeltext som följs upp med en liknande text v. 21 2018. v. 4 och 6 genomförs skrivutvecklande aktiviteter utifrån Skolverkets moduler. v. 16 och 18 genomförs skrivutvecklande aktiviteter utifrån Skolverkets moduler. v. 21 genomförs en skrivaktivitet av undervisande lärare i svenska. Syfte är att följa upp den text som skrevs v. 37 38, HT 17. Fsk-klasserna följer upp med ytterligare en IUP-saga i april/maj. 6

Plan för lärarkonferenser HT -17. 34 Arbetstid. Vad ska den innehålla: Undervisningstid (röd) Stödtid (orange) övrig tid med elever, rastvakt (gul). Information om att lärarna behöver intervjua elever inför anpassningar och åtgärder som planeras. 35 Skriva extra anpassningar 36 Gemensam samplanering av matematikundervisningen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Grovplanering) 37 Analys av läsförståelsekartläggningar 38 Diskussion i små tvärgrupper utifrån resultatet läsförståelsekartläggningarna. Idébank utifrån diskussionerna sammanställs av Lilla utv.gruppen. Dela även ut resultat av H4 till arbetslagen. Vad kan göras på grupnivå? Finns utrymme för individuell lästräning i arbetslagen? Av vem, när, hur? Påminna om att en individuell skrivuppgift ska genomföras. 39 Återkoppling från föregående veckas diskussioner av angående läsförståelse. Utdelning av Viggos matematikplanering. 40 Linn och Jenny IKT 41 Ej konf pga utvecklingssamtal 42 Ej konf pga utvecklingssamtal 43 Ej konf pga utvecklingssamtal 44 Studiedag Studiedag Gemensam analys utifrån Förstå och använda tal osv. 08.30-12.00 fortbildning i programmering med Navet. Studiedag 45 Uppföljning av extra anpassningar och åp 46 Linn och Jenny återkoppling IKT- utbildning 47 BFL 48 Elevinflytande (Stora utvecklingsgruppen) 49 50 Uppföljning av extra anpassning och åp 7

Plan för lärarkonferenser VT-18. 2 Studiedag: Höstens aktiviteter i årshjulet följs upp. Extra anpassningar och åp 3 Skrivutvecklande arbete utifrån Skolverkets modul. Mixade grupper 1-3, 4-6 4 Gemensam analys utifrån retest i matematik t.ex: Förstå och använda tal 5 Skrivutvecklande arbete utifrån Skolverkets modul. Mixade grupper 1-3, 4-6 6 Uppföljning av det läsutvecklande arbetet. Mixade grupper 1-3, 4-6 8 9 Ej konf. pga utvecklingssamtal 10 Ej konf. pga utvecklingssamtal 11 Ej konf. pga utvecklingssamtal 12 Uppföljning extra anpassningar och åp 13 15 Skrivutvecklande arbete utifrån Skolverkets modul. Mixade grupper 1-3, 4-6 16 17 Skrivutvecklande arbete utifrån Skolverkets modul. Mixade grupper 1-3, 4-6 18 19 Kr.Himmelfärdsdag 20 21 22 Utvärdering av det skrivutvecklande arbetet samt skrivuppgift 23 Utvärdering av extra anpassningar och åp 24 24 Studiedag: Slutlig analys och utvärdering av aktiviteter i årshjulet gällande utvecklingsområde 1 och 2 8