Fö rslag till trafiksa kerhetsprögram fö r Lunds kömmun 2018-2021 1
Förord Detta trafiksäkerhetsprogram har arbetats fram i dialog med tjänstemän från Polismyndigheten, Räddningstjänst Syd, Trafikverket, Enheten för säkerhet, hälsa och miljö på Kommunkontoret samt Stadsbyggnadskontoret. Analyser av trafiksäkerhetsläget och sammanställningen av trafiksäkerhetsprogrammet har genomförts på Tekniska förvaltningens Gatu- och trafikkontor. Lund, augusti 2017 2
Innehåll Förord... 2 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte och målgrupper... 5 1.3 Mål... 6 2. Fokusområden och åtgärder... 8 2.1 Cyklister... 9 2.2 Fotgängare... 11 2.3 Bilister och andra motorfordonsförare... 13 2.4 Barn och ungdomar... 15 2.5 Säker trafikmiljö... 16 2.6 Spårväg... 17 2.7 Funktionsvariation... 17 3. Ambitioner, behov av resurser och förväntade effekter... 19 4. Såhär jobbar vi med trafiksäkerhetsprogrammet... 20 4.1 Organisation... 20 5. Tidplaner... 21 6. Uppfölning och utvärdering... 22 Bilagor... 23 1. Statens 13 delmål för det övergripande målet för trafiksäkerheten... 23 2. Sammanfattning av olycksanalysen för perioden 2011-2015... 24 3. Alkohol, droger och trötthet i trafiken... 31 4. Policy för fysiska trafiksäkerhetsåtgärder i Lunds kommun... 33 3
1. Inledning I regeringsformen står att den enskildes välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna verka för trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Kommunfullmäktige i Lund har slagit fast samtliga kommunala verksamheters ansvar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med: - trygga och jämlika uppväxtvillkor - stödjande miljöer - god fysisk miljö - trygg och säker kommun - goda levnadsvanor. Fortfarande är det så att många människor skadas i trafikmiljön. 3730 personer skadades i trafiken i Lunds kommun under perioden 2011-2015, varav 108 personer skadades allvarligt och 17 personer dödades. 1 Genom att arbeta för att öka trafiksäkerheten i kommunen kan antalet olyckor minskas. Att arbeta med trafiksäkerhet är därför viktigt för folkhälsan. Lunds kommun arbetar för att skapa ett hållbart transportsystem. Målen för det hållbara transportsystemet anges i det övergripande programmet LundaMaTs III. Trafiksäkerhetsprogrammet utgör en viktig del av arbetet med att göra kommunens transportsystem hållbart. För att nå det hållbara transportsystemet är det nödvändigt att behovet av transporter minskar, vilket måste ske genom att tillgängligheten för medborgarna förbättras. Förbättrad tillgänglighet har positiva effekter på trafiksäkerheten med anledning av att långa förflyttningsavstånd innebär högre exponering i transportsystemet för individen och vanligtvis fler olycksfall. Transporter med gång-, cykel- eller kollektivtrafik har betydligt mindre miljöpåverkan än transporter med bil. Därför ligger det i linje med målen för LundaMaTs III att transporter som idag genomförs med bil, i framtiden genomförs med gång-, cykel- eller kollektivtrafik. Upplevelsen av säkerhet i transportsystemet har betydelse för hur vi rör oss och vilka färdmedel vi väljer, och upplevelsen av säkerhet påverkas till stor del av utformningen av transportsystemet och av trafikanternas beteende. Att transportsystemet är utformat så att det upplevs förutsägbart och självförklarande ökar upplevelsen av säkerhet och kan därmed påverka medborgarnas val av färdmedel. Att arbeta med upplevelsen av säkerhet i transportsystemet är därför viktigt för att nå de miljömål som finns angivna i LundaMaTs III. I de transportpolitiska målen antagna av Riksdagen går att läsa att: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Lunds kommuns trafiksäkerhetsarbete utgår från en medvetenhet om att satsningar på transportsystemet gynnar olika grupper med olika behov i samhället på olika sätt. Kommuns arbete med trafiksäkerheten syftar till att skapa en god trafikmiljö som är tillgänglighetsanpassad, säker och 1 Samtliga uppgifter om trafikolyckor är hämtade ur olycksdatabasen STRADA. STRADA är en polis- och sjukvårdsbaserad registrering av orsaker och konsekvenser av skador som uppstår i trafiken. 4
trygg för alla i hela kommunen. Målet är en god trafikkultur som kännetecknas av förståelse och hänsynsfullhet trafikanterna emellan. 1.1 Bakgrund Nollvision är grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. Det är en vision om en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i transportsystemet. Trafiksäkerhetsarbetet i Nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad anpassas till människans förutsättningar. Ansvaret för trafiksäkerheten delas av många. Till exempel bär Polisen, väghållaren, fordonstillverkarna, trafikanterna, politiker och tjänstemän på olika beslutsnivåer i samhället, på ett ansvar för trafiksäkerheten. Lunds kommun har antagit Nollvisionen som vision för det kommunala trafiksäkerhetsarbetet, vilket under den senaste tjugo åren bedrivits inom ramen för det kommunala trafiksäkerhetsprogrammet, KTP. Ett nytt trafiksäkerhetsprogram presenteras här. Det har arbetats fram i syfte att kontinuerligt uppdatera trafiksäkerhetsprogrammet med ny forskning och med ny statistik över trafiksäkerhetsläget i kommunen. 1.2 Syfte och målgrupper Lunds kommuns trafiksäkerhetsprogram syftar till att uppnå Nollvisionen samt att uppfylla kommunens egna mål och visioner i LundaMaTs III. Med ett nytt och uppdaterat trafiksäkerhetsprogram kommer kommunens resurser att kunna samordnas, processer tydliggöras och samarbetsformer med externa aktörer att utvecklas. 5
LundaMaTs III framtidsbild Lund är en attraktiv kommun med en sund utveckling, miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Transporter är en nödvändig del av denna utveckling och bidrar till människors livskvalitet men orsakar också negativa effekter om de får växa utan styrning. Därför utvecklas Lunds transportsystem ständigt i en mer hållbar riktning. Den flerkärnighet som kännetecknar regionen är bevarad och utvecklad, varje tätort utifrån sina särskilda förutsättningar. Staden och byarnas nät av gator och öppna platser utgör en viktig del i kulturarvet och ger trivsel, trygghet och tillgänglighet. Samhället är utvecklat så att tillgängligheten är förbättrad. Därigenom är transportbehovet och omfattningen av motorfordonstrafiken per invånare mindre. Gång- och cykeltrafiken samt kollektivresandet utgör huvuddelen av alla transporter. Trafikens negativa effekter på miljö och hälsa så som klimatpåverkan, luftföroreningar och buller är minimerad. Ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken längre. Transportsystemets utformning och funktion är anpassat till de krav som följer av detta. Staden och byarna är planerade så att man oavsett ålder, kön och förmåga känner sig trygg. Miljön inbjuder till nyttjande av gator och stråk, torg och parker. Alla tar del av det som staden, byarna och landsbygden erbjuder. Näringslivets behov av tillgänglighet är tillgodosett på ett hållbart sätt. Gång, cykel och kollektivtrafik liksom andra miljöanpassade transportmedel har varit och är prioriterade, vilket gör det möjligt att uppnå det hållbara transportsystemet. Trafiksäkerhetsprogrammets målgrupper är: - Lunds kommuns egna politiker och tjänstemän på samtliga förvaltningar - Polis, Räddningstjänst och Trafikverket - de människor som bor och vistas i Lunds kommun - föreningar och näringsidkare. 1.3 Mål Det nationella övergripande trafiksäkerhetsmålet innebär att: - antalet döda ska halveras och antalet svårt skadade ska minska med en fjärdedel från år 2007 till år 2020. Med utgångspunkt från det nationella trafiksäkerhetsmålet föreslås följande mål för Lunds kommun: - antalet dödade och svårt skadade ska minska från 41 personer år 2007 till 30 personer år 2020 i transportsystemet i Lunds kommun - antalet lindrigt skadade ska minska med 10 % från år 2007 till år 2020. Staten har tagit fram 13 åtgärdsområden med tillhörande delmål som är särskilt prioriterade för att det övergripande målet ska nås. Se listan i sin helhet i bilaga 1. Av dessa åtgärdsområden har följande bedömts som relevanta att ta med i trafiksäkerhetsprogrammet (målsättningarna har anpassats till lokala förhållanden med målår 2020): 6
- hastighetsefterlevnaden på kommunala gator ska ha ökat till minst 86 % - minst 25 % av cyklisterna använder hjälm - minst 60 % av andelen gång-, cykel- och mopedpassager för oskyddade trafikanter ska ha utformats för att erhålla en låg fordonshastighet (< 30 km/timme), med upphöjning, alternativt cirkulationsplats m.m. 7
2. Fokusområden och åtgärder De fokusområden med tillhörande åtgärder som föreslås i trafiksäkerhetsprogrammet bygger till största del på en trafikolycksanalys för femårsperioden 2011-2015. Bilaga 2 utgörs av en översiktlig sammanfattning av olycksanalysen. Under perioden 2011-2015 har 3730 personer skadats eller dödats i trafiken i Lunds kommun. De allvarliga olyckorna har främst skett på det statliga vägnätet, vilket förklaras av att bilisterna håller höga hastigheter där. Ungefär två tredjedelar (2294 st.) av samtliga trafikolyckor har inträffat i tätorten Lund, en liten andel (186 st.) i övriga tätorter, och cirka en tredjedel (1250 st.) har inträffat på det statliga vägnätet. Fotgängare och cyklister är till antalet de mest utsatta trafikantslagen. Fotgängarna och cyklisterna har framförallt skadats i singelolyckor i tätorterna. För att nå en ökad trafiksäkerhet behövs flera olika typer av åtgärder. Generellt kan dessa kategoriseras i fysiska, administrativa och kommunikativa åtgärder. För att förändra beteendet i trafiken med hjälp av kommunikativa åtgärder krävs det god kunskap om målgruppen för att forma budskapet. Människa, fordon och miljö har varit utgångspunkter när förslag på åtgärder arbetats fram för respektive fokusområde. Det är angeläget att trafiksäkerhetsarbetet genomförs i samverkan mellan olika aktörer och olika organisatoriska nivåer för att målsättningarna ska nås. Det är också angeläget att förståelsen för trafiksäkerhet och de mekanismer som påverkar densamma är väl kända hos Lunds kommuns egna politiker och tjänstemän, och att detta genomsyrar den kommunala planerings- och förvaltningsprocessen. Trafiksäkerhetsprogrammet innehåller förslag på åtgärder. Dessa åtgärdsförslag har arbetats fram för specifika trafikslag och för olika grupper. Åtgärdsförslagen är uppdelade på följande områden: - cyklister - fotgängare - bilister och andra motorfordonsförare - barn och ungdomar - säkrare trafikmiljö - spårväg - funktionsvariation. För varje del presenteras först trafiksäkerhetsläget översiktligt, därefter följer ett eller flera fokusområden med förslag på åtgärder. 8
2.1 Cyklister År 2014, 2016 och 2017 utsåg Cykelfrämjandet Lunds kommun till årets cykelkommun. Utmärkelsen grundas i en bedömning av hur systematiskt de deltagande kommunerna arbetat för ökad och förbättrad cykling. Utmärkelserna ger en indikation på att trafiksäkerhetsarbetet för cyklisterna i kommunen är på rätt väg. Dock finns fortsatt mycket att förbättra. Cyklisterna är den till antalet mest olycksdrabbade trafikantgruppen i Lunds kommun. Totalt skadades 1707 cyklister under 2011-2015, varav cirka 70 % av olyckorna var singelolyckor. I jämförelse med föregående femårsperiod, 2006-2010, ökade antalet olyckor med 527 st., 45 %, under 2011-2015. Den kraftiga ökningen antas till viss del bero på att polis och sjukhus blivit bättre på att rapportera in olyckor i olycksdatabasen STRADA. Det är kategorin måttligt och lindrigt skadade som står för hela ökningen av antalet skadade jämfört med föregående femårsperiod. Mängden allvarligt skadade kvarstår på ungefär samma nivå, 49 st. Olyckorna sker framför allt i tätorterna, i synnerhet i Lunds stad. Ålderskategorin 20-24 år är mest skadeutsatt. För att öka tillgängligheten och tryggheten, och för att nå miljömålen i LundaMaTs III är det angeläget att underlätta möjligheterna för medborgarna i Lunds kommun att använda cykel. Därför kommer Tekniska förvaltningen att arbeta med att förbättra gång- och cykelvägnätets kopplingar till bland annat offentlig och privat service, intressepunkter och busshållplatser. För att förbättra trafiksäkerheten för cyklister föreslås följande fokusområden: Förbättra trafiksäkerheten i cykelvägnätet vid halka Halka på snö, is och vintergrus på gång- och cykelvägar anges oftast som orsak till de inträffade singelolyckorna. Även ojämnheter i gång- och cykelbanan har också orsakat en relativt stor andel av singelolyckorna. För att minska dessa olyckor föreslås att: 9
- kontinuerligt utveckla planen och organisationen för väghållning av cykelvägnätet, vilket utöver utvecklingsarbetet dels innebär att göra en översyn av planen för upptagning av vintergrus med fokus på att prioritera det övergripande cykelvägnätet - förbättra vägbelysningen för ökad synbarhet - justera höga kantstenar - säkra kommande spårvagnsspår - kommunicera information till allmänheten via hemsidan om hur vinterväghållningen av cykelvägnätet fungerar i syfte att få flera att välja de prioriterade cykelstråken - systematisera en uppföljning av hur genomförandet av policyn för återgrävningsarbete på gång- och cykelvägnätet efterlevs. Förbättra trafiksäkerheten för cyklister i trafikmiljön En sjättedel av de skadade cyklisterna under 2011-2015 har skadats i en kollision med någon typ av motorfordon. En tiondel skadades i en kollision med en annan cyklist. För att minska dessa kollisionsolyckor förslås att: - i signalreglerade korsningar dra tillbaka bilisternas stopp och väjningslinje i förhållande till cyklisternas, samt att ge cyklisterna grönt ljus före bilisterna i syfte att öka cyklisternas synbarhet - genomföra fysiska åtgärder för att säkra att hastighetsbestämmelserna följs, sänka hastigheten i korsningspunkter genom att till exempel anlägga informationstavlor som visar Din fart, och/eller bygga gång- och cykelbanor där det behövs, samt att bygga upphöjda cykelkorsningar (se vidare i delen 2.5 Säker trafikmiljö). Förslag på olycksdrabbade platser som kan arbetas vidare med är: o Bangatan/Lund C o Mårtenstorget o Botulfsplatsen o Stortorget o Trollebergsvägen/Ringvägen o Tunavägen/Östra Vallgatan o Södra Esplanaden/Råbygatan/Östra Vallgatan o Brunnsgatan/Dalbyvägen o Sankt Petri kyrkogata/kyrkogatan o Stora Tomegatan. - förbättra förutsägbarheten genom att ge cyklister företräde för bilister vid samtliga gångoch cykelöverfarter - skicka ut informationsblad riktat till fastighetsägare om att röja vegetation som skymmer sikt och hänger ut över gång- och cykelbanor - ta fram uppdaterade cykelkartor och förbättra skyltningen längs cykelvägnätet. Säkrare cyklist och säker cykel Relativt många singelolyckor orsakas av cykelhaverier. Genom att påverka cyklisten till ett säkrare beteende och att använda en säkrare cykel kan antalet singelolyckor minskas. Det kan bland annat göras genom att underlätta för medborgarna att själva serva sin egen cykel vid en anlagd offentlig cykelservicestation och att bedriva riktade kampanjer för att: - använda dubbdäck vid risk för halka och snö - packa cykeln på ett säkert sätt 10
- minska onykter cykling - vid cykling använda belysning, reflexer, reflexväst och cykelhjälm - uppmuntra fastighetsägare till att bygga cykelställ med tak i syfte att skydda cyklar från att utsättas för rostangrepp efter långvarig kontakt med väta från regn och snö. De tidigare genomförda och uppskattade kampanjerna Servad cykel, Pendla med cykel, och Cykeldagarna föreslås att även i fortsättning genomföras. 2.2 Fotgängare Totalt har 1228 fotgängare skadats i Lunds kommun under 2011-2015. Det är en kraftig ökning av antalet skadade fotgängare jämfört med föregående mätperiod. Till viss del förklaras även denna ökning av att polis och sjukhus blivit bättre på att rapportera in olyckor i olycksdatabasen STRADA. En överväldigande majoritet av de skadade fotgängarna har skadats i singelolyckor. I singelolyckorna har halka och ojämnt underlag ofta angetts som bidragande orsak. Med anledning av att andelen fotgängare som skadats i singelolyckor är hög beaktas gruppen i trafiksäkerhetsarbetet. De flesta olyckor har skett i kommunens tätorter, företrädesvis i Lund. Få fotgängare har skadats på vägnätet mellan tätorterna. Dock var skadepåföljden för dessa fotgängare allvarligare jämfört med de fotgängare som skadades i tätorterna. Äldre kvinnor var den grupp som var mest utsatt för olyckor. Var tionde fotgängare har skadats i kollision med motorfordon och var tjugonde i kollision med cykel. För att förbättra trafiksäkerheten för fotgängare föreslås följande fokusområden: 11
Förbättra trafiksäkerheten för fotgängare vid halka En betydande del av singelolyckorna kan härledas till halt väglag på grund av snöfall och isbildning. För att minska detta problem föreslås att: - kontinuerligt utveckla och se över planering och organisation för vinterväghållning av kommunala gångvägar, busshållplatser och övergångsställen - genomföra riktade informationskampanjer om snöröjning till fastighetsägare med budskapet att snabbt snöröja sin trottoar, och betydelsen av detta ur ett trafiksäkerhetsperspektiv - utreda möjlighet att använda salt i större utsträckning som halkbekämpningsmetod på de mest trafikerade gångstråken - utreda möjligheten att informera allmänheten, via hemsidan eller med hjälp av mobiltelefonapplikation, om statusen på vinterväghållningen av gångbanor. Förbättra trafiksäkerheten för fotgängare i trafikmiljön För att minska antalet skadade fotgängare i kollisionsolyckor med bil eller cykel föreslås att: - arbeta för att säkra fler övergångsställen i syfte att motverka en falsk trygghet för fotgängarna - säkerställa att belysningen av gångbanor alltid fungerar korrekt, och genom samverkansprojektet Lighting Metropolis utreda hur belysningsstrategierna kan utvecklas - inom Tillgängliga Lund inventera och åtgärda ojämna gångytor i Lunds stadskärna med syfte att minska fallolyckor - vid om- och nybyggnation av gång- och cykelbanor alltid pröva utformningen att skilja gångtrafik och cykeltrafik åt i syfte att öka tryggheten för fotgängare - genomföra synbarhetskampanjen Syns du (inte), finns du (inte). Äldre kvinnliga fotgängare För att minska antalet äldre kvinnliga fotgängare som skadas i singelolyckor (fallolyckor) kan fokusområdena för fotgängare kompletteras med: - informationsträffar på äldreboende och dagcentraler om rätt sorts skor, användning av broddar, rollatorer och höftskydd, samt föra vidare information om hur vinterväghållningen fungerar på gångbanor. 12
2.3 Bilister och andra motorfordonsförare Under perioden 2011-2015 har 584 bilister skadats, varav 2 st. dödats i trafikolyckor. De flesta bilister har skadats inom någon av kommunens tätorter, cirka 73 % av dessa inom tätorten Lund. Män i åldersgruppen 25-34 år var till antalet mest utsatt för skador. Den vanligaste olyckstypen som bilister skadas i är upphinnande kollisioner med andra bilister, därefter singelolyckor och sedan kollisioner med övriga motorfordon till exempel med lastbilar eller bussar. En stor del, cirka 60 %, av upphinnandeolyckorna inträffade på det statliga vägnätet. I Lund inträffade de flesta upphinnandeolyckor där trafikflödena är som störst, exempelvis på Fjelievägen, Fasanvägen, Malmövägen, Trollebergsvägen, men även på Bangatan, Södra vägen, Södra Esplanaden och Stattenavägen. Olycksanalysen visar att 50 oskyddade trafikanter blivit påkörda av bussar och att ungefär lika många skadats som passagerare i bussar. Skadorna har oftast skett i samband med snabb start eller kraftig inbromsning, vilket orsakat att passagerare har fallit i golvet och skadat sig. Botulfsplatsen i Lund var den mest olycksdrabbade platsen när det gäller kollisionsolyckor mellan buss och oskyddade trafikanter. För att förbättra trafiksäkerheten för bilister, andra motorfordonsförare och passagerare i motorfordon föreslås följande fokusområden: 13
Säkrare bilförare och andra motorfordonsförare För att minska antalet trafikolyckor där bilister och andra motorfordonsförare utgör en part är det angeläget att främja ett säkrare beteende. Det kan till exempel göras genom att genomföra kampanjer för att: - uppmärksamma bilister på att köra nykter och drogfri, inte överskrida hastigheten, inte prata i mobiltelefon vid körning, hålla avståndet och inte köra vid trötthet. En kampanj med detta innehåll bör formas specifikt för målgruppen och genomföras tillsammans med Trafikverket, andra kommuner och Polisen för att få en större genomslagskraft. Säkert fordon och förarstöd för säkrare färd Under lång tid har biltillverkare utvecklat bilmodeller med allt högre krav på säkerhet. Till exempel har detta gjorts genom utveckling av airbags, sidokrockskydd, etc. vilket idag är standardutrustningen i de flesta nytillverkade bilmodeller. Detta kan kompletteras med hjälpmedel i form av förarstöd och alkolås. För att nå en ökad användning föreslås att: - utreda Lunds kommuns möjligheter att vid upphandling av motorfordon och transporttjänster ställa krav på alkolås och pröva nya tekniska lösningar i form av till exempel ITS 2 - sprida information om ovanstående erfarenheter som Lunds kommun har gjort dels via kommunens hemsida och dels i samarbeten med föreningar och företag som arbetar med trafiksäkerhet - genomföra kampanj för ökad bältesanvändning. Förbättrad säkerhet i trafikmiljön När det gäller trafikolyckor är bilister en utsatt trafikantgrupp. Bilisterna har dessutom ett stort ansvar att värna om oskyddade trafikanter. Bilens hastighet är avgörande för utgången av en kollisionsolycka mellan en bil och en oskyddad trafikant. Följande åtgärder föreslås: - uppmuntra Trafikverket att fortsätta sina satsningar på att trafiksäkra områden invid de statliga vägarna. Säkra sidoområden bidrar till att minska risken att skadas svårt eller dödas vid avåkning - genomföra åtgärdsplanen som är kopplad till hastighetsklassificeringen för det kommunala vägnätet (se vidare i del 2.5 Säker trafikmiljö). Upphinnandeolyckor Upphinnandeolyckor är den vanligaste typen av trafikolycka i stadsmiljö. Cirka 40 % av de skadade bilisterna har skadats i upphinnandeolyckor, ofta med ådragen hals- eller nackskada som följd. För att minska problemet förslås att: - utforma trafikmiljön så att den stödjer den rådande hastighetsgränsen - samarbeta med Polisen för att få till stånd avstånds- och hastighetskontroller på olycksdrabbade sträckor - öka kunskapen om hur upphinnandeolyckor kan förhindras. Äldre bilförare Äldre bilförare är en utsatt grupp. Andelen äldre som skadas svårt eller dödas är högre jämfört med övriga åldersgrupper. En orsak kan vara att en åldrande kropp är mer skör och 2 ITS Intelligenta transportsystem (ITS) är IT-lösningar för ökad effektivitet genom till exempel ruttplanering utifrån aktuell trafikinformation. 14
ömtålig än en ung. För att kunna köra bil högt upp i åldrarna och klara sig från trafikolyckor är större kunskap om hur åldrandet påverkar kroppen, och hur det i sin tur påverkar körsätt och uppmärksamhet, viktigt. Åtgärdsförslagen för säkerheten för bilister kan därför med fördel kompletteras med att: - genomföra studiecirklar eller kurser om bilkörning och åldrandet tillsammans med dagcentraler, pensionärsorganisationer och andra aktörer. Säkrare kollektivtrafik För att förbättra trafiksäkerhetsläget för kollektivtrafiken, det vill säga minska antalet fallolyckor i buss och minska antalet kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter och bussar, föreslås att: - en årlig information ges till busschaufförer om trafiksäkerhetsläget i kollektivtrafiken och hur de som chaufförer kan bidra för att minska antalet skadade - genomföra en utbildning för bussförare att köra mer varsamt vid start och stopp. 2.4 Barn och ungdomar Bland barn och ungdomar, 0-17 år, har 388 personer skadats under perioden 2011-2015. Av dessa har 3 st. dödats och 4 st. skadats allvarligt, de andra har skadats måttligt eller lindrigt. Störst andel av de barn och ungdomar som har skadats i trafikmiljön har skadats i singelolyckor när de cyklat. För att förbättra trafiksäkerhetsläget för barn och ungdomar föreslås följande fokusområden: 15
Åldersgruppen 0-6 år I den yngsta åldersgruppen, 0-6 år, har 30 barn skadats, varav 1 st. allvarligt och resten måttligt eller lindrigt. Det var vanligast att barnen skadades i singelolyckor på cykel, och därefter som passagerare i bil. För att minska olyckorna hos de yngsta föreslås följande: - spridning av information till föräldrar om vikten av att använd bilbarnstol, cykelbarnstol samt att montera dessa på ett riktigt sätt. Åldersgruppen 7-14 år Totalt har 201 barn i åldersgruppen 7-14 år skadats under mätperioden. Av dessa har 1 st. skadats allvarligt och resten måttligt eller lindrigt. Flest barn, 98 st., skadades i singelolyckor under cykling. För att förbättra säkerheten föreslås att: - skolorna i kommunen och Tekniska förvaltningen har god kontakt och samarbetar i undervisningen för eleverna om trafiksäkerhet i syfte att verka för att fler väljer att gå och cykla till skolan. En stor del av trafiksäkerhetsundervisningen bör även vara inriktad på att cykla säkert och vikten av att använda hjälm - utveckla nätet med säkrare skolvägar till respektive skola. Det kan innebära att flytta parkeringsplatser från direkt närhet till skolan i syfte att avlägsna biltrafiken som uppkommer vid tider för lämning och hämtning - skolvägar kartläggs i dialog med elever och föräldrar för att få en bild över de trafiksäkerhetsoch trygghetsproblem som finns. Åldersgruppen 15-17 år För åldersgruppen 15-17 år har 166 ungdomar skadats. Av dessa har 3 ungdomar dödats, 3 st. skadats allvarligt och de andra skadats måttligt eller lindrigt. De som dödades drabbades när de åkte moped eller A-traktor. För denna grupp föreslås att: - information om trafiksäkerhetsläget för mopedister sprids till denna åldersgrupp - verka för att den obligatoriska mopedutbildningen ska kunna kompletteras med frivillig trafiksäkerhetsutbildning för unga mopedförare. 2.5 Säker trafikmiljö En väl utformad trafikmiljö har stor betydelse för trafiksäkerheten. Genom LundaMaTs III finns ett stort stöd att prioritera fotgängare, cyklister och kollektivtrafiken i transportsystemet. Det innebär att de oskyddade trafikanterna och kollektivtrafiken är normgivande, och att den privata motortrafiken får anpassas så långt det är möjligt till de krav och behov som de trafikantgrupperna har. Arbetet för att öka säkerheten i transportsystemet pågår kontinuerligt. Under kommande fyraårsperiod bör arbetet med att säkra trafikmiljön särskilt inriktas på att: - årliga olycksanalyser genomförs i syfte att följa trafiksäkerhetsläget på gator och vägar i kommunen. Olycksdrabbade platser pekas ut och förslag på åtgärder arbetas fram och genomförs i den mån det finns resurser. Effekter av genomförda ombyggnader följs upp. Trafikobservationer görs där olycksanalyser saknas eller där det krävs - att medel avsätts årligen för att genomföra politiskt beslutade åtgärdsplaner, till exempel: o åtgärdsplanen för att övergångsställen och gångpassager ska göras trafiksäkra, tydliga och tillgängliga. I korsningar där oskyddade trafikanter förekommer får inte utformningen möjliggöra hastigheter över 30 km/tim 16
o att projektet Tillgängliga Lund genomförs, vilket innehåller åtgärder för så kallade enkelt avhjälpta hinder. - det i planeringen av nya områden skapas gatunät och gång- och cykelvägnät med en hög trafiksäkerhetsstandard. För att få förståelse för trafiksäkerhet och kunskap om trafiksäkerhetseffekter kan Lunds kommuns egna planerare, trafikplanerare, trafikingenjörer och de konsulter som anlitas ges utbildning i ämnet. 2.6 Spårväg Lunds kommun bygger en spårväg mellan Lund C och ESS. Det blir ett nytt inslag i staden och till en början kommer stadens trafikanter att vara ovana vid de trafiksituationer som uppkommer. För att få en så trafiksäker spårvägslöning som möjligt föreslås att: - kommunens tjänstemän och politiker ges utbildning om möjliga spårvägslösningar och vilka trafiksäkerhetseffekter dessa har - Tekniska förvaltningen verkar för införande av ledningssystem för att systematiskt följa upp olyckor och incidenter längs spårvägen - Tekniska förvaltningen arbetar med att få fler bilpendlare att börja resa kollektivt eller med cykel i projektet Nya resvanor - alla trafikantgrupper ges information för att vara väl förberedda på det nya transportslaget inför den dag då spårvägen tas i bruk. 2.7 Funktionsvariation Ungefär 10 % av befolkningen i Lund har någon form av funktionsnedsättning. Inom gruppen med funktionsnedsättning har de med rörelsehinder, synskador, hörselskador och kognitiva nedsättningar problem i trafiken. Dessutom, med stigande ålder ökar funktionsnedsättningarna i form av försämrad syn, hörsel och rörelseförmåga. För att tillgänglighetsanpassa trafiksystemet för personer med olika former av funktionsnedsättningar förslås att: - genomföra en utbyggnad av taktila och visuella ledstråk längs prioriterade sträckor - kantstensjustering med särskilt fokus för framförande av rullstolar genomförs - ljussättningen av trafikmiljön förbättras. 17
18
3. Ambitioner, behov av resurser och förväntade effekter Ambitionen för trafiksäkerhetsarbetet i Lunds kommun har två primära syften, dels att minska olyckorna och att uppnå målen i Nollvisionen, och dels att anpassa transportsystemet till ett ekonomiskt-, socialt- och miljömässigt hållbart transportsystem förenligt med målen angivna i LundaMaTs III. Tekniska förvaltningen planerar för att ta ett antal automatiska cykel- och fotgängarräknare i drift för att bättre kunna uppskatta det totala antalet cyklister och fotgängare i kommunen under kommande femårsperiod. Med hjälp av de automatiska trafikanträknarna kommer förvaltningen att bättre kunna utvärdera effekten av olika åtgärder och att bättre kunna identifiera olyckstrender i transportsystemet. De fysiska och de beteendepåverkande åtgärder Tekniska förvaltningen planerar för att genomföra under kommande femårsperiod förväntas resultera i att antalet cyklister ökar samtidigt som andelen cykel- och fotgängarolyckor minskar. Det innebär att en förväntat ökande mängd cyklister kan resultera i att det faktiska antalet olyckor kan komma att öka, trots att andelen cykelresor som slutar i en olycka minskar. Med anledning av utbyggnationen av Brunnshög förväntas befolkningen i Lund att växa kraftigt, då är det viktigt att kommunen möjliggör för hållbara resvanor. Exempel på mer omfattande fysiska åtgärder som väntas få effekten att antalet resor som genomförs med cykel ökar är den det pågående bygget och färdigställandet av spårvägen, samt ombyggnationen av Stora Södergatan (Nordsydliga stråket), Bantorget/Bangatan och Mårtenstorgets västra del. Exempel på större beteendepåverkande åtgärder som också väntas få effekten att fler väljer att cykla framför att köra bil är kampanjerna Europeiska trafikantveckan, Nya resvanor och Cykelskolan Lund. I nuläget genomförs arbetet för ett mer trafiksäkert transportsystem av tjänstemän på Tekniska förvaltningens Gatu- och trafikkontor. För att nå de mål som anges behöver resurser tillsättas. 19
4. Såhär jobbar vi med trafiksäkerhetsprogrammet Ett av syftena med trafiksäkerhetsprogrammet är att förbättra organisationen av arbetet med densamma, samt öka intresset och engagemanget för trafiksäkerhetsfrågor i Lunds kommun. Idag drivs arbetet främst av Gatu- och trafikkontoret på Tekniska förvaltningen. Då det finns en mängd kompetensområden inom den kommunala organisationen, hos externa aktörer och intressenter är det angeläget att involvera fler i arbetet för ett säkert och miljöanpassat trafiksystem. 4.1 Organisation Följande organisation för genomförande av trafiksäkerhetsprogrammet föreslås: Teknisk nämnd (Trafiksäkerhetsnämnd Inriktning och resurser Egen personal Referensgrupp Verksamhetsplan och åtgärder Projektgrupper Teknisk nämnd (Trafiksäkerhetsnämnd) Teknisk nämnd (Trafiksäkerhetsnämnd) Teknisk nämnd är i sin roll som väghållare ansvarig för trafiksäkerhetsarbetet. Nämndens uppgift är att besluta Teknisk nämnd är i sin roll som väghållare ansvarig för trafiksäkerhetsarbetet. Nämndens uppgift är att besluta om inriktning för kommande års verksamhet och tillsätta resurser för genomförande. Verksamhetsrapporter om inriktning för kommande års verksamhet och tillsätta resurser för genomförande. Verksamhetsrapporter lämnas årligen till nämnden för uppföljning. lämnas årligen till nämnden för uppföljning. Referensgrupp Referensgrupp Referensgruppen består av tjänstemän från Tekniska förvaltningen, Kommunkontoret, Stadsbyggnadskontoret, Referensgruppen består av tjänstemän från Tekniska förvaltningen, Kommunkontoret, Stadsbyggnadskontoret, Polismyndigheten i mellersta Skåne, Räddningstjänst Syd, Trafikverket Region Syd och Lunds Tekniska Högskola. Polismyndigheten i mellersta Skåne, Räddningstjänst Syd, Trafikverket Region Syd och Lunds Tekniska Högskola. Sammankallande för planeringsgruppen är tjänsteman från Tekniska förvaltningens Gatu- och trafikkontor. Sammankallande för planeringsgruppen är tjänsteman från Tekniska förvaltningens Gatu- och trafikkontor. Referensgruppen tillstyrker föregående års verksamhetsrapport samt kommande års verksamhetsplan och Referensgruppen tillstyrker föregående års verksamhetsrapport samt kommande års verksamhetsplan och därigenom sanktionerar tid och resurser. Referensgruppen tilldelar, leder, samordnar och följer upp därigenom sanktionerar tid och resurser. Referensgruppen tilldelar, leder, samordnar och följer upp projektgruppernas arbete. projektgruppernas arbete. Projektgrupper Projektgrupper Referensgruppen utser ämnesinriktade projektgrupper med ansvar för åtgärder och teman efter behov. Referensgruppen utser ämnesinriktade projektgrupper med ansvar för åtgärder och teman efter behov. Projektgrupperna kan vara förvaltningsövergripande och innefatta externa aktörer. Projektgrupperna kan vara förvaltningsövergripande och innefatta externa aktörer. 20
5. Tidplaner Trafiksäkerhetsprogrammet föreslås sträcka sig över perioden 2018-2021. Tidplanen för arbetet med trafiksäkerhetsprogrammet följer planeringen nedan. Aktivitet J F M A M J J A S O N D Genomförande av årets åtgärder x x x x x x x x x Utvärdera föregående års åtgärder x x x x Planering för nästa år: Förslag på inrikning x x Beslut i Tekniska nämnden om inriktning x x Referensgrupp skapas x x Verksamhetsplan tas fram x x Beslut i referensgruppen om godkännande av verksamhetsplan x 21
6. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av målen för trafiksäkerhetsprogrammet görs årligen och redovisas i Tekniska förvaltningens verksamhetsberättelse, i LundaMaTs III årsrapport och i den årliga rapporten om trafiksäkerhetsläget i kommunen. 22
Bilagor 1. Statens 13 delmål för det övergripande målet för trafiksäkerheten Statens 13 delmål bedöms ha stor effekt för att uppnå det övergripande målet för trafiksäkerheten. Dessa presenteras nedan: 1. 80 % av trafikarbetet på de statliga vägarna sker inom rådande hastighetsgränser 2. Hastighetsefterlevnaden på kommunala gator ska ha ökat med 86 % 3. 99,90 % av trafikarbetet sker med nyktra motorfordonsförare (under 0,2 promille) 4. Högst 5 % av förarna uppger att de somnat eller nästan somnat vid bilkörning under senaste året 5. 99 % av förare och passagerare i personbil använder bilbälte 6. 70 % av cyklisterna använder hjälm 7. 100 % av nya bilar har högsta säkerhetsklass enligt Euro NCAP 8. 100 % av nya tunga fordon har nödbromssystem 9. 75 % av trafikarbetet på vägar med hastighetsgräns över 80 km/tim sker på vägar som är mötesseparerade 10. Andel säkra gång-, cykel- och mopedpassager (GCM) a. Säkra korsningar för biltrafik längs med motorfordonsvägnätet b. Säkra passager för GCM-trafik tvärs med motorfordonsvägnätet c. Säkra GCM-stråk längs med fordonsvägnätet d. Vinterväghållning av gång och cykelvägnätet e. Barmarkshållning (grus, grenar, löv, mm) av gång- och cykelvägnätet 11. Andel säkra korsningar 12. Tiden från skada till adekvat sjukvård 13. Ökning av index för svar på attitydfrågor om trafiksäkerhet. 23
2. Sammanfattning av olycksanalysen för perioden 2011-2015 3730 personer har skadats i trafiken i Lunds kommun under perioden 2011-2015. 108 person har skadats allvarligt och 17 person har dödats i trafiken. Jämförs olycksstatistiken för 2011-2015 med föregående femårsperiod, 2006-2010, har antalet skadade i trafiken ökat med 19 %, dock har antalet allvarligt skadade minskat med 35 %. Antalet dödade i trafiken är oförändrat. Drygt två tredjedelar av olyckorna har inträffat i Lunds tätort. De allvarliga olyckorna sker i något högre grad på det övriga vägnätet, oftast det statliga, vilket kan härledas till att hastigheten där är hög. Dödade Allvarligt skadade Måttligt skadade Lindrigt skadade Totalt Lund 8 (8) 65 (98) 730 1491 2294 (2045) Dalby 0 (0) 1 (4) 33 35 69 (64) Genarp 0 (0) 2 (1) 10 8 2 (22) Södra Sandby 0 (1) 0 (5) 22 33 55 (87) Veberöd 0 (0) 1 (2) 23 18 42 (70) Totalt antal skadade och dödade i tätorterna 8 (9) 69 (110) 818 1585 2480 (2288) Övriga vägnätet 9 (8) 39 (55) 310 892 1250 (847) Lunds kommun 17 (17) 108 (165) 1128 2477 3730 (3135) Skadade och dödade person i trafikolyckor i Lunds kommun 2011-2015. Siffrorna inom parantes anger antalet dödade och skadade under föregående femårsperiod. De tre mest olycksdrabbade trafikantslagen är: - cyklister - fotgängare - bilister. Under den studerade femårsperioden har 1707 cyklister och 1228 fotgängare skadats. I jämförelse med föregående mätperiod var antalet skadade cyklister 1181 st., och antalet skadade fotgängare 759 st. Antalet bilister som skadats mellan 2011-2015 var 572, det antalet har minskat från 924 st. i jämförelse med föregående mätperiod. De flesta cyklister som skadas är i åldersgruppen 20-24 år. Nästa två tredjedelar av cyklisterna skadades i singelolyckor. Kollisioner mellan cykel och motorfordon inträffar också relativt ofta, det är dock inte lika vanligt. Cyklisterna skadas, precis som fotgängarna, framför allt i tätorterna i singelolyckor. De flesta fotgängare skadas i singelolyckor. Det är främst äldre kvinnor som skadas i den typen av olyckor, varav många skadas måttligt eller lindrigt. Halka vid vinterväglag, ojämn beläggning och uppstickande stenar anges ofta som orsak till singelolyckorna. 8 % av fotgängarna skadas i kollision med motorfordon, och 3 % av fotgängarna skadas i kollision med cyklister. Mer än hälften av olyckorna, cirka 60 %, sker på gång- och cykelbanor. 73 % av de skadade trafikskadade bilisterna har skadats inom någon av tätorterna. Den vanligaste olyckstypen som bilister skadas i är kollisioner med andra bilister, singelolyckor och därefter kollisioner med övriga motorfordon, till exempel lastbilar eller bussar. Den vanligaste typen av olyckor när motorfordon kolliderar med andra motorfordon är så kallade upphinnandeolyckor. 24
Vanligast förekommande är upphinnandeolyckor på vägsträcka därefter upphinnandeolyckor i cirkulationsplatser. Det är viktigt att kartlägga var i gatu- och vägnätet trafikanterna råkar ut för trafikolyckor för att kunna vidta åtgärder för att öka trafiksäkerheten. Några olycksdrabbade platser under 2011-2015 är: - Bangatan/Lund C - Mårtenstorget, P-plats - Botulfsplatsen - Stortorget - Trollebergsvägen/Ringvägen - Tunavägen/Östra Vallgatan - Södra Esplanaden/Råbygatan/Östra Vallgatan - Brunnsgatan/Dalbyvägen. Dödade Allvarligt skadade Måttligt skadade Lindrigt skadade Totalt Fotgängare 8 45 548 927 1228 Cyklist 0 49 516 1142 1707 Mopedist 1 2 8 46 57 Motorcyklist 4 3 22 37 66 I personbil 3 6 23 540 572 I lastbil 0 0 9 30 39 I buss 0 1 9 47 57 Antal skadade och dödade per trafikantslag i Lunds kommun 2011-2015. Cyklister Cyklisterna är den mest olycksdrabbade trafikslaget i Lunds kommun. Olyckorna sker framförallt i tätorterna, i synnerhet i Lunds stad. Åldersgruppen 20-24 år är mest skadeutsatt. Det är bekymmersamt att antalet skadade cyklister har ökat markant, från 1180 st. föregående femårsperiod till 1707 st. under 2011-2015. Det motsvarar en ökning med 45 %. Det är mängden 25
måttligt och lindrigt skadade cyklister som står för hela ökningen. Mängden allvarligt skadade cyklister ligger på samma nivå. Nästan 70 % av cykelolyckorna är singelolyckor. Denna andel har ökat något jämfört med föregående femårsperiod. Olyckorna med allvarlig skada som följd inträffar oftast i singelolyckor och antalet, 30 skadade cyklister, är samma som för föregående femårsperiod. Antalet cyklister som skadats allvarligt i kollision med motorfordon har ökat något, från 5 till 10 st. Det är ovanligt att cyklister skadas i kollision med fotgängare. Ungefär 1 % av de skadade cyklisterna har skadats i den typen av olycka. Fördelningen av samtliga skadade på könen är jämn, 51 % av de skadade var män och 49 % var kvinnor. Cykelhaverier, olämpligt lastad cykel, halka på snö, is eller löst liggande grus, och kollisioner med kantstenar anges oftast som orsak till de inträffade singelolyckorna. En analys av platsen för de inträffade olyckorna visar att vanligast förekommande platser för dessa typer av olyckor är gång- och cykelbana, därefter gatu- och vägsträcka, och sedan gatu- och vägkorsningar. Fotgängare Under 2011-2015 skadades och dödades totalt 1228 fotgängare i trafikolyckor i Lunds kommun. Jämfört med föregående femårsperiod är det en ökning med 468 st., dvs. 62 %. Ökningen antas till stor del bero på att polis- och sjukhuspersonal blivit bättre på att rapportera in olyckor till STRADA. Nästan 90 % av de skadade fotgängarna har skadats inom någon av kommunens tätorter. Lunds stad dominerar med 978 st. skadade. Studeras de skadade fotgängarna med avseende på ålder och kön visar statistiken att äldre kvinnor är kraftigt överrepresenterade i denna olycksgrupp. Bland fotgängare yngre än 45 år är fördelningen av skador mellan män och kvinnor jämn. Denna grupp utgör en relativt liten del av det totala antalet skadade fotgängare. Värst utsatt är gruppen 65-74 år. 89 % av fotgängarolyckorna är singelolyckor. Den vanligast angivna orsaken till olyckorna är halka på halt väglag på grund av snö och is. Ojämnt underlag, det vill säga ojämn beläggning eller uppstickande stenar, är näst vanligaste angivna orsak. 60 % av olyckorna inträffar på gång- och cykelbanor. Det går inte att se några tendenser till att en specifik geografisk plats inom Lunds tätort är mer skadedrabbad än någon annan. Bilister Under perioden 2011-2015 skadades och dödades sammanlagt 584 bilister i trafikolyckor, varav 73 % skadades inom någon av kommunens tätorter. Jämfört med föregående mätperiod har antalet skadade bilister minskat med 37 %. Antalet dödade bilister har minskat från 8 st. till 3 st., och antalet allvarligt skadade har minskat från 29 st. till 6 st. Siffrorna innebär en kraftig minskning av antalet dödade och skadade. Ingen självklar förklaring till varför sänkning är så kraftig har hittats. Flest olyckor har skett i Lunds tätort. Bland de mindre tätorterna utmärker sig Södra Sandby med betydligt fler måttligt och lindrigt skadade (13 st.) än i Dalby (2 st.), Genarp (1 st.) och Veberöd (2 st.). Den grupp som är mest skadeutsatt till antal är gruppen män 25-34 år. Den vanligaste olyckstypen som bilister skadas i är kollisioner med andra bilister i så kallade upphinnandeolyckor. 60 % av upphinnandeolyckorna inträffade på det statliga vägnätet. I Lunds stad inträffade flest 26
upphinnandeolyckor på vägsträckor på de större infartslederna, exempelvis Fjelievägen, Fasanvägen, Malmövägen och på Trollebergsvägen. En analys av vilka typer av platser där olyckorna med bilister inträffade visar att de flesta olyckorna inträffat på gatu- och vägsträckor, därefter i korsningar, och sedan i cirkulationsplatser. Barn och ungdomar Bland barn och ungdomar, 0-17 år, har 388 personer skadats. Av dessa har 3 st. dödats, 4 st. skadats allvarligt och resten skadats måttligt eller lindrigt. Störst andel barn och ungdomar har skadats i singelolyckor när de cyklar. I den yngsta åldersgruppen, 0-6 år, har 30 barn skadats, varav 1 barn allvarligt, och resten måttligt eller lindrigt. Det är vanligast att barn skadas i singelolyckor på cykel, därefter är det vanligast att barn skadas som passagerare i bil. Sammanlagt har 201 barn i åldersgruppen 7-14 år skadats. Av dessa har 1 barn skadats allvarligt, och resten måttligt eller lindrigt. Nära på hälften av de barn som skadats har skadats i singelolyckor på cykel. Det går inte att härleda olyckorna till en specifik plats, eftersom singelolyckorna med cykel är spridda i gatunätet och gång- och cykelvägnätet. För åldersgruppen 15-17 år har 166 ungdomar skadats. Av dessa har 3 ungdomar dödats, 3 st. skadats allvarligt och resten skadats måttligt eller lindrigt. De som dödades drabbades när de åkte moped eller A-traktor. Äldre Av det totala antalet personer som skadas i trafikolyckor utgörs ca 20 % av äldre personer. Under perioden 2011-2015 skadades och dödades totalt 785 personer i åldern 65 år och uppåt i trafikolyckor i Lunds kommun. Generellt skadas fler kvinnor än män. För åldersgruppen 65-74 år är det vanligast att skadas som fotgängare, främst i singelolyckor. Det betyder att personen har snavat, halkat eller fallit utan att någon annan trafikant varit inblandad. Majoriteten skadas lindrigt, cirka 5 % av fotgängarna skadas allvarligt. Personer över 75 år skadas oftast som fotgängare, därefter som cyklist och bilist, och sist som passagerare i buss. Som äldre fotgängare är det vanligast att skadas i singelolyckor. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män skadas i singelolyckor när de är fotgängare. Även för cyklister är det vanligt att skadas i singelolyckor. Få äldre bilister skadas jämfört med andra åldersgruppen, men andelen som dödas eller skadas allvarligt är betydligt högre. 27
28
Olycksdrabbade korsningar på det kommunala vägnätet Antalet dödade, allvarligt, måttligt och lindrigt skadade i de mest olycksdrabbade korsningarna på det kommunala vägnätet 2011-2015. Dödade Allvarligt skadade Måttligt skadade Lindrigt skadade Totalt 1. Bang./Lund C 1 2 20 27 50 2. Mårtens torget, P-plats 0 1 14 26 41 3. Botulfs plats en 1 1 5 10 17 4. Stortoget 0 0 9 17 26 5. Trollebergs v./ringv./fas anv. 0 1 0 13 14 6. Tunav./Ö Vallg. 0 1 4 5 10 7. S Es pl/råbyg./ö Vallg. 0 1 0 6 7 8. Brunns g./dalbyv. 0 0 2 11 13 9. Kung Os kars v./entreg./getingev. 0 0 4 8 12 10. Bredg./S:t Laurentiig./Allhegona kyrko 0 0 3 8 11 29
Olycksdrabbade gator på det kommunala vägnätet 2011-2015 Antalet dödade, svårt skadade och lindrigt skadade på de mest olycksdrabbade gatorna på det kommunala vägnätet 2011-2015. Död Allvarligt skadad Måttligt skadad Lindrigt skadad Totalt 1. Bang. 2 3 23 55 83 2. Tornav. 0 2 12 54 68 3. Getingev. 0 3 13 41 57 4. Kävlingev. 0 3 11 32 46 5. Trollebergsv. 0 0 20 42 62 6. Fjeliev. 0 1 16 38 55 7. St. Söderg. 0 1 27 28 56 8. Svenshögsv. 1 1 10 30 42 9. Malmöv. 0 1 7 35 43 10. Tunav. 0 2 7 19 28 30
3. Alkohol, droger och trötthet i trafiken På senare tid har forskning på området visat att trötthet, eller att man somnat vid ratten, är en vanlig olycksorsak. Andra orsaker som ökar risken för trafikolyckor är att fordonsförare kör berusade eller drogade. Även prat i mobiltelefon och att skicka sms tar fokus från den trafiksituation man är i och risken för trafikolyckor ökar. Det finns tekniska hjälpmedel, ISA, alkolås, airbag och bilbälte som ökar trafiksäkerheten för de som färdas i motorfordon. Det är upp till den enskilde individen att följa de regler som finns och ha ett rätt utrustat fordon. Idag görs mer än 13000 bilresor dagligen med berusade förare i Sverige. Var tredje rattfyllerist är mellan 18-24 år (Trafikverket, 2011). Årligen stoppas cirka 500 personer av polisen i mellersta Skåne för att de är alkoholpåverkade i trafiken. Cirka hälften av dessa stoppas i Lunds kommun. Dessutom tas årligen 250 personer i mellersta Skåne för att de är drogpåverkade i trafiken. Mörkertalet är troligen stort då det saknas bra teknik för att ta fast drogpåverkade personer. Enligt STRADA, har 27 personer skadats i olyckor i Lunds kommun där polisen misstänkt att någon varit alkoholpåverkad vid olyckstillfället. Av dessa olyckor har 13 personer skadats på kommunala vägar. Många olyckor är orsakade av trötthet och en trött förare utgör en hög trafiksäkerhetsrisk. Det kan gälla medicinska tillstånd som ger sjuklig trötthet med kronisk risk att somna vid ratten, men framför allt gäller det allmän trötthet, något som kan drabba alla. Den vanligaste typen av trötthetsolycka är en singelolycka. Det finns inga helt säkra siffror på olycksstatistik orsakade av trötthet, men den korrekta siffran ligger betydligt högre än de officiella uppskattningar på 1-3 procent som bygger på polisens värderingar (www.transportstyrelsen.se). I ett gemensamt dokument (publicerat år 2000) bedömde de internationellt ledande forskarna inom området att så mycket som 15-30 procent av alla olyckor orsakades av trötthet. Trötthet bedöms därmed vara den största enskilda faktorn till att trafikolyckor som skulle kunna undvikas ändå sker (www.transportstyrelsen.se). Resultat från studier visar att det är unga förare och yrkesförare som löper störst risk att drabbas av trötthetsolyckor. Andra faktorer av betydelse är bland annat körning nattetid, körtidens längd, vägens karaktär, sjukdomar som ger sömnstörning, sömnapnésyndrom samt bruk av sömnmedel. Trötthetsolyckorna är överrepresenterade på vägar med 90 och 110 km i timmen, på motorvägar och breda tvåfältsvägar. Droger i trafiken är en relativt ny förekomst. Det finns inget bra system för att registrera antalet drogpåverkade i trafiken och statistiken är därför undermålig. Ofta är det fler inbrott inblandade än droger, och ofta hamnar drogerna som ett sekundärt problem. Förekomsten av illegala droger och läkemedel bland förare på väg, var i en VTI-studie gällande åren 2006-2011 i Sverige endast 2,5 %. Förekomsten av alkohol, illegala droger och läkemedel bland omkomna förare var 31,2 % (www.vti.se). Vid en jämförelse med andra länder som ingått i ett EUprojekt har Sverige högst andel negativa resultat, det vill säga förare helt utan förekomst av alkohol, droger eller läkemedel. Detta gäller bland både förare på väg och i trafiken dödade förare. 31
Det är viktigt att påpeka att droger i trafiken är ett växande problem, och ett problem som är större än alkohol i trafiken. Andra förslag för att minska trötthetsolyckorna är bland annat förändringar av kör- och arbetstidsregleringar, frästa räfflor i vägkanten samt fler enklare parkeringsplatser (www.transportstyrelsen.se). 32