Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Relevanta dokument
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

PK prov waran. Arbetsordning Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Vård och omsorg Örebro kommun orebro.se. Version:

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 ( )

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Särskilda boenden i Uppsala län, samarbete mellan läkare och sjuksköterskor, blanketter

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Giltig fr.o.m: Processledare/ansvarig för revidering:

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Riktlinje för läkemedelshantering

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Karin Paust MAS. Godkänd av Monica Holmgren chef Vård och omsorgsförvaltningen

Vårdplaner. Dokumentation av Hälso- och sjukvård RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Delegering av Läkemedel

Hemsjukvård i Hjo kommun

Giltig fr.o.m: Processledare/ansvarig för revidering:

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Försämrat hälsotillstånd

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Socialstyrelsens författningssamling

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Dokumentation Palliativ vård

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Hantering av läkemedel

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Delegering av Läkemedel

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Läkemedelsgenomgångar

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Läkemedelsgenomgångar

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun

Dokumentation och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsanvändning hos äldre

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Läkemedelshantering Styrdokument Beslutat av Gäller från och med Dokumentansvarig Gäller för Senast reviderad Skribent

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN

3. Läkemedelsgenomgång

Mobil hemsjukvårdsläkare Överenskommelse Primärvård - hemsjukvården Marks Kommun

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Lunchföreläsning Läkemedelsgenomgångar Läkemedelskommittén/Läkemedelsenheten

Hantering av läkemedel

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Transkript:

RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: MAS Beslutad av: MAS Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ansvarig för revidering: MAS Beslutad datum: Revideras datum: 2009 Ersätter: 1 Granskad av: MAS LMG sam. Intern/extern: samtliga Ärendenummer: Vv 265/2015 Vö 259/2015 Läkemedelsgenomgång Genomförande Dokumentation Social välfärd Örebro kommun orebro.se

2 Läkemedelsgenomgång ska göras vid: Helt eller delvis övertagande av läkemedelsansvar i hemvården Inflyttning till vård och omsorgsboende Årligen översyn av läkemedelsbehandling Förändringar av hälsotillstånd och/eller vårdbehov Läkemedelsgenomgången ska integreras med en översyn av den äldres situation såväl fysiskt, psykiskt, socialt som existentiellt i den individuell vård och omsorgsprocessen. Teamets samverkan (inkl. läkaren) blir avgörande för den äldres välbefinnande. Arbetsmodellen för läkemedelsgenomgång utgår ifrån föreskrift 1, länsövergripande rutin 2 och det praktiska genomförandet fastställt i samverkan mellan respektive vårdcentral och tillhörande kommunala enheter. Material, blanketter, patientinformation om läkemedelsgenomgångar finns på klinisk farmacis hemsida. 3 På Vård och omsorgsboenden ska läkemedelsgenomgången göras med stöd av miniq. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska initierar och samordnar läkemedelsgenomgången. 1. Faktainsamling Hur mår Du? Uppdatering av aktuella diagnoser, provtagning Läkare och sjuksköterska: Går igenom underlag för ställda diagnoser och behandling, kvarstår indikation för behandlingen? Planerar läkarbesök/hembesök Går igenom vilka prover som ska tas: Alltid: egfr, s-na, s-k, b-glukos, HbA1c vid diabetes, TSH/T4 vid hypotyreos, Hb vid behandling med Trombyl/orala antikoagulation samt SR vid behandling med Prednisolon, övrigt utifrån diagnoser och behandlingar Medicinska diagnoser uppdateras i journalen både av läkare och sjuksköterska. Fast plan: Läkemedelsgenomgång skapas Symptomskattning PHASE 20 vikt/längd blodtryck/puls, fall Sjuksköterska och kontaktpersonen planerar, utför, sammanställer: Symptomskattning tillsammans med vårdtagaren/närstående. Beroende på vårdtagarens kognitiva status väljs antingen: PHASE 20 särskilt boende, PHASE 20 proxy eller PHASE 20 patient. Finns i Dokumenta. Blodtryck liggande och stående(sittande), puls, vikt, längd, viktförändring, fallhändelser, sammanställning vid behovsläkemedel. Det är viktigt att samla in synpunkter från övrig personal inklusive nattpersonal, dagvårdspersonal m.fl., när personen inte själv kan redogöra för sitt hälsotillstånd. Våra subjektiva bedömningar kan vara mycket olika och tillståndet varierar över dygnet. Apotekare kan konsulteras för analys alltid när hyrläkare Apotekare på läkemedelskommittén kan konsulteras på distans. De har tillgång till journalen och Pascal ochkan därmed få en samlad bild av patientens läkemedelsbehandling över tid. Läkare och sjuksköterska kommer överens om när apotekare ska konsulteras. 1 SOSFS 2000:1 Socialstyrelsens a föreskrift och allmänna råd om läkemedelshantering inom hälso-och sjukvård. 2 Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län 3 https://www.regionorebrolan.se/sv/halsa-och-vard/for-vardgivare/lakemedelskommitten/kliniskfarmaci/kliniskfarmaci-primarvard/

3 Sjuksköterskan skickar till apotekare: Försättsblad med kontaktuppgifter, kopia av symptomskattningen, läkemedelslista -bara när patienten inte har dos till: Läkemedelscentrum, Universitetssjukhuset, 701 85 Örebro Underlag från apotekare med frågeställningar och förslag på förändringar av läkemedelsbehandlingen skickas till sjuksköterskan. Resultatet delges läkaren enligt överenskommelse och används som underlag vid genomgången. För att möjliggöra utvärdering av apotekarnas arbete önskar de att underlag med genomförda förändringar skickas åter till dem när genomgången avslutats. Läkaren ansvarar för detta. 2. Läkemedelsgenomgång I samband med läkemedelsgenomgången träffar läkaren vårdtagaren för dialog och bedömning av vårdtagarens hälsotillstånd, antingen på vårdcentralen eller vid hembesök. Utifrån förmåga och förutsättningar ska vårdtagaren erbjudas att vara delaktig i genomgången. Genomgång och diskussion om läkemedelsbehandlingen Underlag är symptomskattningen, ev. frågeställningar från apotekare, nutritionsstatus, viktförändring, fallincidenter, vid behovsläkemedel och annan pågående vård, omsorg och behandling, läkarens kliniska bedömning, mm. För varje enskilt läkemedel bedöms om: indikation kvarstår läkemedlets effekt utvärderats lämplighet utifrån livssituation, ålder, diagnoser, njurfunktion, andra läkemedel andra behandlingsalternativ beredningsform är lämplig något läkemedel kan sättas ut. Besluta om åtgärder och uppföljning Åtgärder: utsättning/ insättning av läkemedel, minskning/ökning av dos, byte av preparat,omvårdnadsåtgärder, funktionsträning, mm. Uppföljning planeras: vad, hur, vem och när den ska göras för varje åtgärd. Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre och FAS UT används som stöd Läkemedel i fokus: Psykofarmaka (neuroleptika, lugnande, sömnmedel, antidepressiva) Läkemedel med antikolinerg effekt Blodtryckssänkande läkemedel NSAID Propavan Tramadol

4 3. Uppföljning/avslut Åtgärder och uppföljning fortsätter tills planerade förändringar är genomförda och utvärderade. En del läkemedel går att utvärdera efter kort tid, andra tar längre tid, tex, SSRI. Vid utvärdering av SSRI rekommenderas att bedömningsinstrumentet QUALID används. Läkaren: Uppdaterar aktuella ordinationer i Pascal och läkemedelsmodulen. Dokumenterar under sökordet läkemedelsgenomgång vilka läkemedelsändringar som gjorts och varför,behandlingsmål, hur och när uppföljning ska göras. Läkaren ger patienten och/eller vårdpersonal information om de förändringar som gjorts och en utskrift avaktuell läkemedelslista. Sjuksköterskan: Dokumenterar i fast plan Läkemedelsgenomgång, där sammanfattas resultatet, vilka ändringar som gjorts, effekt. 4. Dokumentation av läkemedelsgenomgång Läkarkontakt Under Läkarkontakt/Rond dokumenteras fortlöpande dialogen med läkaren; att LMG är initierad, vilka åtgärder som ordineras, hur de ska följas upp och utvärdering/resultat av gjorda förändringar som återrapporteras till läkaren. Hänvisa till Fast plan Läkemedelsgenomgång Samordnad planering Dokumentera planering med övriga teammedlemmar när aktuellt, planerat hembesök, eller att genomgång av symptomskattning har gjorts med kontaktperson och andra medarbetare (teamet). Patientkontakt Dokumentera att och hur den enskilde/närstående är informerad. Fast plan Läkemedelsgenomgång Här dokumenteras orsak till LMG, det underlag som samlas in, ändringar och uppföljning som görs med möjlighet att fördela uppföljning/observationer till omvårdnadspersonalen och en sammanfattning av de förändringar som gjorts. Fast plan Läkemedelsgenomgång + datum

5 Fast plan Läkemedelsgenomgång + datum Läkemedelsgenomgång Dokumentera orsak till att LMG görs, radera övriga frastexter: Årlig uppföljning Ny vårdtagare och övertaget ansvar för läkemedelshantering Risk för fall/undernäring Misstanke om läkemedelsbiverkningar Försämrat hälsotillstånd Är informerad om att LMG ska göras, muntligt och skriftligt. Mål Minska risk för läkemedelsrelaterade problem Underlag inför LMG Symptomskattning PHASE 20: se dokumenta Blodtryck sittande/stående, puls, vikt: se mätvärden Provtagning datum: Viktförändring: Sammanställning fallhändelser: Sammanställning vid behovs läkemedel Utförd åtgärd/uppföljning Läkemedelsändring Vad: Varför: Uppföljning; när och hur: Utförd åtgärd/uppföljning Utfall av läkemedelsändringar Observation Använd samma frastext som till fördelad vårdplan Resultat Sammanfattning läkemedelsändringar, effekt och kommande uppföljning när LMG genomförd. Kursiv text = frastext Exempel Patientkontakt Informerar M om att och hur genomgång av hennes läkemedel ska göras. Lämnar informationsblad om LMG. Hon vill att hennes dotter deltar. Ber M och kontaktperson AA planera ett datum.

6 Läkarkontakt Rond: med S Andersson. Situation: Initierar LMG då M är nyinflyttad Åtgärd: Prover ordineras. Hembesök den 10/4 kl.10.00. Samordnad planering Tid bokad inför LMG med genomgång av symptomskattning och provtagning den 6/4 kl.10.00 med kontaktperson AA, dotter deltar. AA informerat dem om hembesök. Fast plan Läkemedelsgenomgång (LMG) 2017 05 30 Läkemedelsgenomgång Ny vårdtagare och övertaget ansvar för läkemedelshantering Är informerad om att LMG ska göras, muntligt och skriftligt: Mål Minska risk för läkemedelsrelaterade problem Underlag LMG Symptomskattning PHASE 20 i dokumenta Genomfördes tillsammans med M 2015-04-06, kontaktperson AA och ut var närvarande. Blodtryck, Puls, vikt se mätvärden. Provtagning: 2016-04-15 Viktförändring: Har gått ner 5kg sisa året Sammanställning fallhändelser: Ramlat 10ggr sita året Sammanställning vid behovsläkemedel: Har inte fått lugnande vid något tillfälle sista två månaderna. Läkemedelsändring Vad: Nedtrappning och försök till utsättning av neuroleptika och blodtryckssänkande. Varför: Fallrisk och upprepade fall och ätsvårigheter r/t neuroleptikan. Uppföljning: Blodtrycket ska följas varje dag på morgonen, kontakta läkaren om över 160 isystoliskt tryck. Uppföljning på rond om 14 dagar Utförd åtgärd/uppföljning Blodtryck inom acceptabel nivå Patienten mer vaken och delaktig, dotter märker klar skillnad. Har lättare för att äta, koordinationen bättre. Observation VAD: Observera om förändrat beteende, humör, rörlighet, vakenhet, sömn HUR: schema fylls i VEM: omvårdnadspersonal NÄR: dagligen i två veckor Resultat Neuroleptika utsatt och blodtryckssänkande behandling minskad. M är mer vaken och känner sig mindre yr, är stadigare i sin gång och dotter tycker hon är piggare.