Förbättringsarbete Nutrition

Relevanta dokument
NLL Kost till inneliggande patienter

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

- En kartläggning i slutenvården

Nutritionsproblem och åtgärder


Förslag på flödesschema/organisationskarta

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Uppvätskning via nasogastrisk sond hos små barn med gastroenterit

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Riskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö

Förslag till kursämnesbeskrivningar

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Problem med mage och tarm. Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

Dagen Nutrition 1 oktober prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården. Lasarettet i Enköping

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Vårdprevention problembeskrivning

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nutrition och sårläkning

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Rapport från Dagen Nutrition 14 februari 2013

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv

Glutenintolerans - celiaki

opereras för åderbråck

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion

Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013

Gastroenterologi HT 2014

Rapport Markörbaserad journalgranskning

ULF O GUSTAFSSON DOCENT, ÖVERLÄKARE KIRURG DANDERYDS SJUKHUS SVERIGE NYTTAN AV PREOPERATIV NUTRITION

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Introduktion av nya läkare på akutmottagningen, Kirurgiska kliniken, med bifogad checklista

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

Barn- och Ungdomskliniken

Rapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014

Vad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI

Markörbaserad Journalgranskning, Kungälvs sjukhus

Introduktion av nya läkare på Kirurgiska kliniken med bifogad checklista

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning)

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Neuropediatrik. ALB, Huddinge. Hanna Westergren

Att mäta tid och kvalitet på vården

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Gastroenterologi HT 2015

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Ansvarsfördelning mellan allmän- och specialisttandvård

Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Hälsodeklaration. Namn:... Personnummer:... Datum:...

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan

Övervakning av fosterskador januari december Preliminär sammanställning

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Tillväxtstörningar hos barn

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Delexamen 4 Infektion FACIT

Bröstcancer process Kvalitetsmått i alla ingående delar. Patientupplevda kvalitetsmått

Nutritionspolicy Riktlinjer för nutritionsbehandling på Akademiska sjukhuset

Vision av en barnfetmamottagning

EUROPEISKA REFERENSNÄTVERK HJÄLPER PATIENTER MED SÄLLSYNTA ELLER KOMPLEXA SJUKDOMAR

EUROPEISKA REFERENSNÄTVERK HJÄLPER PATIENTER MED SÄLLSYNTA ELLER KOMPLEXA SJUKDOMAR

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Sex år med diabetesprocessen på SÄS

Energi- och fiberrik.

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Det svårt sjuka barnet

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Transkript:

Förbättringsarbete Nutrition Carola Weiner-Åberg barnsköterska Christina Jonsson barnsköterska Linda Schönström barnsjuksköterska Sara Duveskog barnsjuksköterska Helene Park Peterson dietist

Syfte Förbättra kunskapen kring nutrition hos svårt sjuka barn Rätt mellanmål Dokumentation

Mål Strukturerat arbetesätt Samma förutsättningar för barnen Snabbare mobilisering, pigga barn Korta vårdtider

Umeå Resultat screening vid allmänpediatrisk avdelning Drygt 10 % klassades som undernärda Fler pojkar än flickor klassades som undernärda Dessa barn Är magra Oftare kroniska diagnoser Stannar längre på sjukhus Fler vårddagar vid högre poäng i screening

Arbetssätt Natt personal räknar ut kcal i mån av tid Längd & vikt Prata nutrition på ronden Tänk VAS STAMP & PEWS samma tillfälle Journal tabell Morgon möte

Forts Nya vätskelistor Energi behovs tabell Nytt på intranätet Lathund

Varför? Kvalitetsutveckling Objektiv bedömning av vad vi gör Identifiera riskbarnen tidigare Vårdutveckling

Screening Tool for the Assessment of Malnutrition in Paediatrics

www.stampscreeningtool.org

PRINCIP Bedömning av nutritionsreserv: BMI Aktuell nutrition: kostanamnes Inverkan av den aktuella sjukdomen på framtida nutrition: preliminär diagnos + + = STAMPPPOÄNG

Steg för steg med STAMP Steg 1=Diagnoser Använd diagnostabellen för att avgöra om barnets tillstånd har någon inverkan på födointaget. Har barnet en diagnos som har inverkan på födointaget? Poäng Definitivt 3 Möjligen 2 Nej 0

Diagnoser Definitiv negativ inverkan på intaget 3 poäng Möjlig negativ inverkan på intaget 2 poäng Ingen negativ inverkan på intaget 0 poäng Brännskador Cancersjukdomar under under aktiv behandling Cystisk fibros IBD Leversjukdom Medfödda metabola sjukdomar Multipla födoämnesallergier/intoleranser (baslivsmedel) Njursjukdomar Okontrollerbara stora diarréer Större kirurgi Stora trauma Sväljningssvårigheter Tarmsvikt Allvarlig infektion Celebral pares Födoämnesallergi( ett baslivsmedel) Gastroesofageal reflux Hjärtsjukdom/fel Läpp gomspalt Mindre kirurgiska ingrepp Neuromuskulär sjukdom Psykiatriska tillstånd RS Dagkirurgi Utredningar Mindre infektion

Dessa tillstånd behöver INTE STAMPAS Kortvarig gastroenterit Dagkirurgi, gastroskopi, TE, tonsillotomi Commotio Korsett utprovning Sömnregistrering Diabetes Okomplicerade ortopedpatienter

Steg för steg med STAMP Steg 2= Mat/födointag Gör en bedömning av mat/födointaget hos barnet efter samtal med barn och föräldrar. Vad äter barnet? Inget 3 Poäng < 50% av födointaget: -i 7 dgr om barnet är 3 år -i 3 dgr om barnet är < 3 år 2 Bra. Äter som vanligt=ingen påverkan 0

Steg för steg med STAMP Steg 3=Längd och vikt Väg och mät barnet. Använd tillväxtkurva för att beräkna BMI. Använd en tillväxtkurva eller ref tabellerna för att avgöra barnets mått Poäng < -2 SD 3 < -1,3 SD och -2 SD 1-1,3 SD 0

Steg för steg med STAMP Steg 4 Generell risk för malnutrition Lägg ihop siffrorna från steg 1-3 för att räkna ut barnets generella risk för malnutrition Poäng Hög risk > 4 Medelrisk 2-3 Låg risk 0-1

Steg 5=Utarbeta en vårdplan utifrån barnets generella risk för risk för malnutrition Hög risk - Meddela dietist + ansvarig läkare -Individuell nutritionsplan upprättas och utvärderas fortlöpande. Medelrisk - Registrera födointaget i 3 dagar, därefter ny bedömning - Upprepa STAMP screening efter 3 dagar. - Ev åtgärd utifrån kostregistreringen

Låg risk - Fortsätt med klinikens rutiner - Upprepa STAMP screeningen varje vecka när barnet är inneliggande

En steg-för-steg guide för att använda STAMP Steg 1 Diagnoser Har barnet en diagnos som har någon inverkan på födointaget? Poäng Definitivt 3 Möjligen 2 Nej 0 Steg 2 Födointag Vad är barnets födointag? Poäng Inget 3 < 50% av födointaget: - i 7 dgr om barnet är 3 år - i 3 dgr om barnet är < 3 år Ingen ändring/bra 0 2 Steg 3 Längd och vikt Använd en tillväxtkurva för att beräkna barnets BMI Poäng < - 2 SD 3 Mellan 1,3 och -2 SD -1,3 SD 0 1 Steg 4 Generell risk för malnutrition Lägg ihop siffrorna från steg 1-3 för att räkna ut barnets generella risk för malnutrition Poäng Hög risk 4 Medelrisk 2-3 Låg risk 0-1 Steg 5 - Åtgärd Utarbeta en vårdplan baserad på barnets generella risk för malnutrition. Hög risk Medelrisk Låg risk - Meddela dietist + ansvarig läkare - Individuell nutritionsplan upprättas och utvärderas fortlöpande -Registrera födointaget i 3 dagar, därefter dietistbedömning - Upprepa STAMP screeningen efter 3 dagar - Ev åtgärd utifrån kostregistrering - Fortsätt med klinikens rutiner - Upprepa STAMP screeningen varje vecka när barnet är inneliggande

Rutiner förslag! Barn kända på kliniken med höga STAMP poäng som kommer in med ex infektion meddela dietist. Barn med nutritionsövervakning = kostregistrering rapporteras på morgonmötet