Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Onsdag 31 oktober 2012

Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Onsdag 31 oktober 2012

Sammanträdesdatum 2012-10-31 1(2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Datum: Onsdagen den 31 oktober 2012 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: 09.00 cirka 16.15 FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Mötets öppnande 09.00 2. Fastställande av föredragningslista 3. Val av justeringsperson 4. Patientnämnden 09.10 Kaffe 10.00 5. Patientsäkerhet och avvikelser Christina Raner, Mats Tullberg 10.15 6. Kommentarer till aktuella händelser 10.45 7. Rapporter från styrelsens ledamöter 11.10 Lunch 11.30 8. Information: Sahlgrenska sjukhusets upprustningsplan Rolf Väänänen 9. TU: Upprustning och tillgänglighetsanpassning av centrala gården, Sahlgrenska sjukhuset Rolf Väänänen 10. Information: Uppföljning av plan för intern kontroll 2012 Eva Arrdal, Anita Brnic 11. TU: Månadsrapport september 2012 Eva Arrdal 12. TU: Budget 2013 Eva Arrdal 13. TU: Serviceöverenskommelse 2013 Eva Arrdal 12.30 12.50 Bilaga 13.00 13.15 Bilaga 13.45 Bilaga 14.15 Bilaga Kaffe 14.30 14. Information: Akutmottagningarna Lars Grip 15. Information: Vården av unga cancerpatienter Lars Grip, Helena Söderbäck 16. TU: Förändrade utbudspunkter inom psykiatrin Ann-Marie Wennberg 14.45 15.15 15.45 Bilaga 2012-10-23

Sammanträdesdatum 2012-10-31 1(2) 17. Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegationsbeslut 16.00 18. Övriga frågor 19. Mötets avslutande 2012-10-23

Punkt 9 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Rolf Väänänen 2012-10-17 SU 212-701/2012 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Upprustning och tillgänglighetsanpassning av centrala gården, Sahlgrenska sjukhuset Bakgrund och syfte Centrala gården, dvs området mellan centralkomplexet, KK-, JK-byggnaderna och sjukhusköket vid Sahlgrenska sjukhuset, har vid ett flertal tillfällen varit föremål för ombyggnader. På grund av pågående marksättningar har stora nivåskillnader uppstått till alla omkringliggande entréer. Främst gäller detta mot KK- och JK-byggnaderna, där nivåskillnaden idag är ca en meter. Under de stora renoveringsprojekt, som pågått de senaste åren, har centrala gården fungerat som etableringsområde för de anlitade byggentreprenörerna. Normalt ingår det i respektive ombyggnadsentreprenad att iordningställa det ianspråktagna etableringsområdet. För att kunna genomföra en samlad planering, av centrala gården, har ombyggnaden av centrala gården uppskjutits till dess att huvuddelen av renoveringsarbetena har färdigställts. Ombyggnaden innebär bl.a. att alla yttre trappor till de omkringliggande entréerna kommer att försvinna och marknivån höjas med en halv till en meter över dagens marknivå. Detta åstadkommes genom en omfattande urgrävning av nuvarande markmassor och återfyllning med lättfyllning, typ cellplast, i avsikt att minska marksättningarna. Bilutfarten vid JKs gavel kommer att flyttas till västra sidan av kioskbyggnaden. Arbetena planeras att genomföras i flera etapper för att upprätthålla tillgängligheten till de omkringliggande vårdbyggnaderna. Förslag Att bygga om och tillgänglighetsanpassa centrala gården på Sahlgrenska sjukhuset. Förslaget innebär en tydlig trafikseparering på gångtrafikanternas villkor och en arkitektonisk gestaltning, där de omkringliggande byggnadernas monumentala skala återspeglas. Ekonomi Ombyggnadsåtgärderna är totalt kostnadsberäknade till 35 mnkr och SU föreslås bidra med 20 mnkr. Resterande kostnader finansieras från Västfastighter. Den beräknade tilläggshyran är 1,450 mnkr per år som kommer att budgeteras i kommande års driftbudget. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att bygga om Centrala gården vid Sahlgrenska sjukhuset samt att investera 20 mnkr av den totala ombyggnadskostnaden på 35 mnkr. Styrelsen föreslås också att ge sjukhusdirektören i uppdrag att genomföra ombyggnationen. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Lars Grip Tf. Sjukhusdirektör Rolf Väänänen Planeringschef Bilagor: Västfastigheter, Sahlgrenska sjukhuset, tillgänglighetsanpassning av Centrala gården, 2012-10-02

SAHLGRENSKA SJUKHUSET TILLGÄNGLIGHETSANPASSNING AV CENTRALA GÅRDEN 2012-10-02

1 FÖRUTSÄTTNINGAR BAKGRUND Centrala gården, dvs området mellan centralkomplexet, KK, centralköket och sjukhusentrén mot Per Dubbsgatan har vid ett flertal tillfällen (pga de stora sättningsproblemen samt layoutförändringar) varit föremål för ombyggnationer. Den än så länge bestående problematiken är dels de pågående marksättningarna samt de stora nivåskillnaderna mellan utvändig mark och entréer (främst på KK/JK-sidan). För att tillgodose tillgänglighetskraven enligt Västfastigheters riktlinjer fordras att markytorna höjs utanför entréer. Det innebär att de nya marknivåerna kommer att ligga ca 1,0-1,2 m högre än befintliga nivåer på KK/JK-sidan och ca 0,3 m högre på Centralkomplexsidan. För att kompensera för tyngden av den nya fyllningen och även reducera de pågående marksättningarna från befintlig fyllning föreslås att man gräver ur och lägger ut lättfyllning, typ cellplast. Ovanstående frågeställning har under 2011 fram till nu analyserats och förslag till åtgärdsprogram i form av gestaltningsförslag och tekniska lösningar föreligger liksom investeringskalkyl och genomförandeplan. OMFATTNING Arbetet som berör en yta av ca 9.700 m² omfattar i huvudsak följande moment: Rivning, urschaktning inklusive borttransport, avjämning av schaktbotten, utläggning av cellplast och geotextil, omläggning av el- och dagvattenledningar. Trafikomläggning, spont och provisorisk belysning och beläggning för färdigställande i deletapper. Beläggningsarbeten, plantering, belysning, markutrustning mm. FYSISK UTFORMNING Målformulering Föreliggande gestaltningsförslag har framtagits med utgångspunkt från följande krav: 1. Total tillgänglighetsanpassning för personer med nedsatt rörelseförmåga. 2. Tydlig trafikseparering och med fordonstrafik på gångtrafikens villkor. 3. Behaglig och upplevelserik utemiljö med balanserad fördelning av grönytor och kommunikations- och vistelseytor. 4. Intressant och tilltalande vy från omgivande byggnader vid utblick mot gården såväl dagtid som nattetid. 5. Rationella ytor utan resurskrävande och komplicerade skötselinsatser. 6. Hållbara tekniska lösningar för att eliminera marksättningar och därmed ständigt återkommande kostsamma justerings- och omläggningsarbeten.

2 Trafik och parkering Utfarten mot Per Dubbsgatan flyttas från JK till andra sidan kiosken och närmare infarten från samma gata. För övrigt behålls trafikföringen i sitt ursprungliga skick liksom breddmått på körytor och gångbanor. Utmed entrégatorna anordnas en biluppställningszon för angöring som kan regleras efter behov. Zonen rymmer även biluppställningsplatser för rörelsehindrade med tillstånd. Hållplats för Flexlinjen samt ytterligare korttidsparkeringar finns inarbetade i förslaget. Även ytor för cykelparkering har anvisats. Markbeläggningar Körytor är asfalterade och gång- och vistelseytor har beläggning av i huvudsak markplattor och marksten av betong, men även natursten förekommer i någon omfattning. Genom variation av beläggningsstenens storlek och genom kombination av betong och natursten skapas en mönsterstruktur som ger liv åt ytorna. För att säkerställa god framkomlighet förekommer inga höga kantstenar där gående kan förväntas passera. Vegetation Av den tillförda vegetationen dominerar uppstammade lövträd som inordnats i beläggningens mönsterstruktur. Även lövfällande och städsegröna prydnadsbuskar förekommer liksom blommande perenna växter. Planteringar förekommer dels som rabatter i marknivå och dels som upphöjda muromgärdade ytor. Utrustning Vistelseytor möbleras med soffor och bänkar i skyddade lägen. Framför KK:s entré föreslås en vattenfontän med sittplatser och planteringar. Här finns plats för den årliga julgranen. Informationstavla placeras i anslutning till gångtunnel från buss- och spårvagnshållplatsen och i mitten av gården föreslås tre flaggstänger. Belysning Centrala gården är en plats med flera trafikantslag som samsas om samma yta under de flesta timmar under dygnet. Skalan är monumental både horisontellt och vertikalt med en grundstruktur som är enkel och tydlig och som med det nya markförslaget, blir än mer tydlig. Belysningsförslagets grundidé är att beskriva gårdens struktur och funktioner så att orienterbarheten förstärks under dygnets mörka timmar. Gångstråk, bilstråk, entréer och vistelseytor får olika typer av ljus, vilket ökar tillgängligheten för alla besökare. Belysningens huvuduppgift är att vägleda besökaren och skapa trygghet under vistelsen utomhus, men en nog så viktig uppgift är att gården kan upplevas positiv inifrån byggnaderna kvällstid. Skalan accentueras med ljus på olika höjder. Biltrafiken får ljus från 6m stolpar, gångstråkens belysning från något lägre höjd, medan det scenografiska ljuset på träd och grönska i mitten av det stora parkrummet, monteras på höga stolpar ca 9 meter över mark.

3 Den lägsta skalan återfinns mitt i parkrummet, där lysande kvadrater i mark och belysning i bänkar föreslagits. Vid kiosken och akutentrén har den befintliga belysningen behållits som en egen sort inom området. I övrigt är det ett helt nytt belysningskoncept som kan expandera och appliceras på övriga stråk och platser inom sjukhusområdet. Projektering och genomförande Arbetet beräknas starta med en detaljprojektering som bedöms vara färdigställt 4 månader efter beslut. Total byggtid beräknas till 1 år, etappindelat enligt bilaga Kostnader Kostnader för projektering, ombyggnad och anpassningsåtgärder baseras på en kalkyl framtagen under våren 2012, ca 35 mkr. finansierat enligt upprustningsplan Sahlgrenska, 2012-05-22. För finansieringen svarar SU med 20 mkr och Västfastigheter med 15 mkr. Bilagor 1. Illustrationsplan 2. Markplanering detaljredovisning del 1 3. Markplanering detaljredovisning del 2 4. Etappindelning 5. Nattbild belysning

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4 Etapp 1 2 3 4 5 6

Bilaga 5

Punkt 11 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer 2012-10-17 SU 312-120/2012 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Månadsrapport september 2012 I ärendet föreligger för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) upprättad månadsrapport september 2012. Sammanfattningsvis redovisas i rapporten följande: - Följsamheten till basala hygienregler och klädregler ligger på samma nivå som föregående år. - Antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var i september 134 % fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen var 67 %. Totalt antal väntande var 76 % fler i september jämfört med motsvarande period föregående år. - Antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på behandling var i september 4 % fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen var 59 %. Totalt antal väntande var 6 % fler i september jämfört med motsvarande period föregående år. - På akutmottagningarna var tid till triage (TTT) i september 32 minuter, eller kortare, för 90 % av patienterna, vilket var något längre jämfört med samma månad föregående år. Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 65 %. Tid till läkare (TTL) var i september 292 minuter, eller kortare, för 90 % av patienterna, vilket var längre än samma period föregående år. Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 40 %. Den totala genomloppstiden (TGT) var i september 7 timmar och 41 minut, eller kortare, för 90 % av patienterna, vilket var längre än i september 2011. Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 63 %. - Sjukhusets totala vårdproduktion, uttryckt enligt regionens viktade prestationstal, var per september 0,4 % över budget och 0,3 % över utfallet för samma period föregående år. - Antalet månadsanställda var i september 15 353. Det var 111 färre än i september 2011. - Den ackumulerade sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 5,71 % per september - Det ekonomiska resultatet per september var 77,9 mnkr, vilket var 63,5 mnkr bättre än budget. - Den ekonomiska prognosen för året är ett nollresultat, alltså enligt budget. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att fastställa månadsrapport per september i enlighet med förslag. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Lars Grip Sjukhusdirektör Eva Arrdal Ekonomi- och marknadsdirektör Bilaga Månadsrapport september 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Månadsrapport september 2012

2012-10-16 Patientperspektivet Patientsäkerhetsarbetet Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Följsamheten till basala hygienregler var 93 % jämfört med 95 % i september 2011. Följsamheten till klädregler var 97 % jämfört med 96 % i september 2011. Beläggningsgrad och utlokaliserade patienter På grund av tekniska bekymmer med beläggningsstatistiken kan kvalitetssäkrad statistik avseende vårdplatsbeläggning och utlokaliserade patienter inte redovisas. Arbete med att åtgärda felen, och säkerställa tillgång till kvalitetssäkrad data pågår regionalt, då SU inte är ägare av de system som tillhandahåller data. Målsättningen är att regiongemensamt system för rapportering av antal disponibla vårdplatser, överbeläggningsgrad och antal utlokaliserade patienter ska vara möjligt. Under hela 2012 har den statistik som SU fått tillgång till varit bristfällig vilket är särskilt problematiskt då SU nu har krav på sig att redovisa statistik till SKL (avser överbeläggning och utlokaliserade). Förhoppningen är att tillgången till kvalitetssäkrade data ska vara möjligt i slutet av året, men det är i nuläget oklart om regionala system klarar att redovisa data som inte kräver handpåläggning för att rätta till felaktigheter. Det är även osäkert om det överhuvudtaget kommer vara möjligt att få fram statistik på VO-nivå. Så snart kvalitetssäkrad data finns tillgänglig, kan internkontrollen av beläggningsgrad och utlokaliserad patienter systematiseras på annat sätt än hittills varit möjligt. Föreslås att kontrollåtgärder avseende vårdplatser, beläggningsgrad och utlokaliserade ingår i den internkontrollplan avseende patientsäkerhet som upprättas under 2013 för att säkerställa att SU så snart som möjligt får tillgång till kvalitetssäkrad data, och att avvikelserapporter upprättas löpande. Processperspektivet Tillgänglighet och vårdgaranti Det totala antalet patienter som väntat i mer än 60 dagar på förstabesök eller operation/behandling var i september 7 613, vilket var 2 962 (64 %) fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen var 64 %. För mer detaljerad information, se rapportens bilagor. Måluppfyllelse förstabesök I diagrammen nedan redovisas måluppfyllelse för tid till förstabesök samt antal väntande patienter. Antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var i september 4 994, vilket var 2 860 (134 %) fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för förstabesök var 67 % i september vilket var lägre än motsvarande period föregående år (75 %). I och med detta når SU som helhet inte kömiljardmålet om 70 % måluppfyllelse. Totalt antal väntande var 76 % fler i september jämfört med motsvarande period föregående år. Av de som väntat mer än 60 dagar väntar 84 % på besök inom ortopedi, handkirurgi, ögonsjukvård eller hudsjukvård. Inom samtliga dessa områden produceras vård i enlighet med budget. Man kan tydligt se hur en obalans har byggts upp under det senaste året i och med att remissinflödet, som ökat påtagligt, för flertalet månader överstiger mängden producerad vård. Regionen gör inom dessa områden särskilda satsningar för köp av vård. 2 (16)

2012-10-16 Diagram: Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat färre än 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar på förstabesök september 2011 september 2012 Förstabesök Måluppfyllnad för vårdgarantin och kömiljarden 100% 90% 80% 70% Andel väntande 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2011-09 2011-10 2011-11 2011-12 2012-01 2012-02 2012-03 2012-04 2012-05 2012-06 2012-07 2012-08 2012-09 Väntat < 30 dagar Väntat < 60 dagar (kömiljarden) Mål för kömiljarden (70%) Väntat < 90 dagar (vårdgaranti) Diagram: Planeringslistan avseende antal patienter som väntar på förstabesök september 2011 september 2012. Planeringslistan över tid till förstabesök Antal 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2011-09 2011-10 2011-11 2011-12 2012-01 2012-02 2012-03 2012-04 2012-05 2012-06 2012-07 2012-08 2012-09 Remissinflöde för förstabesök Produktion, antal utförda förstabesök Antal väntande, förstabesök Not: Diagrammet visar planeringslistans utveckling under de senaste 13 månaderna. Data för antal väntande till förstabesök och antal utförda förstabesök är hämtade från väntetidsrapporteringen. Remissinflödet beräknas genom antal väntande patienter från föregående månad minus antal väntande patienter innevarande månad. Skillnaden mellan antalet väntande patienter respektive månad summeras ihop med innevarande periods produktion. Måluppfyllelse operation/behandling I diagrammen nedan visas måluppfyllelse och antal väntande till operation och behandling. Antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på behandling var i september 2 619, vilket var 102 (4 %) fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling var 59 % i september vilket var samma som motsvarande period föregående år (59 %), vilket innebär att SU inte heller här når kömiljardmålet om 70 % måluppfyllelse. Totalt antal väntande var 6 % fler i september jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen har främst skett inom ryggkirurgi, knäleder och hjärtkirurgi. Av de som väntat mer än 60 dagar väntar 70 % på behandling inom det som i vårdgarantisammanhang kallas övriga behandlingar, vilket ofta avser behandlingar som endast regionsjukhuset utför. 3 (16)

2012-10-16 Att antal väntande till operation/behandling inte har ökat mer kan delvis förklaras av att antal väntande till behandling delvis är en funktion av kapaciteten att ta emot patienter för förstabesök. Om man minskar antalet väntande till förstabesök genom ökad produktion kan antal väntande till operation förväntas öka. Diagram: Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat på operation/behandling färre än 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar september 2011 september 2012. Operation/Behandling Måluppfyllnad för vårdgarantin och kömiljarden 100% 90% 80% 70% Andel väntande 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2011-09 2011-10 2011-11 2011-12 2012-01 2012-02 2012-03 2012-04 2012-05 2012-06 2012-07 2012-08 2012-09 Väntat < 30 dagar Väntat < 60 dagar (kömiljarden) Mål för kömiljarden (70%) Väntat < 90 dagar (vårdgaranti) Diagram: Planeringslistan avseende antal patienter som väntar på operation september 2011 september 2012 7000 Planeringslistan över tid till operation 6000 5000 Antal 4000 3000 2000 1000 0 2011-09 2011-10 2011-11 2011-12 2012-01 2012-02 2012-03 2012-04 2012-05 2012-06 2012-07 2012-08 2012-09 Operationsanmälan Produktion, antal utförda operationer Antal väntande, operation Not: Diagrammet visar planeringslistans utveckling under de senaste 13 månaderna. Data för antal väntande till operationsanmälan och antal utförda operationer är hämtade från väntetidsrapporteringen, medan operationsanmälan beräknas. Operationsanmälan har beräknats genom antal väntande patienter från föregående månad minus antal väntande patienter innevarande månad. Skillnaden mellan antalet väntande patienter respektive månad summeras ihop med innevarande periods produktion. Måluppfyllelse koloskopi/gastroskopi Antalet patienter som väntat på koloskopi i mer än 60 dagar var i september 358, vilket var 66 % fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för koloskopi var 47 % i september vilket var lägre än motsvarande period föregående år (55 %). Remissinflödet har ökat. 4 (16)

2012-10-16 Antalet patienter som väntat på gastroskopi i mer än 60 dagar var i september 127, vilket var 44 % färre jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för gastroskopi var 67 % i september vilket var högre än motsvarande period föregående år (52 %). Fortfarande finns en brist på specialistläkare inom skopiverksamheten. Vårdgaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn ska specialistläkarbesök erbjudas patienterna inom två dagar räknat från remissens ankomstdatum. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på som längst 14 dagar. Tabell: Totala antalet patienter med välgrundad misstanke om cancer som fick besökstid Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Specialitet aug sep aug sep Allmän kirurgi 27 27 100% 89% Gynekologi 1 4 100% 75% Hudsjukvård 25 33 100% 100% Lungmedicin 22 25 100% 100% Ortopedi 7 7 100% 100% Urologi 35 45 100% 98% Öron-näs-halssjukvård 24 15 88% 100% Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU för konsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar inom barn och ungdomssjukvården. Inom allmänkirurgi fick 24 patienter besökstid inom garantitiden, tre patienter fick besökstid inom 17 dagar. Inom gynekologi fick tre patienter besökstid inom garantitiden, en patient fick besökstid inom 17 dagar. Inom urologi fick 44 patienter besökstid inom garantitiden, en patient fick besökstid inom 17 dagar. Den bristande måluppfyllelsen i huvudsak beror på att det är brist på ledig besökstid inom 14 dagar. För de verksamheter som inte når garantitiden till 100 % återförs dessa siffror med krav på förbättring. Regeringens tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa (BUPmiljonerna) Regeringen kommer under 2012 till regioner och landsting dela ut särskilda medel för att främja god tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin. Utdelningen baseras på faktiska väntetider för förstabesök och för fördjupad utredning och behandling utförd under varje månad. Underlaget för utdelning av BUP-miljonerna blir ett genomsnittsvärde för perioden januari oktober 2012. För att få del av dessa medel krävs att första bedömningen inom regionen som helhet har genomförts inom 30 dagar för 90 % av förstabesöken respektive 80 % av fördjupad utredning/behandling. Tabell: Måluppfyllelsen enligt reglerna för BUP miljonerna 2012 BUP förstabesök Nivå för Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep utdelning Måluppfyllnad 90% 100% 100% 98% 98% 97% 94% 99% 100% 99% BUP fördjupad Nivå för Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep utredning/ behandling utdelning Måluppfyllnad 80% 94% 98% 100% 98% 100% 97% 100% 100% 100% 5 (16)

2012-10-16 Köpt vård förstabesök och operationer 2012 Under perioden januari september har 4921 patienter, varav 668 under september, vidareremitterats för vård hos externa vårdgivare eller på SU med stöd av särskild regional finansiering eller särskild SU finansiering, se tabell nedan. Med utgångspunkt från det positiva ekonomiska resultatet under första kvartalet 2012 har SU fattat beslut om att satsa 33 mnkr för att förbättra tillgängligheten inom ortopedi, ögon, hjärtsjukvård, operation av benigna thyreoideaförändringar samt köp av medicinska undersökningar MR, DT och ultraljud. Tabell: Uppföljning av tilldelad volym (antal) köpt vård, förstabesök, operationer och medicinska undersökningar januari september 2012. HSU- finansiering kömiljardsatsning 2012 SU- intern finansiering Köpt vård Antal tilldelade betalningsförbindindelser Antal skickade betalningsförbindelser Beräknad kostnad tkr Skickade betalningsförbind Antal tilldelade betalningsförbindindelser Antal skickade betalningsförbindelser Beräknad kostnad tkr Skickade betalningsförbind Första besök 3 049 2 866 3 075 4 529 3 864 7 966 Ortopedi 1 630 1 524 1 260 1 300 927 1 153 Ögon 631 554 392 1 640 1 348 811 Hud 484 484 484 0 0 0 Gynekologi; egen prod SU 104 104 138 0 0 0 Röntgenundersökning 0 0 0 1 327 1 327 4 037 Patologi analyser 0 0 0 262 262 1 965 Reumatologi; egen prod SU 200 200 800 0 0 0 Operation 2 277 2 055 43 831 1 490 1 101 18 953 Ortopedi 946 857 29 685 75 42 3 150 Ögon 805 695 4 961 1 350 956 5 339 Plastikkirurgi 70 72 3 024 0 10 420 Handkirurgi 65 40 1 600 0 6 240 Kirurgi 88 88 1 036 0 13 254 Urologi 176 176 930 0 0 0 Hjärtoperationer 0 0 0 40 43 6 450 Ablationer 0 0 0 25 31 3 100 Hud 0 0 0 0 0 0 Gynekologi 127 127 2 595 0 0 0 Totalt 5 326 4 921 46 906 6 019 4 965 26 919 6 (16)

2012-10-16 Ledtider inom akutmottagning Antal sökande Under september 2012 besökte totalt 15 194 personer någon av akutmottagningarna på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset. Det var drygt 300 fler än i september 2011. Det innebar i genomsnitt 506 personer per dag vilket var 4 % fler än i september 2011. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer konstant över tid. Ökningen av akutsökande patienter för SU totalt är 3 877 (3 %) (januari t.o.m. september) jämfört med samma period 2011. Störst är ökningen på akutmottagningen Östra +9 %. Sahlgrenskas akutmottagning har ett ökat inflöde med 2 %, DSBUS med 1 % medan Mölndalsakuten inte uppvisar någon förändring jämfört med föregående år. Ledtider Sammanfattning Jämförelsen med föregående år visar att ledtiderna är längre i september 2012.. Tid till triage (TTT) var i september 32 minuter, eller kortare, för 90 % av patienterna, vilket 3 minuter längre jämfört med i september 2011. Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 65 %. Tid till läkare (TTL) var i september 292 minuter, eller kortare, för 90 % av patienterna, vilket var 65 minuter längre än i september 2011. Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 40 %. Den totala genomloppstiden (TGT) var i september 7 timmar och 41 minut, eller kortare, för 90 % av patienterna, vilket var 45 minuter längre än i september 2011. Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 63 %. Den enskilda akutmottagning som är närmast målet när det gäller tid till triage är Östra-akuten där 79 % av patienterna fick en första bedömning inom 10 minuter. Bästa resultat för tid till läkare uppvisar medicinakuten Mölndal där 51 % av patienterna träffade läkare inom 60 minuter. På akutmottagningen DSBUS kunde 83 % av patienterna lämna mottagningen inom 4 timmar (barnmedicin 80 % och barnkirurgen 88 %). Akutmottagningen på infektion uppnådde målet för den totala genomloppstiden (91 %). För mer detaljerad information, se rapportens bilagor. Prestationsredovisning Sjukhusets totala vårdproduktion, uttryckt enligt regionens viktade prestationstal, var per augusti 0,4 % över budget och 0,3 % över utfallet för samma period föregående år. Tabell: SUs vårdproduktion januari september. Redovisningen baserad på sammanvägda produktionstal. Jämförelse med prestationsbudget 2012 fastställd av regionstyrelsen. Utfall 2012 Budget 2012 Utfall 2011 Förändring Förändring utfall utfall 2011/2012 2011/2012 (antal) (procent) Avvikelse budget/ utfall 2012 (procent) Viktat produktionstal VGR 131 358 130 837 131 124 234 0,2 % 0,4 % Övriga 11 996 11 904 11 866 130 1,1 % 0,8 % SU TOTALT 143 354 142 741 142 990 364 0,3 % 0,4 % I enlighet med regionala anvisningar ingår förutom fakturerade prestationer även besök till akutmottagningarna som ersätts genom riktat uppdrag i det sammanvägda prestationstalet. Ytterligare information om prestationsvolymer återfinns i rapportens bilagor. Där finns även detaljerad information om vård till patienter från övriga landsting och regioner. 7 (16)

2012-10-16 Utfallet för antalet prestationer beror bland annat på följande: Besöken till sjukhusets akutmottagningar hade ökat med 3,0 % och antalet inkomna remisser med 9,3 % i förhållande till motsvarande period föregående år. Det ökade inflödet av akutbesök och remisser genererar fler besök och åtgärder i den somatiska och psykiatriska öppenvården, men också fler inläggningar och åtgärder i slutenvården. Under perioden januari - september utfördes 208 transplantationer, en minskning med 27 jämfört med motsvarande period föregående år. För VGR-patienter var utfallet 15 färre och för patienter från övriga regioner och landsting var utfallet 12 färre. Se bilaga för mer detaljerad information. Medarbetarperspektivet Personalvolym Antalet månadsanställda var i september 15 353. Det var 24 färre än i augusti 2012 och 111 färre än i september 2011. Reduceringen sedan 2011 är ett resultat av att antalet tillsvidareanställda minskat med 136 medan antalet visstidsanställda ökat med 25. Minskningen jämfört med september 2011 är ett resultat av en organisationsanpassning till de ekonomiska ramarna. I september var 848 personer timanställda vid SU och de har under perioden tjänstgjort i varierande omfattning. Arbete utfört av timanställda under perioden januari-september motsvarade 338 heltider vilket var 73 färre än i motsvarande period 2011. Tabell: Antal anställda per anställningsform Period 2012 september Period 2011 september Antal Kvinnor % Män % Antal Kvinnor % Män % Tillsvidareanställd 14 080 82,3 17,7 14 216 82,4 17,6 Visstidsanställd 1 273 76,8 23,2 1 248 78,3 21,7 Timavlönad 848 72,1 27,9 1 098 72,5 27,5 Summa 16 201 81,3 18,7 16 562 81,5 18,5 Arbetade timmar Antalet arbetade timmar var till och med september cirka 319 100 (-2,0 %) färre än efter samma period 2011. Under perioden januari-september 2012 har det varit en vardag mindre än under motsvarande period 2011, vilket motsvarar cirka 50 000 timmar. Efter justering för färre vardagar 2012 har antalet arbetade timmar hittills minskat med 269 100 (-1,7 %) i jämförelse med 2011. Bemanningsföretag Sjukhuset har under 2012 använt bemanningsföretag till en kostnad av 42,9 mnkr, vilket var 22,4 mnkr mindre än motsvarande period föregående år. Behovet av bemanningsläkare inom framför allt psykiatri, obstetrik, ortopedi och An/Op/IVA är lägre jämfört med föregående år. Tabell: Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst Perioden 2012 Perioden 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Helår 2011 (Periodens) Läkare 30 340 59 870 15 003-75 512 SSK 10 253 3 859 0-4 272 Övriga 2 349 1 596 0-2 611 Totalt 42 942 65 325 15 003 57 000 82 395 Den yrkeskategori som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag var läkare inom radiologi, psykiatri och klinisk patologi och cytologi. Även sjuksköterskor har hyrts in inom främst medicin, akutmottagning och operation samt inom psykiatrin. En kostnadsökning för bemanning av ViB kan utläsas med 1,2 mnkr. 8 (16)

2012-10-16 Sjukfrånvaro Den ackumulerade sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 5,71 % per september (5,68 % per augusti). Per september 2011 var sjukfrånvaron 5,36 %. I jämförelse med den ackumulerade sjukfrånvaron i september 2011 ligger både den korta sjukfrånvaron (under 60 dagar) och den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar) högre med 0,18 respektive 0,17 procentenheter. Tabell: Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid per kön, ackumulerat Sjukfrånvaro Aug 2012 Sep 2012 Sep 2011 Differens 2011/2012 Kvinnor 6,30 6,34 5,91 0,46 Män 3,03 3,02 2,97 0,06 Totalt 5,68 5,71 5,36 0,37 På månadsbasis har både den korta och långa sjukfrånvaron 2012 legat högre i förhållande till samma period 2011. Senaste månaderna kan man dock se att skillnaden har minskat. Ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet per september var 77,9 mnkr, vilket var 63,5 mnkr bättre än budget (augusti 70,3 mnkr). Tabell: Resultatrapport, ackumulerat utfall per september 2012, inkl prognos. Resultaträkning, ack utfall per september 2012 samt helårsbedömning (Tkr) SU-budget Utfall per september (Tkr) Helårsresultat (Tkr) Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse 2012 2012 2011 2012 2012 2012 2011 2012 Vårdintäkter, VGR 7 769 783 7 691 722 7 549 088 78 061 10 478 040 10 383 040 10 198 923 95 000 Vårdintäkter, övriga 661 406 684 718 661 334-23 312 913 000 928 000 876 828-15 000 Patientavgifter 109 513 116 580 115 289-7 067 151 800 156 800 155 377-5 000 ALF-medel 269 788 293 351 267 847-23 563 398 671 398 671 397 650 0 Övriga intäkter 641 398 624 863 630 291 16 535 870 000 850 000 902 350 20 000 Verksamhetens intäkter 9 451 888 9 411 234 9 223 849 40 654 12 811 510 12 716 510 12 531 128 95 000 Personalkostnader -5 617 874-5 610 241-5 555 247-7 633-7 646 568-7 638 000-7 517 423-8 568 Inhyrd personal -42 942-15 003-65 325-27 939-57 000-17 000-82 395-40 000 Köpt vård -209 459-121 031-251 999-88 428-279 132-165 300-368 340-113 832 Läkemedel -1 050 737-1 105 652-1 035 984 54 916-1 471 050-1 486 050-1 393 892 15 000 Lokalkostnader -563 424-574 455-550 022 11 032-765 795-765 795-743 574 0 Material, varor o tjänster -1 714 263-1 784 511-1 680 419 70 248-2 353 065-2 396 465-2 346 218 43 400 Avskrivningar -172 981-174 750-162 312 1 769-233 000-233 000-217 729 0 Verksamhetens kostnader -9 371 679-9 385 643-9 301 308 13 965-12 805 610-12 701 610-12 669 571-104 000 Finansiella intäkter/kostn -2 309-11 175 1 396 8 866-5 900-14 900 1 127 9 000 Resultat 77 901 14 416-76 063 63 485 0 0-137 316 0 Not: Resultaträkning Budget Cognos Controller redovisas i bilaga. 9 (16)

2012-10-16 Utfall jämfört med budget Diagram: Ackumulerat ekonomiskt resultat i jämförelser med budget, SU 2012 Mkr 90 70 50 30 10-1,3-10 -8,9-19,6-30 -50-70 -90-110 -130-52,2 0,4 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ackumulerat resultat jmfr budget SU totalt 2012-49,4-15,1-19,8-80,5-86,8-48,2 56,9 70,3-108,5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 5,1 36,4 14,4 77,9 13,5-12,0 0,0 Ack budget Ack resultat Periodens intäktsutveckling Totalt var intäkterna 40,7 mnkr högre jämfört med budget och 228,0 mnkr (2,5 %) högre än motsvarande period föregående år. VGR vårdintäkter Vårdintäkterna från Västra Götalandsregionen var per september 7 769,8 mnkr, vilket var 78,1 mnkr högre än budget (augusti 51,3 mnkr) och 220,7 mnkr (2,9 %) högre än utfallet motsvarande period föregående år. Den positiva budgetavvikelsen beror framförallt på ökade intäkter för asylsökande (13,2 mnkr), ersättning för utökat åtagande för akutmottagningarna (13,2 mnkr), ny obudgeterad tilldelning för ordnat införande av läkemedel etapp 2 (13,2 mnkr), patientsäkerhetsarbete (10,3 mnkr), förlossningssjukvård (6,5 mnkr), Sahlgrenska I.C. (4,8 mnkr), såld vård (4,8 mnkr), kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess (3,1 mnkr), köpt vård obesitas (2,9 mnkr) och tidig understödd hemgång efter stroke (2,6 mnkr). SU har per september månad erhållit 42,5 mnkr som finansiering för kostnader som uppstått avseende regionens kömiljardsatsning 2012, vilket består av kömiljardsatsningen 2012 (40,3 mnkr), reserverade medel kömiljard 2011 (1,3 mnkr) och kömiljardens egenregisatsning, dvs. satsning på ökad produktion inom sjukhusets verksamheter (0,9 mnkr). Det återfinns även negativa budgetavvikelser inom VGR vårdintäkter. De upparbetade kostnaderna för ordnat införande av läkemedel etapp 1 har varit lägre än budgeterat (-26,6 mnkr), byggnationen av rättspsykiatri Rågården är försenad och ger lägre hyresbidrag (-7,0 mnkr) samt att en reducering av intäkterna för riktat uppdrag för köpt vård avseende rättspsykiatri har skett (-5,4 mnkr). Övriga vårdintäkter Övriga vårdintäkter var per september 23,3 mnkr lägre än budget (augusti -15,2 mnkr). I posten övriga vårdintäkter ingår intäkter från övriga regioner och landsting, kommuner, försäkringskassan samt externa företag. Vid jämförelse med utfallet föregående år var intäkterna 0,07 mnkr (augusti -0,4 mnkr) högre. 10 (16)

2012-10-16 Bidragande orsaker till de lägre intäkterna i förhållande till budget var ett lägre antal patienter och färre utförda transplantationer. I förhållande till föregående år har antalet patienter minskat med 0,8 % (augusti -1,5 %) och antalet utförda transplantationer minskat med 12 st. I förhållande till motsvarande perioder 2011 ökade antalet patienter första kvartalet medan antalet minskade andra och tredje kvartalet. Trenden visar att vi vårdar ett färre antal utomregionala patienter. ALF medel Totalt var ALF-intäkterna 23,6 mnkr lägre jämfört med budget (augusti -23,2 mnkr) men 1,9 mnkr (0,7 %) högre än motsvarande period föregående år. ALF-intäkterna är inte resultatpåverkande då intäkterna följer kostnaderna, men det innebär i sin tur att forskning inte genomförts med ALFfinansiering i den omfattning som var planerat för perioden. Patientavgifter Totalt var patientavgifterna 7,1 mnkr lägre än budget (augusti -5,4 mnkr) och 5,8 mnkr (5,0 %) lägre än motsvarande period föregående år. Justerat för en resultatstörande post i januari 2011 på 3,2 mnkr som avsåg 2010, är utfallet 3,9 mnkr lägre än under föregående år. Minskningen förklaras bland annat av minskade egenavgifter för SÄRNÄR med -0,9 mnkr. Den negativa avvikelsen mot budget har successivt ökat under året till följd av en ökad budgetering mellan 2011/2012 som ej motsvarats av ökande intäkter. Höjningen av högkostnadsskyddet från den 1 juni 2012 har vi ännu inte kunnat se några effekter av. Regionen har beslutat att de ökade intäkterna till följd av höjt högkostnadsskydd ska tillfalla HSU. Resultatet tom september månad har därför belastats med en kostnad på 2,6 mnkr. Fortsatt analys kommer att ske av orsakerna till minskade patientintäkter. Övriga intäkter Totalt var övriga intäkter 16,5 mnkr högre än budget ( augusti 13,5 mnkr) och 11,1 mnkr (5,0 %) högre än under motsvarande period 2011. Den positiva budgetavvikelsen beror bland annat på ökade intäkter under perioden för pågående projekt ( +14,5 mnkr) och försäljning av utbildning. Av överskottet för projekt avser 9,3 mnkr externa projekt och 5,2 mnkr regionala FoU-projekt. Den positiva budgetavvikelsen avseende pågående projekt är inte resultatpåverkande då intäkterna följer kostnaderna. Periodens kostnadsutveckling Läkemedelskostnader Arbetet kring läkemedel fokuserar på följsamhet till listan över rekommenderade och upphandlade läkemedel. Tabell: Kostnaden för läkemedel för januari september 2012 jämfört med periodens budget och jämfört med samma period föregående år Läkemedel Utfall jan sep 2012 Budget jan sep 2012 Avvikelse jmf med budget Avvikelse jmf med budget i % Utfall jan sep 2011 Utfall jan sep 2012 jämfört med jansep 2011 i % Recept 603 607 640 634 37 027 +6,1 % 619 375 2,5 % Rekvisition 447 130 465 018 17 888 +4,0 % 416 609 +7,3 % Total 1 050 737 1 105 652 54 915 +5,2 % 1 035 984 +1,4 % Kostnadsminskningen för receptläkemedel på 15,8 mnkr beror främst på patentutgångar samt att taket för läkemedelförmånen höjdes i januari 2012 från 1 800 kr till 2 200 kr. Kostnadsökningen för rekvisitionsläkemedel på 30,5 mnkr beror främst på nya terapier. Behandling av inflammatoriska sjukdomar (reumatisk sjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom, med framför allt TNF-hämmare), malign tumörsjukdom, nya antikoagulantia, behandling av ögats gula fläck, nervsystemets sjukdomar t.ex. MS och antiepileptika. 11 (16)

2012-10-16 Läkemedelskostnaderna var per september 1,4 % högre jämfört med samma period föregående år. I årets budget ingår en planerad utveckling av nya behandlingsriktlinjer. Den sammanlagda budgeten 2012 för läkemedel är 6,6 % högre än utfall 2011. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården var 209,5 mnkr per september (augusti 182,9 mnkr), vilket var 88,4 mnkr högre än budget per september men 42,5 mnkr (16,9 %) lägre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Tabell: Köpt vård utfall per sep 2012, tkr Köpt vård totalt tkr Budget sep 2012 Utfall sep 2012 Utfall sep 2011 Köpt vårdgarantivård 0 85 616 135 908 Övrigt köpt vård 79 821 78 385 74 899 Köpt valfrihetsvård 41 210 45 457 41 191 Totalt 121 031 209 458 251 998 Köpt vårdgarantivård Utfallet för september avseende köp av vård av vårdgarantiskäl var 85,6 mnkr (augusti 71,5 mnkr). Per september har 41,5 mnkr fakturerats HSU för inkomna leverantörsfakturor samt 2,9 mnkr för köpt obesitasvård. 41,2 mnkr av vårdgarantisatsningen har finansierats av SU. Tabell: Köpt vårdgarantivård, utfall per september 2012, tkr Verksamhet Utfall ack sep 2011 Utfall ack sep 2012 2012 ack sep 2012 Reserverade medel kömiljard 2011 Obesitas ack sep 2012 finans HSU Kömiljard 2011 ofinansierad av HSU 2012 ack sep 2012 Områdes finansiering 2012 ack sep 2012 Summa finansiering ack sep 2012 Gynekologi 0 2 435 2 435 0 0 0 0 0 2 435 01 Område 1 0 2 435 2 435 0 0 0 0 0 2 435 ÖS Kirurgi 688 769 769 0 0 0 0 769 02 Område 2 688 769 769 0 0 0 0 0 769 Ortopedi 77 136 52 228 26 556 0 0 12 000 2 237 11 435 52 228 Ögon 21 178 10 922 4 553 1 278 0 0 2 497 2 594 10 922 03 Område 3 98 314 63 150 31 109 1 278 0 12 000 4 734 14 029 63 150 Handkir/Plastikkir 13 072 6 930 3 361 0 0 3 108 0 461 6 930 Hud 4 599 441 0 0 0 0 158 599 SS Kirurgi* 17 523 4 444 1 422 0 0 0 0 113 1 535 Urologi 1 732 749 729 0 0 0 0 20 749 05 Område 5 32 331 12 722 5 953 0 0 3 108 0 752 9 813 Kardiologi 4 069 788 0 0 0 0 1 346-558 788 Kärl-thorax 0 5 375 0 0 0 0 5 375 0 5 375 SS Medicin 4 0 0 0 0 0 0 0 Neurosjukv 502 377 0 0 0 0 0 377 377 06 Område 6 4 575 6 540 0 0 0 0 6 721-181 6 540 08 Område 8 0 0 0 0 2 909 0 0 0 2 909 Totalt 135 908 85 616 40 266 1 278 2 909 15 108 11 455 14 600 85 616 Köpt valfrihetsvård SU har från och med 2011 haft det finansiella ansvaret för patientens fria vårdval. För 2012 finns i vårdöverenskommelsen medel avsatta för valfrihet som riktat uppdrag på 57,6 mnkr. Utfallet för september var 45,5 mnkr (augusti 40,2 mnkr), vilket ger en negativ budgetavvikelse på 4,2 mnkr. I utfallet för januari till maj 2012 finns en post om 5,4 mnkr avseende vård utförd 2011 som fakturerats först 2012. Den fortsatta kostnadsutvecklingen är bland annat beroende på patienternas önskemål och möjligheter att välja annan vårdgivare utifrån vilka avtal som finns, SUs egen förmåga att erbjuda efterfrågad vård, vårdleverantörens medicinska bedömning, eventuell indikationsglidning m.m. 12 (16)

2012-10-16 Övrig köpt vård Övrig köpt vård avser köp av rättpsykiatrisk vård, viss annan specialistvård och rehabiliteringsvård. Utfallet för den övriga köpta vården var för september 78,4 mnkr (augusti 71,2 mnkr), vilket var en positiv budgetavvikelse på 1,4 mnkr. Den positiva avvikelsen beror på färre köp än budgeterat för den rättpsykiatriska vården. Det återfinns även negativa budgetavvikelser inom den övrigt köpta vården då det köpts mer specialistvård inom barnmedicin och barnkardiologi än vad som budgeterats. För 2012 finns i vårdöverenskommelsen medel avsatta för riktade uppdrag motsvarande den övrigt köpta vården på 101,5 mnkr. Material, varor och tjänster Kostnaden för material, varor och tjänster var 70,2 mnkr (3,9 %) lägre än budget men 33,8 mnkr (2,0 %) högre än motsvarande period föregående år. Detta ska jämföras med budgeterade prishöjningar om 1,9 %. I slutet av mars ersattes Beställningsportalen (BSP) med nytt beställningsstöd, Marknadsplatsen (MP). Övergången har inneburit en osäkerhet beträffande kostnader för material och varor. Efter resultatanalyser har vissa hänsynstaganden gjorts för att få ett mer korrekt resultat. Arbete pågår både inom sjukhuset och på regional nivå för att komma tillrätta med uppkomna problem. Materialkostnaderna var 10,1 mnkr (1,4 %) lägre än samma period föregående år. Inom kontogrupp Sjukvårdsmaterial har kostnaden för laboratorieartiklar minskat (-15 %) jämfört med föregående år, beroende på nya avtal som ger en lägre kostnad. Tekniska hjälpmedel för handikappade har minskat (-15 %) jämfört med föregående år, framförallt pga överflyttning av perukhantering till Regionservice. En effekt av övergången till Marknadsplatsen (MP) är en ökad andel kvarvarande ankomstregistreringar mellan bokföringsperioder. För september var ökningen 13,0 mnkr jämfört med samma period föregående år. En stor del av denna ökning är regioninterna fakturor avseende material. Kostnader för tjänster var 17,9 mnkr (2,3 %) högre än samma period föregående år. Inom kontogruppen Verksamhetsanknutna tjänster har röntgentjänster (-17 %) och apotekstjänster (-18 %) en minskad kostnad jämfört med föregående år. Under 2011 köpte SU en omfattande andel röntgentjänster som kökortningsinsatser. Motsvarande insats har hittills inte kunnat ske under 2012, delvis beroende på svårigheter att hitta annan utförare som har kapacitet. Regionens apoteksavtal upphörde mars 2012 och kommer att innebära en minskad kostnad för externa apotekstjänster med cirka 15 mnkr 2012 jämfört med 2011 men utförs i stället i egen regi. Ambulanstjänster visade en ökad kostnad jämfört med föregående år (+7%). I första hand beror ökningen på att antal ambulanstimmar utökades under sista kvartalet 2011. Antalet ambulanser i drift januari-september 2012 är fler jämfört med motsvarande period 2011. Utomlänsuppdragen har ökat jämfört med 2011 samtidigt som interna ambulanstransporter har minskat något, vilket ger en högre nettokostnad 2012. Därutöver har kostnaden för södra skärgården ökat på grund av isläget. Övriga kostnader var 13,0 mnkr (6,9 %) högre än samma period föregående år. Jämförelsestörande poster mellan åren är återbetalning av e-handelsinvestering (3,1 mnkr) och bidrag till HSU för finansiering av höjt högkostnadsskydd för patienter (2,6 mnkr) som tillkommit 2012. Inköpsprocessen Sjukhusets beställningar av varor och tjänster ska så långt det är möjligt ske via regionens nya beställningsstöd, Marknadsplatsen. Fördelarna med ett samlat beställningsstöd är många, det blir bland annat enklare för användarna och färre systemstöd att administrera i regionen. På sikt ska bättre uppföljningsmöjligheter skapas med ökad möjlighet att t.ex. mäta följsamheten till LOU (lagen om offentlig upphandling). Tyvärr har inte det nya systemstödet motsvarat förväntningarna och än så länge har det inte lett till några kostnadsminskningar utan istället krävt utökad administrativ tid på sjukhuset. 13 (16)

2012-10-16 Handelsdata från Marknadsplatsen finns sedan någon vecka nu tillgängligt i Cognos. En plan på hur information ska spridas håller på att tas fram. Diskussioner om gemensamma måltal för hur vi följer inköpsprocessen pågår regionalt och lokalt och bör finnas klart inför uppföljning 2013. För att öka kunskapsnivån i organisationen om hur regionens inköpsprocess fungerar planeras tre utbildningstillfällen under november månad. Faller utbildningen väl ut finns planer på att ha några stående utbildningstillfällen varje termin som chefer eller medarbetare kan anmäla sig till. Lokalhyror Hyreskostnaderna redovisar ett positivt resultat med 11 mnkr (1,9 %) mot budget. Avvikelsen avser ännu ej debiterade kostnader för tilläggshyror och upprustningsprojekt. Den rättspsykiatriska enheten Rågården beräknas vara klar 1 november med medföljande start av hyreskostnader och detta överskott kommer då att tas i anspråk. Totalt sett har hyreskostnaderna ökat med 13,4 mnkr (2,4 %) jämfört med samma period föregående år. Personalkostnader Kostnader för löner, arvoden och sociala avgifter samt övriga personalkostnader var 7,6 mnkr högre jämfört med budget (augusti 13,4 mnkr). Totalt var kostnaderna för löner och arvoden inklusive sociala avgifter 25,3 mnkr högre jämfört med budget (augusti 28,2 mkr) och 71,8 mnkr (1,3 %) högre än motsvarande period föregående år. I budget är 42,03 % avsatta för sociala avgifter. På grund av en annan åldersmix bland våra medarbetare har de sociala avgifterna ett utfall hittills i år på 41,84 %. Föregående år samma period var utfallet 41,5 %. De ökade sociala avgifterna jämfört med föregående år motsvarar en kostnad på 12,5 mnkr. Kostnaden för timanställda har varit 8 mnkr lägre jämfört med samma period föregående år. Kostnaden för övertid ligger i samma nivå som föregående år. Totalt var kostnaderna för övriga personalkostnader 17,6 mnkr lägre jämfört med budget (augusti 14,7 mnkr) och 9,1 mkr (8,0 %) lägre än motsvarande period föregående år. Det var främst kostnader för kurs-/konferensavgifter, personalrepresentation samt företagshälsovård som minskat jämfört med föregående år. Totalt var kostnaderna för inhyrd personal 27,9 mnkr högre jämfört med budget, men 22,4 mnkr (34,3 %) lägre än motsvarande period föregående år. Det var i huvudsak läkare inom psykiatri och röntgen som anlitades genom bemanningsföretag. Sjukersättning Kostnaderna för sjuklön inom och utom sjuklöneperioden var till och med september 62,9 mnkr. Det var 2,3 mnkr (3,7 %) högre än motsvarande period föregående år. Avskrivningar och räntor Kostnaderna för avskrivningar av anläggningstillgångarna var 1,8 mnkr (1,0 %) lägre jämfört med budget (augusti 1,5 mnkr) och 10,7 mnkr (6,6 %) högre än motsvarande period föregående år. Kostnadsutfallet följer i stort sett samma trend som föregående år. De finansiella intäkterna och kostnaderna var 8,9 mnkr lägre jämfört med budget och 3,7 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Kostnadsökningen jämfört med föregående år beror i huvudsak på de 250 mnkr i regionlån för genomförda investeringar som togs upp vid årsskiftet. 14 (16)

2012-10-16 Årsbedömning SUs prognostiserade ekonomiska årsresultat är fortsatt noll. Huvuddelen av 2012 års löneavtal är nu klara. Avtalen innehåller löneökningar på i genomsnitt 2,6 %, vilket är högre än vad som avsatts enligt anvisning i budget. Detta innebär en ökad, tidigare oplanerad kostnad för sjukhuset på cirka 15 mnkr under 2012. Tabell: Redovisning av förändrade intäkter, kostnader och prognos Intäkter, i mnkr Vårdintäkter VGR 95,0 Högre intäkter för VGR-patienter, bl a för kömiljardsatsningar och utökat uppdrag för akutmottagningarna nattetid Övriga vårdintäkter -15,0 Färre patienter från övriga landsting Patientavgifter -5,0 Övriga intäkter 20,0 Kostnader, i mnkr Personalkostnader -8,6 Inhyrd personal -40,0 Köpt vård -113,8 Läkemedel 15,0 Material, varor och tjänster Finansiella kostnader Årsprognos Ekonomiskt resultat 0 Åtgärder vid ekonomisk obalans Ej aktuellt att rapportera. Eget kapital Återvunna kundförluster för nedskrivna fakturor, ökade intäkter för projekt Lägre personalkostnader under årets första månader samt högre utfall 2012 års lönerevision än avsatt Högre kostnader för inhyrd personal, främst inom psykiatri och radiologi Högre kostnader för köpt vård för att klara vårdgarantin samt högre kostnader för köpt specialistvård Lägre kostnader för ordnat införande samt effekter av nya läkemedelsavtal med nettopriser Lägre kostnader för röntgen- och apotekstjänster samt lägre 43,4 kostnader för laboratorieartiklar, en effekt av nya avtal 9,0 Lägre kostnader för ränta gällande regionlån samt lägre kostnader för likvidkonton Ingående eget kapital är 10,5 mnkr. Det utgående egna kapitalet 2012 beräknas utifrån redovisad helårsprognos bli oförändrad. 15 (16)