Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag den 27 november 2015

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag den 27 november 2015

2 Föredragningslista Sammanträdesdatum (2) Reviderad Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset den 27 november 2015 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Val av justeringsperson Fastställande av föredragningslista Informationsärenden 1. Patientsäkerhet och avvikelser Anne Olmarker 2. Kommentarer till aktuella händelser Barbro Fridén Rapporter från styrelsens ledamöter Kaffe Beslutsärenden 4. TU: Avvikelserapport oktober 2015 Synnöve Helander Diarienummer: SU / TU: Verksamhetsplan och budget 2016 Synnöve Helander Diarienummer: SU /2015 Informationsärenden 6. Åtgärder för ekonomi i balans statusrapport Barbro Fridén 7. Åtgärder och konsekvenser för att uppnå budget i balans helåret 2016 Barbro Fridén Diarienummer: SU /2015 Beslutsärenden 8. TU: Vårdöverenskommelse 2016 Synnöve Helander Diarienummer: SU / TU: Tilläggsöverenskommelse 2015:2 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synnöve Helander Diarienummer: SU / Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 Lunch Sammanträdesdatum (2) Reviderad TU: Strategisk ambulansplacering på Hisingen Göran Matejka Diarienummer: SU / TU: Lokalförändring och flytt av verksamhet till följd av övertag av tillnyktringsenhet Hugo Wallén Diarienummer: SU / TU: Genomförandebeslut - Låghuset etapp 3B, Sahlgrenska sjukhuset Rolf Vänäänen Diarienummer: SU / TU: Beslut om inriktning för tomtprofilering, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barbro Fridén Diarienummer: SU / TU: Svar på revisorernas rapport Granskning av hanteringen av den ökade sjukfrånvaron Lars Svensson Diarienummer: SU /2015 Informationsärenden 15. Medarbetarenkäten Lars Svensson Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Kaffe Forskningsavtal med Clinical Trial Center Maria Hansson 17. Implementering av framtidens vårdavdelning Yvonne Berger Beslutsärenden 18. TU: Ändrat datum för sammanträde februari 2016 Diarienummer: SU / TU: Styrelseledamöter för Sahlgrenskas Forskningsstiftelse Lars Grip Diarienummer: SU / Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegeringsbeslut Diarienummer: SU / Bilaga Bilaga Bilagor 21. Övriga frågor

4 Punkt 4 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU /2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avvikelserapport oktober 2015 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen fastställer avvikelserapport oktober 2015 i enlighet med förslag. Prestationer Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har utfört mer vård januari-oktober 2015 än både budget och föregående år. 3,3 % högre produktion av vård än 2014 års utfall (3,5 % i september) 1,9 % bättre jämfört med budget (1,7 % i september) Den oplanerade slutenvården var 3,4 % högre än föregående år Den oplanerade öppenvården ökade med 3,3 %. Antalet inkomna remisser har ökat 3 % i förhållande till föregående år Antalet sökande till akutmottagningarna ökade med 3,3 % Antalet vårddygn för medicinskt utskrivningsklara patienter var 10 % högre än föregående år Tillgänglighet Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var 50 %. Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 48 % (måltal 35 % - SUs eget delmål). Arbetade timmar Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 204 jämfört med motsvarande period Ökningen beror till övervägande del på ökade finansierade uppdrag men även på en ökad oplanerad efterfrågan på vård. Sjukfrånvaro Den ackumulerade sjukfrånvaron var i oktober 6,8 %, en ökning jämfört med föregående år med 0,4 procentenheter. Ökningen återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron inom båda könen. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

5 Datum (2) Diarienummer SU /2015 Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse per oktober -121 mnkr (-153 mnkr september), vilket motsvarar 1,0 % av omsättningen. Ersättningen för fakturerade prestationer var i nivå med vårdöverenskommelsen. Den överproduktion som SU utfört under perioden januari till oktober och som inte ersätts kan med en skattad marginalkostnad på 75 % värderas till 161 mnkr. SU prognostiserar ett negativt helårsresultat bland annat orsakat av ökad mängd akutsjukvård, ökad mängd oplanerad öppen och slutenvård samt höga läkemedelskostnader. Omfattande arbete pågår för att minimera de negativa ekonomiska konsekvenserna men den prognostiserade avvikelsen mot helårsbudget kommer trots dessa åtgärder vara fortsatt negativ. Särskilda åtgärder vid ekonomisk obalans Beslutat åtgärdsprogram följs upp månadsvis med respektive område för att säkerställa genomförande. Särskild controlling sker i anslutning till budgetering 2016 för att bidra till säkerställa att ekonomin balanseras under På områdesnivå kan ytterligare åtgärder behöva vidtas för att fastställda resultatnivåer ska uppnås. Ytterligare åtgärder finns redan planerade vilka föreslås beslutas om i anslutning till fastställandet av budgeten. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Avvikelserapport oktober 2015

6 Dnr SU /2015 Avvikelserapport oktober 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (16)

7 Dnr SU /2015 Innehåll Verksamhet... 3 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål Prestationer... 3 Beläggning... 6 Tillgänglighet... 7 Personal Ekonomi Ekonomiskt resultat Periodens intäktsutveckling Periodens kostnadsutveckling Eget kapital Åtgärder vid ekonomisk obalans Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Prestationsredovisning Ledtider akutmottagningarna 2 (16)

8 Dnr SU /2015 Verksamhet Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2015 Långsiktiga mål och mätetal Målvärde 2015 Utfall oktober 2015 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen < 6 timmar 8:tim 18 min Andel patienter som är nöjda med informationen vid akutbesöket 85 % 91 % (jan-sep) Andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad 88 % 87 % (mars) förstagångsstroke Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade 75 % 70 % inom 24 timmar Vi skapar värde för patienten Förekomst av vårdrelaterade infektioner i somatisk < 9 % 8,6 % (april) slutenvård Andel av väntande patienter som väntat mer än % 48 % dagar till operation/åtgärd Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter exkl. < psykiatrin, per månad Resultat jämfört med budget (mnkr) Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning, i Öppna jämförelser gentemot andra 2 - universitetssjukhus Bibliometriskt index 0,190 - Andel sökande per utbildningsplats - Läkare - Sjuksköterska 9,5 7 8,5 mars 4,8 mars Antal patienter från andra regioner Prestationer SUs totala utförda vård januari-oktober 2015 var 3,3 % högre än 2014 års utfall och 1,9 % högre än budget mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2015, avser VGR och icke-vgr patienter. Perioden totalt Utfall 2015/Utfall 2014 Diff utfall 15 - budget Kategori Förändring Antal/% 15 Patienter Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR ,9 % ,9 % Övriga ,8 % ,2 % SU Totalt ,3 % ,9 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus NOT: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Det är till stor del den oplanerade slutenvården som har ökat, 3,4 % (2 120). Planerad slutenvård har minskat med 4,9 % (1 280). Inom öppenvården ökar både planerad och oplanerad, 2,5 % respektive 3,3 %. Diagrammen nedan visar antal vårdtillfällen i sluten vård respektive besök i öppen vård. 3 (16)

9 Dnr SU /2015 Ökningen av den oplanerade vården hänförs till akutmottagningarna och till en kraftig ökning av akuta operationer bland annat inom neurosjukvården, kirurgi, barnkirurgi och transplantation. Vilket också ger ett ökat behov av oplanerad slutenvård, intensivvård och uppföljningsbesök. Inom kirurgiska verksamheter har omprioriteringar gjorts dels för att möta det ökade behovet av fler akuta operationer och dels i syfte att utföra kirurgi av cancerpatienter i rätt tid. Omprioriteringen har inneburit att planerade operationer fått köställas bland annat inom gynekologi, neurokirurgi, kardiologi, öron- näsa- halssjukvård samt plastikkirurgi. Viss planerad vård får också stå tillbaka på grund av stora rekryteringsproblem av t ex specialistsjuksköterskor inom barnsjukvården och röntgen, specialistkompetenta läkare inom onkologi, psykiatri och laboratoriemedicin samt vårdadministratörer. Inkomna remisser har ökat i förhållande till föregående år med 3 % (4 609 st). Ökningen kan främst härledas till Västra Götalandspatienter. Antalet remisser från övriga regioner och landsting har minskat med -5 % (487 st) jämfört med samma period Av utomlänsremisserna kom 62 % från Halland. Remisserna från Halland ökade med 3 % i förhållande till samma period föregående år. Många verksamheter har fått ett ökat remissinflöde jämfört med föregående år. Störst ökning har Hud, Kirurgi Sahlgrenska, Barnkirurgi, BUP och ÖronNäsaHals haft. Även den cancergenetiska mottagningen har haft ett kraftig ökat inflöde. Ett ökat remissinflöde samt en produktion som inte klarar att kompensera för denna ökning kan leda till att antalet väntande patienter till ett förstabesök kommer att öka. Ekonomidata jämfört med prestationstal ack oktober /2014 Avvikelse ack, ekonomiskt utfall Varav löner, sociala avg, inhyrd personal Varav läkemedel Avvikelse sammanvägt prestationsta l % Förändring sammanvägt prestationsta l jämf fg år % Område 1-106,1-92,3 1,3 1,0 0,9 Område 2-7,2-25,4-1,9-0,1 4,4 Område 3-49,0-34,2-7,8 2,4 2,4 Område 4 10,3 13,1 20,4-2,4 1,8 Område 5-9,8-13,1-1,6 8,3 5,7 Område 6-50,8-48,1-40,3 3,9 1,9 Sjukhusgemensamt 91,9 96,5-10,3 Resultat -120,8-103,4-40,2 1,9% 3,3% Källa: Cognos RDB Sjukhus 4 (16)

10 Dnr SU /2015 Somatisk slutenvård Totalt sett når inte slutenvårdsproduktionen upp till budgeterade nivåer. En väsentlig anledning är att vården mer styr mot öppna vårdformer och många avancerade behandlingar nu genomförs inom öppen vård. Till 2016 kommer slutenvårdsbudgeten justeras ned med vårdtillfällen samt med vårddagar som i stället budgeteras som läkarbesök. Detta motsvarar halva avvikelsen. Till del beror den sjunkande slutenvårdsproduktionen på en aktiv styrning för att parera det akuta flödet. Det finns också ett ökat behov av isoleringsplatser bland annat beroende på högre antibiotikaresistens vilket leder till att vissa vårdplatser inte kan hållas disponibla, t.ex. rum med två vårdplatser kan endast nyttja en vårdplats. Antalet medicinskt utskrivningsklara patienter som genererar vårddygn har liksom föregående år varit höga. Under perioden januari-oktober var sjukhusets sängar belagda med medicinskt utskrivningsklara patienter under dagar (varav psykiatri), vilket i genomsnitt motsvarar 121 vårdplatser (varav 9 psykiatri). Ökningen mot föregående år var 10 %. Medelvårdtiderna påverkas negativt och annan planerad vård får stå tillbaka. En del av ökningen står ensamkommande flyktingbarn för som stannar kvar inom slutenvården efter att de är färdigbehandlade då de är i behov av en vuxens stöd och omsorg för sin hälsa och det är svårt att upprätta och få till kontakter med de övriga aktörerna i samhället som ansvarar för barnens omhändertagande. Samarbete med kommunerna pågår för att kunna minska antalet dagar och dialogen är god. Under perioden januari-oktober utfördes 307 transplantationer, mot 270 föregående år, vilket motsvarar en ökning med 14 %. Den största ökningen har skett av njurtransplantationer från 105 till 155 (48 %). Antal hjärttransplantationer har varit i nivå med föregående år. Transplantationsverksamhetens variation i produktionen beror på tillgången till organ, sett över längre tid har flera metoder utvecklats för att tillvarata fler organ, så variationen består men på en högre nivå. Det pågår ett arbete för att skapa nya arbetssätt inom sluten vård. Projektet Framtidens vårdavdelning har pågått under cirka ett år inom Kirurgi Östra. Enheten har utvecklat ett antal koncept varav tre koncept kommer att prövas och utvärderas inom ett antal avdelningar på SU. Målet är att skapa förutsättningar för en ökad patientupplevd kvalitet, arbeta kostnadseffektivt med hjälp av smarta och innovativa lösningar och skapa en attraktiv arbetsplats. Att införa fasta scheman är en del av det nya arbetssättet. Ökad produktion tillsammans med andra positiva effekter har erfarits i projektet och konceptet ska införas inom fler verksamheter. Somatisk öppenvård Antalet inkommande patienter till sjukhusets akutmottagningar har ökat med 3 % jämfört med samma period föregående år. Det genomsnittliga antalet besök per dag under 2015 har varit 545. Ökningen av antalet patienter som söker akut vård påverkar flera verksamheter. Söktrycket innebär att behovet av intensivvård och slutenvårdsplatser ökar och att även behovet av uppföljningsbesök inom öppen vård ökar. Antalet sjukvårdande behandlingar har ökat mycket mot föregående år medan antal läkarbesök har minskat. Denna ökning har skett generellt över sjukhuset som en medveten utvecklingslinje. Ökningen kan förklaras av främst två orsaker. En del är uppgiftsväxling mellan yrkeskategorier som praktiseras inom många verksamheter för att möta nya behov, t.ex. har barnakuten inrättat sjuksköterskemottagning där barn med lindriga besvär omhändertas av sjuksköterskor för att minska ledtiderna och kunna hantera ett ökat söktryck. Inom barnsjukvården har det också anställts två farmaceuter för att överföra en del av läkemedelsberedningen från sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen och hjärtavdelning 323. För sjuksköterskorna innebär förändringen avlastning och därmed mer tid för patientnära arbete. En del är nya tekniker och behandlingsmetoder som gör det möjligt att flytta från sluten till öppen vård. T.ex. inom 5 (16)

11 Dnr SU /2015 gynekologin kan mer utföras inom öppen vård på grund av bland annat titthålskirurgi. Ny effektiv läkemedelsbehandling är möjlig att utföra i öppen vård, t.ex. inom neurosjukvård och reumatologi. Antal förlossningar ackumulerat oktober var 8 594, (8 585 föregående år). Prognosen från MVC var 8 903, vilket ger en planeringsavvikelse på -309 förlossningar till och med oktober. Största delen av tappet i förlossningar beror på att en del kvinnor väljer att föda i Varberg. Föregående år valde 372 mammor att föda i Varberg och prognosen för i år förväntas bli lika stor. En del av avvikelsen mot prognos beror på att förlossningen behöver hänvisa mammor på grund av platsbrist på neonatal. Föregående år var siffran på hänvisningar 44 stycken, i år förväntas den bli lika stor. Vuxenpsykiatri Slutenvård psykiatri mäts i antal vårddagar. Under perioden januari-oktober var antalet vårddagar 2 % över budgeterat värde. I förhållande till utfall föregående år har antal vårddagar ökat med 5 %. Totalt antal besök var 3 % högre än utfall föregående år men 9 % lägre än budgeterade volymer. En stor orsak till den negativa budgetavvikelsen är att telefonkontakter som ersätter ett öppenvårdsbesök inte ännu räknas som produktion enligt regionens anvisningar. Cirka sådana telefonkontakter har utförts i år. I övrigt arbetar verksamheten med en planerad förändring av bemanningsstrukturen inom vissa öppenvårdsenheter och flera vakanser är under tillsättning. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Antal vårdtillfällen inom BUP var 24 % fler jämfört med föregående år. Dock minskade antalet vårddagar med 8 % jämfört med samma period år BUPs slutenvård har inte haft lika många patienter med långa vårdtider som tidigare år. Anorexiverksamheten har arbetat med att individualisera vårdtiderna och inte hålla fast vid tidigare tolvveckorsprogram. Även om patienterna inte varit inlagda lika länge som tidigare år ser man ändå en trend i verksamheten att patienterna är mer vårdtunga och utåtagerande. Verksamheten har likt all annan verksamhet tagit emot ett större antal traumatiserade asylsökande än tidigare. Satsning har också gjorts på DBT-teamet (Dialektisk Beteende Terapi) till syfte att stödja patienter som krävt mycket slutenvård att klara sig bättre i öppenvården. Det är ännu för tidigt att se några effekter av denna satsning. Öppenvårdsbesöken inom BUP har ökat med 3 % mot föregående år och var 13 % över budgeterad nivå. Detta drivs av ökat söktryck och fler remisser men också medveten satsning att öka produktionen. Beläggning Under oktober har det skett en fortsatt positiv utveckling avseende andelen överbeläggningar. Inom psykiatrin är andelen nu under 1 % och betydligt lägre än vid samma tid 2014 (1,7 %). Inom somatiken varierar andelen mera men även här är andelen totalt sett i avtagande och lägre (3,4 %) än i oktober 2014 (3,9 %). Andelen utlokaliserade patienter (endast aktuellt inom somatiken) varierar mera över året och är i fortsatt avtagande efter sommaren. Andelen i oktober 2015 är densamma som i oktober 2014, 0,5 %. Andelen överbeläggningar och utlokaliserade patienter var i september 2015 i VGR 3,3 resp. 1,7 % och i Sverige som helhet 2,6 resp. 1,4 %. 6 (16)

12 Dnr SU /2015 Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2014 Oktober 2015 Oktober 2014 Utfall Antal 2015/2014 Förstabesök Operation/ Behandling Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad Oktober 2015 September 2015 Utfall Antal oktober/september Förstabesök Operation/ Behandling (16)

13 Dnr SU /2015 Tillgänglighet förstabesök Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök till läkare väntade 77 % på förstabesök inom hud- och könssjukvård, ortopedi, ögonsjukvård och urologi. Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, oktober 2014-oktober 2015 Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 44 % på operation inom plastikkirurgi, allmänkirurgi, hjärtsjukvård och neurokirurgi. Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, oktober 2014 oktober Målvärdet 35 %, enligt Utvecklingsplan för SU, markeras i diagrammet. 8 (16)

14 Dnr SU /2015 Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period Oktober 2015 Oktober 2014 Utfall Antal 2015/2014 Andel oktober 2015 Andel oktober 2014 Utförda Jan okt 2015 Koloskopi % 29 % Gastroskopi 52* % 30 % Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad. Oktober 2015 September 2015 Utfall Antal september/augusti Andel september 2015 Andel augusti 2015 Utförda oktober 2015 Koloskopi % 31 % 506 Gastroskopi 52* % 18 % 430 *14 patienter är felregistrerade då inte rätt avbokningskod använts. Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att vid välgrundad misstanke om cancer ska patienten erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Antal och andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin föregående månad. Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Specialitet September Oktober September Oktober Allmän kirurgi % 100 % Gynekologi % 100 % Hudsjukvård % 100 % Lungmedicin % 100 % Ortopedi % 100 % Urologi % 92 % Öron-näs-halssjukvård % 100 % Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar förutom inom urologin där 5 patienter fick vänta mellan dagar. 9 (16)

15 Dnr SU /2015 Personal Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %) Typ indikator Okt 2015 Okt 2015/ Sep 2015 Differens Okt 2014 Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens Antal Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens % Månadsanställda ,1 Nettoårsarbetare ,2 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165. Antalet månadsanställda var i oktober 338 fler jämfört med motsvarande månad Jämfört med motsvarande månader 2014 är ökningen i oktober den lägsta under Även med avseende på nettoårsarbetare är oktober den månad under 2015 som uppvisar lägst ökning (+ 294) jämfört med Jämfört med föregående månad har antalet nettoårsarbetare minskat med 51. Störst ökning av månadsanställda jämfört med motsvarande månad föregående år återfinns i inom kategorierna undersköterskor m.fl. (+ 92), läkare (+ 81) och administration (+ 72). Ökningen av undersköterskor m.fl. är till del kopplad till workshifting och är en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Ökningen i gruppen läkare är till lika delar specialistläkare och STläkare och i huvudsak kopplad till nya uppdrag. Ökningen i gruppen administration är till största delen kanslister som rekryterats som ersättning för läkarsekreterare. Ökningen, sett till alla kategorier, återfinns i huvudsak inom vuxenpsykiatrin (+ 57), bemanningsservice (+ 26), samt inom geriatrik (+ 24) och operation (+ 24) på Mölndals sjukhus och inom kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset (+ 23). Ökningen inom psykiatrin beror på bemanning av öppnade vårdplatser inom rättspsykiatrin, tillsättningar inom beroendekliniken utifrån nya uppdrag enligt VÖK samt tillsättning av vakanser. Rekryteringar inom bemanningsservice är svar på verksamheternas behov av att begränsa användningen av timanställda samt minska behovet av externa bemanningsföretag. På Mölndals sjukhus har geriatriken öppnat fler vårdplatser och därför ökat sin bemanning. Inom operation arbetar man enligt en förkortad arbetstidsmodell med en planerad bemanningsökning som följd. Kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset har ökat sin bemanning främst som en konsekvens av extra vårdplatser. Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period (januari-oktober) jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter (medelvärde). Typ indikator Period 2015 Period 2014 Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens Antal Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens % ,8 10 (16)

16 Dnr SU /2015 Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 204 jämfört med motsvarande period Arbete utfört av timanställda under perioden motsvarade 367 heltider vilket var 24 (7,0 %) fler än motsvarande period Antalet arbetade timmar i oktober var lägre än föregående månad och lägre än motsvarande månad föregående år, justerat med avseende på antalet arbetsdagar. Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst Period 2015 Period 2014 Prognos 2015 Dec 2014 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt För perioden januari till oktober 2015 var de läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag radiologer inom område 4 och anestesiologer inom område 3 (Mölndals sjukhus). Inom kategorin sjuksköterskor skedde den huvudsakliga inhyrningen inom område 3 (Mölndals sjukhus) på operation och geriatrik samt inom område 2 (Östra sjukhuset) på medicinska akutvårdsavdelningen (MAVA). Kostnaden för kategorin övriga är till största delen köp av medicinska sekreterare. Mängden köpta bemanningsläkare motsvarar cirka 10 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet läkare på 0,5 %. Motsvarande siffra för bemanningssjuksköterskor är cirka 46 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet sjuksköterskor på 1,0 %. Med anledning av den ökade användningen av bemanningsföretag har sjukhuset beslutat om ett stopp av användandet av bemanningsföretag för sjuksköterskor från och med den 1 oktober. Ett undantag till stoppet finns inom område 1 (Östra sjukhuset) på Barn IVA till följd av avsaknad av specialistsjuksköterskor. Prognosen för bemanningsföretag avseende sjuksköterskor ligger med en ytterligare kostnad jämfört med periodens utfall då vissa retroaktiva kostnader för tidigare bokningar är att förvänta. 11 (16)

17 Dnr SU /2015 Sjukfrånvaro Diagram: Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2015 och 2014; ackumulerat. Jämfört med föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,4 procentenheter. Skillnaden har dock stadigt minskat sedan i februari då ökningen var 0,8 procentenheter. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Period 2015 Period 2014 Differens 2015/2014 Kvinnor 7,5 7,1 0,4 Män 3,8 3,4 0,4 Kort (under 60 dagar) 3,6 3,4 0,2 Lång (över 60 dagar) 3,2 3,0 0,2 Totalt 6,8 6,4 0,4 Ökningen återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron och inom båda könen. Ökningen av den korta sjukfrånvaron förklaras till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan under februari och mars. Arbetet med att minska sjukfrånvaron följer den övergripande handlingsplanen med åtgärder som tagits fram. Bland åtgärderna finns ett ökat erfarenhetsutbyte mellan sjukhusets områden i arbetet med sjukfrånvaro, utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet bland annat genom en reviderad arbetsmiljöutbildning samt ökat HR-stöd till chefer. I det pågående arbetet med handlingsplanen för företagshälsovårdsinsatser ( ) läggs ett större fokus att stärka samvervekan och hitta nya former där bland annat dialog och tydliggörande av roller ses som verktyg för att stödja chefer i det förebyggande och främjande arbetet samt effektivisera rehabiliteringsinsatserna ytterligare. Sjukhuset har även ansökt och fått pengar från Arbetsmiljödelegationen i regionen till ett samarbetsprojekt med Försäkringskassan och Hälsan och arbetslivet. Syfte är att tidigt involvera alla aktörer i rehabiliteringsarbetet och med ett strukturerat arbetssätt förkorta sjukskrivningens längd. Syftet är även att utvärdera rehabiliteringsprocessen och de insatser som görs på Hälsan & arbetslivet 12 (16)

18 Dnr SU /2015 samt utvärdera om samarbete med personlig handläggare på Försäkringskassan ger en bättre process än i dagsläget. Ekonomi Ekonomiskt resultat Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse på -121 mnkr per oktober, vilket var en resultatförbättring med 32 mnkr jämfört med september. De främsta orsakerna till resultatförbättringen i oktober var av engångs-/tillfällig karaktär: obudgeterade intäkter för MSläkemedel (drygt 12 mnkr), genomgång och uppjustering av bokförda ALF-medel (11 mnkr) och ett högt utfall jämfört med budget avseende övriga vårdintäkter (15 mnkr). Avvikelsen motsvarar 1 % av omsättningen (1,4 % i september). Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen, och därmed erhölls full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. En hög produktionstakt, ett fortsatt högt remissinflöde och ett fortsatt högt inflöde av patienter till akutmottagningarna i kombination med fortsatta rekryteringsproblem inom ett flertal verksamheter har lett till högre kostnader än budgeterat. Med en skattad marginalkostnad på 75 % motsvarar överproduktionen 161 mnkr i produktionskostnader som SU inte fått ersättning för. Den ekonomiska prognosen är oförändrad jämfört med augusti månad. I oktober fattade styrelsen beslut om ett åtgärdsprogram motsvarande 226 mnkr, och berörda områden och verksamheter arbetar aktivt med genomförande av beslutade åtgärder. En sjukhusgemensam arbetsgrupp under ledning av chefscontrollern arbetar systematiskt med controlling av beslutade åtgärdsplaner och genomför månatliga avstämningar för att säkra önskade effekter och genomförbarhet. SU har sedan tidigare fått beslut på att regionstyrelsen ersätter extraordinära säkerhetskostnader med maximalt 5 mnkr under Upparbetade extraordinära säkerhetskostnader hittills i år är cirka 3 mnkr. Bokförda kostnader hittills i år för evakuering av nya vårdbyggnaden uppgår till drygt 3 mnkr. Merkostnaden för SU till och med oktober för ny styrmodell för serviceöverenskommelsen med Regionservice är cirka 24 mnkr. Det motsvarar 29 mnkr på årsbasis. SU får ersättning enligt fastställd prislista från regionen för kostnader kopplade till asylsökande och papperslösa patienter. Dock genererar det kraftigt ökade inflödet av asylsökande och papperslösa patienter till SU dyra lösningar såsom ökade jour- och övertidskostnader samt tränger undan övrig vård. Utredning pågår med syfte att kartlägga hur stor andel av kostnaderna som täcks av det fastställda pris som SU få fakturera. Ersättning helår 2014 var 61 mnkr. Ersättning för perioden januari-oktober 2015 uppgick till drygt 63 mnkr. Det ökade inflödet på akutmottagningarna genererar större behov av olika resurser så som tolk och ekonomiska stödåtgärder samt omhändertagande av närstående/anhöriga. De sökande har även ett högt vårdbehov både inom den somatiska och psykiska vården. En del ensamkommande flyktingbarn stannar kvar inom slutenvården efter att de är färdigbehandlade då de är i behov av en vuxens stöd och omsorg för sin hälsa och det är svårt att upprätta och få till kontakter med de övriga aktörerna i samhället som ansvarar för barnens omhändertagande. Även de barn som kommer med sina familjer kräver extra resurser då föräldrar sviktar eller inte förstår att deras delaktighet är en del av vården. 13 (16)

19 Dnr SU /2015 Resultaträkning Rapportrad Utfall mån Budget mån Avv mån Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Avv ack jfr fg år Budget helår Vårdintäkter VGR 1 042, ,0 40, , ,3 155, ,4 594, ,6 Vårdintäkter övriga 101,7 86,5 15,2 872,1 813,2 58,9 818,1 54,0 983,6 Patientavgifter 15,9 15,3 0,6 143,5 140,4 3,1 138,9 4,6 168,9 ALF-medel 49,2 38,0 11,3 319,2 356,5-37,3 314,2 5,0 431,9 Övriga intäkter 96,4 94,7 1,7 840,4 894,8-54,4 797,9 42, ,0 Intäkter 1 306, ,4 69, , ,2 126, ,5 700, ,1 Löner och arvoden -535,9-534,7-1, , ,9-54, ,0-273, ,7 Sociala avgifter -229,3-230,6 1, , ,6 17, ,0-118, ,8 Övriga personalkostnader -11,9-13,7 1,7-100,4-129,1 28,7-132,9 32,5-158,5 Inhyrd personal -4,7 0,0-4,7-65,9 0,0-65,9-47,6-18,3 0,0 Personalkostnader -781,8-779,0-2, , ,6-74, ,5-377, ,1 Köpt vård -21,7-12,7-9,0-198,6-126,7-71,9-186,1-12,5-152,1 Läkemedel -144,0-142,4-1, , ,5-40, ,6-186, ,7 Lokalhyror -63,1-62,7-0,4-616,1-627,4 11,4-594,5-21,5-752,8 Material, varor, tjänster mm -258,3-236,5-21, , ,6-65, ,6-167, ,6 Avskrivningar -23,5-22,5-1,0-229,2-225,3-3,9-224,3-4,9-270,4 Övriga kostnader -510,6-476,8-33, , ,6-169, ,2-392, ,5 Finansiella intäkter kostnader -2,5-1,8-0,8-20,0-17,5-2,5-8,4-11,6-21,0 Kostnader , ,6-37, , ,7-246, ,1-781, ,6 Resultat 11,0-21,1 32,2-142,3-21,5-120,8-61,5-80,7-61,5 Källa: Cognos rapport 6010 Periodens intäktsutveckling Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen och därmed erhölls full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. Att utfallet totalt för vårdintäkter VGR ändå var högre än budget berodde huvudsakligen på ersättningen för köpt garantivård och resursförstärkningar från hälso- och sjukvårdsstyrelsen som inte är budgeterade. Motsvarande underskott återfinns på kostnadssidan. Den ökade positiva budgetavvikelsen för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter inom bland annat barnkardiologin och onkologin än budgeterat för perioden. Fakturering av vårddagar för medicinskt utskrivningsklara patienter uppgick till 33 mnkr för perioden jämfört med 34 mnkr för motsvarande period föregående år. ALF-medlens negativa budgetavvikelse berodde på att verksamheten ligger under plan och att intäkterna neutraliserats mot kostnaderna. Övriga intäkter hade en positiv budgetavvikelse i oktober. Den negativa ackumulerade budgetavvikelsen avseende övriga intäkter berodde i huvudsak på minskad försäljning av medicinska tjänster för lab. och röntgen och minskad försäljning av medicintekniska tjänster, -22 mnkr samt lägre ersättning för forskning inom FoUU, -20 mnkr än planerat. Periodens kostnadsutveckling Personalkostnader Personalkostnaderna var för perioden totalt knappt 75 mnkr högre än budget, (72 mnkr i september). Ett stort antal verksamheter har utfört mer produktion än planerat. Samtidigt finns svårigheter att rekrytera personal inom vissa specialiteter/personalkategorier vilket leder till höga jour-, övertidsoch mertidskostnader. Kostnaden för övertid/mertid var för perioden 137 mnkr, vilket var 58 mnkr högre än budgeterat och 8 mnkr (6 %) högre än motsvarande period föregående år. Jourkostnaderna för perioden uppgick till 166 mnkr, 28 mnkr högre än budgeterat och 11 mnkr (7 %) högre än föregående år. 14 (16)

20 Dnr SU /2015 Kostnaden för sjuklön var för perioden 89 mnkr, 31 mnkr högre än budgeterat och 13 mnkr (17 %) högre än föregående år. För perioden var behovet av bemanningsföretag fortfarande aktuellt inom flera verksamheter och kostnaden uppgick till cirka 66 mnkr, vilket var 18 mnkr (38 %) högre än motsvarande period föregående år. Av kostnaderna januari-oktober avsåg knappt 22 mnkr köp av läkartjänster, motsvarande 10 årsarbetare, och 42 mnkr köp av sjukskötersketjänster, motsvarande 46 årsarbetare. Det var framför allt kostnader för köp av sjukskötersketjänster som ökade under perioden januariseptember jämfört med föregående år. Med anledning av de ökade kostnaderna för bemanningsföretag beslutade sjukhuset tillsammans med övriga sjukhus i Västra Götalandsregionen om att sluta använda bemanningsföretag för sjuksköterskor från och med den 1 oktober. SU har genomfört detta stopp, och för oktober månad var kostnaden för bemanningsföretag (läkare, sjuksköterskor samt övrig personal) 30 % lägre än den månatliga genomsnittskostnaden januari-september. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med oktober till knappt 199 mnkr, vilket var -72 mnkr högre än budget och cirka 13 mnkr (7 %) högre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Budgetavvikelsen på -72 mnkr berodde på att köpt garantivård i enlighet med volymavtalen 2015 samt att reserverade medel kömiljard från 2014 inte är budgeterade men även på att den övrigt köpta vården ökat bland annat avseende köp av ecmo-vård. För garantivården och kömiljarden finns en obudgeterad intäkt på 55 mnkr. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel för januari-oktober 2015 jämfört med budget och med föregående år (mnkr) Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse budget Avvikelse budget % Utfall 2014 Förändring 2015/2014 % Recept % % Rekvisition % % Total % % Nya effektiva, men dyra preparat men också ett ökat patientunderlag låg bakom den negativa budgetavvikelsen. Den ökade kostnaden - jämfört med budget - kan främst hänföras till neurosjukvården (MS-patienter). SU har efter dialog med beställarna fått besked om ersättning för MS-läkemedel med 15 mnkr för helår Under oktober bokfördes drygt 12 mnkr av dessa som en obudgeterad intäkt. Förändringen av utfall 2015 jämfört med 2014 består till stora delar av nya finansierade läkemedel mot exempelvis Hepatit C. Kostnaden för läkemedlet Tafinlar som används inom onkologin uppgick hittills i år till cirka 5 mnkr. Tafinlar är inte finansierat via vårdöverenskommelsen, men SU har fått information från beställarna att kostnader för Tafinlar kan växlas mot eventuella överskott inom ramen för särskild framställan. En sådan avstämning sker vid årets slut inför bokslut Material, varor, tjänster mm Resultatraden material, varor och tjänster har en budgetavvikelse på -65 mnkr, vilket är en förändring med -22 mnkr jämfört med föregående månad (-43 mnkr). Det är främst kostnader avseende sjukvårdsmaterial inklusive hjälpmedel som förklarar den negativa avvikelsen. Ett ökat antal obesitasoperationer, fler utförda organtransplantationer än förra året samt att många svårt sjuka patienter krävt dyra behandlingar påverkar materialkostnaderna negativt. Merkostnaden för SU till och med oktober för ny styrmodell för serviceöverenskommelsen med Regionservice är cirka 24 mnkr. Det motsvarar 29 mnkr på årsbasis. 15 (16)

21 Dnr SU /2015 Eget kapital SU har fått tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital under Till och med oktober så har drygt 25 mnkr av dessa medel förbrukats. Åtgärder vid ekonomisk obalans I oktober fattade styrelsen beslut om ytterligare ett åtgärdsprogram för att skapa en ekonomisk balans under Beslutet innehöll konsekvensbeskrivna åtgärder. Åtgärderna värderades och grupperades. Värderingen gjordes i fyra nivåer: 1. Gröna Genomförbara åtgärder med hanterbara konsekvenser och god träffsäkerhet 2. Gula Genomförbara åtgärder med större konsekvenser, påverkan på vårdplatser och tillgänglighet, hygglig träffsäkerhet 3. Orange Tveksamhet/kontroversiellt, stora svårigheter, men goda förslag för fortsatt diskussion 4. Röd Återsändes för omarbetning/byte till annan aktivitet De värderade åtgärderna som bedömdes möjliga att genomföra grupperades och summerades (tkr): Värdet av de värderade kostnadssänkande åtgärderna blev 226 mnkr. Erfarenhet visar att den realiserbara effekten av planerade åtgärder kommer att variera. Den bedömda effekten av värderade åtgärder estimeras till 186 mnkr. Åtgärdsprogrammet uppdateras kontinuerligt med nya förslag på åtgärder och uppgår i skrivande stund till 260 mnkr. Områdenas preliminära budget controllas och i det säkras att planerade åtgärder arbetas in i budgeten. En sjukhusgemensam arbetsgrupp under ledning av chefscontrollern arbetar aktivt med controlling av beslutade åtgärdsplaner och genomför regelbundna avstämningar för att säkra önskade effekter och genomförbarhet. 16 (16)

22 Bilaga 1 Tabell Prestationer Totalt Januari - oktober Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget Vårdkategori Utfall Utfall 2014 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,3% ,3% Rikssjukvård Region ,4% 595 2,9% Rikssjukvård Nationell ,3% ,4% SU TOTALT DRG-poäng ,2% ,3% Vårdtillfällen Länssjukvård ,3% ,7% Rikssjukvård Region ,9% ,4% Rikssjukvård Nationell ,9% ,2% SU TOTALT Vårdtillfällen ,1% ,2% Vårddagar Länssjukvård ,2% ,5% Rikssjukvård Region ,0% ,0% Rikssjukvård Nationell ,7% 178 0,6% SU TOTALT Vårddagar ,5% ,0% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,1% ,9% Läkarbesök ,4% -81-0,2% Övriga besök ,3% ,5% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,5% -47-1,5% Läkarbesök ,0% 322 0,1% Övriga besök ,5% ,8% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,2% ,7% Vårddagar ,1% ,3% Läkarbesök ,9% ,8% Övriga besök ,8% ,8% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,6% ,6% Vårddagar ,2% 331 6,8% Läkarbesök ,9% ,5% Övriga besök ,6% ,9% Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr ,9% ,7% Medicinsk rehabilitering vdg ,6% ,6% Barnhabilitering vdg ,3% 49 3,9% Utskrivningsklara dagar 2) ,5% ,0% Viktat produktionstal 1) ,3% ,9% Antal digitala kontakter Antal ytterfall L och R Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

23 Bilaga 1 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - oktober Vårdkategori Utfall 2015 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2015 Utfall 2014 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,2% ,4% Rikssjukvård Region ,4% 164 0,9% Rikssjukvård Nationell ,6% ,3% SU TOTALT DRG-poäng ,7% ,5% Vårdtillfällen Länssjukvård ,2% ,9% Rikssjukvård Region ,7% ,4% Rikssjukvård Nationell ,2% ,2% SU TOTALT Vårdtillfällen ,3% ,6% Vårddagar Länssjukvård ,0% ,2% Rikssjukvård Region ,7% ,7% Rikssjukvård Nationell ,6% ,2% SU TOTALT Vårddagar ,1% ,5% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,1% ,7% Läkarbesök ,9% ,8% Övriga besök ,0% ,0% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,7% -3-0,1% Läkarbesök ,4% ,4% Övriga besök ,9% ,6% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,7% ,7% Vårddagar ,1% 520 0,5% Läkarbesök ,4% ,6% Övriga besök ,8% ,0% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,6% ,2% Vårddagar ,9% 204 4,2% Läkarbesök ,3% ,4% Övriga besök ,3% ,5% Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr ,0% ,5% Medicinsk rehabilitering vdg ,2% ,2% Barnhabilitering vdg ,0% 23 2,1% Utskrivningsklara dagar 2) Viktat produktionstal 1) ,9% ,9% Antal digitala kontakter Antal ytterfall L och R Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

24 Bilaga 1 Tabell Prestationer Övriga Januari - oktober Vårdkategori Utfall 2015 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2015 Utfall 2014 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,5% -90-3,1% Rikssjukvård Region ,1% ,8% Rikssjukvård Nationell ,9% ,0% SU TOTALT DRG-poäng ,8% 917 9,2% Vårdtillfällen Länssjukvård ,4% -83-2,6% Rikssjukvård Region ,2% 53 3,7% Rikssjukvård Nationell ,5% -32-1,9% SU TOTALT Vårdtillfällen ,9% -62-1,0% Vårddagar Länssjukvård ,0% ,8% Rikssjukvård Region ,2% 103 1,6% Rikssjukvård Nationell ,0% ,6% SU TOTALT Vårddagar ,9% ,9% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,4% ,8% Läkarbesök ,6% ,8% Övriga besök ,3% ,4% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,3% ,5% Läkarbesök ,4% ,1% Övriga besök ,9% ,9% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,2% ,5% Vårddagar ,2% ,8% Läkarbesök ,6% ,0% Övriga besök ,8% ,8% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,5% 9 68,5% Vårddagar ,8% ,5% Läkarbesök ,0% ,2% Övriga besök ,7% ,9% Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr ,0% -2-52,3% Medicinsk rehabilitering vdg ,9% ,1% Barnhabilitering vdg ,7% 26 20,6% Utskrivningsklara dagar 2) ,5% ,0% Viktat produktionstal 1) ,8% ,2% Antal digitala kontakter Antal ytterfall L och R Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

25 Bilaga 1 Tabell Inkomna remisser Ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade Januari - oktober 2015 och 2014 Antal remisser Förändring Förändring procent Sahlgrenska Universitetssjukhuset % Egen vårdbegäran % BVC % MVC % Skolhälsovård % Företagshälsovård % Privatläkarmott. Se även under PL % Husläkargrupper. Se även under HL % Optiker % Kriminalvårdsanstalt % Övrig sjukvård % Vårdcentraler % Okänt kliniknummer - ifylles manuellt % AL - Allmänläkare % HL - Husläkare % Nya VC (6 siffriga) % PL - Privatläkare % Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler % Inremitterande Klinik inklusive internremisser ,4% Remisser exklusive internremisser ,1% Antal remisser Förändring Förändring procent 01 - Stockholms län ,4% 03 - Uppsala Län ,6% 04 - Södermanlands län ,4% 05 - Östergötlands län ,4% 06 - Jönköpings län ,8% 07 - Kronobergs län ,4% 08 - Kalmar län ,0% 09 - Gotlands län ,0% 10 - Blekinge län ,7% 12 - Skåne län ,1% 13 - Hallands län ,3% 14 - Västra Götalands län ,5% 17 - Värmlands län ,9% 18 - Örebro län ,3% 19 - Västmanlands län ,2% 20 - Dalarnas län ,8% 21 - Gävleborgs län ,9% 22 - Västernorrlands län ,3% 23 - Jämtlands län ,4% 24 - Västerbottens län ,2% 25 - Norrbottens län ,0% Övriga ,9% Totalt ,4% Övriga regioner och landsting ,5% Antal remisser Förändring Förändring % 20 - Vidarebefodrad ,3% 10 - Bokade + Obokade ,7% Totalt remisser ,4%

26 Bilaga 2 Ledtider på SUs akutmottagningar Nedan redovisas väntetider till akutmottagningarna på SU. Resultat för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset särredovisas. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer konstant över tid. Infektionsakuten har sedan införandet av remisstvång ett lägre antal sökande. Antal besökande vid SUs akutmottagningar i jämförelse med motsvarande period förgående år. Utfall ackumulerat för perioden. Ackumulerade antal 2015 oktober 2014 oktober 2015/2014 Differens (antal) 2015/2014 Differens (%) Östra % DSBUS % Mölndal % Sahlgrenska % Totalt % Under oktober 2015 besökte personer någon av akutmottagningarna. Det är 5331 fler besökande hittills i år, jämfört med oktober Ledtider vid akutmottagningarna i jämförelse med motsvarande månad förgående år. Avser 90:e percentilen av de sökande 2015 oktober 2014 oktober 2015/2014 Differens (antal) TTT 40 min 47 min -7 min TTL 306 min 315 min -9 min TGT 08:18 08:06-0:12 Not: Mål 2015 för 90:e percentilen är TTT: 10 minuter; TGT 4 timmar och 60 % av patienterna TTL. Vad gäller tiden till triage (TTT) redovisas en spridning på minuter mellan akutmottagningarna. Kortast var väntetiden på akutmottagningen Östra (12 minuter) och längst på akutmottagningen på Sahlgrenska (63 minuter). Kortast var väntetiden till läkare (TTL) på DSBUS med 205 minuter och längst väntade patienterna på Sahlgrenska med 422 minuter. Kortaste totala genomloppstiden (TGT) hade DSBUS (4 h 52 min) och akutmottagningen på Sahlgrenska var längst (11 h 12 min). Redovisning per indikator per typ av patient (grön- och gultriagerade), över tid Nedan redovisas mer detaljerad information om väntetider avseende akutmottagning. 1 (5)