Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag den 29 maj 2015

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag den 29 maj 2015

2 Föredragningslista Sammanträdesdatum (2) Reviderad Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset den 29 maj 2015 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Val av justeringsperson Fastställande av föredragningslista Informationsärenden 1. Patientsäkerhetsfrågor Anne Olmarker, Görel Nergelius 2. Kommentarer till aktuella händelser Barbro Fridén Rapporter från styrelsens ledamöter Kaffe Life Science-byggnad Per Dubb Göran Matejka Beslutsärenden 5. TU: Avvikelserapport april 2015 Synnöve Helander Diarienummer: SU / TU: Revisionsrapport Samordnad vårdplanering för sjuka äldre Ali Khatami Diarienummer: SU / Bilaga Bilaga Lunch TU: Ombyggnad för ny 1,5 T MR-kamera och uppgradering av befintlig 1,5 T MR-kamera, Östra sjukhuset Rolf Väänänen Diarienummer: SU / Bilaga Informationsärenden 8. Medicinskt utskrivningsklara patienter Synnöve Helander 9. Strategisk profilering av sjukhustomternas användning Barbro Fridén

3 Sammanträdesdatum (2) Reviderad Beslutsärenden 10. Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegeringsbeslut Diarienummer: SU / Bilagor 11. Övriga frågor TU: Sahlgrenskas forskningsstiftelse Lars Grip Diarienummer: SU / Bilaga Informationsärenden 13. Insamlingsstiftelsen för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Johnny Bröndt, Christina Backman och Joakim Kenndal

4 Punkt 5 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU /2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avvikelserapport april 2015 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen fastställer avvikelserapport april 2015 i enlighet med förslag. Prestationer Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har utfört mer vård januari-april 2015 än både budget och föregående år. 3,3 % högre produktion av vård än 2014 års utfall 1,6 % bättre jämfört med budget den oplanerade vården var 3,6 % högre än föregående år och den planerade vården ökade med 1,2 %. antalet inkommande remisser ökade med 4 % antalet sökande till akutmottagningarna ökade med 5 % antalet medicinskt utskrivningsklara patienter fortsätter att öka och är nu 32 % högre än i fjol. Tillgänglighet Antal patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var 49 % (målvärde 35 %). Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 42 % (måltal 35 %). Arbetade timmar Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 202 jämfört med motsvarande period Arbete utfört av timanställda under perioden januari-april motsvarade 365 heltider vilket var 25 (7,3 %) fler än motsvarande period Sjukfrånvaro Den ackumulerade sjukfrånvaron var i april 7,5 %, en ökning jämfört med föregående år med 0,7 procentenheter. Hela ökningen återfinns i den korta sjukfrånvaron och förklaras helt eller till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan i februari. Jämfört med mars har den korta sjukfrånvaron sjunkit med 0,24 procentenheter. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

5 Datum (2) Diarienummer SU /2015 Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse per april (-51 mnkr). Ersättningen för fakturerade prestationer var i nivå med plan enligt vårdöverenskommelsen. Den överproduktion som SU utfört under första kvartalet motsvarar intäkter på cirka 35 mnkr som inte ersätts då det överskrider intäktstaket. I utfall för perioden och i helårsprognosen har hänsyn tagits till beslutad användning av eget kapital av kvartalets andel av årets beviljade utnyttjande om 61,5 mkr. Den prognostiserade avvikelsen mot helårsbudget är fortsatt på -50 mnkr. Särskilda åtgärder vid ekonomisk obalans Inom ett antal verksamhetsområden finns ekonomiska obalanser. Inom dessa pågår arbete med åtgärder och upprättande av handlingsplaner. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Avvikelserapport april 2015 Beslutet skickas till Regionstyrelsen

6 Dnr SU /2015 Avvikelserapport april 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (13)

7 Dnr SU /2015 Innehåll Verksamhet... 3 Sahlgrenska universitetssjukhusets mål Tillgänglighet... 3 Beläggning... 5 Prestationer... 6 Personal... 8 Personalvolym... 8 Arbetade timmar... 9 Bemanningsföretag... 9 Sjukfrånvaro... 9 Ekonomi Ekonomiskt resultat Periodens intäktsutveckling Periodens kostnadsutveckling Eget kapital Åtgärder vid ekonomisk obalans Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Prestationsredovisning Ledtider akutmottagningarna 2 (13)

8 Dnr SU /2015 Verksamhet Sahlgrenska universitetssjukhusets mål 2015 Långsiktiga mål och mätetal Målvärde 2015 Utfall april 2015 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen < 6 timmar 8:tim 23 min Andel patienter som är nöjda med informationen vid 85 % 75 % akutbesöket Andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad 88 % 8,71 mars förstagångsstroke Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade 75 % 80 % inom 24 timmar Vi skapar värde för patienten Förekomst av vårdrelaterade infektioner i somatisk 9 % - slutenvård Andel av väntande patienter som väntat mer än % 42 % dagar till operation/åtgärd Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter exkl. < psykiatrin, per månad Resultat jämfört med budget (mnkr) 0-51 Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning, i Öppna jämförelser gentemot andra 2 - universitetssjukhus Bibliometriskt index 0,190 - Andel sökande per utbildningsplats - Läkare - Sjuksköterska 9,5 7 8,5 mars 4,8 mars Antal patienter från andra regioner Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2014 April 2015 April 2014 Utfall/Antal Förstabesök Operation/ Behandling Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad April 2015 Mars 2015 Utfall antal April/Mars Förstabesök Operation/ Behandling Tillgänglighet förstabesök Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök till läkare väntade 78 % på förstabesök inom hud- och könssjukvård, ögonsjukvård, ortopedi och handkirurgi. 3 (13)

9 Dnr SU /2015 Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, april 2014-april 2015 Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 68 % på operation inom allmänkirurgi, plastikkirurgi, hjärtsjukvård och ortopedi. Rekrytering av operationssjuksköterskor pågår. Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, april 2014 april Målvärdet 35 %, enligt Utvecklingsplan för SU, markeras i diagrammet. Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad. April 2015 Mars 2015 Utfall Antal April/Mars Andel April 2015 Andel Mars 2015 Koloskopi % 44 % Gastroskopi % 28 % 4 (13)

10 Dnr SU /2015 Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period April 2015 April 2014 Utfall Antal 2015/2014 Andel April 2015 Andel April 2014 Koloskopi % 20 % Gastroskopi % 8 % Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att vid välgrundad misstanke om cancer ska patienten erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Antal och andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin föregående månad. Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Specialitet Mars April Mars April Allmän kirurgi % 97 % Gynekologi % 100 % Hudsjukvård % 100 % Lungmedicin % 100 % Ortopedi % 100 % Urologi % 98 % Öron-näshalssjukvård % 100 % Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Inom allmän kirurgi fick 75 patienter läkarbesök inom garantitiden under april medan en patient fick vänta längre på läkarbesök, 16 dagar. Inom urologi fick 46 patienter läkarbesök inom garantitiden under april medan tre patienter fick vänta längre på läkarbesök, 53, 21 respektive 15 dagar. Beläggning Efter en övergående topp i samband med julhelgen och infektionssäsongen visar andelen överbeläggningar inom såväl somatik som psykiatri en långsam men glädjande sjunkande tendens. Andelen är dock fortfarande högre än vid motsvarande tid förra året, sannolikt på grund av ökning av antalet färdigbehandlade patienter som är kvar på sjukhuset. Utlokaliserade patienter förekommer bara inom somatiken där andelen också sjunkit efter infektionssäsongen. Även här är nivån högre än för ett år sedan, sannolikt av samma skäl som ovan. 5 (13)

11 Dnr SU /2015 Prestationer SUs totala utförda vård jan-april 2015 var 3,3 % högre än 2014 års utfall och 1,6 % högre än budget mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2015, avser VGR och icke-vgr patienter. Perioden totalt Utfall 2015/Utfall 2014 Diff utfall 15 - budget Kategori Förändring Antal/% 15 Patienter Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR ,1 % 680 0,9 % Övriga ,1 % ,9 % SU Totalt ,3 % ,6 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus Not: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Det är till stor del den oplanerade vården som har ökat både inom öppen vård och sluten vård. Tabellen nedan visar antal kontakter i sluten respektive öppen vård utan relativ sammanvägning 6 (13)

12 Dnr SU /2015 Antal kontakter ack april Förändring Planerad Oplanerad Summa Planerad Oplanerad Summa Planerad Oplanerad Slutenvård Vårdtillfällen* ,7% 3,7% Öppenvård Besök ,3% 3,5% Vårdkod ,2% 3,6% Källa: Cognos RDB Sjukhus * Utskrivna vårdtillfällen Ökningen av den oplanerade vården hänförs till ökat söktryck på akutmottagningarna och till en följande kraftig ökning av akuta operationer. Ett prioriteringsarbete pågår inom SU där man inom kirurgiska verksamheter har fått göra omprioriteringar för att möta det ökade behovet. Detta arbete ska syfta till att i större utsträckning kunna utföra fler akuta operationer samt utföra kirurgi av cancerpatienter i rätt tid. Bland annat har en ytterligare operationssal allokerats till akutkirurgi för att möta det ökade vårdbehovet. Omprioriteringen har inneburit att planerade operationer fått köställas bland annat inom gynekologi, neurokirurgi, kardiologi, öronsjukvård samt plastikkirurgi. Viss vård får också stå tillbaka på grund av stora rekryteringsproblem av t.ex. specialistsjuksköterskor inom barnsjukvården och röntgen, specialistkompetenta läkare inom onkologi och laboratoriemedicin samt vårdadministratörer bland annat inom diagnostik. Somatisk slutenvård Totalt sett har både antalet vårdtillfällen och vårddagar ökat jämfört med föregående år. Avvikelsen var 1 % för vårdtillfällena medan antal vårddagar ökade med 6 % vilket innebär en längre medelvårdtid. Antal DRG-poäng har ökat mot föregående år med 3 %, vilket tyder på en ökad tyngd i sluten vård. Antalet medicinskt utskrivningsklara vårddygn har liksom föregående år varit mycket höga. Under perioden jan-april var sjukhusets sängar belagda med medicinskt utskrivningsklara patienter under dagar, vilket i genomsnitt motsvarar 140 vårdplatser. Ökningen mot föregående år var hela 32 %. Denna kraftiga ökning tränger ut annan vård och påverkar medelvårdtiderna negativt. Under perioden jan-april utfördes 137 transplantationer, mot 92 st. föregående år, vilket motsvarar en ökning med 49 %. Njurtransplantationer har ökat mest (92 %) jämfört mot föregående år. Även hjärttransplantationer har ökat, från 8 till 13 vilket motsvarar 63 %. Somatisk öppenvård Antalet totala inkommande remisser har ökat i förhållande till föregående år med 4 %. Däremot har antalet remisser från övriga regioner och landsting fortsatt minska, -5 % mot samma period föregående år. Av utomlänsremisserna kom 57 % från Halland. Antalet remisser från Halland har ökat med 3 % jämfört med motsvarande period Det är många verksamheter som fått ett ökat remissinflöde men störst ökning har kvinnokliniken, hudmottagningen, onkogenetiska mottagningen, barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna samt barnkirurgimottagningen fått ta emot. För sjukhusets akutmottagningar ökade antalet inkommande patienter med 5 % jämfört med föregående år. Andelen som behövde träffa en läkare var 76 %. Det genomsnittliga antalet besök per dag under mars månad var 567 vilket var en ökning med 3 % jämfört med Barnakuten har under flera år sett en ökning av andel patienter av primärvårdskaraktär bland annat beroende på att primärvården i Göteborg successivt minskat sina jouröppettider. Antalet sjukvårdande behandlingar har ökat mot föregående år medan antal läkarbesök varit relativt oförändrat. Verksamheter med störst ökning har varit onkologi, infektion, 7 (13)

13 Dnr SU /2015 geriatrik, medicin och neurosjukvård. Även lungmedicin och allergologi har haft en planerad ökning främst på grund av ett utökat uppdrag av hyposensbesök. Det har också varit ett ökat söktryck till barnkirurgiakuten som klarat av detta ökade behov med hjälp av att låta ett större antal besök handläggas av sjuksköterskor istället för av läkare. Denna typ av workshifting har genomförts inom fler verksamheter t.ex. inom psykiatrin och akutmottagningarna. Vuxenpsykiatri Antalet vårdtillfällen var under perioden 31 % över budget. Antalet vårddagar var i nivå med budget och är måttet för slutenvård psykiatri i det sammanvägda talet. I förhållande till utfall har vårdtillfällen ökat med 34 % och antal vårddagar med 5 %. Totalt antal besök var 9 % lägre än budget. Även 2015 kvarstår effekter av det omfattande omställningsarbete med inflyttning till nya mottagningar som gjorts inom de affektiva verksamheterna samt ett förändrat arbetssätt inom beroende. Detta har inneburit färre besök inom Nordhemskliniken och substitutionsverksamheten. Ett utökat uppdrag för verksamheten leder till ett fortsatt behov av personalrekrytering. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Antal vårdtillfällen inom BUP var 28 % fler jämfört med föregående år. Dock minskade antalet vårddagar med nästan 2 % jämfört med samma period år Läkarbesöken inom öppenvården hade en positiv avvikelse mot budget med 25 %, men var 8 % under föregående års utfall. De sjukvårdande behandlingarna inom BUP har ökat med 8 % i jämförelse med 2014, och var 25 % över budget. En bidragande orsak kan vara det ökade remissinflödet. De accepterade remisserna för BUP var 287 fler än föregående år. Personal Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %) Typ indikator April 2015 April 2015/ Mars 2015 Differens April 2014 Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens Antal Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens % Månadsanställda ,3 Nettoårsarbetare ,7 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165. Antalet månadsanställda var i april 364 fler jämfört med motsvarande månad Ökningen återfinns i huvudsak inom kategorierna undersköterskor m.fl. (+ 163), administration (+ 69) och läkare (+ 68). Ökningen av undersköterskor m.fl. är till del kopplad till workshifting och är en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Ökningen av administration är till stora delar ett resultat av rekrytering av kanslister som ersättning för läkarsekreterare. Gruppen läkare har i huvudsak ökat till följd av nya uppdrag och förändrad bemanning på sjukhusets akuter. Ökningen, sett till alla kategorier, återfinns i huvudsak inom verksamhetsområdena psykiatri (+ 66), barnmedicin (+ 20), ögon (+ 20) och ortopedi (+ 20). 8 (13)

14 Dnr SU /2015 Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter. Typ indikator Period 2015 Period 2014 Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens Antal Arbetade timmar i heltidsekvivalenter Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens % ,7 Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 202 jämfört med motsvarande period Arbete utfört av timanställda under perioden januari-april motsvarade 365 heltider vilket var 25 (7,3 %) fler än motsvarande period Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst Period 2015 Period 2014 Prognos 2015 Dec 2014 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt De läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag var radiologer och anestesiologer inom område 4 respektive område 3 (Mölndals sjukhus). Inom kategorin sjuksköterskor skedde den huvudsakliga inhyrningen inom område 3 (Mölndals sjukhus) på operation samt inom område 2 (Östra sjukhuset) på medicinska akutvårdsavdelningen. Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor har ökat jämfört med motsvarande period 2014 men är lägre än snittet för fjärde kvartalet Med anledning av den ökade användningen av bemanningsföretag har ett projekt startats med syfte att utreda möjligheten för att införa en succesiv minskning eller totalstopp av anlitande av bemanningsföretag för sjuksköterskor samt säkra upp rutiner och arbetssätt. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Period 2015 Period 2014 Differens 2015/2014 Kvinnor 8,3 7,6 0,7 Män 4,2 3,6 0,6 Kort (under 60 dagar) 4,2 3,8 0,4 Lång (över 60 dagar) 3,3 3,0 0,3 Totalt 7,5 6,8 0,7 Jämfört med föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,7 procentenheter. Ökningen återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron och inom båda könen. Ökningen av den korta sjukfrånvaron förklaras till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan under februari och mars. Jämfört med mars har i april den korta sjukfrånvaron sjunkit med 0,24 procentenheter och den totala sjukfrånvaron med 0,23 procentenheter. För att minska sjukfrånvaron har sjukhuset tagit fram en övergripande handlingsplan med åtgärder. Bland åtgärderna finns ett ökat erfarenhetsutbyte mellan sjukhusets områden i arbetet 9 (13)

15 Dnr SU /2015 med sjukfrånvaro, utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet bland annat genom en reviderad arbetsmiljöutbildning samt ökat HR-stöd till chefer. Ett samarbete med Försäkringskassan och Hälsan och arbetslivet pågår också med fokus på att strukturera arbetssätten för att förkorta sjukskrivningarna. Ekonomi Ekonomiskt resultat Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse (-51 mnkr) per april. Prognosticerat resultat är -111,5 mnkr. Prognostiserad avvikelse mot budget är -50 mnkr. Bokförda kostnader hittills i år för evakuering av nya vårdbyggnaden uppgår till 1,9 mnkr. Aktiviteter för att komma i ekonomisk balans innefattar bland annat: Fortsatt implementering av produktionsplanering Fortsatt implementering av värdebaserad hälso- och sjukvård Koppla ihop produktions- och bemanningsplanering och effektivisera processerna i styrningen för att skapa mer värde för patienterna Utveckla arbetsmetoder som gör att patientflöden kan underlättas och ge effektivare vård, till exempel överföring från sluten till öppen vård Arbeta för att skapa optimalt flöde av patienter genom sjukhuset och frigöra slutenvårdsplatser och på så sätt klara inflödet från akuten Arbeta för rätt kompetens och rätt bemanning och utveckla workshifting inom verksamheten Utveckla samarbetet ytterligare med primärvården Arbeta med att säkra läkemedelsprocessen Ortopedin upphör med köp av extern operationsresurs Arbeta med att minska beroendet av bemanningsföretag Minska köp av extern specialistvård inom ögonsjukvården Säkra vikariatstillsättning Inom de verksamheterna med stora ekonomiska obalanser arbetas med åtgärds- och aktivitetsplaner för att komma i ekonomisk balans vid årets slut. Resultaträkning Rapportrad Utfall mån Budget mån Avv mån Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Avv ack jfr fg år Budget helår Vårdintäkter VGR 1 004,0 993,1 10, , ,0 36, ,8 228, ,6 Vårdintäkter övriga 92,5 85,2 7,2 353,1 334,0 19,1 326,2 26,9 983,6 Patientavgifter 14,7 14,5 0,3 60,2 58,2 2,0 57,1 3,1 168,9 ALF-medel 34,4 36,2-1,9 132,4 142,7-10,3 126,0 6,4 431,9 Övriga intäkter 86,6 90,5-3,9 340,3 359,9-19,5 326,9 13, ,0 Intäkter 1 232, ,5 12, , ,8 27, ,1 278, ,1 Löner och arvoden -553,9-551,7-2, , ,1-17, ,5-125, ,7 Sociala avgifter -233,6-237,9 4,4-889,4-903,2 13,8-846,5-43, ,8 Övriga personalkostnader -15,3-13,7-1,5-44,0-52,2 8,2-51,2 7,2-158,5 Inhyrd personal -6,1 0,0-6,1-23,8 0,0-23,8-14,1-9,7 0,0 Personalkostnader -808,9-803,4-5, , ,4-19, ,2-171, ,1 Köpt vård -14,9-19,4 4,5-66,2-50,7-15,5-76,5 10,4-152,1 Läkemedel -155,2-138,2-17,0-582,4-552,0-30,4-492,3-90, ,7 Lokalhyror -61,6-62,8 1,2-244,2-251,2 7,0-236,5-7,6-752,8 Material, varor, tjänster mm -237,5-226,4-11,2-915,3-894,9-20,3-858,8-56, ,6 Avskrivningar -22,6-22,5-0,1-90,8-90,1-0,7-86,9-3,9-270,4 Övriga kostnader -491,9-469,3-22, , ,8-60, ,1-147, ,5 Finansiella intäkter kostnader -1,7-1,8 0,1-6,4-7,0 0,6-2,9-3,5-21,0 Kostnader , ,5-28, , ,3-78, ,3-322, ,6 Resultat -70,4-55,0-15,4-119,6-68,5-51,1-75,2-44,4 Källa: Cognos rapport ,5 10 (13)

16 Dnr SU /2015 Periodens intäktsutveckling Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen, och därmed erhölls full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. Den överproduktion som SU har producerat till och med april motsvarar en intäkt på 35 mnkr, vilket inte ersätts eftersom vi redan uppnått maximal ersättningsnivå. Att utfallet totalt för vårdintäkter VGR ändå var högre än budget berodde huvudsakligen på ersättningen för köpt garantivård som inte är budgeterad. Motsvarande underskott återfinns på kostnadssidan. Budgetavvikelsen för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter inom Barnkardiologin Transplantationsverksamheten än budgeterat för perioden. Fakturering av vårddagar för medicinskt utskrivningsklara patienter fortsatte att öka. Till och med april hade17 mnkr fakturerats jämfört med 11 mnkr för motsvarande period föregående år. ALF-medlens underskott berodde på att verksamheten ligger under plan och att intäkterna neutraliserats mot kostnaderna. Den negativa budgetavvikelsen avseende övriga intäkter berodde i huvudsak på minskad försäljning av medicinska tjänster för lab och röntgen, minskad försäljning av medicintekniska tjänster samt lägre ersättning för forskning inom FoUU än planerat. Periodens kostnadsutveckling Löner och arvoden Personalkostnaderna var 19 mnkr högre än budget. Inom ett antal verksamhetsområden finns ekonomiska obalanser. Inom dessa pågår arbete med åtgärder och upprättande av handlingsplaner. Kostnaden för övertid/mertid var för perioden 56 mnkr, vilket var 27 mnkr högre än budgeterat och 10 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Inom ett flertal verksamheter finns fortsatta rekryteringsproblem, vilket leder till höga övertids- och mertidskostnader. Jourkostnaderna för perioden uppgick till 61 mnkr, 9 mnkr högre än budgeterat och 4 mnkr högre än föregående år. Kostnaden för sjuklön var för perioden 42 mnkr, 18 mnkr högre än budgeterat och 9 mnkr högre än föregående år. I regeringens vårproposition föreslås att den reducerade arbetsgivaravgiften för anställda under 26 år upphör. Delårseffekt 2015 innebär ökade kostnader för SU. Statsbidragen föreslås höjas som kompensation, och vi inväntar information kring hur detta kommer att hanteras inom VGR. Inhyrd personal För perioden var behovet av bemanningsföretag fortfarande aktuellt inom flera verksamheter och kostnaden uppgick till knappt 24 mnkr, vilket var 10 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Av kostnaderna avsåg 10 mnkr köp av läkartjänster och 13 mnkr köp av sjukskötersketjänster. Det är framförallt kostnader för köp av sjukskötersketjänster som har ökat markant jämfört med föregående år. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med mars till 66 mnkr, vilket var 16 mnkr högre än budget men 10 mnkr (13,5 %) lägre jämfört med utfallet motsvarande period föregående 11 (13)

17 Dnr SU /2015 år. Budgetavvikelsen på -16 mnkr berodde huvudsakligen på att köpt garantivård inte är budgeterad. Motsvarande överskott återfinns på intäktssidan. Läkemedelskostnader Kostnader (mnkr) för läkemedel för januari - april 2015 jämfört med budget och med föregående år Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Utfall Förändring budget budget % /2014 % Recept % % Rekvisition % % Total % % Den ökade kostnaden - jämfört med budget - kan främst hänföras till neurosjukvården (MSpatienter). Nya, effektiva men dyra preparat men också ett ökat patientunderlag låg bakom den negativa budgetavvikelsen. Även kostnaden för läkemedel inom verksamhetsområde onkologi är högre än budget (varav Tafinlar motsvarar 3 mnkr, något som föll mellan stolarna i VÖK-arbetet och där eventuell ersättning kommer att diskuteras i samband med bokslut 2015) liksom läkemedel mot hepatit C samt blödarmedicin. Fördjupad analys pågår. Material, varor, tjänster mm Fler organtransplantationer har utförts jämfört med förra året samt många svårt sjuka patienter har krävt dyra behandlingar som påverkar materialkostnaderna. Från april har debitering utifrån den nya Serviceöverenskommelsen (SÖK) 2015 gjorts enligt ny styrmodell, vilket inneburit en kostnadsökning för SU på 8 mnkr jämfört med utfall föregående år. Det är också en tydlig trend att vi köper alltmer säkerhetstjänster. Utfallet hittills i år är knappt 3 mnkr, vilket är 1,4 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Orsakerna är den mängd patienter vi vårdar som har en hotbild runt sig. Dels att patienten själv är hotfull/våldsam eller att man befarar hot/våld mot patienten och där även personal kan uppleva risk för hot/våld. Konsulttjänster hade en negativ budgetavvikelse (-7 mnkr), framför allt på grund av pågående utvecklingsprojekt inom värdebaserad vård och värdegrundsarbete. Eget kapital SU har fått tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital under Samtliga medel beräknas användas under 2015 och utfallet ingår i SUs prognostiserade resultat. Åtgärder vid ekonomisk obalans Aktiviteter för att komma i ekonomisk balans innefattar som nämnts ovan bland annat: Fortsatt implementering av produktionsplanering Fortsatt implementering av värdebaserad hälso- och sjukvård Koppla ihop produktions- och bemanningsplanering och effektivisera processerna i styrningen för att skapa mer värde för patienterna Utveckla arbetsmetoder som gör att patientflöden kan underlättas och ge effektivare vård, till exempel överföring från sluten till öppen vård Arbeta för att skapa optimalt flöde av patienter genom sjukhuset och frigöra slutenvårdsplatser och på så sätt klara inflödet från akuten Arbeta för rätt kompetens och rätt bemanning och utveckla workshifting inom verksamheten Utveckla samarbetet ytterligare med primärvården Arbeta med att säkra läkemedelsprocessen Ortopedin upphör med köp av extern operationsresurs 12 (13)

18 Dnr SU /2015 Arbeta med att minska beroendet av bemanningsföretag Minska köp av extern specialistvård inom ögonsjukvården Säkra vikariatstillsättning 13 (13)

19 Bilaga 1 Tabell Prestationer Totalt Januari - april Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget Vårdkategori Utfall Utfall 2014 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,1% ,6% Rikssjukvård Region ,4% 318 3,8% Rikssjukvård Nationell ,4% ,7% SU TOTALT DRG-poäng ,8% ,7% Vårdtillfällen Länssjukvård ,3% ,0% Rikssjukvård Region ,0% -63-1,3% Rikssjukvård Nationell ,9% ,0% SU TOTALT Vårdtillfällen ,3% ,2% Vårddagar Länssjukvård ,9% ,5% Rikssjukvård Region ,4% ,9% Rikssjukvård Nationell ,9% ,8% SU TOTALT Vårddagar ,8% ,3% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,1% 484 9,2% Läkarbesök ,1% ,1% Övriga besök ,3% ,4% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,5% -91-7,0% Läkarbesök ,1% 231 0,1% Övriga besök ,1% ,3% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,5% ,2% Vårddagar ,2% ,5% Läkarbesök ,4% ,1% Övriga besök ,3% ,3% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,6% 62 98,4% Vårddagar ,7% ,9% Läkarbesök ,9% ,7% Övriga besök ,8% ,6% Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr ,8% ,8% Medicinsk rehabilitering vdg ,6% ,9% Barnhabilitering vdg ,2% 44 8,6% Medicinskt utskrivningsklara dagar ,4% ,5% Viktat produktionstal 1) ,3% ,6% Antal digitala kontakter Antal ytterfall Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring

20 Bilaga 1 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - april Vårdkategori Utfall 2015 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2015 Utfall 2014 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,1% ,5% Rikssjukvård Region ,1% 164 2,2% Rikssjukvård Nationell ,5% ,5% SU TOTALT DRG-poäng ,9% ,5% Vårdtillfällen Länssjukvård ,4% ,9% Rikssjukvård Region ,6% -78-1,8% Rikssjukvård Nationell ,7% ,2% SU TOTALT Vårdtillfällen ,3% ,4% Vårddagar Länssjukvård ,3% ,1% Rikssjukvård Region ,4% ,9% Rikssjukvård Nationell ,8% ,7% SU TOTALT Vårddagar ,9% ,3% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,1% 429 8,6% Läkarbesök ,9% ,6% Övriga besök ,8% ,9% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,4% -70-5,7% Läkarbesök ,2% 210 0,1% Övriga besök ,1% ,0% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,8% ,6% Vårddagar ,1% ,1% Läkarbesök ,0% ,7% Övriga besök ,3% ,4% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,5% ,4% Vårddagar ,9% ,4% Läkarbesök ,7% ,0% Övriga besök ,7% ,3% Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr ,5% ,7% Medicinsk rehabilitering vdg ,4% ,6% Barnhabilitering vdg ,9% 4 1,0% Medicinskt utskrivningsklara dagar Viktat produktionstal 1) ,1% 680 0,9% Antal digitala kontakter Antal ytterfall Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring

21 Bilaga 1 Tabell Prestationer Övriga Januari - april Vårdkategori Utfall 2015 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2015 Utfall 2014 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,0% -86-7,5% Rikssjukvård Region ,0% ,7% Rikssjukvård Nationell ,3% ,1% SU TOTALT DRG-poäng ,1% 262 6,5% Vårdtillfällen Länssjukvård ,3% ,1% Rikssjukvård Region ,4% 15 2,6% Rikssjukvård Nationell ,6% -1-0,1% SU TOTALT Vårdtillfällen ,3% ,0% Vårddagar Länssjukvård ,2% ,4% Rikssjukvård Region ,9% 170 6,7% Rikssjukvård Nationell ,3% ,7% SU TOTALT Vårddagar ,5% ,4% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,1% 55 21,1% Läkarbesök ,7% ,2% Övriga besök ,8% -32-2,0% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,7% ,6% Läkarbesök ,3% 21 0,2% Övriga besök ,5% ,7% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,5% ,4% Vårddagar ,4% ,8% Läkarbesök ,5% 65 30,4% Övriga besök ,6% 33 7,2% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,0% 3 53,7% Vårddagar ,8% ,4% Läkarbesök ,4% ,8% Övriga besök ,2% 61 45,2% Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr ,0% ,0% Medicinsk rehabilitering vdg ,0% ,0% Barnhabilitering vdg ,4% 40 78,4% Medicinskt utskrivningsklara dagar ,4% ,5% Viktat produktionstal 1) ,1% ,9% Antal digitala kontakter 816 Antal ytterfall Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring

22 Bilaga 1 Tabell Inkomna remisser Januari - april 2015 och 2014 Antal remisser Förändring Förändring procent Sahlgrenska Universitetssjukhuset % Egen vårdbegäran % BVC % MVC % Skolhälsovård % Företagshälsovård % Privatläkarmott. Se även under PL % Husläkargrupper. Se även under HL % Optiker % Kriminalvårdsanstalt % Övrig sjukvård % Vårdcentraler % Okänt kliniknummer - ifylles manuellt % AL - Allmänläkare % HL - Husläkare % Nya VC (6 siffriga) % PL - Privatläkare % Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler % Inremitterande Klinik inklusive internremisser ,0% Remisser exklusive internremisser ,8% Antal remisser Förändring Förändring procent 01 - Stockholms län ,0% 03 - Uppsala Län ,0% 04 - Södermanlands län ,4% 05 - Östergötlands län ,8% 06 - Jönköpings län ,4% 07 - Kronobergs län ,6% 08 - Kalmar län ,7% 09 - Gotlands län ,9% 10 - Blekinge län ,3% 12 - Skåne län ,5% 13 - Hallands län ,8% 14 - Västra Götalands län ,4% 17 - Värmlands län ,1% 18 - Örebro län ,5% 19 - Västmanlands län ,8% 20 - Dalarnas län ,0% 21 - Gävleborgs län ,8% 22 - Västernorrlands län ,2% 23 - Jämtlands län ,9% 24 - Västerbottens län ,0% 25 - Norrbottens län ,9% Övriga ,9% Totalt ,0% Övriga regioner och landsting ,0% Antal remisser Förändring Förändring % 20 - Vidarebefodrad ,0% 10 - Bokade + Obokade ,5% Totalt remisser ,8%

23 Bilaga 2 Ledtider på SUs akutmottagningar Nedan redovisas väntetider till akutmottagningarna på SU. Resultat för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset särredovisas. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer konstant över tid. Infektionsakuten har sedan införandet av remisstvång ett lägre antal sökande. Antal besökande vid SUs akutmottagningar i jämförelse med motsvarande period förgående år. Utfall ackumulerat för perioden april 2014 april 2015/2014 Differens (antal) 2015/2014 Differens (%) Östra % DSBUS % Mölndal % Sahlgrenska % Totalt % Under april 2015 besökte personer någon av akutmottagningarna. Det är 304 fler besökande jämfört med april Ledtider vid akutmottagningarna i jämförelse med motsvarande månad förgående år. Utfall ackumulerat för månaden. Avser 90 % av sökande april 2014 april 2015/2014 Differens (antal) TTT 62 min 36 min 26 min TTL 349 min 303 min 46 min TGT 08:23 07:28 00:55 Not: Mål 2015 för 90 % av patienter TTT: 10 minuter; TGT 4 timmar och 60 % av patienterna TTL. Vad gäller tiden till triage (TTT) redovisas en spridning på minuter mellan akutmottagningarna. Kortast var väntetiden på akutmottagningen Östra (21 minuter) och längst på akutmottagningen på Sahlgrenska (97 minuter). Kortast var väntetiden till läkare (TTL) på DSBUS med 265 minuter och längst väntade patienterna på Sahlgrenska med 499 minuter. Kortaste totala genomloppstiden (TGT) hade DSBUS (5 h 39 min) och akutmottagningen på Sahlgrenska var längst (11 h 37 min). Redovisning per indikator per typ av patient (grön- och gultriagerade), över tid Nedan redovisas mer detaljerad information om väntetider avseende akutmottagning. Tid till läkare (TTL) och total genomloppstid (TGT) redovisas på två sätt: inklusive respektive exklusive patienter som har bedömts ha ett sjukdomstillstånd som kan vänta utan risk (så kallade grönoch blåtriagerade). Om man exkluderar de grön-/ blåtriagerade patienterna vid beräkning av tid till 1 (5)

24 Bilaga 2 läkare blev väntetiden 7 minuter längre och den totala genomloppstiden 22 minuter längre. Andelen grön-/blåtriagerade patienter motsvarade 41 % av de triagerade akutsökande. Tid till triage I genomsnitt väntade patienterna 24 minuter på en första bedömning (median 14 minuter). Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 44 %. Tid till triage. SUs akutmottagningar. Avser 90:e percentilen Minuter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Målvärde Not: Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april Juli okt jan april Not: Resultat för första bedömningen redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Det regionala målvärdet är 10 minuter även Tid till läkare I genomsnitt väntade patienterna 154 minuter på att få träffa läkare (median 107 minuter). Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 31 %. 2 (5)

25 Bilaga 2 Tid till läkare. SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen, Minuter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Målvärde Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar Målet för 2015 är att 60 % av patienterna ska träffa läkare inom 60 minuter. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april Juli okt jan april Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter (5)

26 Bilaga 2 Andel gultriagerade patienter som träffade läkare inom 120 minuter % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj Juni Juli aug sept okt nov dec jan feb mars april Total genomloppstid I genomsnitt var den totala genomloppstiden 4 timmar och 9 minuter (median 3 timmar och 24 minuter). Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 59 %. Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen av patienterna Minuter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Målvärde Not: Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; timmar 4 (5)

27 Bilaga 2 Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för akutmottagningar % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april Juli okt jan april Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år I realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar (5)

28 Punkt 6

29

30

31

32 Samordnad vårdplanering för sjuka äldre Dnr: Rev Genomförd av: Revisorerna i Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Behandlad av Revisorskollegiet den 24 mars 2015

33 Samordnad vårdplanering för sjuka äldre granskning i samverkan mellan revisorerna i Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Sjukhus Kommun Primärvård Äldreomsorg Biståndsbeslut SoL Hemtjänst Korttidsplats Särskilt boende Hemsjukvård HSL Medicinskt ansvarig läkare Sjuksköterska Sjuksköterska Rehabilitering

34 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE 2 Innehåll Inledning och läsanvisning 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Utgångspunkter i granskningen 6 Syfte och revisionsfrågor 6 Metod, urval och avgränsning 6 Revisionskriterier 7 Organisation och arbetssätt 8 Beskrivning av den samordnade vårdplaneringsprocessen 8 Organisation och arbetssätt vid de granskade enheterna 9 Resultat av granskningen 11 Inskrivning på sjukhus 11 Kallelse från sjukhus till kommun och primärvård 12 Vårdplanering mellan sjukhus, kommun och primärvård 14 Utskrivning från sjukhus 16 Bedömning 19 Parterna följer inte gällande författningar och rutiner för vårdplaneringen 19 Kallelse och underlag till vårdplaneringen är ofullständig 20 Innehållet i vårdplanen är bristfälligt 20 Informationsöverföringen mellan parterna fungerar inte tillfredsställande 20 Intern styrning och kontroll 21 Utskrivningsklara patienter blir i ökad utsträckning kvar på sjukhuset 21 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 22 Bilaga Beskrivning av revisionskriterierna 24 GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

35 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE 3 Inledning och läsanvisning Rapporten Samordnad vårdplanering för sjuka äldre är resultatet av en granskning i samverkan mellan revisorerna i Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Rapporten blev klar den 24 mars Till rapporten finns också ett rapportsammandrag. Rapporten handlar om den samordnade vårdplaneringen mellan region och kommun vid utskrivning av sjuka äldre från sjukhus. Vi har gemensamt granskat styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Primärvårdsstyrelsen och stadsdelsnämnderna Centrum och Östra Göteborg. Disposition Vi inleder med en sammanfattning av vad vi har granskat och vad vi har kommit fram till. Därefter beskriver vi bakgrunden till granskningen och redogör för syfte, metod och de revisionskriterier som ligger till grund för våra bedömningar. På sidorna 8-10 följer en beskrivning av organisation och arbetssätt. Därefter på sidorna följer resultatet av granskningen. Sist i rapporten, på sidorna 19-23, redovisar vi våra bedömningar och rekommendationer. Stadsrevisionen i Göteborgs Stad Rapporten, med diarienummer 207/14, och rapportsammandraget finns tillgängliga på kommunens hemsida 1. Om du vill prenumerera på stadsrevisionens rapporter, kontakta oss gärna på e-post stadsrevisionen@stadsrevisionen.goteborg.se eller på telefon Västra Götalandsregionens revisionsenhet Rapporten, med diarienummer 42/2014, och rapportsammandraget finns tillgängliga på regionens hemsida 2. Om du vill ta del av regionens rapporter, kontakta oss gärna på e-post revision@vgregion.se eller på telefon GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

36 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE 4 Sammanfattning Stadsrevisionen i Göteborg och Västra Götalandsregionens revisorer har tillsammans granskat den samordnade vårdplaneringen för sjuka äldre. Vid utskrivning från sjukhus kan patienten vara i behov av fortsatta sjukvårdsinsatser från primärvård, hemsjukvård eller social omvårdnad i form av till exempel hemtjänst eller korttidsboende. Vård- och omsorgsinsatserna ska samordnas mellan regionen och kommunen. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunen och regionen säkerställer att den enskilde i samband med utskrivning från sjukhus till primärvård och kommun får en samordnad och sammanhållen vårdkedja i enlighet med gällande regelverk och om den interna styrningen och kontrollen varit tillräcklig. I granskningen ingår styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Primärvårdsstyrelsen och stadsdelsnämnderna Centrum och Östra Göteborg. Granskningen visar att det finns brister. Nedan redogör vi för de viktigaste iakttagelserna och bedömningarna. Efterlevnad av författningar och rutiner Granskningen visar att gällande författningar och rutiner inte följs. Granskningen visar även att parterna inte deltar aktivt i alla delar i vårdplaneringen. Som exempel kan nämnas att kommun och sjukhus inte alltid deltar med personal med rätt kompetens och att vårdcentralerna i praktiken inte deltar i vårdplaneringsmötena. Vidare har vi i granskningen konstaterat att parterna inte håller sig till de olika tidsgränser som gäller för de olika delarna i processen. Kallelse och underlag till vårdplanering. Det är vidare vår bedömning att de kallelser och underlag till vårdplanering som skickas från sjukhus till primärvård och stadsdelarna är ofullständiga och därmed riskerar vårdplaneringsprocessen att fördröjas i onödan. Informationen i dessa dokument är kortfattad och saknar till exempel information om den enskildes situation och vilka vårdinsatser som sjukhuset genomfört. Innehåll i vårdplan Innehållet i vårdplanen uppfyller inte de krav som ställs i gällande författningar och rutiner. Det går inte alltid att utläsa vilka behov av insatser den enskilde har efter utskrivning från sjukhuset, vem som ansvarar för insatserna samt hur och när de ska följas upp. Informationsöverföring I granskningen konstaterar vi brister i informationsöverföring som resulterar i ofullständiga kallelser, bristfälliga vårdplaner, sen utskrivningsinformation samt kompletterande information som måste ges muntligt. Brister som inte är tillfredsställande ur patientsäkerhetssynpunkt. Intern styrning och kontroll Den interna styrningen och kontrollen av vårdplaneringsprocessen bör stärkas. De brister vi sett i granskningen visar att den interna kontrollen varit otillräcklig. Utskrivningsklara patienter på sjukhus Statistik visar att antalet utskrivningsklara patienter som blir kvarliggande på sjukhuset har ökat kraftigt under år För att kunna ge den enskilde en god och sammanhållen vård och omsorg är det angeläget att undvika onödig vistelse på sjukhus så längt det är möjligt. Stadsrevisionen i Göteborg lämnar två rekommendationer till stadsdelsnämnden Centrum och två rekommendationer till stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Revisorerna i Västra Götalandsregionen lämnar två rekommendationer till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och tre rekommendationer till Primärvårdstyrelsen. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN