Handlingar. onsdag den 24 juni till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset onsdag den 24 juni

2 KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Datum: Torsdag den 1 september 2011 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: cirka FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum (2) 1. Mötets öppnande Fastställande av föredragningslista 3. Val av justeringsperson 4. Patientsäkerhet och avvikelser Christina Raner, Mats Tullberg Kommentarer till aktuella händelser Kaffe Rapporter från styrelsens ledamöter Information: Patientsäkerhetskulturmätning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ing-Marie Bergbrant, Christina Raner 8. TU: Månadsrapport juli Eva Arrdal, 9. Information: Ledtider vid akutmottagningarna Jan Eriksson, Birgitha Archenholtz, Levi Siljemyr 10. Information: Balanserat styrkort, vårdöverenskommelse och budget 2012 Eva Arrdal, Ing-Marie Bergbrant Bilaga Bilaga Lunch TU: Strategiska utrustningsinvesteringar 2012 Lennart Ring 12. TU: Strategiska fastighetsinvesteringar vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Lennart Ring 13. TU: Ny datortomograf till Sahlgrenska sjukhuset Lennart Ring 14. Information: Byggnadstekniska problem Nya vårdbyggnaden, Sahlgrenska sjukhuset Lennart Ring 15. Information: Framtidens hälso- och sjukvård Jan Carlström Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 Sammanträdesdatum (2) Kaffe Framtidens utmaning - välfärdens långsiktiga finansiering. Information om SKLrapport Jan Eriksson 17. Tema: Forskning och näringsliv Lars Grip, Michael Nilsson 18. Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegationsbeslut Bilaga Bilagor 19. Övriga frågor 20. Mötets avslutande

4 Patientsäkerhetskulturmätning Sahlgrenska Universitetssjukhuset maj 2011 Bakgrund - instrumentet AHRQ (Agency for Healthcare Research and Quality, USA) utvecklade under 2006 ett frågeformulär för mätning av säkerhetskultur i vården Är den enkät som förordas i Sverige Christina Raner

5 Bakgrund Enkäten ingår i den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet genom att identifiera angelägna förbättringsområden Christina Raner Undersökningsprocessen - Enkäten skickades ut med e-post - En första påminnelse efter en vecka - En andra påminnelse efter ytterligare en vecka Christina Raner

6 Kommentarer till svarsfrekvens Enkäten vände sig bara till direkt vårdande personal Samma enkät hade skickats till flera verksamheter, som del i ett forskningsprojekt, innan vi visste att denna enkät skulle genomföras, därav antalet utskickade enkäter Christina Raner Svarsfrekvens Antal Procent Totalt utskickade % Svarande ,6% Bortfall från urval 603 Vill ej delta 51 Ej returnerade ,4% Korrigerad svarsfrekvens 54,2% Christina Raner

7 Formuläret - 53 frågor med 8 bakgrundsfrågor, kommentarer kunde bifogas - Femgradiga svarsskalor: Stämmer mycket bra. stämmer inte alls - Enkäten återspeglar 15 olika dimensioner (= varje eker i spindeldiagrammet), som på olika sätt är en del av säkerhetskulturen - Varje dimension består av resultaten från 1-4 frågor i formuläret Christina Raner Sahlgrenska Universitetssjukhusets resultat våren 2011 Benägenhet att rapportera händelser 100 Information och stöd till personal vid negativ händelse Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Självskattad patiensäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Samarbete mellan vårdenheterna Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet 70 Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur Återföring och kommunikation kring avvikelser Christina Raner

8 Resultat - dimensionerna Värde Benägenhet att rapportera Sammantagen Självskattad patientsäkerhetsnivå Närmaste chefs agerande kring Lärande organisation händelser säkerhetsmedvetenhet patientsäkerhet SU Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Område 6 Christina Raner Resultat - dimensionerna Samarbete inom vårdenheten öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Icke straff-och skuldbeläggande kultur Arbetsbelastning och personaltäthet SU Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Område 6 Christina Raner

9 Resultat - dimensionerna Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar av patienter och information Information och stöd till patient Information och stöd till personal SU Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Område 6 Christina Raner Tolkning av svaren på frågorna Varje fråga är en del i en dimension Hög siffra på värde innebär att patientsäkerheten är bra oavsett hur frågan är formulerad, sista frågan på nästa sida t.ex. innebär att man svarat stämmer inte alls Hög siffra på värde är bra, låg siffra = förbättringsområde Christina Raner

10 Tio i topp resultat,frågor - På vår vårdenhet stöttar personalen varandra - Inom vårdenheten behandlar personalen varandra med respekt - Personalen säger, utan att tveka ifrån, om det ser något som kan påverka vården av patienten - På den här vårdenheten diskuterar vi hur vi ska undvika att fel inträffar igen - Vi använder personal från bemanningsföretag/tillfällig personal mer än vad som är bra för vården av patienterna värde forts. Christina Raner forts Tio i topp resultat, frågor värde - När det är mycket arbete som måste utföras snabbt arbetar vi tillsammans som team för att få arbetet avklarat - Min närmaste chef låtsas inte om de säkerhetsproblem som uppträder om och om igen - Personalen vågar ställa frågor när något inte verkar stå rätt till - Vi informeras om de misstag som görs inom vår vårdenhet - Vi arbetar aktivt för att förbättra patientsäkerheten Christina Raner

11 Tio i botten resultat, frågor - Saker och ting "faller mellan stolarna" då patienten överförs från en vårdenhet till annan -Sjukhusledningen eller motsvarande verkar endast intressera sig för patientsäkerhet när en negativ händelse har inträffat - Vårdenheterna inom sjukhuset eller motsvarande kan inte samverka på ett bra sätt - Sjukhusledningen eller motsvarande har skapat ett arbetsklimat som främjar patientsäkerheten - Sjukhusledningen eller motsvarande agerande visar att patientsäkerhet har högsta prioritet värde Christina Raner forts Tio i botten resultat, frågor - Vi arbetar under hård press och försöker utföra alltför mycket, alltför snabbt - Problem uppstår ofta vid informationsutbytet mellan vårdenheterna - När ett misstag inträffar som inte kan skada patienten, hur ofta rapporteras det? - Vi har tillräckligt med personal för att klara arbetsbelastningen - När vi har infört förändringar för att förbättra patientsäkerheten utvärderar vi deras effektivitet värde Christina Raner

12 Hur går vi vidare? Workshop 29 aug. Östraaulan, då enkätföretaget lär ut hur man tar fram resultatet för egna verksamheten, t.ex. avd Fortlöpande diskussion i vår arbetsgrupp om hur man arbetar med resultaten Rapportering av handlingsplan 1 nov Deltagande i enkäten framgent? Årligen är sjukhusledningens beslut Christina Raner

13 Punkt Dnr SU /2011 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Månadsrapport juli 2011 Det totala antalet patienter som väntat i mer än 90 dagar på första besök eller behandling var i juli (2 334 per juni) vilket var 316 (14 %) fler jämfört med juni Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på första besök var i juli 1 035, vilket var 44 (4 %) fler jämfört med juni. Måluppfyllelsen för första besök var 89 % i juli vilket var lägre jämfört med juni (91 %). Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling var i juli vilket var 272 (20 %) fler jämfört med juni. Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling (alla behandlingar) var 71 % i juli vilket var lägre jämfört med i juni (72 %). Ledtiderna vid akutmottagningarna avseende tid till läkare och total genomloppstid var kortare i juli i jämförelse med samma månad 2010, trots ett ökat inflöde av patienter. Tid till triage var 21 minuter i juli vilket var 3 minuter kortare än i juni, och 4 minuter kortare än i juli förra året. Tid till läkare var 239 minuter i juli, 16 minuter kortare jämfört med juni, och 65 minuter kortare än i juli förra året. Den totala genomloppstiden var 7 timmar och 4 minuter i juli, 19 minuter kortare jämfört med juni, och 24 minuter kortare än i juli förra året. Den totala vårdproduktionen var per juli 2,7 % över budget (per juni 3,8 %) och 1,1 % över utfallet motsvarande period föregående år (per juni 1,4 %). Antalet månadsanställda var i juli ( i juni 2011). Minskningen jämfört med juni 2011 förklaras framförallt av färre tillsvidareanställda. Jämfört med 2010 hade antalet månadsanställda ökat med 84 personer, vilket i huvudsak förklaras av ett större antal föräldralediga. Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 5,41 % i juli (5,72 % i juni). Den ackumulerade avvikelsen från budget per juli var minus 16,0 mnkr. Det ekonomiska resultatet var minus 100,4 mnkr att jämföra med det budgeterade resultatet om minus 84,4 mnkr, inkl användning av eget kapital. Sahlgrenska Universitetssjukhusets prognostiserade avvikelse från budget 2011 är 0. Det innebär ett ekonomiskt resultat om minus 147,8 mnkr, vilket finansieras med budgeterad användning av eget kapital i enlighet med godkännande av regionstyrelsen. Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta att godkänna månadsrapporten för juli 2011 att förklara protokollet under denna paragraf omedelbart justerat Sahlgrenska Universitetssjukhuset Jan Eriksson Sjukhusdirektör Eva Arrdal Ekonomi- och marknadsdirektör

14 Månadsrapport juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Denna månadsrapport är sjukhusdirektörens förslag till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Styrelsen behandlar rapporten

15 Dnr SU 312-9/2011 Innehåll 1. Patientperspektivet Processperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet...16 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Tillgänglighet och vårdgaranti Ledtider vid akutmottagningarna Prestationsredovisning Redovisning av fakturering per HSN Redovisning av externa vårdintäkter/landsting Beläggningsstatistik Områdesnivå Utlokaliserade patienter Kommentar Radiologi Sahlgrenska Kösituationen 2

16 Dnr SU / Patientperspektivet Följsamhet till basala kläd- och hygienregler Följsamheten till basala hygien- och klädregler är en av hörnstenarna för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). I juli var följsamheten till basala hygienregler 94 % (97 i juni) och till klädreglerna 97 % (95 % i juni). Följsamheten för motsvarande månad föregående år var 93 % för hygienregler och 96 % för klädregler. Rapporteringsfrekvensen var 88 % i juli jämfört med 91 % i juni, beroende på årets semesterplanering, och att vissa avdelningar varit stängda. För att undvika en liknande situation nästa sommar, kommer rapporteringsrutinerna ses över för att säkerställa att vikarier med ansvar för rapportering under semesterperioden utses. Följsamhet till basala hygien- och klädregler SU 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Basala hygienregler Klädregler 30% 20% 10% 0% jan- 10 feb- 10 mar- 10 apr- 10 maj- 10 jun- 10 jul-10 aug- 10 sep- 10 okt- 10 nov- 10 dec- 10 jan- 11 feb- 11 mar- 11 apr- 11 maj- 11 jun- 11 jul-11 Vårdplatsbeläggning Vårdplatsbeläggningen var i juli 95 % (94 % i juni). Vårdplatsbeläggningen bör inte överskrida 90 % i snitt över en period eftersom flexibilitet och beredskap då bedöms begränsas vilket kan innebära risker ur patientsäkerhets-, och arbetsmiljösynpunkt. Under 2011 har beläggningsgraden varierat kring värdet 92 % med 89 % och 95 % som lägsta respektive högsta värde. Månadens resultat ligger sannolikt inom ramen för den normala variationen, i förhållande till medelvårdtid och inläggningar. Efter sommarperioden kommer en särkskild uppföljning av sommarsituationen inklusive beläggningssituationen mer i detalj att göras. Sommarrapporten kommer i särskild ordning redovisas för styrelsen. 3

17 Dnr SU /2011 Tabell: Vårdplatsbeläggning vid SU. Avser perioden januari juli ,0% 95,0% 94,0% 95,3% 93,3% 94,0% 95,0% Procent 93,0% 92,0% 91,0% 90,0% 91,6% 92,0% 89,5% Procent 89,0% 88,0% 87,0% 86,0% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Månad Antal utlokaliserade patienter En utlokaliserad patient vårdas på vårdplats utanför ansvarigt verksamhetsområde, som lånat en vårdplats av ett annat verksamhetsområde. Ansvaret för patienten finns kvar på den verksamhet som lånar vårdplatsen, vad gäller vård och genomförande av läkarronder. Antal utlokaliserade patienter vid SU var lägre i juli jämfört med föregående månader Tabell: Antal utlokaliserade patienter vid SU. Avser perioden januari juli Antal lånade Antal lånade 50 0 Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Datum Not: Värdet på utlokaliserade patienter överskattar det faktiska antalet utlokaliserade patienter. Det systematiska felet är konstant över tid varför det finns ett värde att följa. Det är därmed möjligt att analysera variationer över tid. Se rapportens bilagor för mer detaljerad information. 4

18 Dnr SU / Processperspektivet Tillgänglighet och vårdgaranti I denna rapport inklusive bilaga presenteras en sammanställning av det antal patienter som väntat på förstabesök eller behandling i mer än 90 dagar. Fokus är resultaten från och med september 2010, då betydande förändringar i uppföljningen av vårdgarantin genomfördes. För mer information om förändrade mätmetoder och mer detaljerad information om väntetider, se rapportens bilaga om tillgänglighet och vårdgarantin. Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat på första besök eller behandling i mer än 90 dagar, per juni och juli Exklusive patientvald väntan Väntande >90 dagar Måluppfyllelse 4 Första besök/behandling Kategori första besök 2 /behandling 3 Juli Juni Förändring juli/juni Totalt väntande i juli per kategori Juli Juni 28 mottagningar (första besök) % 91% 40 specificerade behandlingar % 80% Övriga behandlingar/operationer* % 67% Totalt väntande Koloskopi % 83% Gastroskopi % 74% 1) För historik, se bilaga 1a. 2) Förstabesök till ett urval av 28 mottagningar följs upp. 3) Särredovisning av 40 specifika behandlingar p.g.a. att särskild nationell och regional uppföljning av dessa sker. 4) Måluppfyllelsen i maj var följande: Första besök 92 %; 40 behandlingar: 83 %; Övriga behandlingar: 71 %; Koloskopi 94 %; Gastroskopi 82 %. Det totala antalet patienter som väntat i mer än 90 dagar på första besök eller behandling var i juli (2 334 per juni) vilket var 316 (14 %) fler jämfört med juni Måluppfyllelsen avseende första besök till mottagning var 89 % i juli vilket var lägre jämfört med i juni (91 %). Måluppfyllelsen för operation eller behandling var 71 % vilket var lägre i jämförelse med i juni (72 %). Mätningen omfattar alla patienter som väntade på operation eller behandling oavsett diagnos eller typ av operation eller behandling. Se bilaga 1 för mer detaljerad information om mätmetoder och väntetider. Måluppfyllelse förstabesök Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på första besök var i juli 1 035, vilket var 44 (4 %) fler jämfört med juni. Måluppfyllelsen för första besök var 89 % i juli vilket var lägre jämfört med juni (91 %). De långa väntetiderna fanns i huvudsak, liksom tidigare, inom ortopedi och ögonsjukvård. Måluppfyllelse behandling Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling var i juli vilket var 272 (20 %) fler jämfört med juni. Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling (alla behandlingar) var 71 % i juli vilket var lägre jämfört med i juni (72 %). Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på en av de 40 specificerade behandlingarna var 113 fler jämfört med juni. Måluppfyllelsen i juli var 76 % vilket var lägre jämfört med i juni (80 %). 5

19 Dnr SU /2011 Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på alla övriga behandlingar var i juli (16 %) fler jämfört med juni. Måluppfyllelsen för övriga behandlingar var 69 % i juli vilket är högre jämfört med juni (67 %). Inom BUP uppnåddes, liksom tidigare, vårdgarantimålet till hundra procent avseende förstabesök samt besök till fördjupad behandling. Tre patienter hade väntat över garantitiden till fördjupad utredning inom BUP. Problemet med långa väntetider till behandling fanns inom specialiteter främst inom ortopedi, ögonsjukvård, ablationer inom hjärtsjukvård, neurokirurgi samt plastikkirurgi och handkirurgi. Externa vårdgivare anlitades för att minska väntetiderna inom bland annat ortopedi, ögon, handkirurgi och behandling vid sömnapné. Under sommaren hade sjukhuset reducerad verksamhet inom operation och intensivvård vilket inneburit att operationer utfördes framför allt inom den imperativa kirurgin. Ökningen av antal väntande över 90 dagar skedde inom plastikkirurgi, bröståteruppbyggnad efter tumöroperationer och operationer av överskottshud efter obesitasoperationer samt inom höftledsoperationer och ryggkirurgi. Antalet väntande över 90 dagar var i juli 435 vilket var 365 (46 %) färre jämfört med juli Måluppfyllelsen för de specifika behandlingarna var 76 % i juli vilket var högre jämfört med 69 % i juli förra sommaren. Trots anlitande av externa vårdgivare kvarstår långa väntetider inom samma verksamheter som tidigare. Sjukhuset fortsätter att köpa vård för att vårdgarantin i den omfattning det finns externa vårdgivare att anlita. Tillgången på externa vårdgivare med rätt kompetens är starkt begränsad inom regionvårdsspecialiteterna t.ex. plastikkirurgi, neurokirurgi och handkirurgi. Inom bland annat dessa områden råder också nationell brist på specialister. Arbetet med införande av förbättrad produktionsplanering för mer effektivt nyttjande och balansering av den egna kapaciteten fortgår. Rekrytering pågår av fler logistiker och därmed kommer fler verksamheter under hösten kunna påbörja införandet av SUs metod för huvudplanering. Måluppfyllelse koloskopi och gastroskopi Måluppfyllelsen avseende väntetider för koloskopier och gastroskopier följs särskilt (se särredovisning i ovanstående tabell). Antalet patienter som väntat på en koloskopi i mer än 90 dagar var 71 (82 %) fler i juli jämfört med juni. Till gastroskopi ökade antalet patienter som väntat mer än 90 dagar i juli med 39 (32 %) jämfört med juni. Under perioden var verksamheten reducerad och endast akuta skopier utfördes. Vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer Uppföljning av den regionala vårdgarantin vid välgrundad misstanke om cancer sker löpande. Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn ska specialistläkarbesök erbjudas patienterna inom 2 dagar räknat från remissens ankomstdatum. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på längst 14 dagar. Vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer: Antal inkomna remisser och andel patienter som erbjudits vård inom den regionala vårdgarantin juni och juli 2011 Antal inkomna remisser avseende välgrundad misstanke om cancer Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Specialitet Juli Juni Juli Juni Allmän kirurgi % 91% Gynekologi % 89% Hudsjukvård % 93% 6

20 Dnr SU /2011 Lungmedicin % 91% Urologi % 100% Öron-näs-hals % 89% Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU för konsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning, vilket förklarar att ingen patient hade väntat mer än två dagar inom barn- och ungdomssjukvården. Inom hud- och könssjukvården fick 19 patienter besökstid inom garantitiden 14 dagar. Resterande två patienter hade fått besökstid inom 19 dagar. Inom lungsjukvården fick 15 patienter besökstid inom garantitiden 14 dagar. Resterande en patient hade fått besökstid inom 16 dagar. Inom urologin fick 31 patienter besökstid inom garantitiden. Resterande en patient hade fått besökstid inom 15 dagar. Inom öron-näs-halssjukvården fick 33 patienter besökstid inom garantitiden 14 dagar. Resterande två patienter fick en besökstid inom 15 dagar. Måluppfyllelse vårdgarantin I diagrammet nedan redovisas måluppfyllelsen för förstabesök och operation/behandling perioden september 2010 till juli Måluppfyllelse vårdgarantin september juli Redovisningen av förstabesök och operation/behandling från februari 2011 är exklusive patientvald väntan, i procent Procent sept okt nov dec jan febr mars april maj juni juli Förstabesök Operation/behandling Not: Resultaten är från och med februari 2011 är ej jämförbara med tidigare resultat, p.g.a. förändrade mätmetoder. Tidigare redovisning är inklusive s.k. patientvald väntan. SUs redovisning är i enlighet med regionens redovisningsprinciper. Se rapportens vårdgarantibilaga för mer detaljerad information. 7

21 Dnr SU /2011 Ledtider vid akutmottagningarna Under juli 2011 besökte totalt personer någon av akutmottagningarna på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset. Det var drygt färre än i juni 2011 och knappt 500 fler än i juli Det innebar i genomsnitt 451 personer per dag vilket var 11 % färre än i juni och 3 % fler än i juli I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultat mäts separat. Ledtiderna inom de enskilda akutmottagningarna redovisas i rapportens bilagor. Tid till triage Målet för tid till triage (TTT) 2011 är att 90 % av de sökande ska ha genomgått en första bedömning inom 10 minuter. 90 % av patienterna var bedömda inom 21 minuter vilket var 3 minuter kortare än i juni, och 4 minuter kortare än juli förra året. I genomsnitt tog det 8 minuter (median 4 minuter) till en första bedömning. Tid till triage för patienter vid SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen. Perioden avser 2010 och minuter jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 71 %, vilket var en högre andel än i juni, se följande diagram. 8

22 Dnr SU /2011 Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar. Perioden 2010 jämfört med Resultat för första bedömning redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Det regionala målvärdet var 10 minuter även Tid till läkare Målet för tid till läkare (TTL) 2011 är att 90 % av patienterna ska ha träffat läkare inom 60 minuter. Tid till läkare var i juli 239 minuter för 90:e percentilen, vilket var 16 minuter kortare än i juni och 65 minuter kortare än i juli Tid till läkare för patienter vid SUs akutmottagningar 2009, 2010 och Avser 90 percentilen minuter jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 49 %, se diagram. 9

23 Dnr SU /2011 Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar. Perioden % 90% 80% 70% 60% 50% TTL 60 min 40% 30% 20% 10% 0% jan 09 feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 10 feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 11 feb mars april maj juni Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter Total genomloppstid Målet för total genomloppstid (TGT) 2011 är att 90 % av patienterna ska ha lämnat akuten inom 4 timmar. Den totala genomloppstiden var i juli 7 timmar och 4 minuter för 90:e percentilen, vilket var 19 minuter kortare än i juni och 24 minuter kortare än i juli I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 29 minuter (median 2 timmar och 51 minuter). juli 10

24 Dnr SU /2011 Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar, 2011 i jämförelse med 2009 och Avser 90 percentilen av patienterna. Perioden timmar jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; 2011: 4 timmar Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 67 %. Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för akutmottagningar. Perioden % 90% 80% 70% 60% 50% TGT 4 tim 40% 30% 20% 10% 0% jan 09 feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 10 feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 11 feb mars april maj juni Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år I realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar juli 11

25 Dnr SU /2011 Sammanfattning Antalet patienter som under perioden januari-juli 2011 besökte någon av SUs mottagningar var cirka (7 %) fler än under samma period förra året. Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus står för den största ökningen, 10 %, akutmottagningen på Mölndals sjukhus 9 %, akutmottagningen Östra 7 % och akutmottagningen Sahlgrenska 2 %. Trots fler patienter var tid till triage, tid till läkare och den totala genomloppstiden kortare jämfört med juli månad Barnakuten var närmast till att uppnå något av målen. 87 % av patienterna lämnade akutmottagningen inom 4 timmar. Ledtiderna för perioden påverkades av semestersituationen. På Sahlgrenska akuten har man haft bemanningsproblem när det gäller sjuksköterskor. Östra har av och till haft vårdplatsbrist, vilket har påverkat ledtiderna på akuten negativt då patienter har fått vänta på inskrivning till vårdavdelning. Prestationer Den totala vårdproduktionen var per juli 2,7 % över budget (per juni 3,8 %) och 1,1 % över utfallet motsvarande period föregående år (per juni 1,4 %). Vårdproduktionen för patienter från VGR var per juli 2,7 % över budget (per juni 4 %) och 0,6 procent högre jämfört med perioden föregående år (per juni 1 %). Vårdproduktionen för utomregionala patienter var per juli 3,1 % högre än budgeterat (per juni 1,7 %) och 6,1 % högre än utfallet för motsvarande period föregående år (per juni 6,8 %). För detaljerad information om vårdvolymer se rapportens prestationsbilaga (avseende tabeller). SUs vårdproduktion för perioden januari-juli Resultat baserat på regionens sammanvägda prestationstal 1 januari- juli 2010 och 2011 Viktat Perioden totalt Förändring utfall Diff utfall 11- budget 11 produktionstal Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR ,6% ,7% Övriga ,1% 298 3,1% SU TOTALT ,1% ,7% Ytterligare information om prestationsvolymer återfinns i bilaga 2. Där finns även detaljerad information om vård till patienter från övriga landsting och regioner. Utfallet beror bland annat på: - att besöken till sjukhusets akutmottagningar per juli hade ökat med 7 % (8 % per juni) jämfört med motsvarande period förra året. Ökningen av antalet besök bidrar till att fler patienter skrivs in till slutenvården samt även en ökning av antalet patienter som kommer till ett efterföljande besök i öppenvården. - att antalet remisser från VG-Primärvård inklusive egen vårdbegäran hade ökat. - att antalet utförda transplantationer januari juli har ökat med 46 i jämförelse med föregående år, vilket bidrar till en ökning i den somatiska slutenvården men även fler efterföljande besök i öppenvården. 12

26 Dnr SU /2011 Transplantationssjukvård I förhållande till föregående år har det utförts fler transplantationer under perioden januari-juli 2011 både för patienter från VGR och patienter från andra landsting och regioner. Främst ökade antalet njur- och levertransplantationer. Tillgången på organ har ökat under Antalet transplantationer som genomfördes januari-juli 2011 fördelat per organ, med uppgift om differens i jämförelse med basvolym. Resultat för patienter från Västra Götaland respektive andra regioner/landsting. Jämförelse med motsvarande period Typ av organ Jan-juli 2011 Patienter från Västra Götaland Utomläns patienter Totalt jan- juli helår jan-juli jan-juli jan-juli Basvolym helår 2011 jan-juli 2010 Hjärta Lungor Njure Lever Övriga Summa

27 Dnr SU / Medarbetarperspektivet Antal anställda Antal anställda, avser juli 2010 och 2011 Anställda per anställningsform Period 2011 Period 2010 Antal Kvinnor Män Antal Kvinnor Män % % % % Tillsvidareanställd ,5 17, ,7 17,3 Visstidsanställd ,7 20, ,6 18,4 Timavlönad ,9 27, ,0 29,0 Summa ,6 18, ,9 18,1 Antalet månadsanställda var i juli Det var 24 färre än i juni 2011 och 84 fler än i juli Minskningen jämfört med juni 2011 förklaras framförallt av färre tillsvidareanställda. Ökningen jämfört med juli 2010 består av fler visstidsanställda i huvudsak beroende på ett större antal föräldralediga. Antalet månadsanställda 2011 har för jämförbarhet justerats med -3 visstidsanställda som finansieras med det särskilda anslaget för omställning. Antalet timanställda har ökat något under Arbete utfört av timanställda till och med juli motsvarade 420 heltider (arbetad tid delat med 165) vilket var 18 fler än i juni 2011 och 6 färre än i juli I juni 2011 var det 617 fler månadsanställda än i maj Ökningen består uteslutande av visstidsanställda semestervikarier. De tillsvidareanställda minskade samtidigt med 44. Ökningen finns bland samtliga kategorier men består mest av sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Antalet arbetade timmar Antalet arbetade timmar var till och med juli cirka timmar (0,1 %) färre än efter samma period Under perioden januari-juli 2011 var det en vardagar mindre än under motsvarande period Med justering för detta har det varit en ökning med omkring timmar (0,3 %) som i huvudsak beror på ett större antal anställda samt mer arbetad övertid. Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr, avser januari-juli Period 2011 Period 2010 Helår 2010 Läkare Sjuksköterskor Övriga kategorier Totalt Sjukhuset använde under perioden januari-juli 2011 bemanningsföretag till en kostnad av 50,3 mnkr (44,4 mnkr jan-juni), vilket var 17,6 mnkr mer än motsvarande period föregående år. De yrkeskategorier som hyrdes in genom bemanningsföretag var huvudsakligen läkare inom psykiatri, radiologi, obstetrik, anestesi, ortopedi och ögon. Dessa motsvarar cirka 94 % eller 47 mnkr av kostnaden. Inom samtliga ovanstående läkarspecialiteter ökade kostnaderna för hyrläkare jämfört med Störst ökning har skett inom radiologi (5,4 mnkr), obstetrik (3,7 mnkr), psykiatri (2,4 mnkr) och 14

28 Dnr SU /2011 ortopedi (2,5 mnkr). Förklaringen är brist på specialistläkare bland annat förorsakat av flera avgångar och pensioner. Andra yrkeskategorier hyrdes in inom i huvudsak medicin för motsvarande 3 mnkr för tillfällig bemanning av vårdavdelningar i beredskap. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, avser januari-juli 2010 och 2011 Sjukfrånvaro, procent av Juni 2011 Juli 2011 Juli 2010 ordinarie arbetstid Kvinnor 6,30 5,96 5,98 Män 3,16 3,00 3,06 Totalt 5,72 5,41 5,44 Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 5,41 % i juli (5,72 % juni). Den minskning av sjukfrånvaron som skedde under våren har fortsatt och till och med juli var för första gången i år den totala sjukfrånvaron lägre än under I juli 2010 var sjukfrånvaron 5,44. I jämförelse med juni 2011 har både den korta sjukfrånvaron (under 60 dagar) och den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar) minskat. 15

29 Dnr SU / Ekonomiperspektivet Regionstyrelsen beslutade (Dnr RS ) att Sahlgrenska Universitetssjukhuset får ianspråkta 132,8 mnkr av eget kapital för köpt vård för att klara vårdgarantin. Detta inkluderas i SUs budget och uppföljning fr.o.m. juli. Den ackumulerade avvikelsen från budget per juli var minus 16,0 mnkr. Det ekonomiska resultatet var minus 100,4 mnkr att jämföra med det budgeterade resultatet (inkl användning av eget kapital) om minus 84,4 mnkr. Resultaträkning, ackumulerad per juli 2011 Resultaträkning, ack utfall per juli 2011 samt helårsbedömning (Tkr) SU-budget. Reviderad efter regionstyrelsens beslut Utfall per juli (Tkr) Helårsresultat (Tkr) Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse reviderad reviderad Vårdintäkter, VGR Vårdintäkter, övriga Patientavgifter ALF-medel Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Lokalkostnader Material, varor o tjänster Avskrivningar Verksamhetens kostnader Finansiella intäkter/kostn Resultat Den huvudsakliga orsaken till budgetavvikelsen var högre kostnader för inhyrd personal. Resultatet har vidare belastats med cirka 8 mnkr för ökat antal patienter vid den ortopediska akutmottagningen i Mölndal. I utfallet ingår även minskade intäkter från primärvården för laboratorie- och röntgentjänster. Intäktsminskningen för perioden januari-juli 2011 jämfört med samma period 2009 beräknas uppgå till 18,3 mnkr. Efter att bokföringen stängt fick SU information från Regionservice om att en överfakturering skett från regionservice till SU med cirka 4 mnkr vilket inte kunnat beaktas i resultatet. Med hänsyn till det senare är således budgetavvikelsen minus 12 mnkr. Kostnader för löner, arvoden och sociala avgifter var 47,9 mnkr (40,0 mnkr i juni) högre än budget. Det beror dels på kompletterande överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnderna och dels på kostnader för kompetensutveckling som inte var budgeterade. Dessa kostnader motsvaras av högre intäkter än budgeterat. Pågående effektiviserings- och åtgärdspaket har ännu inte har nått full effekt. Kostnaderna för inhyrd personal var 31,5 mnkr (27,1 mnkr i juni) högre än budget. Kostnaden för läkemedel var 10,2 mnkr (6,7 mnkr i juni) lägre än budget. Kostnaden för material varor och tjänster var i paritet med budget (-9,1 mnkr i juni). Se nedan för ytterligare kommentarer om intäkts- och kostnadsutvecklingen. 16

30 Dnr SU /2011 Mkr , , , ,6-36, ,0-76,3-31,8-68,9-113,8 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ackumulerat resultat jmfr budget SU totalt ,5-111,5-163,7-100,6-172,1-111,5-195,9-205,3 8,0-84,4-100,4 48,6-52,0 30,6-78,0 2,6-114,1-21,6-15,0-146,3-147,8 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack budget Ack resultat Rev budget beslut juli Not: Diagrammet har kompletterats med kurva på justerad budget med hänsyn tagen till regionstyrelsens beslut om ianspråktagande av eget kapital. Periodens intäktsutveckling Totalt var intäkterna 47,1 mnkr högre jämfört med budget och 209,3 mnkr högre för motsvarande period föregående år vilket innebär en intäktsökning på 3 %. VGR vårdintäkter Vårdintäkterna från Västra Götalandsregionen var per juli 56,1 mnkr högre än budget. Den positiva budgetavvikelsen beror bland annat på ökade beställningar i form av tillägg till vårdöverenskommelsen, t.ex. ansvaret för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH, 11,1 mnkr) och intäkter för valfrihetsvården (33,1 mnkr) vilken SU ansvarar för från och med år I rapportens bilagor redovisas resultat avseende fakturering till HSN per nämnd. Övriga vårdintäkter Övriga vårdintäkter var per juli 3,5 mnkr lägre än budget. Jämfört med föregående år var intäkterna 40,4 mnkr högre, beroende på volymförändringar. De största förändringarna var fler patienter från Dalarna, region Halland, Västernorrland samt region Skåne och färre patienter från Norrbottens län. Vårdvolymerna för vård av patienter från andra landsting var 3,1 % högre än budget samtidigt som intäkterna var 3,5 mnkr lägre än budget, beroende på följande tänkbara orsaker: - i posten övriga vårdintäkter ingår intäkter från regioner och landsting, men även intäkter från kommuner (12 mnkr per juli), Försäkringskassan (12 mnkr per juli) och externa företag (7 mnkr per juli). Intäkterna från Försäkringskassan är något högre jämfört med budget, medan intäkterna från kommunerna är lägre jämfört med budget. Det senare kan eventuellt bero på att färdigbehandlade patienter snabbare flyttas hem. - periodiseringen mellan prestationsbudgeten och ekonomibudgeten överensstämmer inte fullt ut. - förändring i case mix av patienter är en möjlig förklaring, vilket kräver en mer fördjupad analys. I rapportens bilagor redovisas resultat avseende externa vårdintäkter per landsting, region och övriga beställare. 17

31 Dnr SU /2011 Övriga intäkter Övriga intäkter var 16,9 mnkr högre jämfört med budget, vilket bland annat förklaras av medel för kompetensutveckling och omställningsbidrag från regionen. Motsvarande kostnad återfinns som en avvikelse från budget inom personalkostnaderna. ALF-intäkterna var 25,1 mnkr lägre jämfört med budget, vilket inte är resultatpåverkande eftersom motsvarande ALF-kostnader var lägre än budget. Periodens kostnadsutveckling De totala kostnaderna var 155,6 mnkr högre än budget och 292,6 mnkr högre jämfört med motsvarande period föregående år, vilket innebär en kostnadsökning motsvarande 4,2 %. De viktigaste förklaringarna var högre lönekostnader med 114,6 mnkr (2,8 %) i huvudsak beroende på ökat antal månadsanställda (84) och den årliga lönerevisionen, högre kostnader för köpt vård (99,6 mnkr), högre kostnader för material, varor och tjänster (28,4 mnkr) samt kostnader för inhyrd personal (17,6 mnkr). Köpt vård Kostnaderna för köpt vård var 193,2 mnkr per juli, vilket var 127,0 mnkr högre än budget och 99,5 mnkr (106,2 %) högre jämfört med motsvarande period föregående år. Köpt vård avseende vårdgarantin, avser januari-juli 2011 Budget t.o.m. juli 2011 Utfall t.o.m. juli 2011 Avvikelse Budget helår 2011 Vårdgarantivård Omr 2 Kirurgi Omr 3 Ortopedi Ögon Omr 5 Handkirurgi Hud Kirurgi Urologi Medicin Omr 6 Kardiologi Ablationer Neurosjukvård Summa köpt vård Omr 4 Köp av Radiologitjänster Godkänd avvikelse inkl köp av Radiologitjänster Summa vårdgarantivård För reducering av vårdköerna som uppkommit genom en flerårig strukturell obalans mellan behov och kapacitet och för att öka måluppfyllelsen avseende vårdgarantin hade per juli vård köpts för 97,1 mnkr. Regionstyrelsen beslutade (Dnr RS ) att Sahlgrenska Universitetssjukhuset får ianspråkta 132,8 mnkr av eget kapital för köpt vård för att klara vårdgarantin. Efter revidering av budgeten ligger sjukhusets kostnader för vårdgarantin i nivå med den reviderade budgeten. Övrig köpt vård Övrig köpt vård består bland annat av rättpsykiatrisk vård, viss annan specialistvård samt valfrihetsvård. Budgetavvikelsen var minus 43,6 mnkr varav valfrihetsvården minus 31,2 mnkr. 18

32 Dnr SU /2011 Budgetavvikelsen för valfrihetsvården är i nivå med motsvarande positiva budgetavvikelse på intäktssidan. Kvarstående budgetavvikelse består av kostnader för obesitas operationer där sjukhuset erhållit extra finansiering, och som således inte heller påverkar resultatet samt köp av specialistvård. Personalkostnadsutveckling Kostnaderna för löner och arvode inklusive sociala avgifter var 47,9 högre än budget och 114,6 mnkr (2,8 %) högre än föregående år. Kostnaderna för inhyrd personal var 31,5 mnkr högre än budget och 17,6 mnkr högre jämfört med föregående år. Det var i huvudsak läkare inom psykiatri, radiologi, obstetrik, ortopedi och ögon som anlitades genom bemanningsföretag. Sjukersättning Kostnaderna för sjuklön inom och utom sjuklöneperioden var till och med juli 56,2 mnkr. Det var en ökning med 4,5 mnkr jämfört med samma period 2010 trots minskande sjukfrånvaro. En förklaring till detta är ett högre löneläge. Läkemedel Ett aktivt arbete kring läkemedel bidrar till att kostnadsutvecklingen har varit lägre vid SU jämfört med övriga större sjukhus i regionen. Arbetet fokuserar på följsamhet till listan över rekommenderade och upphandlade läkemedel. Kostnadsutvecklingen för läkemedel januari-juli 2011 jämfört med periodens budget och jämfört med samma period föregående år Läkemedel Utfall jan - juli 2011 Budget jan - juli 2011 Avvikelse jmf med budget Avvikelse jmf med budget i % Utfall jan - juli 2010 Utfall jan - juli 2011 jmf med jan - juli 2010 i % Recept * ,9 % ,3 % Rekvisition ,8 % ,6 % Total ,3 % ,2 % * = För att uppnå jämförbarhet mellan perioderna är kostnaden för receptläkemedel för jan - juli 2010 reducerat i tabellen med tkr. Beloppet avser kostnaden för de läkemedelsnära produkterna särskilda näringsändamål (Särnär). Kostnadsökningen för rekvisitionsläkemedel på 36,0 mnkr jämfört med motsvarande period 2010, beror främst på nya terapier i enlighet med nationella riktlinjer. Behandling av inflammatoriska sjukdomar (reumatisk sjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom, med framför allt TNF-hämmare), malign tumörsjukdom, nya antikoagulantia, behandling av ögats gula fläck, nervsystemets sjukdomar t.ex. MS och antiepileptika samt läkemedel vid hepatit C medför ökade kostnader. Läkemedelskostnaderna var per juli 6,2 % högre i jämförelse med samma period föregående år. I årets budget ingår en planerad utveckling av nya behandlingsriktlinjer. Den sammanlagda budgeten 2011 för läkemedel är 5,6 % högre än utfall Sammantaget var utfallet för läkemedel per juli 10,2 mnkr bättre än budget. Material varor och tjänster Kostnaden för material, varor och tjänster var 2,8 mnkr (0,2 %) högre än budget och 28,4 mnkr högre än samma period För materialkostnader var ökningen 1,7 % jämfört med föregående år och för tjänster 3,2 %, detta att jämföra med budgeterade prishöjningar om 1,3 %. 19

33 Dnr SU /2011 Inköp Målsättningen är att alla beställningar av varor skall ske via regionens beställningsportal (BSP). Det finns idag drygt sökbara artiklar i BSP. Om beställaren vill ha någon vara man inte hittar, beskrivs behovet i systemet under s.k. anskaffning, vilket generar ett mejl till regionservice område inköp, som sen effektuerar beställningen. Det som inte beställs via inköpsorganisationen beställs direkt, oftast via telefon, av leverantör som i de allra flesta fall har ramavtal med regionen. Konsekvensen blir dock att samordning av leveranser och fakturahantering inte kan ske, vilket innebär ökad miljöpåverkan och ineffektiva materialflöden. Beställningar via inköp underlättar för förvaltningens personal, som slipper ringa runt till olika leverantörer, hålla reda på vad som finns på avtal och kontrollera att priset på fakturan är rätt. Uppföljning av andelen materialinköp via regionens beställningsportal perioden januarijuli Andel i procent. 100% 90% 80% 70% Andel materialkostnad från Inköp (BSP) % 50% 40% 30% 20% 10% 50% 52% 52% 47% 49% 47% 49% 42% 37% 40% 39% 38% 40% 44% 38% 49% 45% 44% 40% 39% 40% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack juli Not: Regionens systemstöd har f.n. brister som försvårar en differentierad uppföljning av måluppfyllelsen (fördelat på Regionservice respektive SU:s ansvar). Till och med juli hade SU köpt 49 % av materialet via BSP, att jämföra med 40 % samma period I pengar innebär det en ökad beställning via BSP med nästan 46 mnkr under årets sju första månader. Beställningar av implantat via BSP har t.ex. ökat från 3 % till 17 %. För högre måluppfyllelse avseende inköp via BSP krävs att både SU och Regionservice vidtar åtgärder. Området Inköp inom Regionservice har idag inte kapacitet att hantera anskaffningar i den omfattning som krävs för en väsentligt högre andel beställningar via Inköp. Förhoppningsvis kommer Regionservice kapacitet avseende inköpsprocessen förbättras i samband med att regionens E-handelsprojekt börjar implementeras i större skala under kommande år med start i höst. Inom sjukhuset pågår sedan flera år ett arbete för att beställningar skall ske via BSP. Det finns en särskild inköpscontrollergrupp som arbetar direkt till stöd för verksamheterna för att stimulera och öka följsamheten, och genomför även löpande kontroller. Följsamheten förbättras löpande. 20

34 Dnr SU /2011 Årsbedömning: Helårsprognos jämfört med budget Sahlgrenska Universitetssjukhuset prognostiserade avvikelse från budget 2011 är 0. Det innebär ett ekonomiskt resultat om minus 147,8 mnkr, vilket finansieras med budgeterad användning av eget kapital i enlighet med godkännande av regionstyrelsen. I budget 2011 beviljades användning av eget kapital om 15 mnkr för arbete med patientsäkerhet och produktionsstyrning. Den 28 juni beslutade Regionstyrelsen, efter ansökan från SUs styrelse, att SU får ianspråkta resterande 132,8 mnkr av eget kapital för köpt vård för att klara vårdgarantin. Intäkter, i mnkr Vårdintäkter VGR 100,0 Övriga intäkter 28,3 Kostnader, i mnkr Personalkostnader -81, 5 Högre intäkter för VGR-patienter, bl a för valfrihetsvården, obesitas operationer och ASIH Ej budgeterade intäkter för omställningsbidrag från VGR inkl. lägre intäkter för medicinsk diagnostik från VG Primärvård Högre personalkostnader för ASIH och inhyrd personal samt kostnader finansierade med omställningsbidrag, Högre kostnader för valfrihetsvården samt köpt vård (obesitas) för att klara vårdgarantin Köpt vård -66, 8 Finansiella kostnader 20,0 Lägre finansiella kostnader Årsprognos Ekonomisk resultat 0 Avvikelse från beslutad reviderad budget. Finansieras enligt RS beslut genom ianspråkta av eget kapital. Årsbedömningen är att sjukhuset kommer att klara prestationsbudgeten. Som ovan nämnts har SU per juli haft ökade kostnader om cirka 8 mnkr för ett ökat antal patienter som besökt ortopedakuten på Mölndal. Dessa kostnader belastar resultatet, då uppdraget ännu inte är finansierat. Regionstyrelsen har beslutat att under 2011 inte tillskjuta finansiering för minskade intäkter för medicinsk diagnostik från VG Primärvård. Nu gällande beslut innebär lägre priser och volymer motsvarande drygt 22 mnkr per år i jämförelse med situationen innan vårdvalet infördes. Beslutet om lägre priser har ingenting att göra med påstådd eller påvisad låg kostnadseffektivitet inom laboratoriemedicin och röntgen vid SU. Laboratorierna och röntgenverksamheten inom SU har dessutom de senaste cirka fem åren effektiviserat verksamheten mer än sjukhuset i övrigt. Det saknas därför förutsättningar för att kortsiktigt påföra laboratoriemedicin och röntgen ytterligare krav på effektivisering för att ta hem effekten av minskade intäkter med drygt 22 mnkr. Det är inte heller rimligt att genom nya beslut påföra all annan verksamhet inom sjukhuset motsvarande ökat effektiviseringskrav under resten av 2011, särskilt som situationen för att klara redan fastställda åtgärder för att klara årets budget och effektiviseringskrav totalt sett är ansträngd. Mot bakgrund av det ovanstående avser sjukhuset försöka säkerställa att regionstyrelsens beslut beaktas genom ytterligare ökad stringens att genomföra redan beslutade åtgärder. 21

35 Bilaga 1 Sahlgrenska universitetssjukhusets redovisning avseende tillgänglighet och vårdgaranti 2011 Kommentar avseende redovisningsprinciper och mätmetoder Den 1 april 2010 ändrades reglerna för den nationella vårdgarantin. Alla patienter som väntat över 90 dagar, inklusive så kallad patientvald väntan (PvV), ingår sedan dess i den nationella rapporteringen. Denna definition används i Socialstyrelsens uppföljning av vårdgarantin, som ligger till grund för ev utbetalning av den sk "kömiljarden". Detta förklarar i vissa fall ökningen av patienter som väntat mer än 90 dagar från och med april månad 2010, och därmed den sämre måluppfyllelsen i slutet av året. De redovisade siffrorna i början av året är alltså inte jämförbara med slutet av året. Den nationella vårdgarantin reglerades från och med den 1 juli 2010 som ett tillägg i Hälso- Hösten 2010 genomfördes ytterligare förändringar av uppföljningen av vårdgarantin i och med en förändring av mätmetoden avseende behandlingar/operation. Från och med redovisningen per september ska alla väntande på behandling/ operation oavsett diagnos redovisas. Hittills har mätningarna endast omfattat antal väntande på behandling avseende 40 (tidigare 42) specifika diagnoser. Denna förändring påverkar redovisningen, vilket innebär att måluppfyllelsegraden avseende vårdgarantin från september månads redovisning (2010) inte är jämförbar med tidigare redovisningar. I g j g g pp perioden januari-februari 2011 skedde i enlighet med Socialstyrelsens definition av väntande (antal patienter som väntat på förstabesök eller behanlding i mer än 90 dagar inklusive PvV). Med anledning av att regionens redovisningsprinciper/mätmetod revideras kommer SU anpassa sin redovisningsmetod i enlighet med denna revidering. Från och med mars månad 2011 redovisar SU i månads- delårs- och årsredovisningar resultat avseende vårdgarantin i enlighet med SKLs definition av antalet väntande, som alltså ej omfattar PvV. Då resultat för tillgänglighet och vårdgaranti per mars jämförs med februari månads resultat (i delårsredovisningen), ska februarisiffrorna vara justerade, så en korrekt jämförelse av utfallen kan göras. Not: Patientvald väntan: Patient som valt att vänta på sjukhuset längre än vad vårdgarantings tidsgräns anger. Patienten är informerad och har aktivt avstått erbjudande om vård inom vårdgarantins gräns.