Tjänsteutlåtande: Avvikelserapport maj 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Västra Götalandsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Anders Glansén E-post: Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tjänsteutlåtande: Avvikelserapport maj 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förslag till beslut 1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset fastställer avvikelserapport maj 2017 i enlighet med förslag. Sammanfattning av ärendet Inflöde Inkomna remisser hittills uppgick till , en ökning med (5,9 %) jämfört med maj föregående år. Hittills i år har patienter besökt någon av akutmottagningarna, vilket är (-3 %) färre besökande än samma period förra året. Prestationer Öppenvården har ökat med 1,5 %, motsvararande besök. Slutenvården har minskat med 6,3 % motsvarande vårdtillfällen jämfört samma period förra året. Telefonkontakter och övriga digitala kontakter uppgick per maj till , en ökning med mot föregående år. Tillgänglighet Totalt har patienter väntat mer än 90 dagar på första besök ( i maj 2016). Jämfört med föregående månad har antalet väntande mer än 90 dagar minskat med 864. Antal patienter som väntat mer än 90 dagar till operation/åtgärd var (4 159 i maj 2016). Jämfört med föregående månad en minskning med 29. Nettoårsarbetare Antalet nettoårsarbetare var i maj vilket är 287 fler än motsvarande månad föregående år. Ökningen är till del ett resultat av workshifting med rekrytering av undersköterskor och servicepersonal som avlastning för kategorier med rekryteringsproblematik samt ökat antal chefer till följd av arbetet med normtalet. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

2 Datum Diarienummer SU (2) Sjukfrånvaron ackumulerat uppgick till 7,4 %, för maj månad var sjukfrånvaron 0,3 procentenheter lägre än förra året. Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar en ackumulerad negativ budgetavvikelse om -72 mnkr per maj. Avvikelsen motsvarar 1 % av omsättningen. Avvikelsen försämrades med 17 mnkr i maj månad, framförallt beroende på en högre kostnadsnivå för personal, köpt vård (-37 mnkr), läkemedel (-47 mnkr) och material, varor och tjänster än budgeterat. Personalkostnaderna påverkades av det koncerngemensamma beslutet om satsningar i lönerevisionen 2017 på personal inom slutenvården som inte finns finansierade i budgeten, en kostnad på helårsbasis om 45 mnkr för SU. Den totala ekonomiska avvikelsen rymmer i sig stora obalanser mellan sjukhusets olika områden. Störst ekonomiskt underskott finns inom barn- och kvinnosjukvården där produktionen delvis hålls uppe med hjälp av dyra personallösningar. Samtliga områden har i uppdrag att ha en ekonomi i balans vid årets slut. För att kunna nå ekonomisk balans krävs antingen ytterligare ökad produktion vilket genererar ökade intäkter, alternativt att dra ner kostnadsnivån ytterligare. Med nuvarande kunskap och information om intäkts- och kostnadsutvecklingen krävs stora insatser för att nå ekonomisk balans. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Bilaga Avvikelserapport maj 2017 Besluten skickas till Regionstyrelsen

3 Avvikelserapport Maj 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

4 1. Verksamhet... 3 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål Inflöde... 3 Prestationer... 5 Vårdplatser och beläggning... 5 Tillgänglighet Personal Personalvolym Arbetade timmar Personalomsättning Sjukfrånvaro Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat Periodens intäktsutveckling Periodens kostnadsutveckling Prognos Åtgärder vid ekonomisk obalans Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Prestationsredovisning Ledtider akutmottagningarna 2 (22)

5 1. Verksamhet Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2017 Mål och mätetal Maj 2017 Målvärde 2017 Vi har akutsjukvård i toppklass Andel patienter med en genomloppstid på mindre än fyra timmar på i.u 80 % akutmottagningen Andel patienter som är nöjda med bemötandet vid akutbesöket i.u 95 % Andel patienter som lämnar akuten inom 30 minuter efter beslut om i.u 50 % inläggning Andel akuta patienter som opereras inom fastställd tid 67 % 80 % Andel prio1-larm som nås av ambulans inom 20 minuter i.u 90 % Vi skapar värde för patienten Minskad total användning av antibiotika inom sjukhuset mätt i i.u 56 DDD/100 Antal väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till < operation/åtgärd Antal vårddagar som utskrivningsklara patienter blir kvar på sjukhuset < Andel patienter där riskvärdering gjorts enligt rutin för fallrisk 33 % 50 % Andel patienter med trycksår grad 2-4 i PPM ska minska i.u < 5 % Resultat, jämfört med budget, i miljoner kronor Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus Mäts årsvis 2 Antal vetenskapliga publikationer Antal disputationer Mäts årsvis Mäts årsvis > 45 Antal patienter per månad från andra regioner och länder Resultat gällande kvalitetsmått för behandlingar i regionala Kvartalen Tre indikatorer framtagna första kvartalet, utfallet per mars grön Grön 1 gul 1 röd Mäts årsvis > 92 % Andel studenter som är nöjda med sin verksamhetsförlagda utbildning *beroende på studentgrupp Hållbart medarbetarengagemang (HME) Resultat i Mäts årsvis 75 medarbetarenkäten Kvartalen är ett webbaserat kvalitetsuppföljningssystem inom Västra Götalandsregionen (VGR) Inflöde Akutmottagningar Akutmottagningarna har haft vårdkontakter till och med maj, vilket motsvarar ett genomsnittligt besökstal på 599 per dag, vilket är 3,2 % lägre än förra årets rekordhöga nivåer. Under årets fyra första månader var inflödet jämförbart med 2015, däremot har maj månad haft lika högt inflöde som förra årets höga besöksantal. 3 (22)

6 Källa: Elvis Exempel på pågående åtgärder för att möta detta höga inflöde på akuten är att utforma modeller för strukturerad hänvisning till primärvård, utbildning av akutläkare, direktinläggningsspår, uppbyggnad av kompetens och bemanning av akutsjuksköterskor för att självständigt kunna behandla patienter. Antalet och andelen inskrivna minskar successivt vilket till del kan förklaras av förändrat arbetssätt på akutmottagningarna. Fler patienter kan skickas hem från akuten i stället för att läggas in. Under maj månad ökade antalet sökande till Akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset till 160 sökande per dag, vilket är det högsta antalet sedan mars Remissinflöde Totalt antal inkomna remisser uppgår till , en ökning med (5,9 %) i förhållande till samma period föregående år, varav remisser från SUs upptagningsområde (7,1 %). Remisser från övriga regioner och landsting har minskat med 131 (-2,9 %). Det finns stora variationer av remissinflödet mellan verksamheterna. Verksamheter med tillgänglighetsproblem har haft ett fortsatt högt remissinflöde. Tabellen nedan visar de tio verksamhetsområden som haft störst ökning i förhållande till föregående år. Antal remisser - VO med störst nominell ökning Antal Procent AFFEKTIVA % HUDSJUKVÅRDEN % NEUROLOGI % UROLOGI % KVINNOSJUKVÅRDEN % MEDICIN ÖSTRA % GYNEKOLOGI % BARNNEUROHABILITERING % MEDICIN SAHLGRENSKA % NEUROKIRURGI % Källa: Cognos SU-remisser, Internremisser, ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade 4 (22)

7 Prestationer Enligt regionala anvisningar har ett nytt regelverk för prestationsredovisning hälso- och sjukvård införts som ska användas i månadsfakta, snabbfakta, delårsrapporter och årsbokslut. Redovisningen bygger på automatiserad överföring från olika regionala databaser (framförallt Vega). Tidigare använt regelverk löper parallellt under 2017, men med automatiserad överföring av utfall till Controller. Redovisningen sker med en månads fördröjning. Regionen mäter inte sammanvägt prestationstal från För en komplett redovisning av aktuell period innehåller denna rapport även prestationsutfallet för innevarande månad, dvs. januari till maj. Utfallet är kompletterat med bedömningar för utskrivna men ännu ej diagnos- och åtgärdsregistrerade vårdtillfällen samt för öppenvårdsbesök som t.ex. har registrerats på ett felaktigt sätt. Procentuell förändring jämförelse föregående år för somatisk och psykiatrisk sluten respektive öppen vård Förändringen varierar mellan olika vårdområden. Antal öppenvårdsbesök har ökat inom både somatik (0,9 %) och psykiatri (3,3 %). Antal slutenvårdstillfällen och antal vårddagar är färre inom både somatik och psykiatri. Somatik Psykiatri Förändring Ackumulerat maj antal % Besök - Antal ,9% Besök - Unika individer ,1% Vårdtillfällen -Antal ,8% Vårdtillfällen - Vårddagar ,0% Förändring Ackumulerat maj antal % Besök - Antal ,3% Besök - Unika individer ,4% Vårdtillfällen - Antal ,7% Vårdtillfällen - Vårddagar ,8% Totalt Källa: VEGA/ Cognos RDB Sjukhus Besök - Antal ,5% Vårdtillfällen - Antal ,7% Vårdplatser och beläggning Under våren har samtliga områden fler disponibla vårdplatser än i vintras. Dock har flera verksamheter haft ett reducerat antal vårdplatser jämfört med planerat vilket lett till lägre produktion inom både somatik och psykiatri. Det har varit ett reducerat antal vårdplatser främst inom medicin och geriatrik, barnmedicin och neonatal, psykiatri Psykos och Beroende. Bristen på vårdplatser har inneburit en hög beläggningsgrad på de disponibla vårdplatserna. Inom medicin 5 (22)

8 och geriatrik har beläggningsgraden varit cirka 102 %. Även beläggningstalen inom barnsjukvården har varit hög. Vårdplatser Antal fastställda vårdplatser 31 maj 2017 Antal Disponibla Vårdplatser PROGNOS PROGNOS Medelvärde Medelvärde Medelvärde 31 maj 2017 medelvärde medelvärde mars 2017 april 2017 maj 2018 september december Område Område Område Område Område Område Totalt Källa: VårdInformation Sjukhus / Elvis underhåll Metod: Antal fastställda vårdplatser redovisas sista dagen i innevarande månad. Fastställda vårdplatser avser både 5- och 7-dygnsvård. Antal disponibla vårdplatser redovisas som ett medelvärde innevarande och föregående månad. Medelvärdet bygger på både 5- och 7 dygnsplatser, medelvärdet påverkas av antal helger per månad. Antal disponibla vårdplatser redovisas även på en dag, sista vardagen i månaden (tisdag-torsdag). Manuella justeringar är gjorda för kända avvikelser i utsökningsverktygen. Vårdplatssituationen inom barnsjukvården är bekymmersam, 67 % av antalet vårdplatser har varit disponibla. En barnkirurgisk avdelning är helt stängd sedan den 22 april, detta ger även en påverkan på den elektiva vården med ökande väntelistor till vård/behandling/operation. Inom obstetriken var i genomsnitt 84 vårdplatser disponibla platser under maj jämfört med 91 under april, vilket beror på att BB- och förlossningsavdelningar på Mölndals sjukhus har stängt. Inom barnmedicin är orsaken personalbrist och därmed brist på vårdplatser. Inom barnkirurgi var i genomsnitt 35 platser öppna i maj jämför med 42 i april. Verksamhetsområde Beroende har från och med maj 2017 omvandlat 10 vårdplatser från heldygnsvård till dagvård. Psykiatri Psykos har uppnått målet för öppna vårdplatser genom att öka antalet permanenta vårdplatser med 4, vilket gjort att beläggningsgraden har minskat jämfört med tidigare. Verksamhetsområde Kirurgi, Östra sjukhuset nådde målet för antal öppna vårdplatser under mars månad. Verksamhet Infektion har öppnat 6 nya vårdplatser under året. Planer finns att öppna ytterligare infektionsplatser eftersom behovet av isoleringsplatser ökar. Behovet av fler vårdplatser gör också att en del tidskrävande utredning och behandlingar utförs på akuten istället för i sluten vården, vilket också försämrar ledtiderna. Vårddygnen för medicinskt utskrivningsklara patienter har liksom föregående år varit höga. Patienterna har inte kunnat skrivas ut i väntan på adekvata omsorgsinsatser utanför sjukhuset. De utskrivna patienterna i år har genererat vårddagar (varav psykiatri), vilket motsvarar i genomsnitt 141 vårdplatser. Av dessa var cirka 7 psykiatriska vårdplatser. I förhållande till föregående år ses en ökning av totalt antal dagar med (19 %). Ökningen av utskrivningsklara patienter ses främst inom Medicin och Geriatrik. Särskilda moduler/vårdplatser för utskrivningsklara patienter har öppnats för att bättre kunna anpassa vården bättre till denna patientgrupp. 14 platser har öppnats på Östra sjukhuset, 4 platser på Mölndals sjukhus och 13 platser på Sahlgrenska sjukhuset. 6 (22)

9 Andel överbeläggningar totalt SU Inom somatiken har en positiv nedåtgående trend rörande andelen överbeläggningar brutits och andelen var i maj 4,2 % jämfört med 3,1 % i april och 3,6 % i maj Detta kan hänga samman med att andelen utlokaliserade patienter samtidigt minskat (se nedan) vilket ur patientsäkerhetssynpunkt sannolikt är positivt. Andelen överbeläggningar inom psykiatrin har minskat kraftigt, från 2,1 % i april till 0,6 % i maj (maj ,3 %) vilket främst beror på att VO Beroende öppnat 10 nya vårdplatser. Andelen utlokaliserade patienter (endast aktuellt inom somatiken) har under det senaste året visat en ökande tendens, denna trend har brutits under maj. Orsaken är troligen främst ett minskat söktryck i verksamheterna. Öppen vård Besöken har ökat i jämförelse med föregående år. Den planerade vården ökade med besök (2,1 %) och den oplanerade minskade med besök (-1,6 %). 7 (22)

10 Källa: Cognos RDB Sjukhus Ökningen av öppenvårdskontakter har skett generellt över sjukhuset som en medveten riktning i verksamheternas utveckling av vården. Det finns några verksamheter som minskat antal besök mot föregående år. Till exempel har Reumatologi har haft färre läkarbesök på grund av lägre läkarbemanning och Infektion har haft färre besök på grund av färre asylsökande patienter. Telefonkontakter samt övriga digitala kontakter som ersätter ett fysiskt besök (besökstyp TB) ökar i snabb takt. Under januari-maj har sjukhuset haft sådana kontakter mot föregående års , en ökning med besök (11,1 %). Några exempel på denna vård kan vara hemmonitorering av pacemakers, mätning och justering av behandling inom diabetssjukvården, digital bildgranskning samt uppföljningsbesök inom vuxenpsykiatrin. Källa: Cognos RDB Sjukhus Sluten vård Till följd av brist på vårdplatser har antal vårdtillfällen minskat betydligt mot föregående år. Den oplanerade slutenvården har minskat med 7,4 % och den planerade slutenvården har minskat med 3,6 %. Produktionen påverkas negativt framför allt av vårdplatsbrist men också av operationskapacitetsbrist på Sahlgrenska sjukhuset. Exempel på påverkade verksamheter är handkirurgi och ryggkirurgi. Den totala minskningen inom sluten vård kompenseras till en viss del av ökad öppenvårdsverksamhet. 8 (22)

11 Källa: Cognos RDB Sjukhus Sjukhuset har stora utmaningar i att kompetensförsörja operation och IVA på grund av bristen på narkospersonal och operationssjuksköterskor. En allt större andel av längre och mer komplicerade operationer kräver samtidigt ett utökat operationsutrymme för att kunna nå avtalade volymer. På grund av kompetensbrist och begränsat operationsutrymme har en del verksamheter omfördelat resurser mot mottagningsproduktion, t ex plastikkirurgin, öron- näsa hals och urologin. Exempel på åtgärder för att öka operationssalskapaciteten är utökade öppettider, ökade utbildningsinsatser, nyttjande av mottagningspersonal, hyra operationssalar och operera på andra sjukhus i regionen bland annat på Angereds Närsjukhus. Operationer utförda på Angereds Närsjukhus 2017 januari-maj 2017 Specialitet Antal Kolorektteam Östra 144 Gynekologi 92 Ortopedi 68 Neurokirurgi 63 Handkirurgi 43 Totalt 410 Köp av operationskapacitet externt kommer att fortsätta att utnyttjas med det löser bara delar av behovet eftersom slutenvårdsresursen och övrig infrastruktur kring patientgrupperna finns på SU. Förlossningar Antal förlossningar är 303 färre än föregående år samma period. Utfallet är lägre än både prognos verksamhet och prognos från MVC, vilket kan bero på lanseringen av tidig hemgång och flytt av Mölndals förlossning som med stort medialt intresse skapat en del oro. Göteborgsmammorna som valt att inte föda på Östra sjukhuset bedöms vara jämt fördelade i VGR och Varberg, för ingen har signalerat en ökad belastning. Verksamheten bedömer att antalet förlossningar kommer att återgå till tidigare nivåer. Transplantationer Antalet utförda transplantationer under perioden har varit 150, 20 fler operationer än motsvarande period föregående år. Det är hjärt-, lung- och njurtransplantationer som har ökat medan antalet levertransplantationer är i nivå med föregående år. Antal organtransplantationer på barn har varit lägre i perioden är genomsnittet de senaste åren. Men ingenting tyder på en 9 (22)

12 nedåtgående trend. Variationer i produktionen beror helt på tillgången på organ. Sett över längre tid har nya metoder utvecklats för att tillvarata fler organ, så variationen består, men på en högre nivå. Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut i regionstyrelsen (RS) december 2013 samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Planen för 2017 är att sjukhusen inom Västra Götalandsregionen ska utföra 675 obesitasoperationer. Sjukhusen prestationsersätts för utförd produktion. SU har en planerad volym på 325 operationer som utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer samt ytterligare 40 operationer från en omföring av kirurgisk vård mellan FSS och SU, reglerat i TÖK december Under januari till maj 2017 har SU utfört 93 obesitasoperationer, vilket innebär 29 % av helårsplanen. Utfallet 2016 var 140 operationer. Koloskopier Regional tillgänglighetssatsning fattade HSU beslut om särskild finansiering av satsning inom koloskopier för att säkra tillgängligheten till dessa undersökningar som kommit att ersätta radiologisk diagnostik av sjukdomar i tjocktarmen. SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om koloskopier för Basvolym är fastställd sedan tidigare till och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi. SU har successivt sedan start ökat produktionen och för perioden januarimaj 2017 har SU utfört koloskopier, vilket är något över periodiserad plan (48 % av satsningen). Gastroskopier För att möta det ökade behovet har SU sedan 2014 en intern tillgänglighetssatsning. Till och med maj har SU utfört undersökningar, vilket var något lägre än föregående år (2 568 undersökningar). Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 90 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2016 Maj 2017 Maj 2016 Utfall Antal 2017/2016 Förstabesök Operation/ Behandling Antal väntande mer än 90 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad Maj 2017 April 2017 Utfall Antal Maj/April Förstabesök Operation/ Behandling (22)

13 Tillgänglighet förstabesök kommentar Av de patienter som väntat mer än 90 dagar på förstabesök till läkare väntade 79 % på förstabesök inom ögon, ortopedi, urologi och handkirurgi. Antal väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, maj maj 2017 Andel av väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, maj 2016-maj 2017 Antal genomförda förstabesök under 2017 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Första besök Jan Feb Mars April Maj Ackumulerat under perioden Förändring 12,8 % -3,0 % 13,5 % -9,6 % 9,9 % 4,5 % Tillgänglighet operation/behandling - kommentar Antal väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till operation/behandling, maj 2016 maj Målvärdet för 90 dagar, enligt Utvecklingsplan för SU 2017, markeras i diagrammet. 11 (22)

14 Andel av väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till operation/behandling, maj 2016 maj 2017 Antal genomförda operation/behandling under 2017 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Operation/ Behandling Jan Feb Mars April Maj Ackumulerat under perioden Förändring 3,9 % -1,6 % -2,3 % 3,0 % 17,3 % 3,8 % Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att patienten, vid välgrundad misstanke om cancer, ska erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. 12 (22)

15 Antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid och andel läkarbesök som skett inom garantitiden. Specialitet Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden April Maj April Maj Allmän kirurgi % 91 % Gynekologi % 50 % Hudsjukvård % 100 % Lungmedicin % 100 % Ortopedi % 0 % Urologi % 91 % Öron-näs-halssjukvård % 97 % Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Rapportering av ledtider för de införda standardiserade vårdförloppen befinner sig fortfarande i ett etableringsskede och ytterligare kvalitetssäkring av de uppgifterna behövs innan de presenteras i större skala. 2. Personal Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %) Typ indikator Maj 2017 Maj 2017/ April 2017 Differens Maj 2016 Utfall 2017/ Utfall 2016 Differens Antal Utfall 2017/ Utfall 2016 Differens % Månadsanställda ,2 Nettoårsarbetare ,1 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165. Antalet månadsanställda var i maj 352 fler jämfört med motsvarande månad Antalet nettoårsarbetare var i maj 287 fler jämfört med motsvarande månad Ökningen är till del ett resultat av workshifting med rekrytering av undersköterskor och servicepersonal som avlastning för kategorier med rekryteringsproblematik samt ökat antal chefer till följd av arbetet med normtalet. 13 (22)

16 Antal nettoårsarbetare. Utfall 2017 och 2016 samt budgeterat utrymme 2017 Not: Budgeterat utrymme avser volym på nettoårsarbetare om budgeten för löner och arvoden samt sociala kostnader använts maximalt, det vill säga noll kronor i avvikelse. Störst ökning av nettoårsarbetare jämfört med motsvarande månad föregående år återfinns inom kategorierna administration (+149), undersköterskor m.fl. (+82) och läkare (+54) samt rehabilitering och förebyggande (+54). Ökningen i gruppen administration är till största delen ledningsarbete (+39) där majoriteten utgörs av vårdenhetschefer samt biträdande vårdenhetschefer (+25). Övriga volymökningar inom administration är kanslister (+29), assistenter (+16) och farmaceuter (+16). Ökningen inom ledningsarbete är huvudsakligen en konsekvens av arbetet med normtalet och när det gäller biträdande vårdenhetschefer, införande av ett femte chefsled. Volymökningen av kanslister är fördelad på ett flertal av sjukhusets verksamheter och är till del ett resultat av rekryteringsproblematik avseende medicinska sekreterare. Ökningen av antalet assistenter återfinns inom flera av sjukhusets verksamheter men till största delen på verksamheten för Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet och avser dataadministration i ett forskningsprojekt. Volymökningen av farmaceuter är till stor del kopplad till workshifting där farmaceuter övertagit arbetsuppgifter från sjuksköterskor. Volymökningen av undersköterskor m.fl. är till del ett resultat av rekryteringsproblematik avseende sjuksköterskor och till del kopplad till workshifting som en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Volymökningen i gruppen läkare är i huvudsak ej legitimerade läkare inom psykiatrin (+24), ST-läkare (+19) samt överläkare (+10). Kategorin sjuksköterskor, barnmorskor har jämfört med motsvarande månad föregående år minskat med 45 nettoårsarbetare. Under 2017 har antalet sjuksköterskor, barnmorskor ökat med 94 stycken, både till följd av rekrytering och högre närvaro. Ökningen av nettoårsarbetare återfinns i huvudsak inom verksamheterna Psykiatri Affektiva (+49), Barn och Ungdomspsykiatrin (+33) samt Kirurgi på Sahlgrenska (+33). Ökningen inom Psykiatri Affektiva har huvudsakligen skett till följd av öppnande av ny mottagning för utmattningssyndrom. Volymökningen inom Barn och Ungdomspsykiatrin har till viss del skett till följd av rekrytering till tidigare vakanser men är huvudsakligen utökning till följd av riktade satsningar såsom ätstörningar och självskador. Volymökningen inom Kirurgi på Sahlgrenska är i huvudsak ett resultat av uppbemanning för öppnande av vårdplatser. 14 (22)

17 Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period (januari-april) jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter (medelvärde). Typ indikator Period 2017 Period 2016 Utfall 2017/ Utfall 2016 Differens Antal Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (justerade) Utfall 2017/ Utfall 2016 Differens % , ,5 Not: Definition av Heltidsekvivalenter: Heltidsekvivalenter baseras på att antalet arbetade timmar under perioden dividerat med 165 * antalet månader i perioden. Justerade timmar avser justering med anledning av fler arbetsdagar 2017 jämfört med var antalet arbetsdagar 1 fler jämfört med Redovisas för jämförbarhet mellan perioderna. Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 116 jämfört med motsvarande period Justerat för antalet arbetsdagar är förändringen en ökning med 55 heltidsekvivalenter. Arbete utfört av timanställda under perioden motsvarade 360 heltider vilket var 6 fler än motsvarande period Personalomsättning Personalomsättning i procent för tillsvidareanställda som lämnat SU, visas som rullande 12. Not: Med rullande 12 avses antalet som slutat senaste tolv månaderna delat i antalet anställda aktuell månad. Sjukhuset uppvisar i maj en extern personalomsättning (lämnar SU) för de senaste 12 månaderna på 11,1 % vilket är en ökning jämfört med föregående år på 0,4 procentenheter. Av den externa personalomsättningen är 6,5 % till följd av egen begäran vilket är en ökning jämfört med föregående år på 0,4 procentenheter. Störst omsättning till följd av egen begäran återfinns inom gruppen sjuksköterskor, barnmorskor (8,4 %). För perioden (januari-maj) uppvisar sjukhuset en lägre extern personalomsättning än motsvarande period föregående år. 15 (22)

18 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2017 och 2016, ackumulerat. Jämfört med motsvarande period föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron minskat med - 0,3 procentenheter. För månaden maj var sjukfrånvaron 0,4 procentenheter lägre än motsvarande månad föregående år. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Period 2017 Period 2016 Differens 2017/2016 Kvinnor 8,2 8,5-0,3 Män 4,2 4,2 0,0 Kort (under 60 dagar) 4,0 4,1-0,1 Lång (över 60 dagar) 3,4 3,5-0,2 Totalt 7,4 7,6-0,3 Minskningen, jämfört med föregående år, återfinns både inom den korta och långa sjukfrånvaron men huvudsakligen i den långa sjukfrånvaron. Sjukhuset arbetar med hälsofrämjande, förebyggande och återskapande åtgärder. Som en del i det hälsofrämjande arbetet ingår förbättrade förutsättningar i chefsrollen genom normtal för antal anställda per chef. Genom det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet möjliggörs ett förebyggande hälsoarbete och att chefen agerar vid tidiga signaler på ohälsa. 3. Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat Sjukhuset redovisar en ackumulerad negativ budgetavvikelse på -72 mnkr per maj. Avvikelsen motsvarar 1 % av omsättningen. Avvikelsen försämrades med 17 mnkr i maj månad, framför allt beroende på en högre kostnadsnivå för personal, köpt vård, läkemedel och material, varor och tjänster än budgeterat. 16 (22)

19 Källa: Raindance ekonomisystem Intäkts- och kostnadsutveckling, rullande 12 månader i procent Källa: Raindance ekonomisystem Bruttokostnadsutvecklingen har sjunkit succesivt sedan 2015 och ligger nu på cirka 4,6 %, en nivå som varit relativt stabil sedan hösten Den är något högre än budgeterade kostnader på årsbasis medger. Detta kan dock balanseras av ökade intäkter, men då förutsätter detta en överproduktion som överstiger den hittills åstadkomna under årets fem första månader. Den totala ekonomiska avvikelsen rymmer i sig stora obalanser mellan sjukhusets olika områden. Störst ekonomiskt underskott finns inom barn- och kvinnosjukvården där produktionen delvis hålls uppe med hjälp av dyra personallösningar. Samtliga områden har i uppdrag att ha en ekonomi i balans vid årets slut. För att kunna nå ekonomisk balans krävs antingen ytterligare ökad produktion vilket genererar ökade intäkter, alternativt att dra ner kostnadsnivån ytterligare. Detta skulle innebära sämre tillgänglighet och ökande köer. Det strategiska valet blir därför att fortsatt försöka öka produktionen under årets återstående månader. Ekonomiska risker Sjukhuset ser ett antal större risker som kan komma få stor påverkan. Nedan redovisas tre väsentliga risker som kan komma att ha en direkt påverkan på det ekonomiska resultatet. Den första risken är att vi inte klarar av att producera budgeterade volymer och därmed inte erhåller budgeterade ersättningsnivåer. Det är fortsatt svårigheter med att rekrytera inom vissa 17 (22)

20 personalkategorier. Konsekvensen av detta blir bland annat stängda vårdplatser och inställda operationer vilket innebär lägre vårdproduktion och därmed lägre intäkter än budgeterat. Den andra betydande risken är det regiongemensamma beslutet att i lönerevisionen för 2017 höja nivån för ett antal yrkesgrupper mer än den kompensation sjukhuset fått i år för löneökningar kommer att innebära en merkostnad för sjukhuset på cirka 45 mnkr innevarande år, en kostnadsökning som inte är budgeterad. Den tredje större ekonomiska risken är utvecklingen för läkemedelskostnaderna. Läkemedelskostnaderna för sjukhuset överstiger budgeten med cirka 47 mnkr under årets fem första månader. Budgeten är underfinansierad vilket kommer att innebära ett betydande underskott vid årets slut. Förra året kunde underskottet avseende läkemedel rymmas inom sjukhusets totala ekonomiska resultat beroende på högre intäkter än förväntat, något som sannolikt inte kommer att gälla för Sjukhuset har initierat ett antal åtgärder för att hantera ovanstående risker. För att öka produktionen har SU planerat att redan under maj månad komma igång med utökad produktion under helger och kvällstid. Även externa avtal har slutits om bland annat utökad operationskapacitet. Ökade kostnader för lönerevisionen ska inarbetas i respektive områdes budget. Avseende risken för läkemedelskostnadernas utveckling så för SU en diskussion med VGR. Resultaträkning Rapportrad Utfall mån Budget mån Utfall ack Budget ack Avv ack Budget helår Vårdintäkter VGR 1 065, , , ,5-25, ,3 Vårdintäkter övriga 100,4 95,1 477,1 448,2 28, ,1 Patientavgifter 14,4 14,8 67,1 73,1-6,0 172,0 ALF-medel 38,4 37,7 174,4 188,4-14,0 452,3 Övriga intäkter 182,3 149,0 712,9 708,5 4, ,0 Intäkter 1 400, , , ,8-12, ,7 Löner och arvoden -596,6-587, , ,9 11, ,8 Sociala avgifter -260,6-258, , ,1 16, ,1 Övriga personalkostnader -18,0-12,5-68,3-60,8-7,5-147,2 Inhyrd personal -6,4-1,0-18,7-5,0-13,7-11,8 Personalkostnader -881,7-858, , ,9 5, ,9 Köpt vård -21,1-13,3-102,8-66,3-36,6-159,0 Läkemedel -165,0-142,0-760,3-713,6-46, ,3 Lokalhyror -72,7-73,9-355,5-369,7 14,3-891,4 Material, varor, tjänster mm -268,1-254, , ,7 1, ,1 Avskrivningar -26,8-25,8-130,9-128,6-2,3-308,8 Övriga kostnader -553,7-509, , ,8-69, ,7 Finansiella intäkter kostnader -2,4-3,2-11,6-15,8 4,1-38,1 Kostnader , , , ,4-59, ,7 Resultat -36,9-20,0-137,0-64,6-72,4 0,0 Källa: Cognos rapport 6010 Periodens intäktsutveckling Ersättningsmodellen i vårdöverenskommelsen består av prestationsersättning och riktade uppdrag med fast ersättning. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till ett angivet tak. Nås 18 (22)

21 inte ersättningstaket reduceras ersättningen. Vårdproduktion utöver basvolym ersätts till viss del enligt särskild tilläggsöverenskommelse om brutet tak. För perioden januari till maj ligger vårdproduktionen 26 mkr under budgeterad produktion. Framförallt är det akutsjukvården som minskar jämfört med föregående år och plan. Ett stort arbete startas nu för att öka planerad produktion. Budgetavvikelsen per maj avseende övriga vårdintäkter var positiv och uppgick till 29 mnkr och berodde på att sjukhuset tagit emot fler utomlänspatienter än förväntat. De verksamhetsområden som hade störst positiva avvikelser var Barnkardiologi (+15 mnkr) och Neonatologi (+7 mnkr). Utfallet av patientavgifterna uppvisade ett underskott motsvarande 6 mnkr. Samtliga områden visade underskott ackumulerat maj. Det har skett en ökning av budgeten för hela 2017 med motsvarande drygt 2 mnkr utan att höjning skett av patientavgifterna. I förhållande till utfall helår 2016 är budgetökningen på helår 4 mnkr samtidigt som det sedan årsskiftet är slopade avgifter för patienter som är äldre än 85 år. Budgetavvikelsen för övriga intäkter per maj var positiv och uppgick till 4 mnkr. Avvikelsen kan i huvudsak hänföras till följande: Ersättning för dyra läkemedel som inte är budgeterade (+13 mnkr) Lägre försäljning av laboratorietjänster än budgeterat (-12 mnkr) beroende på de lägre priserna i den regiongemensamma prislistan från och med 2017, som beslutades sent under året FoUU Gothia Forum (-5 mkr) Övriga intäkter Neurologi (+6 mnkr) Nettoeffekt av övriga poster (+2 mnkr) Periodens kostnadsutveckling Personalkostnader Personalkostnaderna var för perioden januari till maj 6 mnkr lägre än budget. Under maj månad avvek kostnaderna negativt med 23 mnkr mot budget, och anledningen var höga kostnader för jour, övertid, övriga personalkostnader och inhyrd personal. Det finns fortsatta svårigheter att rekrytera inom vissa specialiteter vilket leder till problem med att upprätthålla budgeterade prestationsnivåer och till dyra lösningar såsom anlitande av inhyrd personal samt höga övertidsoch mertidskostnader. Ett arbete har påbörjats inom område 1 för att se över ersättningsprinciper vid vakanser och svårbemannade arbetspass i syfte att uppnå ökad produktion på en lägre kostnadsnivå. Personalkostnaderna påverkades av det koncerngemensamma beslutet om satsningar i lönerevisionen 2017 på personal inom slutenvården som inte finns finansierade i budgeten, en kostnad på helårsbasis om 45 mnkr för SU. 19 (22)

22 Ackumulerad budgetavvikelse Månadslön Nettosemester Jour Ob Föräldraledighet Sjuklön Övertid Sociala avgifter Övr personalkostn Inhyrd personal Personalkostnader Källa: Raindance ekonomisystem Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst. Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Helår 2016 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Kostnaden för inhyrd personal var för perioden knappt 19 mnkr, och det är cirka 14 mnkr högre än budget och 10 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Det är köp av läkartjänster och sjukskötersketjänster som har ökat kraftigt jämfört med föregående år. En ökad kostnad för inhyrd personal ses på bland annat Barnintensiven, Barnkardiologin, AnOpIVA och Ögonmottagningen på Mölndals sjukhus samt inom Radiologin. Av kostnaden för övrig personal (2 mnkr) så avser knappt 2 mnkr köp av medicinska sekreterare. Köpt vård Köpt vård ackumulerat 2017 (mnkr) jämfört med budget och motsvarande period 2016 Utfall 2017 Budget 2017 Avvikelse Budget Avvikelse Budget % Utfall 2016 Förändring 2017/2016 % Köpt vårdgarantivård % % Köpt valfrihetsvård % 47 4 % Övrig köpt vård % % Summa % 106 Intäkter köpt garantivård Nettoavvikelse Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med maj till 103 mnkr. Det är 37 mnkr högre än budget men cirka 3 mnkr lägre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. 20 (22)

23 Vad gäller köpt vårdgarantivård så har kostnaderna minskat jämfört med samma period föregående år. En del i att kostnaden var lägre är de nya tillgänglighetsavtalen som innebär att vården betalas direkt av regionen. Den negativa budgetavvikelsen för övrig köpt vård om 12 mnkr berodde till största delen på höga kostnader för brännskade- samt ecmovård men också på höga kostnader orsakade av kapacitetsbrist inom barnintensivvården. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel för januari-maj 2017 jämfört med budget och med föregående år (mnkr) Utfall 2017 Budget 2017 Avvikelse budget Avvikelse budget % Utfall 2016 maj Förändring 2017/2016 % Recept % % Rekvisition % % Total % % Exkl. Ordnat införande % % Läkemedelskostnaderna för januari till maj avviker negativt mot budget med 47 mnkr. Under perioden har det inkommit läkemedelsrabatter om 9 mnkr som ingår i summeringen ovan. Jämfört med utfall 2016 innebär resultatet en kostnadsökning med 1 %. Kostnadsökningen återfinns inom rekvisitionsläkemedel. Kostnadsökningstakten på läkemedel har minskat något jämfört föregående år. Verksamheter med ökade läkemedelskostnader Störst avvikelser återfinns inom barnmedicin, ögon, infektion, onkologi, medicin och neurosjukvård. Inom barnmedicin avser avvikelsen höga kostnader för läkemedel Soliris och Translarna Inom ögonsjukvården beror budgetavvikelsen främst på Eylea och Lucentis Inom Infektion beror avvikelsen på kostnader för hepatit C där ordnat införande endast ersätter 90 % av kostnaden Inom onkologi är det fler läkemedel med huvudsaklig indikation malignt melanom som ökar Neurosjukvården har höga läkemedelskostnader för patienter med MS Ordnat införande läkemedel Utfallet på ersättningen för ordnat införande ligger något över budgeterat anslag. Främst är det ersättningen för hepatit C läkemedel som avropas i en snabbare takt än budget. 21 (22)

24 Särskild ersättning läkemedel Särskild ersättning Årsanslag Anslag jan-maj Ersättning jan-maj Avvikelse anslag ersättning Ordnat införande 80,6 33,6 29,9 3,7 Ordnat införande, hepatit C 62,6 26,1 32,3-6,3 Rörelseorganens sjukdomar 6,0 2,5 2,1 0,4 Regionalt solidariska 53,6 22,3 21,5 0,8 Total 202,7 84,5 85,8-1,3 Lokalhyror Lokalhyrorna redovisar ett positivt resultat jämfört mot budget och det beror i huvudsak på att planerade ombyggnader inte infallit i den takt som budgeterats, utan projekten har förskjutits i tiden. Dessutom har hyran för BOIC reducerats pga. omräkning av hyresstarter och ytor. Material, varor, tjänster mm Kostnader för material, varor och tjänster är i nivå med budget. I jämförelse med föregående år har kostnaderna ökat med närmare 7 %. Det är framför allt kostnader för diabeteshjälpmedel, laboratorieartiklar, implantat och medicinteknisk utrustning som ökat mycket. Område 5 har ökade kostnader för operationsutrustning på grund av att Sterilcentralen återlämnar steriliserad utrustning i långsammare takt än tidigare rutiner. När det gäller köpta tjänster är det framför allt höga kostnadsökningar för patientmåltider, städning och IT-konsulter. Måltidspriset ökade inför 2017 med 9 % från Regionservice. Lokalvårdskostnaderna har ökat kraftigt, en ökning om 19 %, beroende på ökade städytor och ökad städfrekvens på många ytor. IT-konsultkostnaderna har stigit väsentligt på grund av att flera nya IT-projekt är igång samtidigt och en engångskostnad för nytt IT-system för sterilteknisk utrustning. Prognos SU har efter maj månad en negativ budgetavvikelse om 72 mnkr. Underskotten finns både på kostnads- och intäktssidan. Kostnaderna för köpt vård och läkemedel överstiger budget med drygt 80 mnkr. Kostnaderna inom dessa områden har i princip inte ökat i jämförelse med föregående år, utan är ett strukturellt underskott som funnits ett flertal år tillbaka i tiden. Till detta kommer också ett koncerngemensamt beslut om satsningar i lönerevisionen 2017 på personal inom slutenvården som inte finns finansierade i budgeten, en kostnad i år om cirka 45 mnkr för SU. På intäktssidan når inte sjukhuset alla intäkter enligt den s.k. tilläggsöverenskommelsen. Produktionen har inte ökat i förväntad omfattning. En ökad produktion under resterande del av året är nödvändig ur såväl ett patientperspektiv som ett ekonomiskt perspektiv. Med nuvarande kunskap och information om intäkts- och kostnadsutvecklingen krävs stora insatser för att nå ekonomisk balans. Åtgärder vid ekonomisk obalans De områden som per maj månad har ekonomisk obalans har tagit fram ekonomiska åtgärdsplaner. 22 (22)

25 Bilaga 1 Tabell Prestationer Totalt Januari - maj Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget Vårdkategori Utfall Utfall 2016 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng (1 Länssjukvård ,1% ,1% Rikssjukvård Region ,6% 262 2,6% Rikssjukvård Nationell ,7% ,1% SU TOTALT DRG-poäng ,8% ,1% Vårdtillfällen Länssjukvård ,0% ,0% Rikssjukvård Region ,3% ,6% Rikssjukvård Nationell ,2% ,9% SU TOTALT Vårdtillfällen ,4% ,0% varav antal ytterfall L o R ,4% 191 9,3% Vårddagar Länssjukvård ,5% ,9% Rikssjukvård Region ,7% ,1% Rikssjukvård Nationell ,8% ,8% SU TOTALT Vårddagar ,6% ,4% varav utskrivningsklara dagar somatik 2) ,2% ,5% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ( ,6% 592 8,6% Läkarbesök ,2% ,9% Övriga besök ,5% ,7% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ( ,4% ,4% Läkarbesök ,8% ,0% Övriga besök ,9% ,2% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,6% ,1% Vårddagar ,3% ,8% Läkarbesök inkl TB ,0% ,9% Övriga besök inkl TB ,9% ,2% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,8% ,5% Vårddagar ,0% 120 4,8% Läkarbesök ,4% ,8% Övriga besök ,8% ,3% Varav utskrivningsklara dagar psykiatri 2) ,1% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Föregående års DRG-poäng är justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

26 Bilaga 1 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - maj Vårdkategori Utfall 2017 Somatisk sluten vård DRG-poäng (1 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2017 Utfall 2016 antal % antal % Länssjukvård ,4% ,1% Rikssjukvård Region ,0% -21-0,2% Rikssjukvård Nationell ,2% ,1% SU TOTALT DRG-poäng ,0% ,7% Vårdtillfällen Länssjukvård ,7% ,9% Rikssjukvård Region ,1% ,3% Rikssjukvård Nationell ,7% ,9% SU TOTALT Vårdtillfällen ,1% ,3% varav antal ytterfall L o R ,2% 184 9,5% Vårddagar Länssjukvård ,6% ,2% Rikssjukvård Region ,9% ,9% Rikssjukvård Nationell ,4% ,4% SU TOTALT Vårddagar ,6% ,0% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ( ,7% 490 7,5% Läkarbesök ,9% ,5% Övriga besök ,5% ,0% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ( ,0% ,7% Läkarbesök ,5% ,8% Övriga besök ,0% ,6% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,2% ,1% Vårddagar ,2% ,4% Läkarbesök inkl TB ,9% ,1% Övriga besök inkl TB ,8% ,7% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,2% 71 98,0% Vårddagar ,1% -56-2,2% Läkarbesök ,9% ,9% Övriga besök ,9% ,1% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Föregående års DRG-poäng är justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

27 Bilaga 1 Tabell Prestationer Övriga Januari - maj Vårdkategori Utfall 2017 Somatisk sluten vård DRG-poäng (1 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2017 Utfall 2016 antal % antal % Länssjukvård ,1% -97-7,0% Rikssjukvård Region ,7% ,3% Rikssjukvård Nationell ,6% -58-2,0% SU TOTALT DRG-poäng ,2% 128 2,3% Vårdtillfällen Länssjukvård ,2% ,3% Rikssjukvård Region ,1% 40 5,7% Rikssjukvård Nationell ,8% -81-9,5% SU TOTALT Vårdtillfällen ,9% ,5% varav antal ytterfall L o R ,5% 8 6,6% Vårddagar Länssjukvård ,9% ,9% Rikssjukvård Region ,7% 94 3,0% Rikssjukvård Nationell ,1% ,8% SU TOTALT Vårddagar ,1% ,6% varav utskrivningsklara dagar somatik 2) ,2% ,5% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ( ,7% ,3% Läkarbesök ,8% ,2% Övriga besök ,1% 58 2,3% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ( ,0% ,9% Läkarbesök ,6% ,6% Övriga besök ,9% ,9% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,6% 64 50,4% Vårddagar ,2% ,9% Läkarbesök inkl TB ,7% ,3% Övriga besök inkl TB ,4% ,3% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,9% ,6% Vårddagar ,8% ,3% Läkarbesök ,3% ,0% Övriga besök ,4% ,3% Varav utskrivningsklara dagar psykiatri 2) ,1% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Föregående års DRG-poäng är justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

28 Bilaga 1 Tabell Inkomna remisser Ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade Januari - maj 2017 och 2016 Antal remisser Förändring Förändring procent Sahlgrenska Universitetssjukhuset % Egen vårdbegäran % BVC % MVC % Skolhälsovård % Företagshälsovård % Privatläkarmott. Se även under PL % Husläkargrupper. Se även under HL % Optiker % Kriminalvårdsanstalt % Övrig sjukvård % Vårdcentraler % Okänt kliniknummer - ifylles manuellt % AL - Allmänläkare % HL - Husläkare % Nya VC (6 siffriga) % PL - Privatläkare % Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler % Inremitterande Klinik inklusive internremisser ,0% Remisser exklusive internremisser ,9% Antal remisser (internremisser exkluderade) Förändring Förändring procent 01 - Stockholms län ,5% 03 - Uppsala Län ,9% 04 - Södermanlands län ,4% 05 - Östergötlands län ,3% 06 - Jönköpings län ,9% 07 - Kronobergs län ,3% 08 - Kalmar län ,9% 09 - Gotlands län ,0% 10 - Blekinge län ,9% 12 - Skåne län ,5% 13 - Hallands län ,1% 14 - Västra Götalands län ,5% 17 - Värmlands län ,1% 18 - Örebro län ,9% 19 - Västmanlands län ,9% 20 - Dalarnas län ,1% 21 - Gävleborgs län ,0% 22 - Västernorrlands län ,9% 23 - Jämtlands län ,3% 24 - Västerbottens län ,3% 25 - Norrbottens län ,2% Övriga ,7% Totalt ,5% Övriga regioner och landsting ,9% VG ,1% Antal remisser Förändring Förändring % 20 - Vidarebefodrad ,3% 10 - Bokade + Obokade ,9% Totalt remisser ,9% Antal remisser - VO med störst procentuell ökning Antal Procent SJUKGYMNASTIK % PSYKOS %