Förskolan Rockneby Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Rutiner för att stödja huvudprocessen i ett 1-16 års perspektiv Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 6 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Upprättad den Reviderad/kontrollerad den All personal på förskolan förskolechef 070323 2016-11-16 Rubrik Planen mot diskriminering och kränkande behandling Syfte Att ha ett målinriktat arbete med ansvarsfördelning om någon skulle utsättas för kränkande behandling och diskriminering. Arbetet ska främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn i vår verksamhet. Vision Rockneby förskola ett VÄXTHUS för omsorg, lek och lärande Ansvar Förskolechef och all personal på förskolan. Genomförande/aktivitet Främjande och förebyggande arbete Personalen ska noga iaktta samspelet mellan barnen och mellan vuxen-barn. Personalen ska se, uppmuntra och lyfta fram det goda barnet/barnen gör samt ha positiva förväntningar. I verksamheten skall ett hälsofrämjande och positivt tänkande råda. Förskolans personal är noga med att inget sägs över huvudet på barnet/barnen. Varje hösttermin skall avdelningen arbeta fram avdelningens trivselregler vilket gestaltas i en s.k. kompissol.
Varje förskoleavdelning arbetar med att utveckla barnets sociala kompetens att vara en god kamrat, att flickor och pojkar ges samma möjligheter och ställs inför samma förväntningar att utveckla medkänsla och inlevelse att kunna ta ansvar för egna handlingar och för förskolans material Fakta och begrepp De sju diskrimineringsgrunderna: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder ålder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck Diskriminering: Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering är när alla behandlas lika men i praktiken missgynnar ett barn med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men kan i praktiken missgynnar ett barn som tillhör en skyddad diskrimineringsgrund. Kränkande behandling: Är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) Lagen delar in kränkande behandling i trakasserier och annan kränkande behandling. A. Trakasserier: Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggningen behandling. B. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling är uppträdanden som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsbakgrund. Tanken är att lagen skall täcka in alla former av kränkande behandling, det kan vara mobbing 2
eller andra enstaka händelser som inte är mobbing. Både personalen och barn kan göra sig skyldig till annan kränkande behandling. Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Kartläggning, nulägesanalys För att inventera klimatet på förskolan har förskolan följande arbetssätt: Planerade samtal med personal, vårdnadshavare och ev. barn, exempel på samtal daglig kontakt s.k. tamburkontakt, inskolningssamtal, uppföljningssamtal och utvecklingssamtal. Syftet med samtalet är att ta reda på hur barnet trivs på avdelningen, med verksamheten, i barngruppen och med personalen. Skapa delaktighet och inflytande. Alla vårdnadshavare skall erbjudas ett samtal per verksamhetsår. Barn i behov av särskilt stöd följs kontinuerlig upp. Detta för att kunna anpassa verksamheten till stöd för barnet. Vid terminsstart inventerar avdelningens personalen behovet av information kompetensutvecklingen för att kunna möta alla barn vårdnadshavare utifrån kultur, religion, funktionshinder, detta för att undvika diskriminering. När ett ärende anmäls till förskolechef eller på förskolan är gången för anmälan följande: Barn vårdnadshavare Personal förskolechef beslut Arbetsinsatser för att förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling Hösten 2016 har förskolan nya aktiviteter i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. Under läsåret 2016-2017 ska all ny personal och vårdnadshavare informeras om planen mot diskriminering och kränkande behandling. I samband med terminsstarten på hösten genomförs en barngruppsgenomgång med alla avdelningar samt förskolechefen. I mötet diskuteras även kompentensutveckling samt möjligheter till stödfunktioner t.ex. MSU-pedagoger. Uppföljningsmöten görs sedan vid ett till två tillfällen under terminerna mellan berörd avdelningspersonal och förskolechef för att följa upp och utvärdera insatserna samt besluta hur vi går vidare. 3
Alla tendenser till kränkande- och diskriminerande beteenden fångas upp och åtgärdas. Våra egna riktade aktiviteter/mål Vi är medvetna om hur vi bemöter varandra i arbetslaget. Vilken inställning vi signalerar. Vi är förebilder när det gäller samarbete och att behandla människor med respekt, lyhördhet och värme, ett förhållningssätt som barnen tar lärdom av. Kompissolens värderingar ska genomsyra verksamheten. är uppnått nä Utvärderas: Aktiviteterna utvärderas genom avstämningar kvartalsvis för att följa arbetet mot målet, se utvärderingsplan. Avdelningarnas nedbrutna aktiviteter utifrån avdelningens kartläggning Virvelvinden/Igelkotten Barnen ska få bekanta sig med kompissolen genom: en sång om värdegrunden som lyfter fram att alla är olika och ha lika värde. lekar som berör värdegrunden. kompisböckerna genomföra lekar och övningar utifrån dessa. Ekorren/ Myran - Vi arbetar med sagan som grund och dess figurer för att ge barnen exempel på hur en god kompis kan vara. Humlan/Nyckelpigan Figurerna i sagotemat, Kurran skatt, kommer att användas för att dramatisera olika dilemman om hur vi behandlar varandra och hur olika känslor visar sig. De större barnen ska få möjlighet till reflektion i mindre grupp. Vi observerar barngruppen och använder barnens konflikter i dramatiseringen, 2 stycken konflikter ska tas upp under höst och vårtermin totalt. Våra yngsta barn kommer få möta Kurran fysiskt i vardagen för att bli påvisade olika goda exempel från kompissolen. Vi kommer registrera Kurrans närvaro nder en vecka på hösten och under en vecka på våren i ett utvärderingsbart dokument. 4
Sländan/ Fågeln För att vi pedagoger ska vara mer närvarande och lyhörda kommer vi att avsätta tio minuter på varje veckoplanering för att kunna diskutera hur vi organiserar oss i den dagliga verksamheten. Barnen ska genom rollspel få möta figurerna i sagan minst en gång under höstterminen 2016. Rollspelen ska behandla begreppen. Dela med sig Lyssna Vänta på min tur Fisken/Haren Pedagogerna kommer att använda figurerna i sagotemat, Kurran m.fl., för att dramatisera dilemman som handlar om hur vi behandlar varandra och vår miljö. Dramatiseringarna kommer att genomföras under vecka 39 och vecka 48. Barnen kommer att få möta samma dilemma två gånger. I samband med detta kommer barnen att få reflektera tillsammans i mindre grupper. Barnen kommer även att få möjlighet att agera eller delta i dramatiseringarna på olika sätt. 5
Åtgärder och rutiner för personalens agerande vid kränkande behandling Förskolan har en skyldighet att utreda när en misstanke uppstått om att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling. Ansvarig personal har ett samtal med barnet som tillfälligt har kränkt ett annat barn. Vid samtalet diskuteras händelsen, och man gör en överenskommelse hur han eller hon skall bete sig fortsättningsvis. Viss dokumentation ska göras. Vårdnadshavare blir direkt informerade. Om barnet fortsätter kränka andra barn efter samtalet hålls ytterligare samtal och ärendet lämnas vidare till förskolechef Ansvarig: Förskolechef Åtgärd när personal kränker barn. När någon får reda på att personal kränker barn så lämnas detta direkt till förskolechefen. Förskolechefen samlar in uppgifter om vad som har hänt och tar så fort som möjligt kontakt med den personal det gäller. Förskolechef vidtar de åtgärder som behövs. Dokumentation Det är viktigt med tydlig dokumentation. Vid samtal och på barngruppsgenomgång och uppföljningsmöten skall följande dokumentation ingå. Närvarande Datum Orsak till samtalet Beslut, överenskommelse eller eventuellt åtgärder Datum för uppföljning Dessa dokument förvaras hos förskolechef. Ansvar: Förskolechef Uppföljning Planen mot diskriminering och kränkande behandling följs upp på förskolans barngruppsgenomgång uppföljningsmöten, utvärderas och revideras inför varje hösttermin. Målen som formulerats utvärderar varje avdelning och det blir en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljningen och utvärderingen visar vilka mål som ska formuleras för kommande verksamhetsår. Hänvisning till Kalmar kommuns verksamhetshandbok: Rutin för åtgärd när barn i förskola kränks av personal Rutin för åtgärd när barn kränker barn i förskolan Central Likabehandlingsplan 6