Samrådstid 9 maj 9 juli 2017 Framtidens Arbga Översiktsplan för Arbga kmmun med utblick mt 2030-1 -
Plitisk styrgrupp: Samhällsbyggnadsberedningen (presidier för KS ch TN) Ledningsgrupp: Jerker Parksjö, Mimmi Hdzic, Annica Anderssn, Thmas Lindberg, Marj Savelius, Ann Björkman, Görel Krkman, Ellen Åhlander Prjektledare: Helena Bsved, Marina Ljungsved (t..m. 2016-09-23), Linnea Hagenbjörk (2016-09-19-2016-12-30) Prjektgrupp: Anders Svenssn, Kim Krantz, Pernilla Larssn, Ann-Sfie Keller, Eva E Carlstedt Ståhl, Jnas Janssn Grönstrukturfrågr: Elin Dalman LIS: Linnea Hagenbjörk Ft: Ltta Winkler Kartr: Kim Krantz ch Helena Bsved Knsekvensbedömning med MKB: Helena Bsved Arbga kmmun Smedjegatan 5 732 21 Arbga arbga.kmmun@arbga.se www.arbga.se - 2 -
Innehållsförteckning Förrd 4 Sammanfattning 5 Karta över utvecklingsstrategin 7 Inledning 8 Visin ch styrmdell 9 Strategiska mråden ch mål... 9 Omvärldsspaning 10 Planeringsförutsättningar 12 En hållbar kmmun... 12 Klimatanpassning i fysisk planering... 13 Mellankmmunala frågr 15 Utmaningar 16 Beflkningsutveckling... 16 Beflkningssammansättning... 16 Behv av nya bstäder... 16 Behv av planlagd mark, skla... 16 Behv av planlagd mark, vård- ch msrg... 16 Behv av etableringsmark... 17 Behv av väl fungerande integratin... 17 Planförslag 18 Användningskarta, Arbga kmmun 19 Hänsynskarta, Arbga kmmun 20 Befintlig bebyggelse 21 Bebyggelseutveckling... 22 Förtätning av befintliga strukturer... 23 Omvandling av fritidshusmråden... 23 Bstäder för hela livet... 25 Kulturmiljö 27 Det kulturhistriska arvet... 28 Skyddad kulturmiljö... 28 Skla ch msrg 30 Skla ch förskla... 31 Omsrg... 32 Upplevelser ch aktiviteter 34 Kultur- ch fritidsaktiviteter... 35 Skötsel ch gestaltning... 35 Upplevelser ch turism... 35 Näringsliv ch handel 38 Arbetsmarknadsreginen... 39 Verksamhets- ch industrimråden... 39 Handel.... 39 Areella näringar ch fiskerinäring... 39 Trafik ch hållbara transprter 41 Natinellt ch kmmunalt vägnät... 42 Kllektivt resande... 42 Stråket Osl Stckhlm... 42 Gång- ch cykelnät... 42 Parkering.... 42 Grönstruktur ch vattendrag 44 Grönstruktur ch eksystemtjänster... 45 Skyddade mråden... 45 Skyddade arter... 45 Natura 2000.... 45 Strandskydd... 45 Vattenmråden... 45 Hjälmaren ch Arbgaån... 46 Våtmarker... 46 Teknisk försörjning 48 Vatten- ch avlpp... 49 Dricksvatten.... 49 Avlpp... 49 Bredband.... 50 Elnätet.... 51 Fjärrvärme..... 51 Sl ch vind.... 51 Vattenkraft..... 51 Avfallshantering... 51 Miljö- ch riskfaktrer 53 Översvämning, skyfall ch värmeböljr... 54 Transprt av farligt gds... 54 Miljöfarlig verksamhet ch förrenad mark... 54 Buller ch radn... 55 Risk- ch sårbarhetskarta, Arbga kmmun 56 Risk- ch sårbarhetskarta, Arbga tätrt 57 Områdesvisa beskrivningar 58 Arbga tätrt..... 59 Användningskarta, Arbga tätrt... 60 Götlunda.... 63 Användningskarta, Götlunda... 64 Medåker..... 65 Användningskarta, Medåker... 66 Riksintressen 67 Miljökvalitetsnrmer 67 Ordlista ch källr 67-3 -
Förrd Arbga kmmun är inne i en expansiv fas med målet att bli 15 000 invånare till 2030. Översiktsplanen ska bidra till att skapa en levande kmmun med fler bstäder, företag ch verksamheter, samtidigt sm vi utvecklar stadens unika miljöer ch närhet till grönska ch vatten. Arbga står inför stra utmaningar de kmmande åren med behv av nya bstäder, mark för företagsetableringar, sklr ch msrgsbenden. Det mesta vill vi bygga i Arbga tätrt med närhet till befintlig infrastruktur. Bättre förutsättningar på landsbygden, sm fiberutbyggnad, ger nya möjligheter att bygga ch flytta till kmmunens mindre tätrter. Det du håller i din hand är ett samrådsförslag. Ta tillfället i akt ch tyck till m planen via www.arbga.se/versiktsplan eller arbga.kmmun@arbga.se under samrådstiden sm pågår 9 maj till 9 juli. Så skapas ett levande samhälle med gda förutsättningar att b både på landsbygd ch i staden. Anders Röhfrs Kmmunstyrelsens rdförande - 4 -
Sammanfattning Arbga kmmun ligger i Västmanlands län, mitt i navet Örebr Västerås Eskilstuna med cirka 4-5 mil till respektive stad. Kmmunen gränsar till Örebr, Lindesberg, Köpings ch Kungsörs kmmuner. Bebyggelsen i kmmunen är främst kncentrerad till Arbga ch tätrterna Medåker ch Götlunda. Därutöver finns en del mindre samhällen sm Lunger, Nannberga, Hästnäs, Frösshammarsön, Hjälmare dcka ch Tyringe. Arbga stad bildades redan på 1200-talet. Å- kröken brtm Kapellbrn har namngett staden, Arbughi, eller åbåge sm det betyder. Arbga har en lång ch intressant histria. Tack vare ett strategiskt läge ch gda transprtmöjligheter blev staden tidigt en viktig handelsplats. Arbga var Mälarens västligaste hamn ch hit km järnet från Bergslagen, sm skeppades ut till Mälaren via Arbgaån. Många har haft Arbga sm mötesplats. Det mest kända mötet är Sveriges första riksdag, 1435, då Engelbrekt valdes till rikshövitsman. Sedan 1960-talet har kmmunen genmgått en strukturmvandling. Beflkningen har under ett par årtinden minskat, men siffrrna började återigen vända uppåt år 2011. Arbga kmmun har 2016 en flkmängd på närmare 13 900 persner. I september 2013 beslutade kmmunfullmäktige att revidera Översiktsplan för Arbga kmmun. Varje kmmun ska enligt plan- ch bygglagen ha en aktuell översiktsplan sm mfattar hela kmmunen. Planen ska fungera sm vägledning vid efterföljande detaljplanering, bygglvgivning ch tillståndsprövningar. Planen ses sm ett plitiskt handlingsprgram för utvecklingen i kmmunen. Översiktsplanen är rådgivande för hur kmmunens mark- ch vattenanvändning ska användas, utvecklas ch bevaras, men är inte juridiskt bindande. Utifrån kmmunens styrmdell, relevanta styrdkument ch övriga planeringsförutsättningar har ett planförslag ch en utvecklingsstrategi tagits fram. Översiktsplanen följer Bverkets mdell för hur en ÖP ska tas fram ch utfrmas. Utvecklingsstrategin redvisar på en övergripande nivå kmmunens målsättning för den strategiskt långsiktiga utvecklingen ch ligger till grund för mark- ch vattenanvändningen. Samhällsutvecklingen inm kmmunen föreslås i huvudsak kncentreras till tre kärnr. Området runt Arbga tätrt har en radie på fyra kilmeter från resecentrum. Fyra kilmeter bedöms utgöra det avstånd där gång- ch cykeltrafik kan vara ett knkurrenskraftigt alternativ till biltrafik. Avståndet främjar hållbart resande till resecentrum ch ffentlig ch kmmersiell service inm kmmunen. Inm förtätningsmrådet ska nya bstads- ch verksamhetsmråden i första hand växa fram. Fler mråden för bebyggelseutveckling finns utpekade i planförslaget. Två stråk med str ptential är markerade från Arbga centrum, i riktning mt Sätra respektive mt Grindberga. En pririteringsrdning av utpekade mråden kmmer löpande att tas fram i den eknmiska ch strategiska planen. Planläggning sm främjar nybyggnatin av bstäder, eller av verksamheter sm medför arbetstillfällen till Arbga, är pririterade. Tätrten har str betydelse för Arbgas utveckling ch mfattar majriteten av kmmunens bstäder ch verksamheter. I utvecklingsstrategin utgör även Götlunda ch Medåker kärnr. Från Götlunda finns gda pendlingsmöjligheter både till Arbga ch Örebr. Utvecklingsmrådena runt Götlunda ch Medåker har en radie på två kilmeter. Inm utvecklingsmrådena ska ny bebyggelse främst tillkmma inm befintliga kärnr ch föreslagna utvecklingsstråk. Kmmunala infrastruktursatsningar ska främst pririteras inm de föreslagna utvecklingsmrådena. Planförslaget innehåller även ställningstaganden för nya - 5 -
bstadsmråden ch verksamheter, kmmunikatiner, natur- ch kulturmiljöer, rekreatin ch friluftsliv, teknisk försörjning samt miljö, hälsa ch säkerhet. Mälarbanan, Svealandsbanan ch de större vägarna genm kmmunen, E18/E20, samt länsvägarna 572 ch 249 utgör i utvecklingsstrategin transprtsamband. Resecentrum i Arbga ch Sätra utgör i utvecklingsstrategin nder för transprter. Förslag till framtida sträckning av ny järnväg via Sätra finns med sm ett markreservat. I Mariebrg finns industrispår med möjlighet till utveckling. Järnvägen utgör tillsammans med de större vägarna kmmunens pulsåder. Hit ska framtida investeringar främst pririteras. Friluftslivet, fisket ch båtlivet på Hjälmaren är strt ch genererar behv av övernattningsplatser, matserveringar ch camping. Utvecklingsstrategin har tre stråk utpekade för rekreatin, natur ch upplevelser i riktning mt Hjälmarens värdefulla kulturlandskap. Turism- ch besöksnäringen växer i Sverige ch utgör en ökande näring i Arbga. I utvecklingsstrategin har viktiga funktiner för turismen särskilt markerats, den medeltida stadskärnan, Hjälmare dcka ch Måla på Frösshammarsön. Till översiktsplanen finns en bilaga sm redgör för de mråden sm pekas ut för Landsbygdsutveckling i strandnära läge, så kallade LIS-mråden. Inm dessa mråden kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas när man prövar dispenser ch upphäver strandskyddet. Syftet är att långsiktigt stimulera den lkala ch reginala utvecklingen på landsbygden. LIS-mråden kan pekas ut i mråden sm har gd tillgång till stränder ch där man kan bygga i viss utsträckning utan att allmänhetens tillgång till stränder hämmas ch utan att djurlivet ch växtlivet påverkas negativt. Kmmunen bedömer att de förutsättningarna uppfylls i Arbga. Föreslagna mråden följer detaljplanelagda mråden ch befintliga bebyggelsestrukturer i syfte att göra landsbygden mer attraktiv utan utglesning. Genm att kncentrera samhällsutvecklingen inm Arbga kmmun till kärnrna kan i str utsträckning befintliga kmmunikatiner ch teknisk försörjning användas samtidigt sm underlaget för kllektivtrafik, service ch verksamheter stärks. Detta bidrar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Tidshrisnten för översiktsplanen sträcker sig till år 2030. - 6 -
Karta över utvecklingsstrategin - 7 -
Inledning Enligt plan- ch bygglagen (PBL) ska varje kmmun ha en aktuell översiktsplan sm mfattar hela kmmunen. Översiktsplanen visar riktningen för hur kmmunen i framtiden vill utveckla mark- ch vattenanvändningen. Dkumentet kan ses sm ett dialginstrument mellan kmmunen ch staten men även mellan kmmun ch invånare. Här har du möjlighet att ta del av kmmunens viljeinriktning för den framtida mark- ch vattenanvändningen. Översiktsplanen ger dig en uppfattning m hur Arbga kmmun kan kmma att ställa sig till framtida utbyggnad ch utveckling. Dkumentet är inte juridiskt bindande, däremt vägledande för detaljplaner ch bygglv, sm i sin tur är juridiskt bindande. Varje mandatperid prövar kmmunfullmäktige m översiktsplanen är aktuell. Översiktsplan Arbga kmmun antgs 2009. Mandatperiden efter det gjrdes en aktualiseringsprövning ch kmmunfullmäktige beslutade 2012 att översiktsplanen skulle revideras. Det här förslaget innehåller uppdateringar, kmpletteringar ch mer vägledande texter. Översiktsplanen har fkus på att hitta fler utvecklingsmöjligheter för bstäder ch verksamheter så att Arbga kmmun växer ch utvecklas. Översiktsplan för Arbga kmmun följer Bverkets ÖP-mdell med utvecklingskarta, användningskartr ch hänsynskarta. Beflkningsprgns, klimatfrågr, riksintressen, reginala ch mellankmmunala frågr behandlas i kapitel Planeringsförutsättningar. Därefter kmmer kapitel Planförslag sm anger generella riktlinjer ch avsikter inm ett antal temakapitel. Längst bak presenteras specifika riktlinjer under Områdesvisa beskrivningar. Riktlinjer för Landsbygdsutveckling i strandnära läge redvisas i en egen bilaga till översiktsplanen. Översiktsplanen i förhållande till andra planer ch bygglv. Planprcess för utarbetande av översiktsplan för Arbga kmmun. - 8 -
Visin ch styrmdell Arbga plats för inspiratin, är den gemensamma visin sm Arbga kmmuns verksamheter ch medarbetare följer. Visinen är plitiskt beslutad ch består av strategiska mråden sm innehåller ett eller flera kmmungemensamma mål. Översiktsplanen står för det fysiska förverkligandet av visinen. Den är en pusselbit i styrmdellen ch ett viktigt dkument för att nå visin. Visinen är densamma sm Arbgas platsvarumärke. Varumärket arbetades fram av en grupp representanter för näringslivet, kmmunen ch kultur- ch föreningslivet under år 2007. Syftet med varumärkesarbetet var att hitta en gemensam nämnare att samlas kring. Utmaningen är att i alla sammanhang ch över tid uppnå Arbga plats för inspiratin! aktiviteter bidra till att målen ch visinen uppfylls. De fyra strategiska mrådena är: Inspirerande livsmiljö Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande rganisatin Relatin mellan styrdkumenten 1. Visinen innehåller fyra strategiska mråden sm kmmunens övergripande mål utgår från. 2. Budgetdkument Strategisk ch eknmisk plan antas i juni varje år. Strategiska mråden ch mål Arbga kmmuns styrmdell innehåller fyra strategiska mråden med ttalt ti kmmunövergripande mål. Hela rganisatinen, från kmmunstyrelse ch nämnder till blag, förbund ch medarbetare, ska förhålla sig till styrmdellen ch genm egna mål ch 3. Översiktsplanen innehåller egna mål för mark- ch vattenanvändningen. 3. Översiktsplan 2030 2. SEP* 1. Visinen Plats för inspiratin! Figur: Visin, budget ch ÖP. * Strategisk ch eknmisk plan - 9 -
Omvärldsspaning Möjligheten att ge gd service, attrahera nya invånare ch ta långsiktiga beslut är berende av kunskap m vad sm händer i mvärlden. Att göra en mvärldsanalys handlar m att lyfta blicken ch se utanför den egna vardagen. Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL), plitiker ch tjänstepersner från Arbga kmmun, tg 2015 genm en mvärldsbevakning ch analys fram mråden sm anses ha påverkan på eknmin, demkratin ch kmmunens verksamheter. Här visas ett urval av de mråden sm anses påverka Arbga nu ch framöver. Beskrivning Utmaning Bstäder Beflkningsökning ställer krav på bstadsbyggande. Erbjuda lika frmer av tillgängliga, attraktiva ch funktinella bstäder för alla. Integratin ch arbetsmarknad Hög arbetslöshet bland ungdmar ch utrikesfödda. Minska tiden till egen försörjning, få fler att kmma i egen försörjning. Utbildning Gda resultat i sklan ch mer vuxenutbildning. Behålla de gda resultaten i grundsklan. Andel elever sm fullföljer gymnasieutbildning. Erbjuda fler möjlighet till vuxenutbildning. Behv av försörjningsstöd Persner sm har etableringsersättning idag kan kmma att söka försörjningsstöd i framtiden. Att få nyanlända i arbete snabbt. Andelen äldre ökar Beflkningsstrukturen ger ökade kstnader inm scialförvaltningen. Behvet av insatser inm vård- ch msrg ökar inm de närmaste åren vilket får till följd att kstnaderna ökar. Områden utanför kärnverksamheten Verksamhetsmråden sm inte tillhör kärnverksamheten behöver få utvecklas, de kan bidra till psitiv tillväxt. Att inte ställa kmmunens verksamheter mt varandra vid besparingar. Strategisk mark ch planberedskap Gd dialg med företag Arbga kmmun är högt rankad inm näringslivsklimatet. Tillhandahålla tillgänglig tmtmark för större etablering vad gäller handel ch industri. Förbättra näringslivsklimatet. Behålla ch utveckla dialgen med alla företag. Arbga attraktivt för företag Skapa möjligheter för nyföretagande ch nyetableringar. - 10 -
Inriktning beskriver en generell viljeinriktning för att nå översiktsplanens mål. Åtgärd är vad Arbga kmmun ska göra för att bidra till att målen nås. - 11 -
Planeringsförutsättningar För att stärka kmmunens kvalitéer ch främja hållbar utveckling krävs en mark- ch vattenstrategi. Att placera ny bebyggelse inm ch i anslutning till befintliga strukturer är viktigt för en hållbar utveckling av såväl tätrt sm landsbygd ur ett eklgiskt, scialt ch eknmiskt perspektiv. Värdefulla natur-, kultur ch friluftsmråden kan bevaras samtidigt sm utveckling sker. En hållbar kmmun För att skapa en scialt hållbar stad ska vi arbeta för att minska bendesegregatinen ch genm stadsplanering skapa gda bendemiljöer sm lckar till rekreatin ch utevistelse. Det är ckså viktigt att skapa gda förutsättningar för näringsliv, utbildning ch kmmunikatiner, såväl sm för föreningsliv, kultur ch idrtt. Människr ch miljö mår bra av en stad där det är enkelt att gå ch cykla ch att använda sig av kllektiva färdmedel. En levande ch hållbar stad är trevlig att vistas i. Jämställdhet ch är en fråga m rättvisa mellan kvinnr ch män ch jämlikhet är en fråga m rättvisa mellan lika grupper i samhället. I fysiska planeringen handlar det m tillgången till mötesplatser ch utfrmning av bebyggelsemiljöer. Arbga kmmun ska förtätas samtidigt sm gröna inslag stärks på ett strategiskt sätt. Eklgisk hållbarhet handlar m att utvecklingen ska ske i balans med det eklgiska systemet. Det handlar m att långsiktigt bevara eksystemens prduktinsförmåga ch att minska den negativa påverkan på miljön ch människrs hälsa. Användningen av energi ch material ska begränsas. Den eknmiska hållbarheten innebär att hushålla med ch effektivt använda våra mänskliga ch materiella resurser. Den eknmiska aspekten spelar alltid in i stadsbyggnadsprjekt ch det krävs eknmiska förutsättningar för att skapa möjlighet att kunna verka för de andra hållbarhetsaspekterna. Läs mer Arbga kmmuns Energi- ch klimatstrategi (2009) www.arbga.se/kmmun-plitik/planer-chstyrdkument/ Omställning av samhället Frskningsrön visar att den glbala medeltemperaturen stiger ch att nederbörden ökar. Ett av de 16 natinella miljömålen är begränsad klimatpåverkan. För att hantera utmaningen att ställa m till en hållbar utveckling krävs ett frtsatt mfattande förändringsarbete med djärva visiner, knkreta mål ch åtgärder. Utsläppen av växthusgaser kan minskas förtätningar av lägen med gda kmmunikatiner, satsning på hållbara trafikslag, en attraktiv stadskärna med utökad handel ch ett främjande av energieffektivt byggande. Hållbarhet Eklgisk hållbarhet Scial hållbarhet Eknmisk hållbarhet Figur: De tre hållbarhetsdimensinerna. Bverket 2015. - 12 -
En utmaning med klimatets förändring är hur vi ställer m samhället i högre grad. Vi behöver både minska utsläppen ch anpassa ss till ett varmare ch blötare klimat under de närmaste åren. Att skapa effektivare resmöjligheter ch minska nödiga transprter är ett sätt att hjälpa på mställningen. Det är viktigt att arbeta med både fysiska ch beteendepåverkande åtgärder. Att priritera gång- ch cykeltrafik samt kllektivtrafik före biltrafik är en del i att begränsa klimatpåverkan. En väl utbyggd kllektivtrafik ch förbättrade förutsättningar för gång- ch cykeltrafik minskar kldixidutsläppen. Trafikverket har inlett en åtgärdsvalsstudie för resr ch transprter inm stråket Stckhlm-Osl. Möjligheten att dra en snabbtågsjärnväg på sträckan med stpp i alla fall ett par gånger/dygn på mellanliggande statiner skulle förstärka gdstrafiken i landet ch möjliggöra en effektiv persntrafik i Mälardalen sm innehåller Arbga kmmuns viktigaste pendlingsrter. Klimatanpassning i fysisk planering Även m utsläppen av växthusgaser minskar kraftigt kmmer klimatförändringarna att ge lkala effekter i Arbga. Vissa anpassningsåtgärder handlar m planering ch lkalisering av bstäder ch ffentliga byggnader, andra m att säkra riskmråden, t ex Arbgaån, från översvämning, ras, skred ch ersin. Med ett varmare klimat ökar behvet av kylning i sklr, äldrebende, arbetsplatser ch bstäder. Översiktsplanens avsikt är att förhindra att ny bebyggelse placeras så att den kan kmma att bli htad av klimatförändringarna. Därför har översvämningskarteringar ch skyfallsanalyser legat till grund för utpekande av nya bebyggelse- ch verksamhetsmråden. Inriktning Beakta klimatförändringar ch planera för dessa vid upprättande av detaljplaner samt bygglvsprövning. Förstärka de gröna värdena i Arbga tätrt. Beakta risker för skred, ras ch ersin vid upprättande av detaljplaner samt bygglvsprövning. Placera nya byggnader ch infrastruktur utanför påverkansmrådet för 100- årsflödet i översvämningskarteringen. Verka för att nybyggnatin sker energieffektivt ch med hållbara material. - 13 -
Kmmunens plats i reginen - 14 -
Mellankmmunala frågr Arbga kmmuns fördelaktiga gegrafiska läge i den växande Mälardalen ch den unika kulturhistrien präglar kmmunen ch samhällsbygget. För att kunna ta del av reginens framtida tillväxt gäller det att erbjuda vackra ch hållbara bendemiljöer, bra kmmunikatiner med gda möjligheter till arbete inm ch utm kmmunens gränser ch varierade utbud av mötesplatser ch aktiviteter. Detta blir ännu viktigare i ett framtida strreginalt perspektiv. I nrdst gränsar Arbga kmmun till Köpings ch Kungsörs kmmuner ch i södra delen till Hjälmaren. Tillsammans har de tre kmmunerna lika frmer av mellankmmunalt samarbete. Västra Mälardalens kmmunalförbund (VMKF) ansvarar för räddningstjänst, beredskap vid kriser ch större lyckr, IT, växel ch lönehantering åt kmmunerna. Västra Mälardalens Myndighetsförbund (VMMF) ansvarar för uppgifterna inm miljö- ch hälsskyddsmrådet samt byggnadsväsendet i Arbga ch Kungsörs kmmuner. Ett första steg tagits för en fördjupad samverkan mellan Arbga, Köping ch Kungsörs kmmuner. Kmmunerna har tecknat en avsiktsförklaring ch erbjuder sig även att fungera sm ett piltmråde för utvecklad samverkan mellan kmmuner. Syftet är att skapa en knkurrenskraftig regin för bende, företagare ch besökare. Den kmmunala rganisatinen blir mindre sårbar genm samarbete, får lättare att rekrytera kmpetens ch medarbetarna får större möjligheter att utvecklas. Översiktsplan för Arbga kmmun harmnierar med Reginalt Utvecklingsprgram för Västmanlands län 2014-2020 Mångfaldsdriven tillväxt ch bidrar till att Västmanland når målen i reginala utvecklingsstrategin genm avsikter ch vägledningar i den kmmunala översiktliga planeringen. För att Arbga ska kunna ta del av beflkningstillväxten i Mälardalen måste kmmunen erbjuda gda bendemiljöer, kmmunikatiner ch samhällsservice. Gegrafiska mråden knyts ihp ch arbetsmarknadsreginer växer. Kmmunikatinerna har på senare år förbättrats vilket möjliggjrt en ökad pendling till närliggande arbetsmarknader. Ungefär 1 800 persner pendlar varje dag in till arbeten i Arbga ch ca 2 300 pendlar ut, främst till Köping ch Örebr. Mtrväg har byggts mellan Örebr ch Köping ch förbättringar har gjrts på Mälarbanan ch Svealandsbanan. Delar av kmmunens angränsande län tillhör den reginala arbetsmarknaden ch det är kmmunens vilja att ytterligare utveckla det reginala samarbetet. Inriktning Utveckla samarbetet över kmmun- ch länsgräns i Mälardalen inm bland annat kmpetensförsörjning, kmmunikatiner, infrastruktur, turism ch energiförsörjning. - 15 -
Utmaningar I Arbga råder för närvarande bstadsbrist. Alla typer av bstäder behövs; små lägenheter för studenter ch ungdmar, flerfamiljshus, nya villr, senirbstäder ch särskilt bende. Knappt 40 % av hushållen i Arbga är i dag singelhushåll. För att råda bt på den befintliga bstadsbristen, stärka kmmunens attraktivitet ch lcka nya invånare till Arbga behöver bstäder planeras ch byggas. Beflkningsutveckling Beflkningen i Arbga nådde sin hittillsvarande tpp 1985 med 14 900 invånare. Därefter låg invånarantalet på ca 14 500 persner fram till mitten av 1990-talet, för att sedan successivt minska under en tiårsperid. Sedan 2011 har Arbga haft en psitiv beflkningstillväxt. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns 13 858 invånare i Arbga. Födelsenettt för kmmunen ligger ett nrmalt år lite på minus, de psitiva tillsktten kmmer från flyttnettt, i första hand från utlandet men i viss mån från reginal ch inrikes inflyttning. Beflkningssammansättning Målet för planperiden är att invånarantalet i Arbga växer till 15 000 till 2030. Det innebär en ökning med cirka 90 persner årligen från ch med 2017. Behv av nya bstäder En beflkningsökning med 90 persner årligen kräver 42 bstäder per år räknat på att varje hushåll består av 2,2 persner. Det innebär att ttalt cirka 550 nya bstäder behöver byggas i Arbga mellan 2017 till 2030. Behv av planlagd mark för grundskla ch förskla Antalet barn i Arbgas försklr i ålder 1-5 år beräknas att öka beräknas öka de närmsta åren, från dagens 780 barn upp till 840 barn vid år 2026. Ett ökat antal elever ch ett behv av nya lkaler gör att en ny skla ch nya försklr planeras i Arbga. Behv av planlagd mark för vårdch msrg Ålderssammansättningen i kmmunen förändras kmmer att förändras. Gruppen 80-w beräknas vara nästan dubbelt så str i slutet av planperiden mt vad den är idag. Från dagens 858 till knappt 1 500 persner. Ett ökat antal äldre innebär ett behv av nya lkaler för vård ch msrg. - 16 -
Behv av etableringsmark Strategiskt markförvärv samt planlagd mark för industri ch handel för en större etablering behövs i Arbga. Behv av väl fungerande integratin Kmmunens integratinsprcess är till för att främja delaktighet ch självförsörjning. För att klara av direktiven i bsättningslagen sm trädde i kraft 1 mars 2016 behövs gd tillgång till små lägenheter. Det råder brist på bstäder idag ch behvet förväntas bli större. I Arbga saknas både ettr ch tvår i dagsläget. Inriktning Öka kmmunens beflkning till 15 000 invånare under planperiden. Ha beredskap för att möta beflkningsökningen vad gäller verksamhetslkaler ch strategisk mark. Ha planberedskap för cirka 45 nya bstäder per år, eller cirka 550 bstäder under planperiden. 16500 16000 Framskrivning 85 nya bstäder 15500 15000 14500 + 100/år 50 nya bstäder + 50/år 25 nya bstäder 14000 13500 13000 12500 12000-17 -
Planförslag I planförslaget med tillhörande plankartr redvisas generella riktlinjer ch avsikter för mark- ch vattenanvändningen. Specifika riktlinjer för Arbga kmmuns tre tätrter redvisas sist, i Områdesvisa beskrivningar. Riktlinjer för Landsbygdsutveckling i strandnära läge redvisas i en egen bilaga. - 18 -
Mark- ch vattenanvändningskarta, Arbga kmmun - 19 -
Hänsynskarta, Arbga kmmun - 20 -
Befintlig bebyggelse Mål: Arbga kmmun erbjuder en mångfald av attraktiva ch trygga bendemiljöer I centrala Arbga finns ett strt behv av bstäder i varierande upplåtelsefrm ch strlek. Med ett mer varierat bstadsutbud ch lika typer av bstäder, prisklasser ch ägandefrmer kan fler persner erbjudas bende ch en större mångfald av invånare får plats. Översiktsplanen redvisar förtätning av stadsdelar ch nya tänkbara bstadsmråden sm möjliggör målet m 550 nya bstäder ch ett beflkningstillsktt på upp till 1 200 persner. Inriktning Priritera förtätning av stadskärnan. Förtäta ch bygg i anslutning till befintlig service, infrastruktur ch kllektivtrafik. Skapa möjligheter för ökad nybyggnatin i kmmunens mindre tätrter. Tillgdse bstadsbehvet för alla grupper på bstadsmarknaden. Sträva efter en funktinsblandad stad där verksamheter ch bstäder finns i anslutning till varandra. Omvandla fritidshusmråden där förutsättningarna för samhällsservice är gynnsam. Möjliggör attraktiv strandnära bebyggelse i utpekade LIS-mråden. Möjliggör planberedskap för upp till 45 nya bstäder per år över hela kmmunen. Placera ch utfrma ny bebyggelse med hänsyn till landskapsbild, natur- ch kulturvärden. Arbgaån är en del av det sm gör Arbga unikt, kpplingarna till ch över ån ch kntakten med ån ska lyftas fram ch stärkas. - 21 -
Bebyggelseutveckling Tre utredningsmråden för ny bebyggelse i Götlunda, fyra i Medåker ch åtta i Arbga tätrt finns utpekade i översiktsplanen. Samtliga utpekade mråden följer befintlig struktur ch ligger kllektivtrafiknära. Föreslagna utredningsmråden för ny bebyggelse består idag av i huvudsak bebyggd mark. Vissa mråden utgörs av jrdbruksmark ch vissa mråden av skgsmark. En frtsatt utveckling av bende ch verksamheter i stad ch på landsbygden är betydelsefull för kmmunens utveckling. Fler byggklara tmter bör åstadkmmas för att möjliggöralika bendefrmer i varierad miljö. Under planperiden väntas Arbga tätrt växa främst i anslutning till befintlig bebyggelse ch struktur. Längst Årbgaån västerut med nya bstadsmrådet Åbrinken, nrrut mt Nrra Skgen ch Sätra samt i riktning nrdst vid Hamre. Bstadsmrådet Brattbergets södra ch östra etapper har ckså ptential för attraktiva bstäder med närhet till centrum. Arbga har str ptential för bende, upplevelser ch turism. Här krävs ett helhetstänk kring stadskärnans gestaltning ch utsmyckning, identifiering av befintliga ch nya stråk ch mötesplatser i stadsmiljön. Området runt idrttsplatsen Sturevallen vid Arbga resecentrum föreslås förtätas med bebyggelse för bstäder ch kntr vilket skulle kunna lyfta entrén till Arbga ch vara ett psitivt kmplement till stadskärnan. (LIS). I dessa mråden kan LIS användas sm ett särskilt skäl för att få dispens att bygga bstäder eller utveckla turism ch friluftsliv inm strandskyddsmråde. Läs mer m föreslagna mråden i bilaga 1, Landsbygdsutveckling i strandnära läge. Åtgärder Priritera utpekade mråden löpande i den eknmiska ch strategiska planen. Priritera planläggning sm främjar nybyggnatin av bstäder, eller verksamheter sm medför arbetstillfällen. Flytta idrttsmrådet runt Sturevallen vid Arbga resecentrum till annan lämplig plats. Området mvandlas till blandad stadsmiljöbebyggelse. Planera för småhusmråden i attraktiva lägen. Alternativa lägen för villatmter ska finnas. Flytta skjutbanan på Östra Brattberget till annan lämplig plats så ny bstadsbebyggelse blir möjligt. Främja byggnatin i miljövänliga materialval, sm t ex trä. Frtsätt utveckla bende ch verksamheter i Götlunda ch Medåker. Uppmuntra enskilda initiativ att bygga ch utveckla i kmmunens landsbygdsmråden. Ta fram en fördjupad översiktsplan över Arbga stadskärna. Skjutbanan på Östra Brattberget ligger i direkt anslutning till bebyggelse där ny bstadsbebyggelse skulle kunna skapas m bullerprblematiken från verksamheten begränsades. Verksamheten klassas sm miljöfarlig enligt Miljöbalken. Kmmunens intentin är att skjutbanan inte ska ligga i direkt angränsning till befintliga bstäder utan flyttas från Brattberget. Områden vid Lungers udde, Nannberga, Hästnäs, Hällarna på Frösshammarsön, Tjurlången ch Hjälmare dcka pekas ut för landsbygdsutveckling i strandnära läge - 22 -
Förtätning av befintliga strukturer Förtätning syftar på nyprduktin av byggnader inm befintlig bebyggelse. Nyprduktinen kan röra lika typer av bebyggelse sm bstäder, butiker ch kntr. Det vanligaste skälet är att staden behöver förnyelse ch utveckling. Kmmunens intentin är att bebyggelse inte ska spridas ut ch att staden ska växa inåt. I ch runt Arbga stadskärna finns str ptential för förtätning. Behvet av bstäder är ett angeläget, allmänt intresse. Omvandlingsmråden sm möjliggör nya bstäder är därför kmmunens priritet. Flera kvarter i centrum är lämpliga för förtätning. Kmpletterings-bebyggelse kan tillkmma sm inte alltid markeras på karta. Åtgärder Priritera bstadsbebyggelse. Ge ny bebyggelse i Arbga stadskärna en stadsmässig karaktär. Främja nyprduktin av flerbstadshus i centrala ch attraktiva lägen. Ju närmare befintlig stadsbygd eller centralt läge ju högre ska explateringsgraden vara. Omvandling av fritidshusmråden I flera av kmmunens fritidshusmråden har en mvandling till permanentbenden skett under de senaste åren. Detta kan medföra att fler får möjlighet till ett attraktivt bende i naturskön miljö. Det kan uppstå en intresseknflikt mellan de sm vill utveckla ch bygga i ett tidigare fritidshusmråde, ch de sm vill behålla mrådets ursprungliga karaktär. Flera större fritidshusmråden finns i kmmunen. För att kunna mvandla fritidshusmråden till permanentbende krävs en hållbar lösning för vatten ch avlpp. Bristfälliga lösningar behöver åtgärdas främst av miljöskäl. Åtgärder Omvandla fritidshusmråden med hänsyn till mrådets karaktär ch intilliggande bebyggelse. Tillse att infrastrukturåtgärder sker i takt med ökningen sm ställer krav på bland annat nya vatten- ch avlppslösningar, bättre tillfartsvägar ch ökad service. - 23 -
- 24 -
Bstäder för hela livet För att klara av bstadsförsörjningen inför en demgrafiska utveckling med en ökning av persner i åldrarna 85 år ch uppåt måste fler bstäder av lika slag för äldre skapas. Äldrebendedelegatinen har föreslagit att begreppen senirbstäder, trygghetsbstäder ch vård- ch msrgsbende i frtsättningen ska användas i fficiell statistik, lagar ch förrdningar. De begreppen används i det här dkumentet. Trygghetsbstäder ch senirbstäder är så kallade mellanbendefrmer mellan vanligt bende ch vård- ch msrgsbende. Det behövs inte ett beslut från kmmunen för att flytta in i en trygghetsbstad eller senirbstad, för plats på ett vård- ch msrgsbende behövs däremt ett biståndsbeslut. Det största behvet Arbga kmmun ser idag är efterfrågan av särskilda benden med lägenheter för persner med demensdiagns. Överlag råder brist på små bstäder i Arbga kmmun vilket brmsar viktiga flyttkedjr. Unga sm vill flytta hemifrån ch äldre sm vill sälja villan ska ha tillgång till bstäder av lika strlek ch varierad upplåtelsefrm. För andra grupper, sm människr med lika funktinsnedsättningar, finns behv av specialbende. Det är kmmunens skyldighet att tillhandahålla behvsprövat bende. Åtgärder Behvet av bende för alla grupper på bstadsmarknaden tillgdses ch lika upplåtelsefrmer främjas. Samhällsplaneringen ska möta dagens ch framtidens bstadsbehv genm planering ch tillsktt av bstäder i varierad upplåtelsefrm ch strlek. - 25 -
- 26 -
Kulturmiljö Mål: Arbga kmmuns kulturhistriskt värdefulla miljöer lyfts fram. De kulturhistriska värdena beaktas i all planering. Kulturmiljö är inte bara den histriska bebyggelsen utan ckså den miljö sm har uppstått till följd av samspelet mellan människan ch naturen. Det kan vara allt från en enskild plats till ett helt landskap med vägar, bebyggelse ch dlad mark. Kulturmiljön i Arbga kmmun ger en tydlig bild av hur kmmunen histriskt har vuxit fram. Den byggda kulturmiljön är det mest påtagliga uttrycket för mänsklig verksamhet ch ersättlig för kmmunens identitet. Kulturarvet berättar m människrs liv under flera århundraden ch ger Arbga en unik identitet sm är en viktig resurs för kmmunens framtida utveckling. Inriktning Bevara ch förnya Arbgas kulturhistriska ch karaktärsskapande bebyggelse ch miljö. Förtäta med varsamhet ch hänsyn till stadens histriska identitet. Stärka Arbga kmmuns identitet ch öka attraktinskraften genm att förvalta, vårda ch levandegöra kmmunens kulturmiljövärden. Infga ny bebyggelse i samspel med, alternativt i medveten kntrast till, mgivande bebyggelse. Mtivera rivning i stadskärnan för att skydda riksintresset. Det är dck viktigt att staden kan förnyas ch mderniseras. - 27 -
Det kulturhistriska arvet Arbgas attraktivitet hänger samman med att staden har en miljö sm berör. Stadskärnan har inte brunnit sedan 1513 vilket är vanligt för svenska städer. Den medeltida stadsplanen ch det stra inslaget av bevarad trähusbebyggelse i Arbga stad är ett eurpeiskt kulturarv. För att skapa lkal identitet är det viktigt att värna det kulturhistriska arvet ch bevara miljöer ch byggnader från lika tidsperider. Kulturmiljön är en förutsättning för kmmunens utveckling ch tillväxt. Att kunna läsa kmmunens ch stadens årsringar är viktigt. Kmmunens unika värden det nya ch det gamla gör platsen attraktiv. Dessa värden kan förtydligas genm psitiva tillsktt av ny bebyggelse. Det innebär inte autmatiskt att nytillsktt ska anpassa sig, det kan vara lika värdefullt att vara tydlig med vad sm är ett avtryck från sin tid. Det är viktigt att inte bara se till den enskilda byggnaden, utan uppmärksamma hela bebyggelsemiljöer ch samband mellan lika delar i kulturmiljön. Förändringar måste ske utifrån varje mrådes egna förutsättningar. Detta gäller såväl den enskilda byggnaden sm hela bebyggelsemiljöer ch landskapsbilden. kulturminnen. Riksantikvarieämbetet har det övergripande ansvaret, men länsstyrelsen ansvarar för tillsynen på länsnivå. Stadskärnan, Hjälmare Kanal ch Järnäs är utpekade sm riksintresse för kulturmiljövård. Läs mer m riksintresset på sida 67. Flera byggnader ch bebyggelsemiljöer är skyddade sm byggnadsminnen, vissa är skyddade i detaljplan ( k-märkta ) ch det finns flera kyrkliga kulturminnen. Runt m i kmmunen finns många frnlämningar. Under stadskärnan finns äldre kulturlager sm klassats sm fast frnlämning, därför krävs i de flesta fall arkelgiska undersökningar i samband med markarbeten. För Arbga stadskärna finns en Byggnadsrdning (år 2000), sm är ett förhållningssätt till karaktärsdragen i bebyggelse ch miljöer sm speglar lika epker i stadskärnans histria. Byggnadsrdningen är det dkument genm vilket alla förändringar i stadskärnan bedöms ch sm syftar till att de ffentliga rummens karaktärer vårdas ch stärks. Ny- ch mbyggnader i äldre miljöer av kulturhistriskt intresse bör anpassas till den befintliga strukturen i mrådet. Det kulturhistriska värdet är berende av m den tidstypiska karaktären bevarats. Det industriella kulturarvet är en betydelsefull del av kmmunens histria. Industrialiseringen har satt sina avtryck på såväl landskap ch bebyggelse sm arbetsmiljöer ch bstadsbyggande. Västmanlands läns museum har gjrt en översiktlig inventering (år 1998-1999) över den industriella utvecklingens avtryck i länet. Skyddad kulturmiljö Kulturmiljölagen innehåller bestämmelser m bland annat frnlämningar, byggnadsminnen ch kyrkliga - 28 -
- 29 -
Skla ch msrg Mål: Arbga kmmun har en väl utvecklad ffentlig service Olika typer av samhällsservice är en grundförutsättning för att kunna leva ch b på en plats. Med ffentlig service menas här främst den service sm kmmunen har huvudansvar för förskla, skla, vård ch msrg. Kmmunen tillhandahåller även service sm biblitek, fritidsgårdar ch mtinsspår, sm behandlas på andra ställen i översiktsplanen. Övrig service sm finns i kmmunen är till exempel aptek, plis, vårdcentral ch flktandvård. Inriktning Utfrma sklrnas ch försklrnas fysiska miljö för lärande ch kunskapsutveckling utifrån alla barns ch elevers förutsättningar, behv, trygghet ch säkerhet. Analysera behvet av skla ch förskla i planeringsstadiet av nya bstadsmråden. Tillse att gd msrg ch vårdanpassade bendemiljöer finns för alla sm behöver det, även utanför Arbga stad. Lkalisera vård- ch msrgsbenden, senirbstäder, grupp- ch servicebstäder i närhet till andra bstäder ch kllektivtrafik i den mån det är möjligt. Sträva efter att grönstruktur utnyttjas för att ge lä ch skugga vid etablering av sklr, försklr ch vård ch msrgsbenden. - 30 -
Skla ch förskla I Arbga finns idag sju grundsklr, fem i Arbga stad, en i Götlunda ch en i Medåker. Försklrna ch sklrna i Arbga ska vara mötesplatser för barn ch ungdmar från lika grupper ch kulturer. Förskleklasser ch fritidshem finns på alla grundsklr utm Sturesklan sm är en 6-9-skla. På Gäddgårdssklan finns en särskla sm mfattar grundsärskla, träningsskla ch fritidshem. I Arbga finns ckså en kmmunal gymnasieskla, Vasagymnasiet, ch flera eftergymnasiala utbildningar liksm Svenska för invandrare (SFI). Det finns 15 försklr i Arbga inklusive Slkattens förskla sm är ett föräldrakperativ. Tillgång till gd förskleverksamhet ch bra sklr är en förutsättning för kmmunens utveckling ch möjlighet att lcka till nyinflyttning. Inm redan befintlig bebyggelse är byggnatin av skla ch förskla redan möjligt, vid planering av nya bstadsmråden ska behvet finnas med på planeringsstadiet. Barn ch elever ska kunna ta sig till ch från skla på egen hand på ett trafiksäkert ch tryggt sätt, ch föräldrar ska ckså kunna hämta ch lämna sina barn tryggt ch säkert. Det är viktigt med en gd trafikmiljö inm skl- ch försklemråden. Friyta sm lämpar sig för barns lek ch utevistelse, både i bstadsmråden ch på tmter med lkaler för fritidshem, förskla ch skla, är viktig ch ska eftersträvas. Åtgärder Detaljplaner ch bygglv ska ta hänsyn till frågr m sklrnas behv av grönmråden ch naturmiljöer. Utemiljön vid försklr ch sklr ska förbättras ch utvecklas. Riktlinjer för trafik ska användas för att främja gd trafikmiljö inm skl- ch försklemråden. Gör gång- ch cykelvägar till ch från försklr ch sklr trygga ch tillgängliga för skyddade trafikanter. Nya sklr ch försklr lkaliseras så att eleverna m möjligt kan gå eller cykla till sklan. Möjliggör att lkaler ch utemiljö i kmmunala sklr efter skltidens slut kan användas för andra ändamål. Tillämpa bverkets rekmmendatiner för friyta i lkaliseringsutredningar av nya försklr ch sklr. Friyta Bverket har tagit fram vägledningen Gör plats för barn ch unga där det beskrivs vad sm är rimligt dimensinerade mått för barns sklgårdar ch friyta i lika åldrar. Med friyta menas lekyta utmhus vilket innebär att parkering eller mark sm används för andra trafiklösningar inte ska räknas till denna. Bverkets rekmmendatiner anger att 30 m² friyta per barn är ett rimligt dimensinerat mått för barn i grundsklan ch att 40 m² friyta per barn är lämpligt för barn i försklan. - 31 -
Omsrg m äldre ch människr med funktinsnedsättning Kmmunen har ansvar att se till att det finns särskilda benden för persner med strt msrgsbehv. Det finns idag fyra vård- ch msrgsbenden i Arbga ch ett i Götlunda ch ett antal krttidsplatser. Arbga kmmun har beslutat att ett nytt vård- ch msrgsbende med 80 platser ska stå färdigt under planperiden eftersm Hällbackens äldrecenter inte längre uppfyller de krav sm ställs. Enligt beflkningsprgns för de kmmande åren finns behv av ytterligare 40-60 lägenheter i särskilt bende. Det är framförallt demensplatser sm efterfrågas. I Arbga kmmun finns två typer av gruppbstäder för människr med funktinsnedsättningar; fem gruppbstäder med lägenheter i direkt anslutning till gemensamma utrymmen ch två gruppbstäder med lägenheter i trapphusmdell ch tillgång till gemensamma utrymmen. Ett nytt gruppbende för yngre flerfunktinsnedsatta är aktuellt under 2018-2019. samt HVB-bende för ensamkmmande ungdmar finns i dag inrymt i fastigheten Trnet. Om annat beslut för Trnets framtida användning tas måste en permanent lösning för samtliga tre bendefrmer hittas. Åtgärder Bygga ett nytt vård- ch msrgsbende med 80 platser för att möta initiala behv för de äldre kmmuninvånarna. Tillse att de ytterligare platser sm beflkningsutvecklingen medför ett behv av färdigställs. Skapa trygga ch tillgängliga miljöer sm passar i livets lika skeden. Frtsätta fiberutbyggnaden. Skapa mderna benden genm att planera ch använda så kallad välfärdsteknlgi. Digitalisering ch fiberutbyggnad är viktiga aspekter både vad det gäller trygghet i frm av larm, samt för äldres ch funktinsnedsattas möjlighet att leva fria ch självständiga liv. Välfärdsteknlgi Digital teknik sm kan användas för att öka delaktighet, självständighet, aktivitet ch trygghet för persner med funktinsnedsättning. Välfärdsteknik är ett begrepp sm ligger nära andra mråden, exempelvis e-hälsa, hjälpmedel ch digitalisering. Rekreatinsmöjligheter ch grönmråden bör finnas i anslutning till kmmunens lika benden, liksm närhet till service. De kan med fördel spridas till lika delar av kmmunen för att möjliggöra valfrihet i bendet. Mtivatinsbende för människr med tidigare missbruksprblem, stödbende - 32 -
- 33 -
Upplevelser ch aktiviteter Mål: Arbga kmmun har ett varierat utbud av mötesplatser ch aktiviteter inm kultur, fritid ch turism. Arbgas landskap ch närhet till vatten ch natur skapar stra möjligheter till utmhusaktiviteter. I kmmunen finns ett flertal elljusspår ch sprtanläggningar. Anläggningar sm ridhuset, Ekbacksbadet, skidbacken ch glfbanan är välbesökta. I Arbga kmmun finns ett strt ch aktivt föreningsliv sm årligen anrdnar en mängd lika evenemang. Inriktning Ge förutsättningar för ett varierat utbud av kultur- ch fritidsaktiviteter. Arbeta med trygghet ch gestaltning i den fysiska miljön. Utfrma miljöer så att människr känner sig trygga att röra sig ute året m, alla tider på dygnet. Öka tillgängligheten till allmänna platser ch lkaler genm att enkelt avhjälpta hinder tas brt. Arbeta aktivt med jämställdhets- ch integratinsperspektivet i den fysiska planeringen. Utveckla besöksnäringen i samarbete med lika aktörer, sm andra kmmuner, företag ch föreningar. Verka för att nya vandrings- ch cykelleder skapas. Utveckla turismnäringen runt Hjälmare dcka ch Tjurlången genm att skapa LIS-mråden för rekreatin. - 34 -
Kultur- ch fritidsaktiviteter Kulturella inrättningar sm Arbga museum, Arbga bryggerimuseum, Arbga rbtmuseum ch besökscentret vid Hjälmare dcka är några exempel på det kulturliv sm finns. I Arbga stad finns ett strt utbud av ffentlig knst ch ett välbesökt Stadsbiblitek alldeles vid å- kanten. Arbga kulturskla utgör en viktig mötesplats för barn ch ungdmar. I Arbga kmmun finns ett flertal kmmunala badplatser där kmmunen har tillsyns- ch kntrllansvar. Strandbad kntrlleras regelbundet under badsäsngen. Strandbaden finns vid Hällarna, Högsjön ch Kvarnsjön. Det går ckså att bada i Arbgaån, vid Villagatsbadet. Ett rikt kultur-, fritids- ch föreningsliv är viktiga faktrer för att skapa attraktivitet ch gd livsmiljö ch blir en allt viktigare faktr för en attraktiv rt. Rum för möten Mötesplatser bidrar till att hålla staden levande. Medbrgarhuset är en viktig samlingssal i centrala Arbga sm kan utnyttjas till mer. I huset finns bland annat Arbgabigrafen ch en scen sm gör att lkalen kan användas för teater-; dans- ch musikframträdanden. De ffentliga rummens utfrmning är avgörande för att lcka till vistelse ch levande utemiljöer. Tillgängliga platser för spntana möten ska erbjuda utrymme för människr att stanna upp en stund. Dessa platser bör skilja sig åt i strlek ch innehåll för skapa variatin. Utemiljön ska erbjuda såväl lugna sm mer livfulla ch sciala platser. Det ffentliga rummets karaktär ska vårdas ch stärkas. Arbga kmmun vill genm ett strt utbud av kulturaktiviteter, parker ch mötesplatser skapa en levande utemiljö. Skötsel ch gestaltning Arbga stads parker är av varierande karaktär ch ålder. Parkernas skiftande strlek ch innehåll gör dem till viktiga mråden att bevara ch utveckla. Utfrmning, belysning ch skötsel skapar trygghet ch trivsel. Utemiljön ska kunna erbjuda såväl lugna sm mer livfulla platser för scial samvar. I planering ch anläggande av nya ffentliga platser bör frågr sm trygghet, skötsel ch underhåll pririteras. Åtgärder Skapa ett nytt idrtts- ch rekreatinscenter på mrådet invid Ekbacksbadet. Uppmuntra lika frmer av möten vid planering av nya bstadsmråden ch platser. Återskapa en utpekad vandrings- ch ridled i Arbga, t ex längs den gamla Eriksgatans sträckning. Underhålla ch skylta badplatser, bryggr, stigar ch vägar. Erbjuda skytteföreningen vid östra Brattberget alternativ mark för sin verksamhet Utveckla delar av Årummet för stadsnära rekreatin. Skapa förutsättningar för utvecklad idrttsturism, genm utegym ch spntanidrttsplatser. Identifiera befintliga ch skapa nya stråk ch mötesplatser i stadsmiljön. Upplevelser ch turism Den kmmersiella turismen i Arbga dmineras av dagbesökare, av de kmmersiella bendefrmerna är övernattningar på camping störst. Det finns fem anläggningar i Arbga. Den största anläggningen är Herrfallet där det ckså finns ckså en stugby. Sedan 2010 har antalet gästnätter i Arbga kmmun ökat. Tyngdpunkten i kmmunens attraktin ligger inm kultur, natur ch histria, mråden sm inspirerar människr ch bidrar till den lkala identiteten. Intresset för naturturism ökar i alla frmer; cykling, - 35 -
vandring ch paddling är några exempel. Naturturism kpplat till kulturarvet har str ptential att utvecklas i Arbga. Genm lika utvecklingsprjekt kan fler besökare lckas till Arbga kmmun. Stadskärnan, Hjälmare kanal samt Ramstigen längs ån ut mt Jädersbruk är mråden sm går att tillgängliggöra ch utveckla ytterligare i syfte att lcka fler besökare. I ch runt stadskärnan finns str ptential för ökad turism. Synliggöra ch marknadsför intressanta byggnader ch sevärdheter. Knyta ihp befintliga cykel- ch vandringsleder med intilliggande mråden i Västmanland ch Örebr län, t ex Hjälmaren Runt ch Mälardalsleden. Verka för att fler evenemang kan genmföras i Arbga. Skapa fler platser för husbilar, gästande båtar ch service vid Hjälmaren, i synnerhet Hjälmare dcka. Ökning gästnätter 2014 + 9,8 % jämfört med föregående år 2015 + 3,9 % jämfört med föregående år Följande fem anläggningar i Arbga tas upp i statistiken: Dinners Rasta Stadshtellet Herrfallets stugby ch knferens Arbga vandrarhem Siffrr från SCB, 2016. Att resa med husbil är en växande trend. Många exempel i Arbga visar att platserna i sig är en reseanledning. Här finns en str möjlighet att öka antalet gästnätter i kmmunen. Vid Hjälmare dcka mer än fördubblades antalet betalande husbilar smmaren 2016 jämfört med föregående år. Hjälmarens vatten ch stränder är stra tillgångar för kmmunen. Området kan vidareutvecklas, speciellt inm den växande natur- ch ekturismen. Hjälmare dcka pekas ut sm LIS-mråde för rekreatin vilket redvisas närmare i bilaga 1. Åtgärder Utveckla cykel- ch vandringsstråk genm grönmråden ch kulturmiljöer i nära anslutning till naturstråk vid Arbgaån. Utveckla kmmunens besöksmål ch bevara kmmunens signum, den medeltida stadsmiljön. - 36 -
- 37 -
Näringsliv ch handel Mål: I Arbga kmmun finns gda möjligheter till arbete Arbgas placering i reginen skapar unika möjligheter. Inm 30 minuters restid nås en arbetsmarknad med cirka 190 000 arbetstillfällen ch inm 60 minuter nås närmare 290 000 arbetstillfällen. Möjlighet till inpendling ch kmpetensförsörjning är en viktig faktr för att företag ska kunna etableras ch befintliga ska kunna växa. I Arbga ska det vara inspirerande ch enkelt att driva företag. Det innebär hög service, krta beslutsvägar ch tydliga besked. Arbga ska bidra till att reginen utvecklas ch att arbetsmarknaden knyts ihp. Inriktning Anskaffa strategiskt belägen mark. Skapa gda förutsättningar för ett bra företagsklimat, t ex genm kluster. Placera ytkrävande verksamheter längre ut i staden med närhet till infrastruktur ch lgistik. Placera företag med ett lkalt servicemråde ch mindre ytbehv i ett läge i staden så att centrumhandeln stärks. Möjliggör etablering av handel även i de mindre tätrterna. Tillgängliggör ch utveckla entrén till Arbga, det ska vara lätt ch enkelt att ta sig från Sätra till stadskärnan. Tillse att planberedskapen för att möta lika etableringsförfrågningar ch nya verksamheter är gd. Ta fram en strategi för utveckling ch etablering av handel ch serviceföretag. Utveckla, utöka ch marknadsföra trafikplats Sätra för företagare ch andra intressenter. - 38 -
Arbetsmarknadsreginen ch det lkala näringslivet Arbga kmmun har str bredd på näringslivet. Tillverknings-industrin ch tjänstesektrn dminerar ch utmärks av högteknlgisk kmpetens, speciellt tjänstesektrn inm industriell IT ch underhåll av flyg- ch markbunden elektrnik ch högteknlgisk verkstadsindustri. Många arbetar ckså inm ffentlig sektr ch service ch handel. Det finns många mindre företag, varav ett antal har starka hantverkstraditiner. Arbga kmmun har ett strategiskt läge i Mälarreginen ch tillsammans med de gda kmmunikatinerna samt den attraktiva miljön, finns gda förutsättningar för rekrytering av kmpetens, utveckling ch nyetablering av ett varierat näringsliv. Verksamhets- ch industrimråden Rendlade verksamhetsmråden är avsedda för sådana etableringar sm inte är lämpliga att lkalisera i medelbar närhet till bstäder. I den mån verksamheter, handel ch service kan lkaliseras i närhet av bstäder ch stadens centrala delar ska så ske. På så sätt kan transprterna minska ch en mer attraktiv ch hållbar stad skapas. Genm förtätning skapas naturliga flöden ch möten. I Arbga kmmun är industrimarken främst lkaliserad i ch mkring Arbga tätrt. Kmmunens större verksamhets- ch industrimråden är Sätra, Mariebrg ch Arbga Teknikpark. Trts att tillgången på industrimark i kmmunen är gd krävs strategiska markförvärv för att möta behvet av mark för större ch ytkrävande etableringar. Handel Arbga ska ha en levande stadskärna både vad gäller utbud av handel, kultur ch arrangemang. En välutvecklad ch bärkraftig handel ger lkala arbetstillfällen ch lckar benden ch turister. Det är viktigt att skapa stråk, naturliga flöden ch mötesplatser i staden. Därför bör stadens attraktin byggas inifrån ch ut, d.v.s. genm förtätning ch en mångfald av anledningar till att vistas i miljön. En levande stadskärna skapar rörelse ch trygghet i centrum. Areella näringar ch fiskerinäring Näringslivet på landsbygden kännetecknas av småföretagare inm jrd-, skgsbruk ch fiske. På landsbygden bedrivs dessutm ett strt antal andra viktiga företag. Dessa näringar är viktiga för att upprätthålla en levande landsbygd. Idag består kmmunen till 25 prcent av jrdbruksmark i frm av dlad mark ch bete. Skgsbruk är av natinell betydelse. Enligt Miljöbalken ska skgsmark sm har betydelse för skgsnäringen skyddas mt åtgärder eller ingrepp sm påtagligt kan försvåra ratinellt skgsbruk. I Arbga täcks cirka 62 prcent av landarealen av skgsmark. Skgarna utgörs till största delen av barrskgar med större eller mindre inslag av lövträd. Fiske kan delas upp i två grupper, fritidsfiske ch yrkesfiske. Sm fritidsfiske räknas sprtfiske ch fiske till husbehv. I Hjälmaren bedrivs yrkesfiske av gös, ål, gädda, abbrre ch signalkräfta ch hela sjön är klassad sm riksintresse för fiske. Gösfisket i Hjälmaren har sm värdens första insjöfiske miljöcertifieras enligt MSC:s nrmer. Åtgärder Blanda kmmersiell service med bebyggelse där det passar. Arbeta för en förtätning av handel ch service Ha en gd planberedskap ch lkaler för etablering av nya verksamheter. Tillgdse behvet av industrimark för större verksamheter. Etablera småindustri ch mindre störande verksamhet i mråden nära tätrten. Verka för fler företagsetableringar i Arbga. Samverka med företagarföreningar. - 39 -
- 40 -
Trafik ch hållbara transprter Mål: Kmmunikatinerna i Arbga är hållbara för människr, miljö ch varr. Arbga kmmun satsar på järnväg, kllektivtrafik ch säkra vägar. Arbga kmmun ligger i ett växande pendlingslän där Eurpavägarna E18 ch E20, samt järnvägarna Mälarbanan ch Svealandsbanan, strålar samman. Samtliga är klassade sm riksintresse för kmmunikatin ch viktiga för den kmmunala tillväxten. För att behålla ch lcka nya invånare ch företag till kmmunen är ett välutvecklat ch hållbart transprtnät en avgörande förutsättning. Inriktning Priritera gång-, cykel ch kllektivtrafik före biltrafik. Verka för ett pålitligt ch väl fungerande reginalt transprtsystem. Samverka med Kllektivtrafikmyndigheten i Västmanland ch SJ för fler avgångar med tåg ch buss. Förespråka dubbelspår på Mälarbanan mellan Arbga ch Hvsta. Verka för järnvägsutbyggnad i ett strreginalt perspektiv genm att reservera mark för spårutbyggnad. Förbättra säkerheten på det kmmunala vägnätet. Påverka Trafikverket att förbättra säkerhet ch standard på de vägar där myndigheten ansvarar för framkmligheten. Skapa en trygg ch säker trafikmiljö för alla, framförallt de skyddade trafikanterna. Öka knkurrenskraften för hållbara transprtslag genm att göra plats för cykelparkeringar i statinslägen ch anslutning till sklr ch arbetsplatser. - 41 -
Natinellt ch kmmunalt vägnät Resr ch transprter ska ske så säkert sm möjligt med minsta möjliga miljöpåverkan. Idag samsas den medeltida gatustrukturen i Arbga med mderna trafikleder sm leder in ch ut ur staden. Till övriga rter i kmmunen finns ett antal länsvägar sm fungerar sm viktiga tillfartsvägar. En ökad utveckling av permanentbstäder i den södra kmmundelen ställer ökade krav på framkmlighet. Här är Trafikverket väghållare. Underhåll ch standard varierar på dessa vägar. Några platser sm trafiksäkerhetsmässigt märker ut sig negativt är mrådet kring E18/E20 vid Sätra ch Gräsnäs trafikplats samt vid Ekbacksrndellen. Kllektivt resande Förbättrade möjligheter för pendling både inm den befintliga arbetsmarknadsreginen ch till angränsande reginer bidrar till en större arbetsmarknad. Tillgången till järnväg ch tågtrafik är av str betydelse för utvecklingen av kmmunen ch en förutsättning för utveckling ch knkurrenskraft. Mälarbanan ch Svealandsbanan genm Arbga trafikeras av persn- ch gdstrafik. Kllektivtrafiken sköts av VL sm är en del av landstinget i Västmanland. Busstrafikens stmlinjer möjliggör arbets- ch studiependling från Arbga stad till närliggande rter. Stråket Osl Stckhlm Trafikverket påbörjade 2016 en Åtgärdsvalstudie för förbättrade förbindelser ch mellanliggande stpp för passagerare längs sträckan Stckhlm Osl. I stråket br i dagsläget över 800 000 människr. Kmmunen är psitiv till åtgärder längs stråket i syfte att krta restiden ch knyta ihp Mälardalens rter. Gång- ch cykelnät Kmmunens gång- ch cykelnät är idag relativt väl utbyggt med gda anslutningar till befintliga bstads- ch servicemråden. Runt m i kmmunen finns ett antal cykelleder sm går mellan Arbga stad, tätrterna ch lika besöksmål. Dessa behöver utvecklas i syfte att uppnå ett mer hållbart resande. Till de angränsande kmmunerna saknas i dagsläget sammanhållna cykellänkar. Utanför tätrten tvingas cyklister till övervägande del cykla på vägbanan eller på vägrenar av varierande bredd. Sm skyddad trafikant kan knsekvenserna vid ett lyckstillfälle bli allvarliga. Arbga kmmun verkar för att skapa bättre cykelförbindelser till Köpings ch Kungsörs kmmuner. Parkering I plan- ch bygglagen ställs krav på fastighetsägare att avsätta lämpligt utrymme för parkering på tmten eller i närheten av denna. Det är kmmunens ansvar att tlka vad detta avser. Åtgärder Verka för att ta fram en kmmunal parkeringsnrm. Öka tillgängligheten ch trivseln i gatumiljön genm enkelt undanröjda hinder. Utveckla gång- ch cykelnätverket ch skapa ett sammanhängande g/c-nät mellan Arbga-Köping-Kungsör. Föra dialg med Trafikverket m vikten av säkra vägar för skyddade trafikanter även utanför tätrt. Reservera mark för ny järnvägssträckning mellan Stckhlm ch Osl med en buffert på 100 meter. Se över vägstandarden parallellt med utveckling ch mvandling av bstadsmråden på landsbygden. Förrda att transprter med farligt gds väljer E18 ch inte väg 572 genm Arbga stad. Verka för ny sträckning av E20 vid Gräsnäs trafikplats. - 42 -
- 43 -
Grönstruktur ch vattendrag Mål: Arbga kmmun har en välbevarad ch värdefull naturmiljö med sjöar ch vattendrag i balans I Arbga kmmun är det nära till naturen. Inspirerande naturupplevelser är någt sm efterfrågas alltmer. I ch med att samhället växer blir det allt viktigare att vårda ch utveckla kmmunens grönstruktur ch vattenmråden på ett långsiktigt hållbart sätt. Närheten till parker, grönmråden, vattenmråden ch natur är viktig för kmmuninvånarnas hälsa ch rekreatinsmöjligheter. Inriktning Verka för ett rikt djur- ch växtliv ch bevarande av htade arter ch värdefulla naturmiljöer. Verka för att sjöar ch vattendrag håller gd eklgisk ch kemisk status. Verka för en ökad förståelse ch värdering av eksystemtjänster i kmmunen. Bevara ch utveckla rekreatinsvärden ch tillgänglighet längs stränder ch vattendrag. Beakta grönstrukturplanen i planeringen. Bevara ch stärka kntakten ch kpplingen till ch över Arbgaån. Betrakta dricksvatten sm ett av våra viktigaste livsmedel. - 44 -
Grönstruktur ch eksystemtjänster Grönstruktur består av gröna mråden för växter, djur ch människr. Den struktur sm mrådena bildar gör det möjligt för växter ch djur att sprida ch förflytta sig, samtidigt sm människr nyttjar mrådena för rekreatin. Det är viktigt att verka för att sammanhängande grönstråk mellan lika naturmråden bevaras ch utvecklas. Närheten till parker, grönmråden ch natur är viktig för människrs hälsa ch rekreatinsmöjligheter. Inm grönstrukturen ryms även funktiner sm eksystemtjänster. Eksystemtjänster är de prdukter ch tjänster från naturens eksystem sm bidrar till vårt välbefinnande, till exempel rening av dagvatten, utjämning av lkalklimat, luftkvalitet, visuell avskärmning. Det är viktigt att öka medvetenheten m eksystemtjänsternas värde. Skyddade mråden I Arbga kmmun finns många skyddade naturmråden, bland annat sju Natura 2000- mråden ch elva naturreservat. Därutöver finns skyddade mråden i frm av nyckelbitper, bitpskyddsmråden, naturminnen, vattenskyddsmråden, naturvårdsavtal ch riksintressen. Värdefulla naturmiljöer finns inventerade i bland annat Ängs- ch hagmarksinventering, Våtmarksinventering ch Bevarandeplan för dlingslandskapet. I samband med utpekande av nya mråden har bland annat Naturvårdsplan för Västmanland fungerat sm bakgrundsmaterial. Planen pekar på värdefulla mråden utan frmellt skydd. Skyddade arter I Arbga tätrt växer den fridlysta ch rödlistade arten hällebräcka. Växten finns endast i Skandinavien ch i Västmanland hittas den i Arbga ch i Sala. Hällebräcka trivs i kalkrika ch sliga marker, fta på berghällar med tunt jrdlager. Den htas bland annat av skuggning, igenväxning ch bebyggelse. Hällebräckan gynnas av att det hålls öppet i de marker där den förekmmer eller har förutsättning att trivas. Den sm hittar hällebräcka får gärna rapprtera fyndplatsen till länsstyrelsen eller till Artprtalen.se. Natura 2000 Natura 2000 ska bevara värdefull natur, men innebär inte någt generellt stpp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Det avgörs i varje enskilt fall. I Arbga är Kalkugnsberget, Södra Hammaren, Najfallet, Dal, Brattberget (liten sumpskg), Sjölunda sumpskg ch Nyby klassade sm Natura 2000. För varje mråde finns en bevarandeplan. För åtgärder inm Natura 2000-mråden krävs tillstånd från länsstyrelsen. Strandskydd Strandskyddet är till för att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandmråden ch bevara gda livsvillkr för växt- ch djurlivet. Det generella strandskyddet mfattar ett mråde på 100 meter från strandkanten både på land ch i vattenmrådet ch inkluderar även undervattensmiljön. I Arbga kmmun är strandskyddet utvidgat till 300 meter vid större delen av Hjälmarens stränder. Vid vissa mindre vattendrag eller större diken gäller ett strandskydd på 25 meter. Inm strandskyddat mråde är det förbjudet att vidta vissa åtgärder, sm till exempel att anlägga, gräva eller bygga någt. Det krävs särskilda skäl enligt miljöbalken för att upphäva strandskyddet eller få dispens. Ett särskilt skäl är landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Vattenmråden Arbga kmmun är rikt på vatten med ett femtntal sjöar ch vattendrag. Vattentillgången är en viktig resurs för vattenförsörjningen i kmmunen samtidigt sm vattenmråden är attraktiva för det rörliga friluftslivet. Många vattenmiljöer har ckså höga naturvärden. Övergödning på grund av utsläpp från bland annat jrdbruk - 45 -
ch bristfälliga enskilda avlpp är ett prblem i flera av kmmunens sjöar ch vattendrag, inte minst i Hjälmaren. Hjälmaren ch Arbgaån En str del av Hjälmaren tillhör Arbga kmmun. På ön Valen finns bfast beflkning. I slutet på 1800-talet sänktes vattennivån i sjön med 1,8 meter vilket km att resultera i bördig jrdbruksmark för mrådet. Hjälmaren är utpekad sm riksintresse för friluftsliv ch yrkesfiske. Hjälmaren förbinds med Mälaren genm Hjälmare kanal sm är Sveriges äldsta knstgjrda vattenväg ch är utpekad sm riksintresse för kulturmiljövård ch friluftsliv. Arbgaån är 45 kilmeter lång ch rinner från sjön Väringen vid Frövi ch mynnar ut i Mälaren i Kungsör. Ån har ett strt tillrinningsmråde ch påverkas av faktrer utanför kmmungränsen. Arbgaån är viktig för djur- ch fågellivet i kmmunen. Ån är lekplats för gös, lake ch nrs ch utsättning av regnbåge ch öring. Arbgaån är mycket uppskattad att fiska i. Vid Herrgårdsbrn finns sedan 2013 en fisktrappa för att utrtningshtade fiskarter ska kunna ta sig till lekmråden uppströms. Våtmarker Våtmarker är viktiga livsmiljöer för många djur- ch växtarter. Våtmarker kan reducera översvämningar ch bidra till att minska övergödningen då de fungerar sm reningsverk genm att lika partiklar binds i våtmarkens vegetatin ch sedimenterar istället för att spridas med vattnet. I Arbga kmmun finns 13 våtmarksbjekt sm är klassade sm särskilt höga eller höga naturvärden. Erbjuda rekreatinsmråden ch grönstruktur av hög kvalitet. Värna htade arter ch livsmiljöer. Betrakta Natura 2000-mrådena sm värdefulla tillgångar. Åtgärder Verka för att vattenförekmsterna i kmmunen håller gd status. Tillvarata Arbgaåns unika mötesplatser ch ptential för rekreatin i lika frmer. - 46 -
- 47 -
Teknisk försörjning Mål: Den tekniska försörjningen är välutvecklad, ändamålsenlig ch långsiktig samt ingår i en större reginal helhet En pålitlig teknisk försörjning är en förutsättning för att kunna leva ett gtt liv. Dit räknas bland annat underhåll av gatr ch parker, snöröjning, avfallshantering, bredbandsutveckling, rent dricksvatten ch vatten- ch avlpp. Inriktning Ta ett aktivt ansvar för trygg vattenförsörjning, bra miljö ch långsiktigt hållbar utveckling Integrera dagvattenfrågan på ett tidigt stadium vid planering av nya mråden. Ta fram en heltäckande kmmunal VAplan med en långsiktig planering för vatten- ch avlppsförsörjningen. Beakta skyddsavstånd mellan reningsverk ch bstäder vid detaljplaneupprättande ch bygglv. Möjliggöra en utveckling av verksamheten ch framtida reningsmetder vid reningsverken. Anpassa gatubelysningen efter miljön ch behvet av trygghet. Öka kmmuninvånarnas möjlighet till fastighetsnära avfallsinsamling i samverkan med VafabMiljö. Främja utbyggnaden av förnyelsebar energi. Arbeta vidare för en utveckling av Återbruket i Arbga. Skydda dricksvattenförsörjningen från Hjälmarens råvattentäkt. Utreda Arbgas framtida dricksvattenförsörjning. Fullfölja utbyggnaden av ITinfrastrukturen till ett rbust fibernät. - 48 -
Vatten- ch avlpp Kraven på gd vattenkvalitet har ökat samtidigt sm belastningen på våra vattendrag ch sjöar har ökat genm bland annat utbyggnad av bstäder ch fritidsbende. Kraven har bland annat förändrats genm stramare regelverk, långsiktiga miljömål ch hårdare lagstiftning, samt genm ökat nyttjande av både grundvatten för vattenförsörjning ch önskemål m gd vattenkvalitet i ytvatten ch vattendrag för rekreatin, fiske, bad ch vattenförsörjning. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt mhändertagande av avlppsvatten. Avlppsvatten innefattar vanligtvis spillvatten ch dagvatten ch ibland även dräneringsvatten. Det finns ett behv av en långsiktig planering för en hållbar VA-försörjning i frm av allmänna, enskilda ch gemensamma anläggningar utanför verksamhetsmrådena. De mråden sm är aktuella att utredas för en gemensam lösning är Hällarna, Nannberga hamn ch Lungers udde. Dricksvatten Hjälmaren är kmmunens viktigaste dricksvattentäkt sm reservvattentäkt till Hjälmaren används Arbgaån. Kapaciteten på Arbga vattenverk räcker för att försörja dubbla flkmängden med vatten mt vad sm idag försörjs via verket. Lungeråsen utgör ckså en betydande vattentillgång ch försörjer cirka 500 persner. Hästnäs fritidsmråde försörjs genm en egen grundvattentäkt ch ett eget vattenverk ägt av Hästnäs tmtägareförening. Skyddsmråden planeras för vattentäkterna Hjälmaren, Lungers udde ch Hästnäs. Ett antal mindre grundvattentäkter försörjer andra mråden av kmmunen med vatten. Kmmuninvånare bsatta utanför tätrterna har löst vattenförsörjningen i frm av gemensamma eller enskilda brunnar. Avlpp I Arbga kmmun finns tre kmmunala avlppsreningsverk med tillhörande pumpstatiner, ett i Arbga stad, ett i Götlunda ch ett i Lunger. I Arbgas största avlppsverk hanteras avlppsvattnet från Arbga stad ch Medåker. Verket betjänar idag drygt 11 000 persner men kan klara 16 000 persnekvivalenter. Överföringsledningen mt Nannberga, Hästnäs ch Hällarna kmmer färdigställas under planperiden. I kmmunen finns ckså cirka 1 900 fastigheter med enskilt avlpp. En del av dessa är bristfälliga, vilket i värsta fall kan leda till allvarliga häls- ch miljöprblem. Arbete pågår med att ställa krav på fastighetsägare att vidta åtgärder så att avlppen uppfyller dagens lagkrav. Åtgärder Skyddsmråden för vattentäkt Markmråden kring grundvattentillgångar sm nyttjas eller kan antas nyttjas sm vattentäkt ges av miljöbalken rätt att förklaras sm vattenskyddsmråden. Befintliga skyddsmråden Lunger Götlunda Frösshammar Önskvärda/planerade Råvattenintag i Hjälmaren Lungers udde Hästnäs Arbgaån Färdigställa en kmmunal VA-plan. Frtsätta förnya ch bygga ut det kmmunala VA-nätet. Sträva efter gemensamhetsanläggningar för bebyggelsemråden utanför VAnätet. Verka för skyddsmråde av Hjälmaren för råvattenintag. - 49 -
Dagvatten Dagvatten är regn- ch smältvatten sm kmmer från tak, dränering, gatr, gräsmattr ch parkeringsplatser. Fastighetsägare har ansvar för vatten- ch avlppsledningar fram till förbindelsepunkten där tar kmmunen över ansvaret. Spillvattenledningen kan bara ta emt en viss mängd vatten. Om vattnet istället leds till det kmmunala ledningsnätet för dagvatten minskar risken för översvämningar. En kartläggning av dagvattnet i den befintliga bebyggelsen har visat att ett särskilt strt behv av dagvattenlösningar finns i Arbga centrum ch lika industrimråden. Åtgärder Sträva efter lkalt mhändertagande av dagvatten. Bredband Ett väl utbyggt stmnät är en viktig förutsättning för att landsbygd ch smårter ska kunna ansluta sig till fiber. Det skapar möjligheter för ett bra bende, entreprenörskap ch företagande i flera delar av kmmunen. I Arbga kmmun är det blaget Fibra sm driver ch utvecklar stadsnätet. Fibra är ett blag sm Arbga kmmun äger tillsammans med Mälarenergi AB, Eskilstuna Energi ch Miljö AB, Hallstahammars kmmun ch Strängnäs Energi. Åtgärd I kmmunen ska 90 % av hushåll ch företag ha tillgång till bredband m minst 100 Mbt per sekund senast år 2020 i enlighet med natinella mål. Uppmana byggherren att undersöka hur dagvatten kan mhändertas. Ta fram en kmmunal dagvattenstrategi. - 50 -
Elnätet Det går en stamnätsledning genm Arbga kmmun, strax nrr m Medåker. Svenska kraftnät ch Strålskyddsmyndigheten anger riktlinjer för hur högt magnetfältets årsmedelvärde får vara vid byggnader ch där människr stadigvarande vistas. Rekmmendatinen är 0,4 mikrtesla för nyprduktin. Elförsörjningen är en viktig fråga för Arbgas tillväxt ch en förutsättning för befintliga företag såväl sm för nya etableringar. Åtgärder Verka för att nybyggnatin av bstäder inte sker i närhet av kraftledning. Verka för utbyggnad ch förstärkning av elnätet. Fjärrvärme Den största delen av hushållens energianvändning i Arbga går till uppvärmning. I Arbga kmmun är fjärrvärmenätet relativt väl utbyggt, i dagsläget till 95 prcent i Arbga stad. Sedan 2008 har råvaran för värmeprduktinen bestått av till 97 prcent flis sm kmpletteras med 3 prcent bilja. Arbga Energi AB har sålts till Köpings kmmun ch näten ska vävas samman. Åtgärd Ta hänsyn till kulturhistriska värden vad gäller påverkan på enskilda byggnader ch det ffentliga rummet vid prövning av nya slcellsanläggningar. Vattenkraft Mälarenergi utvinner vattenkraft i Arbgaån. I Arbga kmmun finns lkalt prducerad vattenkraft i kraftstatinerna vid Jädersbruk ch Grindberga. Ttalt utvinner de i genmsnitt mkring 14 000 MWh per år. Därtill finns tre mindre kraftstatiner i Hjälmare kanal, Vallby, Hällby ch Kvarn, där Säterb kraft utvinner mkring 2 000 MWh m året. Avfallshantering Arbga kmmun ingår i kmmunalförbunden Västra Mälardalens Kmmunalförbund ch VafabMiljö. På Nrra Ågatan i Arbga finns Återbruket sm är kmmunens enda återvinningscentral. Utöver detta finns flera återvinningsstatiner i kmmunen. Behvet av en ny statin är strt. Platsen för återvinningscentralen har varit föremål för lkaliseringsstudier m ny plats. Föreslagen ny placering är slutet av Tegelvretsvägen. Sl ch vind Det befintliga byggnadsbeståndet står för en str del av den ttala energianvändningen i Sverige. Slvärme är ett bra kmplement till andra frmer av upp värmning ch kan minska behvet av köpt energi. En slenergianläggning på fasader eller tak innebär fta en påverkan av bygg nadens yttre. Nrmalt krävs det bygglv för en sådan åtgärd inm detaljplanerat mråde enligt Plan- ch bygglagen. I Arbga kmmun finns i dagsläget inga vindkraftverk. Ett mrådes lämplighet för vindkraft prövas vid ansökningstillfället. Läs mer: Avfallsplan Framtagen av Västra Mälardalens Kmmunalförbund frbundet@vmkfb.se VafabMiljö Kmmunalförbund ansvarar för renhållning sedan mars 2015. - 51 -
- 52 -
Miljö- ch riskfaktrer Mål: Arbga kmmun är en säker kmmun att leva i där risker med ett förändrat klimat förebyggs ch minimeras. Samhället måste genm förebyggande arbete verka för att förhindra alla typer av lyckr. Vissa lyckr drabbar plötsligt ch väntat, till exempel utsläpp av giftiga gaser eller en brand. Ht sm uppstår av ett varmare klimat byggs upp under längre tid. Riskbegreppet tar hänsyn till flera faktrer i den fysiska planeringen ch är därför viktigt att utgå från vid all typ av m- ch nybyggnatin. Inriktning Ha en fungerande rganisatin vid kriser ch lyckr Förebygga att luft, vatten ch mark påverkas av förreningar. Skydda människr ch miljö mt risker kpplade till förreningar ch andra ht. Sanera mark där förreningar påträffas. Nga utreda markförhållandena längs Arbgaån innan de bebyggs för att förhindra risken för ras ch skred. Beakta risken för höga flöden inför ny bebyggelse liksm inför förläggning av exempelvis pumpstatiner, mediastråk för el-, vatten- ch fjärrvärmeledningar. Verka för att ny bebyggelse inte placeras inm 100-årsflödet. Väga in riktlinjer för buller ch radn vid nybyggnatin. - 53 -
Översvämning, skyfall ch värmeböljr Kraftiga översvämningar drabbade Arbga stad år 1977 ch 2000. År 1977 flödade vattnet i Arbgaån tre meter högre än nrmalt. Fram till nästa sekelskifte kmmer vintrarna i Arbga kmmun bli varmare, nederbörden rikligare ch flödena i vattendragen förändrade. Detta kan få knsekvenser i frm av översvämningar ch plötsliga skyfall, liksm ras, skred ch ersin. Vid höga flöden ch vattenstånd riskerar stra mråden att översvämmas längs Hjälmarens strand samt längs Arbgaån inm Arbga kmmun. Skred längs Arbgaån förekmmer redan idag såväl uppströms sm nedströms Arbgas stadskärna. Ett förändrat flöde i kmbinatin med ökad nederbörd kan kmma att öka antalet skred. Vid Hjälmaren finns ersinskänsliga jrdarter främst på båda sidr av Lungers udde ch Frösshammarsön samt i begränsade mråden däremellan. Höga vattenflöden medför ckså risk för ras. En stabilitetskartering visar att det främst är mrådet utmed Arbgaån genm västra delen av Arbga sm är ras- ch skredhtat. Knsekvenserna av skyfall är sm störst när det kmmer mycket regn under en krt tid, då vattnet inte hinner rinna undan utan fyller (ch skadar) t ex dagvattensystem ch vägtrummr, fyller upp ch bräddar vattendrag samt skapar större vattenansamlingar i bebyggelsen. Skyfall Skyfall innebär att en större mängd nederbörd faller under krt tid. SMHI:s definitin av skyfall är minst 50 mm nederbörd på en timme eller minst 1 mm på en minut. Nästan alla skyfall sker under smmaren ch i samband med kraftiga åskväder. Skyfallskarteringen nedan visar trliga samlingsplatser ch flödesvägar vid skyfall inm Arbga. Åtgärder Ta hänsyn till översvämnings-, skyfalls- ch värmekarteringar i planeringsstadiet av samhällsviktig bebyggelse. Utred markförhållanden ng innan mråden längs Arbgaån bebyggs för att minska risken för ras ch skred. Transprt av farligt gds Primära vägar för farligt gds utgörs i Arbga av E18 ch E20. Sekundär transprtväg för farligt gds är väg 572. Transprter med farligt gds ska i största möjliga utsträckning ske på de natinella ch reginala vägarna. Dessa vägar har en bättre driftstandard än andra vägar. Även på järnvägssträckan genm kmmunen transprteras det mycket farligt gds, cirka 25 000 tn per år. Byggnadsförbud 50 meter från väg gäller för E18/E20. För väg 249 gäller ett byggnadsförbud på 30 meter. Trafikverket anser att ett mråde m 30 meter från järnvägen bör vara bebyggelsefritt. Ett sådant avstånd ger utrymme för eventuella räddningsinsatser m det skulle ske en lycka. Åtgärder Verka för att transprter med farligt gds väljer Eurpavägarna E18/E20. Uttrycka en psitiv inställning till ny järnvägssträcka för stråket Stckhlm- Osl sm kan avlastar Arbga tätrt från gdstrafik vilken istället kan ta vägen via Sätra. Miljöfarlig verksamhet ch förrenad mark Förrenade mråden utgör en risk genm att metaller ch andra förreningar sprids från mrådet. I Arbga kmmun finns mkring 200 identifierade markmråden sm kan vara förrenade. Dessa markmråden är gamla depnier, mark förrenad av nedlagd - 54 -
industriell verksamhet samt pågående verksamheter. Åtgärd Frtsätta arbetet med att inventera, undersöka ch sanera förrenad mark sm istället kan användas för bebyggelse. Buller ch radn Förhöjda halter av radn i inmhusluften kan ha mycket negativa effekter på människrs hälsa. Radnhalten kan variera kraftigt inm ett gegrafiskt mråde. Vid nybyggnatin ska gällande gränsvärden klaras. Samhällsbuller från t ex vägar, järnvägar ch industrier kan vara en lägenhet ch utgöra en risk för människrs hälsa. Vid nybyggnatin ska riktvärdena för buller från bland annat väg ch järnväg beaktas. Åtgärder Uppföra byggnader radnsäkert. Tillämpa gällande riktvärden för buller ch vid behv vidta åtgärder för att uppnå en gd bendemiljö. Läs mer: Risk- ch sårbarhetsanalys för Arbga kmmun. Framtagen av Västra Mälardalens Kmmunalförbund frbundet@vmkfb.se Antagen av kmmunstyrelsen 1 december 2015. - 55 -
Risk- ch sårbarhetskarta, Arbga kmmun - 56 -
Risk- ch sårbarhetskarta, Arbga tätrt - 57 -
Områdesvisa beskrivningar I detta kapitel redvisas specifika riktlinjer för mark- ch vattenanvändningen i Arbga kmmuns tre tätrter. Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) med mtiveringar finns beskrivna i en egen bilaga. - 58 -
Arbga tätrt I Arbga tätrt är det pririterat att förtäta befintliga strukturer, till exempel genm tillbyggnad, påbyggnad eller nybyggnatin. Med förtätningar i befintlig miljö ställs krav på gestaltning ch anpassning till intilliggande bebyggelse. Förtätning är att sätt att främja hållbar utveckling ch bygga en attraktiv stad. Riktlinjer < 1 km från Stra Trget (C1) Tät blandstad. Kllektivtrafiknära mråde med avsikt att förtätas ytterligare, huvudsakligen med inriktning på handel, flerbstadshus ch kntr. Stadsmässig bebyggelse. 1 km - 2 km från Stra Trget (C2) Kllektivtrafiknära läge. Område för bebyggelseutveckling ch verksamheter av mindre störande karaktär. Stadsmässig bebyggelse blandas med mindre friliggande bebyggelse. 2 km - 4 km från Stra Trget (C3) Område för ny bebyggelse i ett längre tidsperspektiv. Område för placering av verksamheter sm inte lämpar sig nära bstadsbebyggelse. - 59 -
Användningskarta, Arbga tätrt - 60 -
T1 - Centrumkärnan Ett av Arbgas pririterade utbyggandsmråden. Område för förnyelse ch kmplettering i den redan byggda staden. Bebyggelse ch miljö av särskild betydelse bevaras ch förnyas, ch ny bebyggelse infgas i medveten kntrast till den gamla. Byggnatin i stadskärnan ska ta hänsyn till stadens histriska identitet. O:1 Sturevallsmrådet Centralt belägen mark sm kan utvecklas i närhet till staden ch statinen. Nytt mråde för stadsmässig bebyggelse, handel ch kntr. O:2 Nrra Ågatan Framtida förlängning av stadsmiljön längs ån med vattnet sm ett värdeskapande element. Förbättringar sm gjrts i höjd med Bergmansparken kan följas av etapper längs ån öster ut. Område för bstäder, rekreatin, handel ch mindre störande verksamheter. Bstadsbebyggelse förutsätter en hantering av eventuella markförreningar. B:1 Grindberga Ett av Arbgas pririterade utbyggandsmråden. Utvecklingsmråde för frtsatt bebyggelse längs ån efter att den nya stadsdelen Åbrinken färdigställts. En viktig förutsättning för Arbgas tillväxt är att bende i varierande ch attraktiva lägen möjliggörs. Allmänhetens tillgång till prmenad- ch rekreatinsstråk säkras samtidigt sm nya bstäder i å-nära läge möjliggörs. B:2 Nrra Skgen Bstadsmråde med närhet till rekreatin ch natur. Område i huvudsakligen för småhusbebyggelse. B:3 Hamre Tätrtsnära landsbygd med inslag av äldre kulturlandskap. Attraktiv miljö för rekreatin ch ptential för bstadsutveckling. Ny bebyggelse placeras ch utfrmas med hänsyn till landskapsbilden, natur- ch kulturvärden. Marken utgörs huvudsakligen av lerslätt. B:4 Prästgärdet Attraktivt luckmråde för förtätning i kllektivtrafiknära läge. Bstadsbebyggelse förutsätter en hantering av markförreningarna eller en planering sm undantar förreningens utbredningsmråde från byggnatin. B:5 Silverlingska hagarna Välutnyttjat tätrtsnära skgsmråde med höga kvalitéer. Explateras med försiktighet. Ny infrastruktur placeras ch utfrmas med hänsyn till landskapsbilden, natur- ch kulturvärden. Å-landskap ch förkastningsbrant. B:6 Östra Brattberget Ett av Arbgas pririterade utbyggandsmråden. Område med utvecklingsptential sm en förlängning av Brattberget. Ny bstadsbebyggelse förutsätter flytt av skjutbanan. B:7 Södra Brattberget Viktigt utvecklingsmråde för huvudsakligen småhusbebyggelse. genm en förlängning av bstadsmrådet Brattberget. VA-systemet behöver förstärkas i samband med explatering. B:8 Vinbäcken/Strömsnäs Stads- ch rekreatinsnära bebyggelse med ptential att vidareutvecklas. B:9 Sätraleden Bstadsmråde med närhet till rekreatin ch natur. Område i huvudsakligen för småhusbebyggelse. - 61 -
B:10 Herrängen, del av Utvecklingsmråde för stadsnära bstäder. Förlängning ch förtätning av befintlig struktur. J:1 Sätra Område med mycket gda lgistikmöjligheter, huvudsakligen för verksamhet/industri sm inte lämpar sig i närhet till bstadsbebyggelse. Ytkrävande etableringar, sm lagerlkaler ch industribyggnader, ska i första hand placeras vid Sätra eller Mariebrg. J:2 Trnet Område för lättare verksamhet i kmbinatin med bende. J:3 Lindersdalsvägen Område lättare verksamhet, mindre ytkrävande etableringar ch handel. J:4 Östra Mariebrg Område med gda kmmunikatinsmöjligheter. Utökas öster m befintligt industrimråde. Ytkrävande etableringar, sm lagerlkaler ch industribyggnader, ska i första hand placeras vid Sätra eller Mariebrg. Marken utgörs av åker ch mrän. J:5 Åsby/Arbga teknikpark Utökas öster m befintligt industrimråde. Område huvudsakligen för verksamhet/industri sm inte lämpar sig i närhet till bstadsbebyggelse. N:1 Herrängen, del av Utvecklingsmråde för rekreatin ch grönyta. Platsen utgör en lågpunkt i landskapet där översvämningar kan ske. N:2 Ekbacksbadet/Vinbäcken Utvecklingsmråde, multianvändning för sprt ch rekreatin. - 62 -
Götlunda Götlunda ligger cirka tlv kilmeter väster m Arbga stad på Lungeråsen mgiven av dlingslandskap. I tätrten br idag cirka 280 persner. I tätrten finns förskla, skla, bibliteksfilial, bensinstatin, bilhandel ch vård- ch msrgsbende. Väg 572 avgränsar Götlunda i söder ch är den väg sm förbinder rten med Arbga ch Örebr. Entrén till Götlunda är inte ptimal. Infarten bör på sikt göras m. Trivsamma, lugna bendemiljöer ska värnas ch betraktas sm en del i rtens identitet. De utpekade mrådena för bebyggelse i Götlunda följer den naturliga strukturen ch landskapsbilden. O:1 Nrr m sklan Utvecklingsmråde. Behvet av ffentlig service på rten antas öka framöver i takt med att barnkullarna växer. B:1 Bebyggelseutveckling Byggnadsutveckling i anslutning till befintlig bebyggelse längs med åsen. B:2 Bebyggelseutveckling Område för bebyggelseutveckling nrr m befintlig tätrt. J:1 Verksamhet/industri Yta för ny verksamhet i den södra delen intill befintligt verksamhetsmråde. N:1 Åsryggen Den nrra delen av Lungeråsen var tidigare huvudvattentäkt för Götlunda men utgör idag reservvattentäkt för Götlunda ch Lunger. Ett skyddsmråde finns inrättat för vattentäkten. - 63 -
Användningskarta, Götlunda - 64 -
Medåker Medåker ett litet samhälle med småhus ch har ca 220 invånare. Medåker ligger i ett småskaligt mväxlande landskap med skg ch dlingsmarker. Genm Medåker rinner Bejbybäcken. Bygden består av ett antal byar ch själva tätrten har kyrka ch skla. Trivsamma, lugna bendemiljöer ska värnas ch betraktas sm en del i rtens identitet. De utpekade mrådena för bebyggelse i Medåker följer den naturliga strukturen ch landskapsbilden. N:1 Parkudden Parkmarken utgörs av ett stråk utmed Bejbybäcken ch en liten park inne i tätrten. Nrr m Parkuddens IP finns ett skgsmråde med hällmark ch blandskg. Större skgsmråden finns nrrut mt Flakmssen ch Västlandasjön. B:1 Bebyggelseutveckling Område för bebyggelseutveckling centralt i befintlig tätrt. Nrdväst m det utpekade mrådet finns lediga villatmter skapade. B:3 Bebyggelseutveckling Område för bebyggelseutveckling ch förtätning i befintlig tätrt. B:4 Bebyggelseutveckling Område för bebyggelseutveckling ch förtätning i befintlig tätrt. B:2 Bebyggelseutveckling Område för bebyggelseutveckling ch förtätning i befintlig tätrt. - 65 -
Användningskarta, Medåker - 66 -
Riksintressen Riksintressen är mark- ch vattenmråden sm är av natinell betydelse för någt av de syften sm anges i 3 ch 4 kap. miljöbalken. Dessa mråden bör skyddas mt åtgärder sm på ett påtagligt sätt kan skada mrådenas värde eller betydelse. Riksintresse för kulturmiljövård Arbga stadskärna Småstadsmiljö, med en vanligt regelbunden medeltida stadsplan, klsterkyrka ch många bevarade stenbyggnader ch stenkällare. Tmtstruktur, bebyggda åstränder, småskalig träbebyggelse, välbevarade brgargårdar. Medeltida kulturlager. Hjälmare kanal Kanalmiljö, med landets äldsta kanal sm std färdig år 1639. Kanalens äldre sträckning har strt kmmunikatinshistriskt intresse. Nuvarande kanaldragning (1819-29) ligger öster m den gamla. Varv i Hjälmare dcka, planterade ekar längs kanalen sm ursprungligen var avsedda sm reparatinsvirke för båtar. Järnäs Odlingslandskap med medeltida anr ch många bevarade, ålderdmliga strukturer kring Järnäs gårdar. Området har spår från brnsåldern. Riksintresse för naturvård Valenmrådet Hjälmarens skärgårdslandskap med fågelliv, betesmarker ch ädellövskg. Åsen från Lunger Åsbildningen, även i Hjälmaren. Södra hammaren Ädellövskg vid Frösshammarsvikens västra strand. Riksintresse för friluftsliv Hjälmaren Friluftsvärdena är i första hand knutna till Hjälmarens vatten ch utgörs av fiske, kantpaddling, fritidsbåt, bad ch långfärdsskridsk. Hjälmare kanal, Arbgaån Friluftsvärdena utgörs av natur- ch kulturupplevelser, cykel- ch vandring, båtturism, bad ch fiske. Riksintresse för kmmunikatin Väg Eurpavägarna E18 ch E20. Järnväg Mälarbanan ch Svealandsbanan. Riksintresse för ttalförsvaret Riksintressen för ttalförsvaret kan i vissa fall redvisas öppet, i andra fall inte. I Arbga kmmun finns inga riksintressemråden sm redvisas öppet. Försvarsmakten ska kntaktas i ett tidigt skede vid planläggning, lvgivning ch tillståndsprövning sm avser höga bjekt. Riksintresse för yrkesfiske Hela Hjälmaren är klassad sm riksintresse för yrkesfiske. Inriktning Värna Arbga stadskärnas kulturmiljövärden i samspel med utveckling av bstäder, handel, turism ch näringsliv. Kalkugnsberget Unik tallskg på kalkberggrund med värdefull ch sällsynt flra. Skydda ch bevara Hjälmare kanal ch Järnäs kulturmiljövärden i samspel med utveckling av turism ch friluftsliv. Betrakta mråden för naturvård ch friluftsliv sm en resurs för invånare ch - 67 -
besökares möjlighet till friluftsliv, naturupplevelser ch rekreatin. Betrakta riksintressemrådena för kmmunikatin sm en avgörande del för kmmunens utveckling ch möjligheten att b ch verka i kmmunen. Verka för en frtsatt utbyggnad av järnvägsnätet ch Eurpavägarna. Bedöma åtgärder sm muddring, grävning, fyllning eller liknande med hänsynstagande till mrådets betydelse för fisket. Kntakta försvarsmakten i tidigt skede vid planläggning, lvgivning ch tillståndsprövning sm avser höga bjekt. - 68 -