Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sida Kommunstyrelsens ordförande 1 Omvärldsanalys 2 Övergripande mål 4 Redovisningsprinciper 5 Finansiell analys 6 Resultaträkning 11 Finansieringsanalys 11 Balansräkning 12 Notförteckning 13 Driftredovisning 17 Investeringsredovisning 18 Nyckeltal kommunen 19 VA-redovisning 20 Personalekonomiskt bokslut 22 Kommunfullmäktige 25 Kommunstyrelsen administrativ förvaltning 27 Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsförvaltning 31 Byggnadsnämnden 36 Kultur- och utbildningsnämnden 38 Socialnämnden 42 Melleruds Bolagshus AB 45 Dalslandskommunernas kommunalförbund 46 Revisionsberättelse 48 Vision 2013 51
Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande Under året kom beskedet som fick många att få ont i magen, bruket i Åsen läggs ner. Efter flera år med svag ekonomi fick nästan 300 anställda det tunga beskedet att jobbet inte finns kvar. Vid sämsta tänkbara tidpunkt. När lågkonjunkturen slagit till, nästan som en blixt från klar himmel. Arbetet med att lindra effekterna startades omgående. Två grupperingar riggades, en med fokus på personalen och en med uppgift att finna alternativ verksamhet i lokalerna. Kommunen finns självklart med och detta arbete kommer att sätta sina tydliga spår i vår verksamhet under 2009. Sunnanåprojektet rullar på. Ambitionen att finna en lösning som gagnar alla parter lever. I juni blev vi överens med Länsstyrelsen om framtagandet av nya detaljplaner för Hamnen och Lagunen. Ett snabbt färdigställande av området, likt kommunens kompromissalternativ, vore just den positiva injektion Mellerud behöver. Boende i attraktiva lägen, helst vid vatten, är en möjlighet som många landsbygdskommuner har att erbjuda. Om vi bara fick nyttja dem! Under året har förslag till ny strandskyddslagstiftning lagts fram, där hänsyn tas till de olika förhållanden som råder i Sverige. Hårt exploaterade områden tuffare lagstiftning, lägre tryck mjukare regler. Vi välkomnar dessa logiska tankar, som förhoppningsvis blir verklighet 2009. Även årets omslagsbild på årsredovisningen pryds av en framtidssatsning i Mellerud. Externa investerare ser goda möjligheter att placera Mellerud i golfsportens finrum. Mellerud är uppenbarligen en intressant kommun att investera i. Investeringar som ger nya efterlängtade arbetstillfällen. Ett allt bättre företagsklimat bidrar förhoppningsvis till denna utveckling. Mellerud har klättrat ytterligare i de listor där detta mäts. Kommunen kan återigen lägga ett ekonomiskt starkt bokslut till handlingarna. Fortsatt fokus på ekonomin ledde till att förvaltningarna sammantaget höll sig inom budget. Det var länge sedan det hände. Inte minst gäller detta socialnämnden. Bra jobbat! Att hålla i pengarna i goda tider och använda överskotten klokt, som vi har lyckats med i Mellerud, gör oss bättre rustade för de tuffare tider som vi vet kommer. Mycket välkommet stiger födelsetalen i Mellerud. Antalet avlidna och utflyttade gör dock detsamma varför befolkningen fortsätter att minska, med över 100 personer. Denna minskningstakt är förödande. Vi måste bromsa den genom att utveckla kommunen till ett attraktivt ställe på jorden att bo och verka i. Möjligheterna saknas inte. Tvärtom. europaväg och järnväg genom kommunen, ändamålsenliga industrilokaler, ett gott företagsklimat, stort engagemang kring företagandet på gymnasiet. Vidare har Mellerud möjligheterna för ett attraktivt boende och ett rikt kultur och fritidsutbud. Har vi kommunens bästa för ögonen och drar åt samma håll kommer vi att lyckas!! Omvärld Robert Svensson 1
Årsredovisning Omvärldsanalys Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker, de senaste 10 åren har antalet sjunkit med 557 personer. Minskningen har under åren i första hand berott på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än vad som avlider. Under har antalet födda barn ökat, men även utflyttningen. Den 31/12 hade Melleruds kommun 9 442 invånare. Befolkningsutveckling Inv 10200 10000 9800 9600 9400 9200 9000 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 År Födelsenettot ser för de senaste åren ut enligt nedan. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Födelsenetto -41-26 -49-57 -53-52 -36-37 Flyttningsnettot ser för de senaste åren ut enligt nedan. En så kraftigt negativt flyttningsnetto har kommunen inte råkat ut för tidigare. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Flyttnetto -80 52 28-11 -35 35-32 -107 Med stor sannolikhet är det yngre invånare som flyttar från Mellerud och en något äldre som flyttar in. Konsekvensen av detta och det negativa födelsenettot visas tydligt i en befolkningspyramid. Den församling som tappar flest invånare är Skålleruds församling, -51 invånare. Av pyramiden framgår att det återigen föds fler barn, det blir dock färre i i arbetsför ålder, allt färre som kan ge omsorg till de äldre. För att kommunen ska vara livskraftig på sikt krävs att fler i åldrarna 20-40 år stannar kvar/flyttar in, vilket ger förutsättningar för ett positivt födelsenetto. Vi kan även anta att det är svenska medborgare som flyttar ut och flyktingar in. Utan flyktingar och andra invandrare hade vi minskat mer. 2
Omvärldsanalys Årsredovisning Befolkningsförändring församlingsvis Fsl. Tot. Förändring Födda Döda Infl. Utfl. Bolstad 467-9 8 2 26 41 Dalskog 398-5 7 8 25 29 Erikstad 323-1 4 1 18 22 Grinstad 495-14 6 2 26 44 Gunnarsnäs 1 027-3 9 16 89 85 Holm 4 364-29 47 77 325 325 Järn 295 6 2 0 23 19 Skållerud 1 353-51 11 29 106 139 Ör 720-5 4 0 46 54 Arbetsmarknad De som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden har ökat under, ungdomsarbetslösheten har gått upp kraftigt. Öppet arbetslösa samt i åtgärder Samtliga Riket - december 4,6% Mellerud - december 3,8% Mellerud - december 2,5% Ungdomar Riket - december - 7,5% Mellerud - december 9,5% Mellerud - december 3,4% Bostadsmarknad Med en hög nettoutflyttning borde behovet av nyproducerade bostäder inte varit så stort. Trots detta har det under året beviljats bygglov för sex enbostadshus. Sveriges kommuner Kommunsektorns ekonomi har förbättrats avsevärt de senaste två åren. Används resultatets andel av skatter- och bidrag som mått får man följande bild. 2002 2003 2004 2005 2006 Procent 0,2 0,5 0,8 2,7 3,8 2,2 2,0 För de närmaste året beräknas inte resultatnivåerna att uppgå till en nivå som möjliggör god ekonomisk hushållning. Förutsättningarna för åren 2009-2012 försämras drastiskt, främst pga nominellt oförändrade generella statsbidrag och lägre skattekraft. Sveriges kommuner och landstings resultatprognos för kommunerna de närmaste kommande åren ser ut på följande sätt. 2009 2010 2011 2012 Procent 1,2 0,6 0,3 0,2 Melleruds kommun - framtiden Även Melleruds kommun har de senaste åren haft goda resultat. De första signalerna för 2009 såg även de relativt bra ut jämfört med flera andra kommuner. Men den senaste skatteprognosen från februari 2009, visar att det är nödvändigt med kostnadssänkande åtgärder redan för år 2009. Konjunkturen har försämrats kraftigt, skatteintäkterna kommer att minska, vilket är normalt i en kommunal verksamhet, minskade skatteintäkterna och ökande kostnaderna. Kommunfullmäktiges budgeterade resultat för 2009 har halverats. Melleruds kommun lever i fortsatt ovisshet om vilka åtgärder som kommer att krävas i Sunnanå hamn. Under har de boende i Mellerud tappat 280 arbetstillfällen vid Arctic paper, lika många pendlar till Trollhättan, flera av dessa arbetar sannolikt på SAAB. Hur kommer detta att påverka invånarnas behov av service och dess finansieringsförmåga? Hur kommer inoch utflyttning att påverkas? Befolkningsutvecklingen är fortsatt bekymmersam, landskapet fortsätter att tappa invånare och därmed minskar förutsättningarna för att på sikt tillhandahålla kommunal service. Detta samtidigt som andelen äldre ökar och därmed omsorgsbehovet. Pyramiderna till vänster visar att den demografiska förändringen gått relativt snabbt, för 20 år sedan fanns det bara en otydlig midja och en stadig bas. Jämför åldersgrupperna 0-20 år 1988 med åldersgruppen 20-40 år. Åldersgruppen 0-20 år är ca 500 personer färre än 1988. 3
Årsredovisning Övergripande mål Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet vilket ska uppnås är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Resultatet ska även möjliggöra en återställning av tidigare års underskott. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå vilket ger en positiv soliditet. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument, Vision 2013. Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. Befolkningen uppgår till minst 10 500 invånare Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv All utveckling bygger på ett ekologiskt och socialt hållbarhetstänkande All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet Melleruds kommun är en attraktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun De övergripande målen konkretiseras i ett antal profilområden Näringsliv Livslångt lärande Kommunikationer Bebyggelse Kultur och samhälle, fritid och natur Gemensam service Profilområdena konkretiseras i inriktningsmål, vilka tilldelats kommunens styrelse och nämnder. Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. Dessa stäms av i respektive nämndsdel av förvaltningsberättelsen. Vision 2013 återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. Under hösten har kommunstyrelsen arbetat med en utveckling av melleruds kommuns vision, ett förslag till nytt visionsdokument kommer att presenteras för Kommunfullmäktige under år 2009. Nämnder och förvaltningar kommer utifrån Kommunfullmäktiges inriktningsmål att ta fram konkreta, uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. En diskussion om framtagande av kvalitetsgarantier för verksamheten kommer att inledas, syftet med kvalitetsgarantier är att stärka styrningen av vissa uppgifter. Kvalitetsgarantier ger även en möjlighet att redovisa för kommuninvånarna vilken service de kan förvänta sig. 4
Redovisningsmodell/Redovisningsprinciper Årsredovisning Redovisningsmodell Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med ny VA-lag särredovisas VAverksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningen ingår kommunens helägda aktiebolag, samt Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22% : Melleruds Bolagshus AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 54 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att hand ha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22% NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs och bedriver räddningstjänst i Trollhättans-, Vänersborgs-, Färgelandas- och Mellerudskommun. Intresse 12% Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl Vänersborg. Intresse 19% Redovisningsprinciper Kommunal redovisningslag (1997:614), ger ett regelverk för hur kommunens redovisning och bokföring ska ordnas. Lagen behandlar bland annat regler för: löpande bokföring värderingsregler årsredovisning Förändrade redovisningsprinciper: Exploateringsmark (mark förberedd för försäljning) redovisas fr.o.m års årsredovisning som omsättningstillgång i enlighet med redovisningsrådets rekommendationer. Omklassificering av markreserv till omsättningstillgång för exploatering sker då detaljplan är fastställd och vunnit laga kraft. Melleruds kommun följer kommunal redovisningslag med ett undantag: Kommunen ankomstregistrerar ej samtliga inkommande leverantörsfakturor. Under 2006 påbörjades ankomstregistrering i samband med skanning av fakturor, under ankomstregistreras ca 36 % av leverantörsfakturorna, i slutet av ankomstregistreras i huvudsak alla fakturor. 5
Årsredovisning Finansiell analys Finansiell analys kommunen Årets resultat Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 3 % av intäkterna från skatter och bidrag. Kommunen redovisar ett positivt resultat. Förändringen av eget kapital uppgår till 11,1 mkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 10,1 mkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det finansiella resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 1 mkr vilket ger ett budgeterat resultat om 9 mkr. Det motsvarar 1,9 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet är 2,1 mkr bättre. Resultatet uppgår till 2,5 procent av intäkterna från skatter och bidrag, vilket är bättre än budget men lägre än det långsiktigt finansiella målet på 3%. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB till 100 procent samt kommunens intresse i Dalslandskommunernas kommunalförbund med 22 %. Koncernens resultat uppgår till 12,1 mkr. Nettokostnadsandel Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens kostnader ökat långsammare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling är nödvändig för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut och bokslut har nettokostnaderna ökat med 2,8 procent medan intäkterna från skatt och bidrag ökat med 3,8 procent. Detta återspeglas i ett förbättrat resultat. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. % %/år 04 05 06 07 08 Skatt o bidrag Nettokostnader 2,1 10,3 2,3 3,8 3,8-0,6 6,7 4,5 5,2 2,8 Nettokostnadernas andel av skatt och bidrag % 2006 2005 2004 Verksamheten 93,2 94,0 92,8 90,7 93,9 Avskrivningar 3,1 3,4 3,2 3,1 3,4 Finansnetto 1,1 1,2 1,2 1,4 1,7 Resultat 2,5 1,5 2,9 4,8 1,0 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Av ovanstående bild framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 97,5 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. För uppgår detta belopp till 25 mkr. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 20 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen fortsätter att minska. Intäkterna har minskat med 2,9 mkr. De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har ökat sina intäkter med 1,9 mkr. Vatten- och avloppsverksamheten ger för ett underskott med 20 tkr. Skulden till skattekollektiver kommer att regleras under 2009 tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 550 tkr till resultatet, vilket är 10 tkr mer än budgeterat. Avstämning mot avräkning vattenskador Utlägg av kommunen 2003-5 500 Resultat 2003-220 Resultat 2004 583 Resultat 2005 1 900 Resultat 2006 1 409 Resultat 139 Resultat -20 Justering förråd (06) 669 Återstår 1 021 Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 542 mkr, kostnaderna har ökat 6
Finansiell analys Årsredovisning med 8,8 mkr eller 1,7 procent jämfört med föregående år. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 63 procent, dess andel av totalkostnaden har ökat med 2,1 procentenheter. Ökningen av de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år uppgår till 4,9 procent vilket ligger över de genomsnittliga löneökningarna. Skatter och statsbidrag Kommunens inkomster från skatter och bidrag har ökat med 16,5 mkr jämfört med. 16,5 mkr motsvarar en ökning på 3,8 procent. Kommunens utdebitering är 22:69 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 10:45 är det sammanlagda skatteuttaget 33:14 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:44 per skattekrona, en sänkning med 11 öre jämfört med föregående år. Effekten på kommunens intäkter från skatter och bidrag med en riksgenomsnittlig skattesats skulle innebära en minskning med 24,1 mkr. Finansnetto Kommunens finansnetto är oförändrat jämfört med föregående år. Finansnettot innebär en negativ avvikelse med 0,9 mkr jämfört med budget. Den främsta orsaken är ett ägartillskott till AB Melleruds bolagshus med 1,8 mkr. Anläggningstillgångar Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 314,1 mkr. Under har tillgångarna minskat med 2 mkr. Årets nettoinvesteringar har ökat värdet med 12,1 mkr, medan avskrivningar och utrangering har minskat värdet med 14,2 mkr. Kommunen har under året bl.a. sålt Gården1 och Forsen 1. Försäljningsinkomsterna har understigit det bokförda värdet med 91 tkr. Fastigheter avsedda och färdigställda för försäljning, sk. exploateringsfastigheter är fr.o.m flyttade från anläggningstillgångar till omsättningstillgångar, fastigheternas bokförda värde uppgår till 1 492 tkr, en minskning med 15 tkr. Avstämning mot balanskravet Resultat 11 112 Reavinster -91 Resultat 11 021 Årets investeringar redovisas på sidan 18. Nettoinvesteringarna uppgår till 12,9 mkr, vilket är 8 mkr lägre än vad som planerades för, inklusive överföringar av ej färdigställda objekt från. Samtliga objekt har inte färdigställts. I årsredovisningen föreslås att 8,5 mkr överförs till 2009. Avstämning mot finansiellt mål 2005 2006 Årets avskrivning 12 607 13 216 14 657 14 197 Årets bruttoinvestering -15 673-15 310-25 401-12 889 Årets försäljningar 203 2 482 1 859 846 Netto tkr -2 863 388-8 885 2 154 Eget kapital Förändringen av eget kapital har skett med årets resultat 11 112 tkr. Resultatet innebär en ökning av eget kapital med 10 procent. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans gäller fr. o. m år 2000. Årets resultat uppfyller balanskravet, se vidstående tabell. Årets resultat uppgår till 2,5 procent av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges målsättning var efter tilläggsbudget 2 procent. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 3 procent av skatter och bidrag. Resultatet på 11 112 tkr ger en inflationstäckning av ingående eget kapital motsvarande 10 procent, vilket ger en real ökning, (12-månaders förändringen av KPI dec var 0,9%). Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat och balansräkningen. Under minskade ansvarsförbindelsen med 0,5 mkr inklusive löneskatt. Under året har det inte skett någon avsättning eller amortering av pensionsskulden. 7
Årsredovisning Finansiell analys Koncernen Koncernens resultat på 12,1 mkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 11,2 % vilket ger inflationstäckning och lite till. Koncernens egna kapital är dock aldeles för lågt. Låneskuld Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå ger möjlighet till amortering. Trots detta har ingen amortering skett under, anledningen är att finanskrisen har skapat en oro kring möjligheten att ta upp lån. Det har därför bedömts vara befogat att öka kommunens/koncernens likviditet. Kommunfullmäktiges mål har trots detta uppfyllts, genom att utbetalningar av pensionsmedel överstigit årets skuldökning. För år 2009 redovisar prognosen från KPA en skuldökning med 7 mkr. År/Mkr 2006 2005 2004 Lån av 130,0 130,0 137,0 149,2 173,4 kreditinstitut Förändring 0-7,0-12,2-24,2-9,9 Lån av 206,5 207,0 171,1 159,2 163,9 anställda Förändring -0,5 35,9 11,9-4,7 4,5 Summa 336,5 337,0 308,1 308,4 337,3 Koncernen Koncernens låneskuld har ökat med 1,6 mkr. Soliditet / skuldsättningsgrad Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. % 2006 2005 2004 Soliditet -22-26 -18-19 -22 Soliditet exkl. ansvarsförbindelse 34 31 30 27 23 Skuldsättningsgrad 66 69 70 73 77 - varav avsättning 9 9 7 7 4 - varav kortfristig skuldsättning 25 26 26 28 23 - varav långfristig skuldsättning 33 34 37 38 50 Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl ansvarsförbindelsen var, 0,8 procent, en sänkning med 5,2 procentenheter jämfört med 2006. Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 16,9 procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Melleruds bolagshus soliditet är negativt, trots aktieägartilskott. Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens 8
Finansiell analys Årsredovisning finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 376 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest där åtagandet är begränsat till koncernens egna lånebelopp. Kommunen är i borgen för 40 % av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under har inga borgensåtagande infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten. Borgensåtaganden Tkr Kommunägda företag - varav Mellerudsbostäder AB 205 418 - varav Melleruds industrilokaler AB 55 512 Egna hem och småhus 569 Kommuninvest i Sverige AB 285 400 Företagens lån i Kommuninvest -232 560 Summa 314 339 I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under förändrades livslängdparametern i skuldberäkningen, med en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År 2006 2005 2004 Mkr 206,5 207,0 171,1 159,2 163,9 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 93,4 procent. Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 520 mkr eller 55 tkr per invånare. var åtagandet 59 tkr per invånare, genomsnittet i riket var 44 tkr per invånare. Det är det höga borgensåtagandet exkl ansvarsförbindelsen som gör att Mellerud ligger högre än riket, kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är lägre än genomsnittet i riket. Avslutande kommentar Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Alla nämnder förutom Kommunstyrelsen har på ett bra sätt lyckats med detta. Kommunstyrelsen redovisar ett underskott på 1 mkr. Styrelsens verksamhet måste anpassas till de ekonomiska förutsättningar som Kommunfullmäktige ger. 2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är negativ -22 procent. Snittet i riket är ca 0,8 procent. För att uppnå 0,8 procent soliditet inkl ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 85 mkr. 3 Låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 327 mkr eller ca 35 tkr per invånare. Den höga skulden innebär en ränterisk, en ökning av räntan med 1 procent ger en helårseffekt på drygt 3 mkr, vilket minskar förutsättningarna för övrig verksamhet. För att komma ner i en 9
Årsredovisning Finansiell analys genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen fortsätta att amortera, vilket förutsätter positiva resultat. 4 Koncernen Kommunens bolag behöver stärka sin ekonomi, en negativ soliditet på -0,3 % innebär att det inte finns någon lång- eller kortsiktig ekonomisk handlingsfrihet. Det egna kapitalet i bolagskoncernen uppgår till -8 tkr, vilket innebär att aktiekapitalet på 1 mkr är förbrukat. Detta trots ett villkorat aktieägartillskott på 1,8 mkr, förbättras inte resultaten finns det en uppenbar risk att ägaren kommunen regelbundet behöver utge ägartillskott. Finansiell profil KFi, Kommunforskning i västsverige tar årligen fram en finansiell profil över hur respektive kommun har utvecklats i förhållande till övriga kommuner. Resultatet för Mellerud för de tre senaste åren framgår av spindeldiagrammen till höger. Den blå cirkeln (streckade) symboliserar den genomsnittliga utvecklingen av västragötalands 49 kommuner. Melleruds finansiella ställning relativt de övriga kommunerna har försämrats på flera områden, trots rensning för den avsättning som gjordes. Det är framförallt den långsiktiga ekonomiska ställningen som Mellerud är sämre än övriga, hög skattesats, låg soliditet samt tunn kassa ger en dålig motståndskraft mot sämre tider. Trots att Mellerud de senaste åren jämfört med den närmaste historien har haft bra resultat har övriga kommuner i länet haft en bättre ekonomisk utveckling. KFi avslutar sin analys av Melleruds ekonomi med Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella belastningen på kommande generationer bör övervägas. sdialog Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 4-5 mars hållit bokslutsdialog med arbetsutskotten i kommunens nämnder. I enlighet med kommunens styrprinciper föreslås: att Kultur- och utbildningsnämnden får ta med sig 200 tkr av årets resultat att Socialnämnden får ta med sig 200 tkr av årets resultat. att Kulturbruksstyrelsen tar med sig 145 tkr i enlighet med tidigare fullmäktige beslut. att 155 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av ledningscentral att 200 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för finansiering av feriearbeten att Byggnadsnämnden tar med sig 100 tkr för delfinansiering av anpassning till nytt koordinatsystem. Förslag till beslut: Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige. Att föreslå kommunfullmäktige att för 2009 tilläggsbudgetera utifrån bokslutsdialogens resultat. Att föreslå Kommunfullmäktige att 8 506 tkr av års investeringsanslag överförs till verksamhetsåret 2009. 10
Resultaträkning/Finansieringsanalys Årsredovisning Resultaträkning Belopp i Mkr Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter Not 1 110,4 107,5 154,8 152,9 Verksamhetens kostnader Not 2-518,3-526,1-542,6-551,2 Avskrivningar Not 3-14,7-14,2-23,4-23,3 Verksamhetens nettokostnader -422,6-432,7-411,3-421,5 Skatteintäkter Not 4 299,4 315,7 299,4 315,7 Slutavräkning skatteintäkter 4,4-3,0 4,4-3,0 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 130,4 137,9 130,4 137,9 Finansiella intäkter Not 6 0,8 1,2 2,4 1,7 Finansiella kostnader Not 7-6,0-8,0-18,6-18,8 Resultat före extraordinära poster 6,4 11,1 6,6 12,1 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 6,4 11,1 6,6 12,1 Förändring av ansvarsförbindelse -36,0 0,5-36,0 0,5 Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse -29,6 11,6-29,4 12,6 Finansieringsanalys Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 6,4 11,1 6,6 12,1 Justering för av- och nedskrivningar 14,7 14,3 23,4 23,3 Justering för gjorda avsättningar 8,7 1,9 8,7 1,9 Justering för ianspråkstagna avsättningar -0,8-1,3-0,8-1,3 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 8 1,5 1,0 0,5-1,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 30,5 27,0 38,5 34,1 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -3,7 7,1 0,2 0,3 Ökning(-)/minskning(+) förråd, varulager o exploateringsfastigheter -2,0 0,5 1,5 4,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -7,9-3,5 5,0-12,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17,0 31,1 45,1 25,5 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -25,4-12,9-32,6-21,2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,2 0,8 5,6 1,9 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,8 0,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten -24,4-12,0-26,3-19,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 53,0 10,1 Amortering av skuld -3,5-78,5-8,2 Ökning långfristiga fordringar -0,1 0,0-0,1 Minskning av långfristiga fordringar 3,4 6,6 7,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -0,1-0,1-18,9 9,0 Periodens kassaflöde -7,6 19,0-0,1 15,2 Likvida medel från årets början 21,7 14,2 26,5 26,9 Likvida medel vid årets slut 14,2 33,2 26,9 42,1 11
Årsredovisning Balansräkning Balansräkning Belopp i Mkr Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 0,6 0,6 Materiella anläggningstillgångar Not 9 308,6 306,4 568,1 564,4 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 7,7 7,8 13,3 2,4 Summa anläggningstillgångar 316,3 314,1 581,3 567,4 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 3,4 2,9 4,7 3,9 Fordringar Not 12 25,8 18,8 31,6 28,8 Kassa och bank Not 13 14,2 33,2 26,9 42,1 Summa omsättningstillgångar 43,4 54,9 63,2 74,8 SUMMA TILLGÅNGAR 359,7 369,0 644,5 642,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 14 113,1 124,2 6,6 108,5 därav årets resultat 6,4 11,1 6,6 12,1 Aktieägartillskott -3,2 därav nyemission -0,8 Avsättningar Avsättningar pensioner 13,1 14,7 13,1 14,7 Avsättningar löneskatt 3,2 3,6 3,2 3,6 Avsättning Sunnanå Hamn 7,0 7,0 7,0 7,0 Avsättningar återställande av soptipp 7,4 6,2 7,4 6,2 Summa avsättningar 30,8 31,4 30,8 31,4 Skulder Långfristiga skulder Not 15 120,5 121,5 385,8 387,7 Kortfristiga skulder Not 16 95,4 91,9 131,0 114,5 Summa skulder 215,9 213,4 516,9 502,2 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 359,7 369,0 554,2 642,2 Soliditet 31,4% 33,7% 1,0% 16,9% Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not 17 207,0 206,5 207,0 206,5 Borgensförbindelser Not 18 261,4 261,5 0,8 0,7 12
Notförteckning Årsredovisning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter affärsdrivande 23 288 23 394 23 288 23 394 Avgifter barnomsorg 3 642 3 690 3 642 3 690 Avgifter vård- och omsorg 2 216 2 336 2 216 2 336 Måltidsersättning 7 086 8 435 7 086 8 435 Avgifter IFO 96 63 96 63 Hyror 9 506 9 603 65 770 52 944 Statsbidrag 20 290 19 702 20 290 19 702 Ers. från FK för personlig assistent 13 007 13 327 13 007 13 327 Övriga bidrag 14 444 8 866 14 444 8 866 Övriga intäkter 16 806 18 116 33 847 48 599 Koncernelimineringar 0 0-28 911-28 408 S:a verksamhetens intäkter 110 382 107 533 154 775 152 948 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 324 639 340 404 338 207 353 489 Hyror 15 268 15 837 15 579 16 060 Material 20 588 21 929 20 738 21 962 Köpta tjänster 110 324 102 928 121 666 140 023 Bidrag 25 786 23 674 25 786 23 674 Övriga kostnader 21 728 21 302 52 797 24 425 Koncernelimineringar 0 0-28 911-28 408 S:a verksamhetens kostnader 518 334 526 075 545 862 551 225 Not 3 Avskrivningar Inventarier 824 1 240 3 289 2 378 Fastigheter 12 526 12 958 17 862 21 432 Nedskrivningar 1 307 0 2 839 0 Koncernelimineringar 0 0-550 -550 S:a avskrivningar 14 657 14 198 23 440 23 260 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär inbetalning 299 448 315 731 299 448 315 731 Definitiv slutavräkning föregående år -1 097-644 -1 097-644 Preliminär slutavräkning innevarande år 5 451-2 315 5 451-2 315 S:a skatteintäkter 303 802 312 772 303 802 312 772 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning LSS-utjämningsbidrag 20 908 19 144 20 908 19 144 Fastighetsavgift 0 12 576 0 12 576 Regleringsavgift 8 779-4 379 8 779-4 379 Kostnadsutjämning 1 932 3 769 1 932 3 769 Inkomstutjämning 98 283 106 825 98 283 106 825 Införandebidrag 461 461 S:a generella statsbidrag och utjämning 130 364 137 936 130 363 137 936 Not 6 Finansiella intäkter Inkomsträntor 506 1 074 2 026 1 470 Räntebidrag 62 45 62 212 Övriga finansiella intäkter 266 56 267 60 S:a finansiella intäkter 835 1 175 2 355 1 742 Not 7 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån 5 470 5 441 18 110 16 215 Räntekostnad pensionsskuld 421 498 421 498 Övriga finansiella kostnader 89 2 091 89 2 091 S:a finansiella kostnader 5 980 8 030 18 620 18 804 Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster omklassificering av lån 0 1 000 1 000 Mellbo? 0-130 Omklassificering av tillgång 1 507 Summa 1 507 1 000 0 870 13
Årsredovisning Notförteckning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 9 Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 380 779 399 796 705 462 722 038 Ackumulerad avskrivning -85 436-97 860-139 138-156 526 Årets investeringar 22 056 10 643 30 024 11 823 Omklassificering till Exploateringsfastigheter -1 507 15-1 507 15 Utrangering 0-68 446 Försäljningar -157-755 -17 132-2 081 Reavinst 132 214 132 214 Reaförlust -201-305 -201-305 Nedskrivning -1 307 0-15 707-12 706 Avskrivning -12 423-12 958-7 654-21 941 Koncerneliminering 0 0-15 400-14 850 Summa 301 935 298 722 538 879 526 127 - specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv 13 552 13 278 13 552 13 278 Verksamhetsfastigheter 174 282 166 031 423 482 408 223 Fastigheter för affärsverksamhet 47 377 46 490 47 377 46 490 Publika fastigheter 40 699 41 904 40 699 41 904 Fastigheter för annan verksamhet 3 159 3 012 3 159 3 012 Övriga fastigheter 3 179 11 077 3 179 11 077 Pågående arbeten 19 531 16 758 22 674 16 821 Exploateringsmark 157 172 157 172 Koncerneliminering 0 0-15 400-14 850 Summa 301 935 298 722 538 879 526 127 - varav maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 15 862 19 208 53 503 55 292 Ackumulerad avskrivning -11 657-12 584-23 534-25 386 Årets investeringar 3 345 2 246 6 037 12 521 Utrangering 0 0 2 036 Försäljningar -80 0-80 -2 164 Reavinst 80 0-4 153 0 Reaförlust 0 Nedskrivning 0-600 -413 Avskrivning -927-1 240-1 824-3 602 Summa 6 623 7 630 29 349 38 284 - specifikation maskiner och inventarier Maskiner 518 563 18 779 26 619 Inventarier 3 253 4 801 7 718 9 398 Byggnadsinventarier 84 81 84 81 Bilar och andra transportmedel 767 541 767 541 Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm. 2 002 1 644 2 002 1 644 Summa 6 623 7 630 29 350 38 283 Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Melleruds Bolagshus AB, aktier 1 150 1 150 0 Västtrafik, aktier 680 680 680 680 Dalslands Turist AB, aktier 366 366 366 366 Övriga långfristiga fordringar 4 4 5 623 275 Skattefordringar 0 1 002 Kommuninvest, medlemsinsats 372 372 372 372 LF, trygghetsfonden 39 30 109 30 Melleruds Bolagshus AB, utlämnade lån 4 500 4 500 0 Dalslands Museum, utlämnade lån 500 500 500 500 MEA, fordran drivmedel 0 88 0 88 Melleruds Golfklubb 69 46 69 46 Grundfondskapital mm 50 50 50 50 S:a finansiella anläggningstillgångar 7 730 7 786 8 771 2 407 14
Notförteckning Årsredovisning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 11 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd och lager 1 897 1 435 3 061 2 457 Exploateringsfastigheter 1 507 1 492 1 507 1 492 S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter 3 404 2 927 4 568 3 949 Not 12 Kortfristiga fordringar - varav fakturafordringar Fakturering 2 009 2 057 5 334 8 445 Konsumtionsavgifter 3 245 2 909 3 245 2 909 Barnomsorgsavgifter 214 122 214 122 Äldreomsorgsavgifter 905 1 928 905 1 928 Musikskola/lunchavgifter 200 35 200 35 Övrigt 845 528 6 123 1 780 Summa 7 418 7 580 16 021 15 219 - varav övriga kortfristiga fordringar Moms 4 309 2 597 4 387 2 597 Dalslands Museum 628 878 628 878 Donationsstiftelser 26 0 26 0 Handkassa 57 52 57 52 Skattekonto 903 135 903 135 Förutbetalda kostnader 2 362 1 943 3 293 1 958 Upplupna intäkter 2 030 1 214 2 610 4 073 Upplupna skatteintäkter 6 440 2 491 6 440 2 491 Div. utgiftsförskott 0 17 0 Div. avräkningar 1 673 1 871 1 673 1 893 Summa 18 429 11 181 20 034 14 077 S:a kortfristiga fordringar 25 848 18 761 36 055 29 296 Not 13 Kassa och bank Kassa 11 6 11 6 Plusgiro 776 668 1 776 668 Bank 13 387 32 492 26 099 41 428 S:a kassa och bank 14 173 33 165 27 886 42 102 Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 106 662 113 074 108 015 112 981 Ägartillskott 0 3 211 1 802 Nyemmission -800 Koncernelimineringar -16 300-14 850 Justerat ingående eget kapital 106 662 113 074 94 127 96 431 Årets resultat 6 412 11 112 3 375 12 109 Utgående balans eget kapital 113 074 124 186 97 502 108 540 - varav fonderade medel VA-kollektivet Ingående värde -1 139-1 001-1 139-1 001 Årets resultat 138 138-20 Utgående värde -1 001-1 001-1 001-1 021 - varav fonderade medel renhållningskollektivet Ingående värde -4 126-3 933-4 126-3 933 Årets resultat 193 193 551 Utgående värde -3 933-3 933-3 933-3 382 15
Årsredovisning Notförteckning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 15 Långfristiga skulder Ingående skuld 137 000 130 000 424 373 395 336 Nya lån 0 0 0 8 848 Amortering -7 000 0-27 605-6 052 Amortering kommande år -9 500-8 500-10 932-10 741 S:a långfristiga skulder 120 500 121 500 385 836 387 391 Kreditgivare NordalsHäradsSparbank 15 000 15 000 16 078 50 522 Kommuninvest 100 000 115 000 266 600 347 560 Övriga långivare 15 000 0 20 390 0 Amortering kommande år -9 500-8 500-9 500-10 741 S:a kreditgivare 120 500 121 500 293 568 387 341 Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 17 773 9 205 28 066 16 632 Kommande års amortering 9 500 8 500 11 086 10 741 Checkräkning 7 878 306 Driftprojekt 7 592 6 488 7 644 6 488 Arbetsgivaravgifter 6 378 6 071 6 470 6 123 Semesterlöneskuld, ferielön m.m. 23 295 22 988 23 813 23 391 Pensionskostnader individuell del 9 401 10 278 8 484 10 367 Löneskatt individuell del 2 239 2 641 2 308 2 747 Särskild löneskatt på utbetalda pensioner 107 0 107 0 Upplupna räntor 2 396 1 777 5 399 4 880 Förmedlade medel 69 108 69 108 Gåva 212 181 212 181 Avräkning färdtjänst 34 34 0 Moms 1 641 1 701 2 177 3 103 Personalkostnader 1 918 1 752 1 975 1 752 Utgiftsrester 8 358 14 371 11 043 14 474 Inkomstförskott 6 152 744 9 933 4 558 Migrationsverket 4 866 4 866 Div. avräkningar -1 686 229 3 339 4 663 S:a kortfristiga skulder 95 380 91 898 130 037 115 380 Not 17 Pensionsförpliktelser Pensionsskuld 166 546 166 140 166 546 166 140 Löneskatt 40 404 40 306 40 404 40 306 S:a pensionsförpliktelser 206 950 206 446 206 950 206 446 Not 18 Övriga ansvarsförbindelser Melleruds Bostäder AB 208 367 205 418 0 Melleruds Industrilokaler AB 52 337 55 512 0 Fastigo 0 0 125 129 Statliga bostadslån 661 569 661 569 S:a övriga ansvarsförbindelser 261 365 261 499 786 698 Melleruds kommun har i februari 1998 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per -12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Melleruds kommun hade vid årsskiftet /2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,20 procent. Borgensåtagande uppgår till 285,4 mkr. 16
Driftredovisning Årsredovisning Driftredovisning Belopp i tkr Kostnad Intäkt Netto Budget Avvikelse Nämnd Kommunfullmäktige -1 179 3-1 176-1 296 120 Kommunstyrelsen -175 654 113 296-62 357-61 349-1 008 - Administrativ förvaltning -50 736 16 651-34 084-35 454 1 370 - Samhällsbyggnadsförvaltning (stödfunktioner) -98 368 69 563-28 804-26 435-2 369 - Samhällsbyggnadsförvaltning (affärsverksamhet) -26 550 27 081 531 540-9 varav renhållningsverksamhet -10 936 11 487 551 540 11 varav VA-verksamhet -15 614 15 595-20 0-20 Byggnämnden -2 463 1 120-1 343-1 489 146 Kultur- och utbildningsnämnden -200 990 18 674-182 315-182 988 673 Socialnämnden -240 728 44 078-196 650-197 229 579 Summa nämnder -621 014 177 172-443 842-444 351 509 Finansiering -100 195 111 318 11 123 8 596 2 527 - Arbetsgivaravgifter m.m. -74 165 0-74 165-73 743-422 - Pensionskostnader -20 427 0-20 427-20 244-183 - Personalomkostnadspåslag (PO) 0 97 865 97 865 96 381 1 484 - Intern ränta 0 13 246 13 246 14 006-760 - Övrigt -5 603 206-5 397-7 804 2 407 Summa efter finansiering -721 209 288 490-432 719-435 755 3 036 Skatteintäkter 0 315 731 315 731 318 651-2 920 Definitiv slutavräkning föregående år -644 0-644 0-644 Preliminär slutavräkning innevarande år -2 315 0-2 315 0-2 315 Inkomstutjämningsbidrag 0 106 825 106 825 86 767 20 058 Kommunal fastighetsavgift 0 12 576 12 576 12 469 107 Kostnadsutjämningsbidrag 0 3 769 3 769 3 790-21 Bidrag för LSS-utjämning 0 19 144 19 144 18 631 513 Regleringsavgift/bidrag -4 379 0-4 379 8 650-13 029 Finansiella intäkter 0 1 141 1 141 650 491 Finansiella kostnader -8 017 0-8 017-5 027-2 990 Summa efter skatter, statsbidrag och finansnetto -736 563 747 676 11 112 8 826 2 287 Förändring av ansvarsförbindelse 0 505 505-3 400 3 905 Summa inklusive förändring av ansvarsförbindelse -736 563 748 181 11 617 5 426 6 192 17
Årsredovisning Investeringsredovisning Investeringsredovisning Belopp i tkr Budget Belopp i tkr Budget Avvikelse Avvikelse KOMMUNSTYRELSE - administrativ förvaltning Isolering Stenmagasin 593 593 0 Ledningsnät och kommunikation 11 124 113 Plattsättning Sunnanå 764 543-221 Nytt löne-/pa system 200 0-200 Åsebro skola, yttre miljö 0 92 92 Servrar mm skolan 0 500 500 Åsebro skola, golv gymn.sal -17 0 17 Upprustning o utrustning sammanträde 0 100 100 Inventarier Servicebutik Fyren 234 235 1 SUMMA KS - administrativ förvaltn 211 724 513 D-hus slöjd och hemkunskap 6 219 12 495 6 276 Åsebro DV hantering 0 600 600 KOMMUNSTYRELSE - teknisk förvaltning Strövstig Sunnanå 0 100 100 Gatuverksamhet Ombyggnad Rådahallen 538 538 0 Mindre gatubyggn. (Strömbron, Håveru 201 201 0 Summa fastighetsverksamhet 6 855 15 075 8 220 Infoplatser, inkl reklamskyltar 298 297-1 Sapphultsgatan 238 196-42 Administration Asfaltering 914 899-15 0 0 0 Summa gatuverksamhet 1 651 1 593-58 Summa administration 0 0 0 Parkverksamhet Kostverksamhet Lekplatser 1 327 481-846 Inventarier kostenheten 206 207 1 Summa parkverksamhet 1 327 481-846 Summa kostverksamhet 206 207 1 VA-verksamhet SUMMA KS - teknisk förvaltning 11 265 19 017 7 752 Omläggning va-ledn. Sanering 798 810 12 Värmepump Sunnanå 87 55-32 SOCIALNÄMNDEN Sverkersbyn, djuprengöring filter 241 448 207 Sängar 266 518 252 Sverkersbyn, fällningsutrustning 69 69 0 SUMMA SOCIALNÄMNDEN 266 518 252 VA-diverse mindre ombyggnader 0 89 89 Summa VA-verksamhet 1 195 1 471 276 KULTUR- OCH UTBILDNINGNÄMNDEN Handikappanpassning Fagerlid 392 392 0 Renhållningsverksamhet Datorer KUN 0 250 250 Lakvattendike Sunnanå 31 190 159 Summa renhållningsverksamhet 31 190 159 SUMMA KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄM 392 642 250 Fastighetsverksamhet NETTOINVESTERINGAR TOTALT 12 134 20 901 8 767 Servicehus Sunnanå -843-843 0 Gräsklippare Kroppefjäll 122 122 0 Larm försäkringsvillkor 0 500 500 Idrottshuset 0 100 100 Försäljning Sapphult, Mekanikern -5 0 5 Försäljning Sapphult 1:3-11 0 11 Färsäljning Sapphult 1:3-3 0 3 Försäljning Farmaren 1-5 0 5 Försäljning Gården 1-331 0 331 Försäljning Forsen 1-380 0 380 Försäljning Hällan 1:244-20 0 20 Bruttoinvesteringarna uppgår till 12 889 tkr, årets försäljningar till 755 tkr, netto 12 134 tkr. Årets avskrivningar uppgår till 14 197 tkr. Det finansiella målet att inte nyinvestera för mer än årets avskrivningar är därmed uppfyllt. Samtliga investeringsobjekt är inte färdigställda 8 506 tkr behöver överflyttas till 2009 års investeringsverksamhet för att fullfölja beslutade investeringsuppdrag. 18
Nyckeltal kommunen Årsredovisning Nyckeltal, Mkr 2003 2004 2005 2006 Verksamhetens nettokostnader -362,6-360,6-383,9-401,2-422,6-432,7 Skatteintäkter och generella statsbidrag 363,1 370,8 408,9 418,2 434,2 450,7 Årets resultat - Koncernen -5,8 2,6 15,8-3,4 6,6 12,1 - Kommunen -7,2 3,7 19,3 12,1 6,4 11,1 - Melleruds Bolagshus AB -0,6-3,4-1,3 - Melleruds Bostäder AB, konc 1,1-1,8-4,1-15,2-0,8 0,4 - Melleruds Industrilokaler AB, konc -0,1 0 0-0,2-2,3-1,4 - Dalslands kommunernas kommunalförbund 3,1 0,0 0,0 Kommunens resultat som andel av skatter och bidrag % -1,6 1,0 4,7 2,9 1,5 2,5 Procentuell ökning av: - Skatteintäkter och bidrag 6,5 2,1 10,2 2,3 3,9 3,8 - Nettokostnader 8,5-0,1 10,3 4,5 5,4 2,4 Anläggningstillgångar 308,3 305,7 309,4 311,4 316,3 314,1 Anläggningslån, exkl kortfristig del 163,4 173,4 134,2 124,0 120,5 121,5 Anläggningslån i % av anläggningstillgångar 53 57 43 40 38 39 Soliditet - Koncernen 15,1 14,1 14,0 13,9 15,1 16,9 - Kommunen, exkl ansvarsförbindelse 24,2 24,0 27,0 29,9 31,4 33,7 - Kommunen, Inkl ansvarsförbindelse -21,9-22,7-18,6-18,1-26,1-22,3 - Melleruds Bolagshus AB 18,0 0,2-0,3 - Melleruds Bostäder, konc 10,6 8,6 6,0 0,9 0,9 0,7 - Melleruds Industrilokaler, konc 5,9 5,8 4,4 4,4 2,3 1,3 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 4,0 4,4 13,5 Likviditet - Koncernen 32,2 35,9 31,7 26,5 26,9 42,1 - Kommunen 21,1 29,8 25,9 21,7 14,2 33,2 - Melleruds Bolagshus AB 0,5 11,9 8,9 - Melleruds Bostäder AB, konc 10,3 5,1 3,9 3,3 2,2 8,0 - Melleruds Industrilokaler AB, konc 0,7 1,0 1,9 1,0 8,9 0,0 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 2,1 1,8 0,0 Antal invånare 9 792 9 728 9 638 9 623 9 553 9 442 Kommunal utdebitering 22:49 22:49 22:89 22:69 22:69 22:69 19
Årsredovisning Redovisning av VA-verksamheten Resultaträkning VA-verksamheten Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 15,4 15,6 Verksamhetens kostnader Not 1-10,6-10,7 Avskrivningar -2,5-2,6 Verksamhetens nettokostnader 2,4 2,2 Finansiella intäkter 0,0 0,0 Finansiella kostnader -2,2-2,3 Årets resultat 0,1 0,0 Balansräkning VA-verksamheten Belopp i Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 46,0 45,2 Maskiner och inventarier 0,0 0,0 Pågående arbeten 0,7 0,7 Summa anläggningstillgångar 46,8 46,0 Omsättningstillgångar Kundfordringar 3,3 1,9 Övriga fordringar Not 2 0,4 0,2 Summa omsättningstillgångar 3,7 2,1 SUMMA TILLGÅNGAR 50,5 48,1 Avsättningar Avsättningar pensioner m.m. Not 3 0,0 0,0 Summa avsättningar 0,0 0,0 Skulder Kommunlån 46,5 45,8 Skuld vattenskada 1,0 1,0 Summa långfristiga skulder 47,5 46,8 Leverantörsskulder 2,4 0,6 Övriga kortfristiga skulder Not 4 0,5 0,6 Summa kortfristiga skulder 2,9 1,3 S:A AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 50,5 48,1 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not 5 0,9 1,0 20
Redovisning av VA-verksamheten Årsredovisning Särredovisning av VA-verksamheten I den nya VA-lagen ställs krav på att VA-verksamheten skall redovisas i en särskild resultat- och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur kommunen fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som kommunen bedrivit. Not 1 Av verksamhetens kostnader utgör 249 tkr fördelade kostnader från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ny fördelningsnyckel har tagits fram under som gäller fr.o.m -01-01 där även fördelning av centrala stödverksamheter ingår. Motsvarande summa för är 387 tkr. Belopp i tkr Not 2 Fordran Skatteverket moms december 390 200 Totalt övriga fordringar 390 200 Not 3 Avsättningar pensioner 28 0 Avsättningar löneskatt 7 0 Totalt avsättningar 35 0 Not 4 Individuell del 79 74 Särskild löneskatt individuell del 19 18 Arbetsgivaravgifter december 57 55 Avdragen preliminärskatt december 57 56 Semesterlöneskuld och okomp-övertid 205 170 Utgiftsrester 90 249 Totalt övriga kortfristiga skulder 508 622 Not 5 Pensionsskuld 733 769 Löneskatt 178 187 Totalt pensionsförpliktelser 911 956 Va-verksamheten kommenteras i Samhällsbyggnadsförvaltningens del av förvaltningsberättelsen. Verksamhetens nettokostnader Intäkterna ökade med 1,2 % från till, till största delen beroende på ökade konsumtionsavgifter (försålt vatten) men även anslutningsavgifterna ökade något. Kostnaderna ökade med 2,3 % från till, till största delen beroende på kapitalkostnaderna. Personalkostnaderna och övriga kostnader ökade också. Övriga kostnader ökade pga. elkostnader, reparationer, underhåll samt reservdelskostnader. Anslutningsavgifter har intäktsförts i sin helhet, dessa intäkter har inte varit så stora att det har krävts periodisering. Verksamhetens resultat Resultatet för är -20 tkr, resultatet används för reglering av VA-kollektivets skuld till skattekollektivet. Kvarstående skuld uppgår efter års reglering till 1 040 tkr. Tillgångar Tillgångarna har minskat med 800 tkr under. VA-kollektivets tillgångar utgör 14,6 procent av kommunens tillgångar. Skulder Skulderna utgörs till största delen av lån från kommunen. VA-verksamheten har inget eget kapital och ska inte heller bygga upp något eget kapital. Verksamhetens intäkter och kostnader ska över tid gå jämnt upp. 21
Årsredovisning Personalekonomiskt bokslut Personalekonomiskt bokslut Syfte För att bilden av kommunens kostnader, investeringar, intäkter och samlade kompetens ska vara mer komplett, ingår en personalekonomisk redovisning i årsredovisningen. Syftet är att lyfta fram personalfrågorna samt ge kunskap om personalen, till exempel struktur och frånvaro. År uppgick personalkostnaderna till cirka 62 procent av kommunens totala bruttokostnad. Det är därför ingen överdrift att säga att personalen är kommunens största och viktigaste resurs. Den genomsnittliga heltidslönen för tillsvidareanställda var 22 327 kr. Medellönen för kvinnor var 21 781 kr och för män 26 753 kr en relativt stor skillnad som måste analyseras så att inte osakliga löneskillnader kan anses föreligga. En arbetsvärdering och lönekartläggning har genomförts under verksamhetsåret och den analys som följde visade att vissa skillnader mellan könen de facto fanns, men att dessa gick att förklara utifrån t. ex. marknadslöneläge i vissa konkurrensutsatta yrken. Anställningsstruktur Antalet anställda räknas även i form av årsarbetare. Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. En årsarbetare kan således inbegripa flera anställda, till exempel två anställda som arbetar halvtid. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda ger. Andelen kvinnor som arbetar heltid är 39 procent. Vad gäller deltid är det främst kvinnor som innehar dessa anställningar, 48 procent, motsvarande siffra för män är 2 procent av det totala antalet anställda. Av de totalt 1 164 anställda var 1 003 kvinnor och 161 män, dvs. 86 procent kvinnor och 14 procent män. Det var 507 personer som var heltidsanställda, 394 kvinnor och 113 män, samt 512 stycken deltidsanställda, 493 kvinnor och 19 män. Antalet tillsvidareanställda, fast anställda, uppgick under året till 846 stycken. Trenden att antalet visstidsanställda minskar fortsätter och orsaken till detta kan man nog skönja i dels återhållsamhet vid vikariat och dels reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) vad gäller konvertering av vikariat till fasta tjänster, dvs. har man innehaft vikariat under minst två år den senaste femårsperioden övergår vikariatet till en tillsvidareanställning. Åldersstrukturen bland de anställda i kommunen har i stort inte förändrats sedan förra året. Den största åldersgruppen är mellan 40 och 49 år, tätt följd av gruppen 50 59 år. Medelåldern bland alla anställda är 44 år, för kvinnor 44 år och för män 46 år. År var 135 stycken 60 år eller äldre. Detta betyder att kommunen inom en femårsperiod har stora utmaningar att ersättningsrekrytera ett stort antal personer, detta då i stor konkurrens med övriga kommuner och landsting. Sjukfrånvaro Antalet sjukfrånvarodagar varierar mellan kön, åldersgrupper och yrkeskategorier. Sjukfrånvaron tenderar att öka med åldern, och kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Det är viktigt att tänka på att långtidsfrånvaro höjer genomsnittet av sjukfrånvarodagar. Det finns ett fåtal extremvärden - få anställda med lång sjukfrånvaro - som höjer upp genomsnittet, varför några relevanta slutsatser är svåra att dra. Dessutom har under året ett antal sjukskrivna erhållit sjukersättning och räknas inte som sjukskrivna framöver. Värt att notera är att ungefär 40 procent av alla anställda, 465 personer, inte har någon rapporterad sjukfrånvaro över huvudtaget. Den totala sjukfrånvaron ligger på 8,1 procent vilket är 1,5 procentenheter lägre än året innan. Sjukfrånvaron som avser sammanhängande tid av 60 dagar eller mer var 72 procent av totala antalet sjukdagar, en minskning sedan förra året med 9 procentenheter. Sjukfrånvaron för anställda i åldersklasser Ålder -29 30-49 50-2004 5,1 % 8,7 % 13,9 % 2005 3,1 % 9,4 % 12,8 % 2006 3,5 % 8,6 % 11,5 % 4,5% 8,8% 11,1% 5,1% 6,2% 10,5% Under de senaste åren har andelen anställda med sjukfrånvaro minskat och detta är naturligtvis glädjande och måste delvis tillskrivas det HälsoKraftsprojekt som bedrivits tillsammans med företagshälsovården. Projektet, som 22