Mellerud. årsredovisning

Transkript

1 Mellerud årsredovisning

2 Framtidsbild Sunnanå Hamn Ett övergripande syfte med projekt Sunnanå Hamn är att utveckla friluftslivet och turismen och få upp ögonen och nyfikenheten för Vänern och för Dalsland. Utbyggnaden av Sunnanå hamn är den viktigaste utvecklingen i Melleruds kommun på mycket länge. I kommunen råder idag nybyggaranda investeringsviljan är stor. Hela kommunen sjuder av framtidstro och det största beviset på detta är ökad byggnation. En upprustning av stadsbilden i Melleruds tätort pågår alltefter det finns utrymme i den kommunala budgeten. Gator och torg rustas upp och flera nybyggen pågår. Torget lever och kommersen är livlig. Det finns en hoppfullhet och en tilltro till att Mellerud kan växa och utvecklas om man gemensamt arbetar för att erbjuda goda bostadsmiljöer, ett gott friluftsliv och god service. När Sunnanåprojektet påbörjades var kommunen inte medveten om projektets stora utvecklingspotential. Flera detaljplanearbeten pågår i olika skeden i anslutning till Sunnanå hamn och på andra ställen i kommunen. POLITISK ORGANISATION MELLERUDS KOMMUN Kommunfullmäktig Kommunens revisorer Valnämnden Miljö- och hälsorådet Kommunala ungdomsrådet Kultur- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Byggnadsnämnden Socialnämnden Kommunala handikapprådet Kommunala pensionärsrådet

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sida Kommunstyrelsens ordförande 1 Omvärldsanalys 2 Övergripande mål 4 Redovisningsprinciper 5 Finansiell analys 6 Resultaträkning 11 Finansieringsanalys 11 Balansräkning 12 Notförteckning 13 Driftredovisning 17 Investeringsredovisning 18 Nyckeltal kommunen 19 VA-redovisning 20 Personalekonomiskt bokslut 22 Kommunfullmäktige 25 Kommunstyrelsen administrativ förvaltning 27 Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsförvaltning 31 Byggnadsnämnden 37 Kultur- och utbildningsnämnden 39 Socialnämnden 48 Melleruds Bolagshus AB 56 Dalslandskommunernas kommunalförbund 57 Revisionsberättelse 59 Vision

4 Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande Omslagsbilden på årsredovisningen är en spännande framtidsbild av området kring Sunnanå Hamn. Utvecklingen i kommunen är till stor del avhängig hur nära vi når detta fotomontage. Mycket arbete har det gångna året lagts ner på att för Länsstyrelsen förklara bakgrunden till de beslut som är fattade och försvara varför Sunnanåområdet i kommunens översiktsplan, med Länsstyrelsens goda minne, pekats ut som mycket lämpligt att utveckla för sjönära fritidsverksamhet. På detta sätt är vi aktsamma om övrig jungfrulig Vänerkust. Vi är många som lärt oss mycket under resans gång. Fel har begåtts i genomförandet av detaljplanen men med vissa justeringar är jag positiv inför fortsättningen. Aldrig tidigare har så många haft jobb i Sverige som nu. Arbetslösheten har även minskat i Mellerud. I den kommunala vardagen ingår att ständigt utveckla förutsättningarna för näringslivet. För nyetableringar, men självklart även för det befintliga. Vi har i olika mätningar av företagsklimatet i kommunsverige avsevärt flyttat fram positionerna. I en av dem når kommunen en mycket hedrande 17e plats. I en annan mätning, utvecklingen av handeln, befäster Mellerud sin position som handelsort. Handeln i Mellerud ökar mest i hela Fyrbodal, + 13 %! Detta målmedvetna arbete leder nu till att ytterligare externa investerare upplever Mellerud som en intressant kommun att satsa i. Golflägenheterna vid Sunnanå golfbana är senaste exemplet och mer är på gång. blev vi 70 färre Mellerudsbor. Trenden håller i sig. Allt fler vill bo i de större orterna eller i dess närhet. Här måste samhällsservicen byggas ut medan avfolkningskommunerna tvingas stänga skolor mm. Vart tog idén om en rundare region vägen? Med bättre infrastruktur och utbyggd kollektivtrafik hamnar Mellerud i de större orternas närhet. Låt oss alla jobba för detta i det arbete som nu inleds med ny infrastrukturplan. Glädjande nog föddes fler barn. Det bådar ändå gott. Högkonjunktur och fortsatt ekonomiskt fokus ledde åter till ett gott ekonomiskt resultat. Investeringarna översteg de budgeterade. Utbyggnaden av Rådahallen, med en mötesplats för ungdomar, var en bidragande orsak. Rådahallen, med många vuxna bland besökare och personal, är en synnerligen väl vald plats för denna framtidsinvestering. Anläggningen kommer med detta att ytterligare befästa sin ställning som den mest populära platsen att besöka för Mellerudsborna. För några år sedan utvecklades demokratin i Mellerud genom införandet av medborgarförslag. Ett förslag om en livsmedelspolicy för kommunen gjorde Mellerud riksbekant. Ett utmärkt exempel på möjligheten. Tyvärr missbrukades systemet av en kommuninvånare som ensam lämnade in över hundra förslag, av mycket skiftande kvalitet. Arbetsbelastningen medförde att kommunfullmäktige såg sig tvingade att tills vidare upphöra med dylika förslag. Många intresserade mötte upp på informationsmöten kring ny översiktsplan och utvecklingen av Näs och Järns Sannar. Den kanske viktigaste gruppen att engagera i demokratiarbetet är våra ungdomar. Arbetet med BUMP-projektet, tidigare Porsgrunn, fortgår och ett nytt initiativ har tagits i skolan där representanter för eleverna möter politiker. Året som gick var det första i den nya mandatperioden. Den politiska majoriteten överensstämmer med den på riksplanet, en traditionell ickesocialistisk fyrpartiallians. I Melleruds kommuns läge är utrymmet för partipolitisk profilering begränsat. Kommunens bästa måste vara målet. Beslut vi gemensamt tagit måste vi gemensamt stå upp för. Mellerud fyller hundra år i år. En pigg hundraåring i ständig förändring. Förändringar frestar på, mer eller mindre. Låt oss gräva ner den finn fem fel -mentalitet som då och då dyker upp. Låt oss skrota jante och känna stolthet över allt fint vi har i kommunen och ta vara på alla de möjligheter som ligger framför oss. Gör vi detta blir det riktigt gött å leva i Mellerud. Robert Svensson 1

5 Årsredovisning Omvrldsanalys Omvärld Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker, de senaste 10 åren har antalet sjunkit med 600 personer. Minskningen beror i första hand på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än vad som avlider. Den 31/12 hade Melleruds kommun invånare. Befolkningsutveckling Invånare År Födelsenettot ser för de senaste åren ut enligt nedan Födelsenetto Flyttningsnettot ser för de senaste åren ut enligt nedan Flyttnetto Med stor sannolikhet är det yngre invånare som flyttar från Mellerud och en något äldre som flyttar in. Konsekvensen av detta och det negativa födelsenettot visas tydligt i en befolkningspyramid. Av pyramiden framgår att vi har en tunn bas, en tydlig midja samt en allt kraftigare topp. Allt färre barn, allt färre som kan föda barn, allt färre som är 2

6 Omvärldsanalys Årsredovisning i arbetsför ålder och betalar skatt, allt färre som kan ge omsorg till de äldre. För att kommunen ska vara livskraftig på sikt krävs att fler i åldrarna år stannar kvar/flyttar in, vilket ger förutsättningar för ett positivt födelsenetto. Vi kan även anta att det är svenska medborgare som flyttar ut och flyktingar in. Utan flyktingar och andra invandrare hade vi minskat mer. Arbetsmarknad De som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden har minskat under, ungdomsarbetslösheten har gått ner kraftigt. Öppet arbetslösa samt i åtgärder Samtliga Riket - december 2,8% Mellerud - december 2,5% Mellerud - december 4,1% Ungdomar Riket - december - 4,2% Mellerud - december 3,4% Mellerud - december 10,4% Bostadsmarknad Med en krympande befolkning har behovet av nyproducerade bostäder inte varit så stort. Trots detta har det under året beviljats bygglov för sju enbostadshus. Sveriges kommuner Kommunsektorns ekonomi har förbättrats avsevärt de senaste två åren. Används resultatets andel av skatter- och bidrag som mått får man följande bild Procent 1,7 0,2 0,5 0,8 2,7 3,8 2,2 För de närmaste två åren beräknas resultatnivåerna att uppgå till en nivå som möjliggör god ekonomisk hushållning. Förutsättningarna för åren försämras drastiskt, främst pga nominellt oförändrade generella statsbidrag. Sveriges kommuner och landstings resultatprognos för kommunerna de närmaste kommande åren ser ut på följande sätt Procent 2,5 2,4 1,6 0,8 Melleruds kommun - framtiden Även Melleruds kommun har de senaste åren haft goda resultat. De första signalerna för 2008 ser även de bra ut, därefter ser det sämre ut. Konjunkturen förväntas försämras kraftigt, räntekostnaderna kommer att öka. I en försämrad konjunktur minskar skatteintäkterna och kostnaderna ökar. Socialchefen har sagt att förutsättningarna för 2008 är bättre än på länge. Under 2008 tas beslut för åtgärder som ska omfördela resurser från en krympande skolsektor till andra eftersatta områden, t.ex. fastigheter och pensioner. Den framtidstro kommunen fått i och med att en privat finansiär investerat i en exploatering av Sunnanå Hamn, 127 sjöbodar har byggts och sålts till familjer från hela landet, har fått ett avbräck i och med att Länsstyrelsen påpekat felaktig hantering av bygglov. Kommunen har gjort en avsättning på 7 mkr för att ha medel till att vidta åtgärder i syfte att uppfylla Länsstyrelsens krav. Befolkningsutvecklingen är fortsatt bekymmersam, landskapet fortsätter att tappa invånare och därmed minskar förutsättningarna för att på sikt tillhandahålla kommunal service. Detta samtidigt som andelen äldre ökar och därmed omsorgsbehovet. 3

7 Årsredovisning Övergripande mål Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet vilket ska uppnås är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Resultatet ska även möjliggöra en återställning av tidigare års underskott. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå vilket ger en positiv soliditet. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument, Vision Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. Befolkningen uppgår till minst invånare Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv All utveckling bygger på ett ekologiskt och socialt hållbarhetstänkande All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet Melleruds kommun är en aktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun De övergripande målen konkretiseras i ett antal profilområden Näringsliv Livslångt lärande Kommunikationer Bebyggelse Kultur och samhälle, fritid och natur Gemensam service Profilområdena konkretiseras i inriktningsmål, vilka tilldelats kommunens styrelse och nämnder. Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. Dessa stäms av i respektive nämndsdel av förvaltningsberättelsen. Vision 2013 återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. För att bättre kunna följa vilka aktiviteter som genomförs för att driva verksamheten mot inriktningsmålen har förvaltningen under införskaffat ett it-baserat uppföljningsverktyg. Användandet av detta har försenats och effekterna kommer först att synas i 2008 års uppföljningar. Målen och processerna runt framtagandet av mål kan bli bättre, under 2008 kommer förvaltningen att föreslå en översyn av vision 2013 samt framtagande av mer stringenta mål, uppföljningsbara och tidssatta. En diskussion om tjänstegarantier inleds. För att kunna veta var vi befinner oss redovisas under 2008 verksamheterna status, syftet är att få till stånd en prioriteringsdiskussion och därmed möjlighet att sätta verksamhetsmål. 4

8 Redovisningsmodell/Redovisningsprinciper Årsredovisning Redovisningsmodell Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med ny VA-lag särredovisas VAverksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningen ingår kommunens helägda aktiebolag, samt Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22% : Melleruds Bolagshus AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 54 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att hand ha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22% Traab, Trestadsregionens avfalls AB Bolaget äger Häljestorps avfallsanläggning. Bolaget är sålt under. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs och bedriver räddningstjänst i Trollhättans-, Vänersborgs-, Färgelandas- och Mellerudskommun. Intresse 12% Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl Vänersborg. Intresse 19% Redovisningsprinciper Kommunal redovisningslag (1997:614), ger ett regelverk för hur kommunens redovisning och bokföring ska ordnas. Lagen behandlar bland annat regler för: löpande bokföring värderingsregler årsredovisning Förändrade redovisningsprinciper: Exploateringsmark (mark förberedd för försäljning) redovisas fr.o.m denna årsredovisning som omsättningstillgång i enlighet med redovisningsrådets rekommendationer. Omklassificering av markreserv till omsättningstillgång för exploatering sker då detaljplan är fastställd och vunnit laga kraft. Melleruds kommun följer kommunal redovisningslag med ett undantag: Kommunen ankomstregistrerar ej samtliga inkommande leverantörsfakturor. Under påbörjades ankomstregistrering i samband med skanning av fakturor, under ankomstregistreras ca 36 % av leverantörsfakturorna. 5

9 Årsredovisning Finansiell analys Finansiell analys kommunen Årets resultat Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 3 % av intäkterna från skatter och bidrag. Kommunen redovisar ett positivt resultat. Förändringen av eget kapital uppgår till 6,4 mkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 13,6 mkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det finansiella resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 3,6 mkr vilket ger ett budgeterat resultat om 10,1 mkr. Det motsvarar 2,4 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet är 3,7 mkr sämre. Resultatet uppgår till 1,5 procent av intäkterna från skatter och bidrag, vilket är lägre än budget och lägre än det finansiella målet. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB till 100 procent samt kommunens intresse i Dalslandskommunernas kommunalförbund med 22 %. Koncernens resultat uppgår till 6,6 mkr. Nettokostnadsandel Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens kostnader ökat långsammare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling är nödvändig för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut och bokslut har nettokostnaderna ökat med 5,2 procent medan intäkterna från skatt och bidrag endast ökat med 3,8 procent. Konsekvensen av detta återspeglar sig i ett försämrat resultat. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. % %/år Skatt o bidrag Nettokostnader 6,5 2,1 10,3 2,3 3,8 8,5-0,6 6,7 4,5 5,2 Nettokostnadsandel % Verksamheten 94,0 92,8 90,7 93,9 96,6 Avskrivningar 3,4 3,2 3,1 3,4 3,2 Finansnetto 1,2 1,2 1,4 1,7 2,1 Summa 98,5 97,1 95,2 99,0 101,9 Av ovanstående bild framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 98,5 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. För uppgår detta belopp till 21 mkr. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 21 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen fortsätter att minska. Intäkterna har minskat med 0,3 mkr. De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har ökat sina intäkter med 0,6 mkr. Vatten- och avloppsverksamheten ger för ett överskott med 139 tkr som bidrag till att täcka skulden till skattekollektivet på tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 193 tkr till resultatet. Avstämning mot avräkning vattenskador Utlägg av kommunen Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat 139 Justering förråd (06) 669 Återstår Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 533 mkr, kostnaderna har ökat med 20,7 mkr eller 4 procent jämfört med föregående år. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 60,9 procent, dess andel av 6

10 Finansiell analys Årsredovisning totalkostnaden har ökat med 1,9 procentenheter. Ökningen av de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år uppgår till 0,8 procent vilket ligger under nivå för de genomsnittliga löneökningarna. Skatter och statsbidrag Kommunens inkomster från skatter och bidrag har ökat med 16 mkr jämfört med. 16 mkr motsvarar en ökning på 3,8 procent. Kommunens utdebitering är 22:69 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 10:45 är det sammanlagda skatteuttaget 33:14 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:44 per skattekrona, en sänkning med 11 öre jämfört med föregående år. Effekten på kommunens intäkter från skatter och bidrag med en genomsnittlig skattesats skulle innebära en minskning på 23,7 mkr. Finansnetto Kommunens finansnetto har ökat med 0,3 mkr jämfört med föregående år. Finansnettot innebär en negativ avvikelse med 0,5 mkr jämfört med budget. Den främsta orsaken är höjda kostnadsräntor, samt lägre amortering än budgeterat. Anläggningstillgångar Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 316,1 mkr. Under har tillgångarna ökat med 4,7 mkr. Årets nettoinvesteringar har ökat värdet med 23,5 mkr, medan avskrivningar och utrangering har minskat värdet med 14,7 mkr. Kommunen har under året bl.a. sålt sin andel i TRAAB. Försäljningsinkomsterna har överstigit det bokförda värdet med tkr, varav tkr för TRAAB. Övervärderade anläggningstillgångar har nedskrivits med tkr. Fastigheter avsedda och färdigställda för försäljning, sk. exploateringsfastigheter har flyttats från anläggningstillgångar till omsättningstillgångar, fastigheternas bokförda värde uppgår till tkr. Årets investeringar redovisas på sidan 18. Nettoinvesteringarna uppgår till 23,5 mkr, vilket är 1,6 mkr lägre än vad som planerades för, inklusive överföringar av ej färdigställda objekt från. Samtliga objekt har inte färdigställts. I årsredovisningen föreslås att 5,4 mkr överförs till Avstämning mot balanskravet Resultat Reavinster Resultat Avstämning mot finansiellt mål 2005 Årets avskrivning Årets bruttoinvestering Årets försäljningar, inkl TRAAB ENetto tkr g Eget kapital Förändringen av eget kapital har skett med årets resultat tkr. Resultatet innebär en ökning av eget kapital med 6 procent. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans gäller fr. o. m år Melleruds kommun återställde tidigare års underskott i och med 2005 års resultat. Årets resultat uppfyller balanskravet, se vidstående tabell. Årets resultat uppgår till 1,5 procent av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges målsättning var efter tilläggsbudget 2,4 procent. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 3 procent av skatter och bidrag. Resultatet på tkr ger en inflationstäckning av ingående eget kapital motsvarande 6 procent, vilket ger en real ökning, (12-månaders förändringen av KPI dec var 3,5%). Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat och balansräkningen. Under ökade ansvarsförbindelsen med 36 mkr inklusive löneskatt, Under året har det inte skett någon avsättning eller amortering av pensionsskulden. Orsaken till den kraftiga ökningen framgår i avsnittet personalbokslut. 7

11 Årsredovisning Finansiell analys Koncernen Koncernens resultat på 6,6 mkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 6,8 % vilket ger inflationstäckning och lite till. Koncernmässigt finns det ca 3 mkr i utrymme för att täcka pensionskostnader utanför resultaträkningen. Låneskuld Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå ger möjlighet till amortering. Under året har amortering av lån från kreditinstitut skett med 7 mkr. Låneskuldens ökning har under 90-talet varit kraftig, främst på grund av en hög investeringsnivå men även på grund av dåliga resultat. De senaste åren har det funnits möjligheter att amortera på låneskulden till externa kreditgivare, lånen uppgår idag till 130 mkr, återlån av de anställdas pensionsmedel uppgår till 207 mkr, en kraftig ökning på grund av förändrat beräkningssätt. En mer utförlig redovisning av pensionsskuldens förändring finns i avsnittet för personalekonomi. Skulden räknat per invånare blir cirka 35 tkr. Kommunfullmäktiges mål har inte uppfyllts. År/Mkr Lån av 130,0 137,0 149,2 173,4 163,5 kreditinstitut Förändring -7,0-12,2-24,2 9,9-7,4 Lån av 207,0 171,1 159,2 163,9 159,4 anställda Förändring 35,9 11,9-4,7 4,5 6,6 Summa 337,0 308,1 308,4 337,3 322,9 Koncernen Koncernens låneskuld har sjunkit. Bolagen AB Mellerudsbostäder och AB Mellerudsindustrilokaler vilka ingår i Melleruds bolagshus AB har under året amorterat 22 mkr och kommunen 7 mkr. Soliditet / skuldsättningsgrad Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. % Soliditet Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Skuldsättningsgrad varav avsättning varav kortfristig skuldsättning varav långfristig skuldsättning Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl ansvarsförbindelsen var, 6 procent, en sänkning med 1,7 procentenheter jämfört med

12 Finansiell analys Årsredovisning Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 15 procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Melleruds bolagshus soliditet uppgår till 0,2 procent. Vilket är lågt. Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 361 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest där åtagandet är begränsat till koncernens egna lånebelopp. Kommunen är i borgen för 40% av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under har inga borgensåtagande infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten. Borgensåtaganden Tkr Kommunägda företag varav Mellerudsbostäder AB varav Melleruds industrilokaler AB Egna hem och småhus 661 Kommuninvest i Sverige AB Företagens lån i Kommuninvest Summa I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under har livslängdparametern i skuldberäkningen förändras, med en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År Mkr 207,0 171,1 159,2 163,9 159,4 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 92 procent. Ökningstakten framåt är ca 4 mkr per år förutsatt oförändrade beräkningsgrunder. Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 568,4 mkr eller 59 tkr per invånare. var åtagandet 47 tkr per invånare, genomsnittet i riket var 40 tkr per invånare. Det är det höga borgensåtagandet exkl ansvarsförbindelsen som gör att Mellerud ligger högre än riket, kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är lägre än genomsnittet i riket. Avslutande kommentar Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Alla nämnder förutom Socialnämnden har på ett bra sätt lyckats med detta. Socialnämnden redovisar ett underskott på 4,6 mkr. Nämndens verksamhet måste anpassas till de ekonomiska förutsättningar som Kommunfullmäktige ger. Socialchefen har uttalat att de för 2008 tilldelade resurserna ger bättre förutsättningar än på länge. 9

13 Årsredovisning Finansiell analys 2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är negativ -26 procent. Snittet i riket är ca 6 procent. För att uppnå 6 procent soliditet inkl ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 115 mkr. 3 Låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 327 mkr eller ca 34 tkr per invånare. Den höga skulden innebär en ränterisk, en ökning av räntan med 1 procent ger en helårseffekt på drygt 3 mkr, vilket minskar förutsättningarna för övrig verksamhet. För att komma ner i en genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen amortera ytterligare 20 mkr, vilket förutsätter positiva resultat. 4 Koncernen Kommunens bolag behöver stärka sin ekonomi, en soliditet på 0,2 % innebär att det inte finns någon långsiktig ekonomisk handlingsfrihet. Det egna kapitalet i bolagskoncernen uppgår till 606 tkr, vilket innebär att aktiekapitalet på 1 mkr i det närmaste är halverat. Förbättras inte resultaten finns det en uppenbar risk att ägaren kommunen - behöver utge ägartillskott. sdialog Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 3-4 mars hållit bokslutsdialog med arbetsutskotten i kommunens nämnder. I enlighet med kommunens styrprinciper föreslås: att Kultur- och utbildningsnämnden får ta med sig 391 tkr av årets resultat att Kulturbruksstyrelsen tar med sig 180 tkr i enlighet med tidigare fullmäktige beslut. att 191 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av ledningscentral att 200 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för finansiering av feriearbeten att övriga nämnder inte tar med sig någon del av års resultat. Förslag till beslut: Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige. Att föreslå kommunfullmäktige att för 2008 tilläggsbudgetera utifrån bokslutsdialogens resultat. Att föreslå Kommunfullmäktige att tkr av års investeringsanslag överförs till verksamhetsåret Att utifrån försiktighetsprincipen godkänna en avsättning på 7 mkr att användas till eventuella åtgärder i Sunnanå Hamn. 10

14 Resultaträkning/Finansieringsanalys Årsredovisning Resultaträkning Belopp i Mkr Kommunen * Koncernen Verksamhetens intäkter Not 1 110,7 110,4 147,2 154,8 Verksamhetens kostnader Not 2-498,6-518,3-519,8-542,6 Avskrivningar Not 3-13,2-14,7-35,0-23,4 Verksamhetens nettokostnader -401,1-422,6-407,6-411,3 Skatteintäkter Not 4 289,4 299,4 289,4 299,4 Slutavräkning skatteintäkter 4,1 4,4 4,1 4,4 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 124,6 130,4 124,6 130,4 Finansiella intäkter Not 6 0,7 0,8 1,1 2,4 Finansiella kostnader Not 7-5,6-6,0-15,1-18,6 Resultat före extraordinära poster 12,1 6,4-3,4 6,6 Skattekostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 12,1 6,4-3,4 6,6 Förändring av ansvarsförbindelse -11,9-36,0-11,9-36,0 Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse 0,2-29,6-15,3-29,4 Finansieringsanalys * Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 12,1 6,4-3,4 6,6 Justering för av- och nedskrivningar 13,2 14,7 35,0 23,4 Justering för gjorda avsättningar 1,2 8,7 1,2 8,7 Justering för ianspråkstagna avsättningar -1,8-0,8-1,8-0,8 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 8 0,6 1,5 4,2 0,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 25,3 30,5 35,2 38,5 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -7,1-3,7-7,2 0,2 Ökning(-)/minskning(+) förråd, varulager o exploateringsfastigheter -0,9-2,0 1,8 1,5 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 3,7-7,9 3,1 5,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 21,0 17,0 32,9 45,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -15,3-25,4-22,5-32,6 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,5 0,2 3,0 5,6 Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,4-4,9 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 3,3 0,8 3,7 0,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten -9,9-24,4-20,7-26,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 53,0 Amortering av skuld -10,2-3,5-17,6-78,5 Ökning långfristiga fordringar -5,3 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,2 3,4 0,2 6,6 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -15,3-0,1-17,4-18,9 Periodens kassaflöde -4,2-7,6-5,2-0,1 Likvida medel från årets början 25,9 21,7 31,7 26,9 Likvida medel vid årets slut 21,7 14,2 26,5 26,9 *inkluderar ej Dalslandskommunernas kommunalförbund 11

15 Årsredovisning Balansräkning Balansräkning Kommunen Koncernen Belopp i Mkr * TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 0,6 Materiella anläggningstillgångar Not 9 299,5 308,6 568,4 568,1 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 11,9 7,7 12,3 13,3 Summa anläggningstillgångar 311,4 316,3 580,7 582,0 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 1,4 3,4 2,6 4,7 Fordringar Not 12 22,1 25,8 37,2 31,6 Kassa och bank Not 13 21,7 14,2 26,5 26,9 Summa omsättningstillgångar 45,3 43,4 66,3 63,2 SUMMA TILLGÅNGAR 356,7 359,7 647,0 645,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not ,7 113,1 89,9 97,5 därav årets resultat 12,1 6,4-3,4 6,6 Aktieägartillskott -3,2 därav nyemission -0,8 Avsättningar Avsättningar pensioner 11,7 13,1 11,7 13,1 Avsättningar löneskatt 2,8 3,2 2,8 3,2 Avsättning Sunnanå Hamn 7,0 7,0 Avsättningar återställande av soptipp 8,2 7,4 8,2 7,4 Summa avsättningar 22,8 30,8 22,8 30,8 Skulder Långfristiga skulder Not ,0 120,5 409,9 385,8 Kortfristiga skulder Not ,3 95,4 124,4 131,0 Summa skulder 227,3 215,9 534,3 516,9 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 356,7 359,7 647,0 645,1 Soliditet 29,9% 31,4% 13,9% 15,1% Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not ,1 207,0 171,1 207,0 Borgensförbindelser Not ,4 261,4 281,4 * inkluderar ej Dalslandskommunernas kommunalförbund 12

16 Notförteckning Årsredovisning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter affärsdrivande Avgifter barnomsorg Avgifter vård- och omsorg Måltidsersättning Avgifter IFO Hyror Statsbidrag Ers. från FK för personlig assistent Övriga bidrag Övriga intäkter Koncernelimineringar S:a verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hyror Material Köpta tjänster Bidrag Övriga kostnader Koncernelimineringar S:a verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Inventarier Fastigheter Nedskrivningar Koncernelimineringar S:a avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär inbetalning Definitiv slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år S:a skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning LSS-utjämningsbidrag Sysselsättningsstöd Regleringsavgift Kostnadsutjämning Inkomstutjämning Införandebidrag S:a generella statsbidrag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter Inkomsträntor Räntebidrag Övriga finansiella intäkter S:a finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån Räntekostnad pensionsskuld Övriga finansiella kostnader S:a finansiella kostnader Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster Förråd bokfört mot eget kapital Avsättning Hunnebyn bokfört mot eget kap Omklassificering av tillgång Nedskrivning av värdepapper Försäljning av anläggningstillgångar Summa

17 Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 9 Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Årets investeringar Omklassificering till Exploateringsfastigheter Utrangering Försäljningar Reavinst Reaförlust Nedskrivning Avskrivning Koncerneliminering Summa specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Pågående arbeten Exploateringsmark Koncerneliminering Summa varav maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Årets investeringar Utrangering 0 0 Försäljningar Reavinst Reaförlust 0 Nedskrivning Avskrivning Summa specifikation maskiner och inventarier Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm Summa Not 10 Finansiella anläggningstillgångar MILAB, aktier Melleruds Bostäder AB, aktier Melleruds Bolagshus AB, aktier Västtrafik, aktier TRAAB, aktier Dalslands Turist AB, aktier Övriga långfristiga fordringar Skattefordringar Kommuninvest, medlemsinsats LF, trygghetsfonden MILAB, utlämnade lån Melleruds Bolagshus AB, utlämnade lån Dalslands Museum, utlämnade lån NÄRF Melleruds Golfklubb Grundfondskapital mm S:a finansiella anläggningstillgångar Melleruds kommun har i oktober 1997, KF 63, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid bokslutstillfället uppgick detta lånebelopp till 266,6 Mkr. 14

18 Notförteckning Årsredovisning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 11 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd och lager Exploateringsfastigheter S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 12 Kortfristiga fordringar - varav fakturafordringar Fakturering Konsumtionsavgifter Barnomsorgsavgifter Äldreomsorgsavgifter Musikskola/lunchavgifter Övrigt Summa varav övriga kortfristiga fordringar Moms Dalslands Museum Donationsstiftelser Handkassa Skattekonto Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Upplupna skatteintäkter Div. utgiftsförskott Div. avräkningar Summa S:a kortfristiga fordringar Not 13 Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank S:a kassa och bank Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Ägartillskott Nyemmission -800 Koncernelimineringar direktbokning mot eget kapital förråd Justerat ingående eget kapital Årets resultat Utgående balans eget kapital varav fonderade medel VA-kollektivet Ingående värde Återfört tidigare resultatförda förrådsartiklar Årets resultat Utgående värde varav fonderade medel renhållningskollektivet Ingående värde Årets resultat Avsättning Hunnebyns soptipp Utgående värde

19 Årsredovisning Notförteckning Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 15 Långfristiga skulder Ingående skuld Nya lån Amortering Amortering kommande år S:a långfristiga skulder Kreditgivare Föreningssparbanken Kommuninvest Övriga långivare Amortering kommande år S:a kreditgivare Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kommande års amortering Checkräkning Driftprojekt Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld, ferielön m.m Pensionskostnader individuell del Löneskatt individuell del Särskild löneskatt på utbetalda pensioner Upplupna räntor Förmedlade medel Gåva Avräkning färdtjänst Moms Personalkostnader Utgiftsrester Inkomstförskott Div. avräkningar S:a kortfristiga skulder Not 17 Pensionsförpliktelser Pensionsskuld Löneskatt S:a pensionsförpliktelser Not 18 Övriga ansvarsförbindelser Melleruds Bostäder AB Melleruds Industrilokaler AB Fastigo TRAAB Statliga bostadslån S:a övriga ansvarsförbindelser

20 Driftredovisning Årsredovisning Driftredovisning Belopp i tkr Kostnad Intäkt Netto Budget Avvikelse Nämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Administrativ förvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning (stödfunktioner) Samhällsbyggnadsförvaltning (affärsverksamhet) varav renhållningsverksamhet varav VA-verksamhet Byggnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden Summa nämnder Finansiering Arbetsgivaravgifter m.m Pensionskostnader Personalomkostnadspåslag (PO) Intern ränta Övrigt Summa efter finansiering Skatteintäkter Definitiv slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år Inkomstutjämningsbidrag Införandebidrag Kostnadsutjämningsbidrag Bidrag för LSS-utjämning Regleringsavgift/bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa efter skatter, statsbidrag och finansnetto Förändring av ansvarsförbindelse Summa inklusive förändring av ansvarsförbindelse

21 Årsredovisning Investeringsredovisning Belopp i tkr Budget Belopp i tkr Budget Avvikelse Avvikelse KOMMUNSTYRELSE - administrativ förvaltning Åtgärder Magasingatan Ledningsnät och kommunikation Rådavallen löparbanor Nytt löne-/pa system Åsebro skola, yttre miljö Ombyggnation Medborgarkontor Åsebro skola, golv gymn.sal Servrar mm skolan Biografen hkp och yttre Upprustning o utrustning sammanträde D-hus slöjd och hemkunskap SUMMA KS - administrativ förvaltn Kyrkogatan upprustning Brygga Sunnanå KOMMUNSTYRELSE - teknisk förvaltning Ombyggnad Rådahallen Gatuverksamhet Ombyggnad förrådet Mindre gatubyggn. (Strömbron, Håveru Summa fastighetsverksamhet Gatubelysning, säkerhet Sapphultsgatan Administration Storgatan Tekniska övergripande Norra rondellen Summa administration Kv. Böljan, parkering Asfaltering Kostverksamhet Summa gatuverksamhet Inventarier kostenheten Köket Karolinens Servicehus Parkverksamhet Summa kostverksamhet Lekplatser Offentlig miljö torget Summa parkverksamhet SUMMA KS - teknisk förvaltning VA-verksamhet SOCIALNÄMNDEN Omläggning va-ledn. Sanering Datorer soc Värmepump Sunnanå Sängar Sverkersbyn, djuprengöring filter SUMMA SOCIALNÄMNDEN Avloppsledning Erikstad Slamfilter Åsensbruk Sverkersbyn, fällningsutrustning KULTUR- OCH UTBILDNINGNÄMNDEN Maskinutrustning pumpstationer Slöjdsalar ytterskolor Summa VA-verksamhet Symaskiner Möbler och inventarier Karolinerskolan Renhållningsverksamhet Skolbänkar och förvaringsboxar Åsen Lakvattendike Sunnanå Talbokspelare Summa renhållningsverksamhet Möbler lektionssalar Dalstiernska Bord klassrum Vux Fastighetsverksamhet Högtalarsystem Kulturbruket Servicehus Sunnanå SUMMA KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄM Kvarnen ventilation Åsensbruks brandstation NETTOINVESTERINGAR TOTALT Köp av Sunnanå 1:2 (byggnad) Närbutik Sunnanå Larm försäkringsvillkor Idrottshuset Digital-TV installation Försäljning Rörläggaren Försäljning Åsen Färsäljning Skållerud Försäljning Sapphult Försäljning Målaren Försäljning inventarier Försäljning Holms Berg Bruttoinvesteringarna uppgår till tkr, årets försäljningar till 236 tkr, netto tkr. Årets avskrivningar uppgår till tkr. Det finansiella målet att inte nyinvestera för mer än årets avskrivningar är därmed inte uppfyllt. Samtliga investeringsobjekt är inte färdigställda tkr behöver överflyttas till 2008 års investeringsverksamhet för att fullfölja beslutade investeringsuppdrag. 18

22 Nyckeltal kommunen Årsredovisning Nyckeltal, Mkr Verksamhetens nettokostnader -362,6-360,6-383,9-401,2-422,6 Skatteintäkter och generella statsbidrag 363,1 370,8 408,9 418,2 434,2 Årets resultat - Koncernen -5,8 2,6 15,8-3,4 6,6 - Kommunen -7,2 3,7 19,3 12,1 6,4 - Melleruds Bolagshus AB -0,6-3,4 - Melleruds Bostäder AB, konc 1,1-1,8-4,1-15,2-0,8 - Melleruds Industrilokaler AB, konc -0, ,2-2,3 - Dalslands kommunernas kommunalförbund 3,1 0,0 Kommunens resultat som andel av skatter och bidrag % -1,6 1,0 4,7 2,9 1,5 Procentuell ökning av: - Skatteintäkter och bidrag 6,5 2,1 10,2 2,3 3,9 - Nettokostnader 8,5-0,1 10,3 4,5 5,4 Anläggningstillgångar 308,3 305,7 309,4 311,4 316,3 Anläggningslån, exkl kortfristig del 163,4 173,4 134,2 124,0 120,5 Anläggningslån i % av anläggningstillgångar Soliditet - Koncernen 15,1 14,1 14,0 13,9 15,1 - Kommunen, exkl ansvarsförbindelse 24,2 24,0 27,0 29,9 31,4 - Kommunen, Inkl ansvarsförbindelse -21,9-22,7-18,6-18,1-26,1 - Melleruds Bolagshus AB 18,0 0,2 - Melleruds Bostäder, konc 10,6 8,6 6,0 0,9 0,9 - Melleruds Industrilokaler, konc 5,9 5,8 4,4 4,4 2,3 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 4,0 4,4 Likviditet - Koncernen 32,2 35,9 31,7 26,5 26,9 - Kommunen 21,1 29,8 25,9 21,7 14,2 - Melleruds Bolagshus AB 0,5 11,9 - Melleruds Bostäder AB, konc 10,3 5,1 3,9 3,3 2,2 - Melleruds Industrilokaler AB, konc 0,7 1,0 1,9 1,0 8,9 - Dalslandskommunernas kommunalförbund 2,1 1,8 Antal invånare Kommunal utdebitering 22:49 22:49 22:89 22:69 22:69 19

23 Årsredovisning Redovisning av VA-verksamheten Resultaträkning VA-verksamheten Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 15,1 15,4 Verksamhetens kostnader Not 1-9,2-10,6 Avskrivningar -2,4-2,5 Verksamhetens nettokostnader 3,5 2,4 Finansiella intäkter 0,0 0,0 Finansiella kostnader -2,1-2,2 Årets resultat 1,4 0,1 Balansräkning VA-verksamheten Belopp i Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 45,6 46,0 Maskiner och inventarier 0,0 0,0 Pågående arbeten 0,8 0,7 Summa anläggningstillgångar 46,4 46,8 Omsättningstillgångar Kundfordringar 2,8 3,3 Övriga fordringar Not 2 0,6 0,4 Summa omsättningstillgångar 3,4 3,7 SUMMA TILLGÅNGAR 49,9 50,5 Avsättningar Avsättningar pensioner m.m. Not 3 * 0,0 Summa avsättningar 0,0 0,0 Skulder Kommunlån 46,1 46,6 Skuld vattenskada 1,1 1,0 Summa långfristiga skulder 47,3 47,6 Leverantörsskulder 2,3 2,4 Övriga kortfristiga skulder Not 4 0,3 0,4 Summa kortfristiga skulder 2,6 2,8 S:A AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 49,9 50,5 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not 5 * 0,9 20

24 Redovisning av VA-verksamheten Årsredovisning Särredovisning av VA-verksamheten I den nya VA-lagen ställs krav på att VA-verksamheten skall redovisas i en särskild resultat- och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur kommunen fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som kommunen bedrivit. Not 1 Av verksamhetens kostnader och utgör 249 tkr per år fördelade kostnader från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ny fördelningsnyckel har tagits fram under året som kommer att gälla fr.o.m där även fördelning av centrala stödverksamheter ingår. Belopp i tkr Not 2 Fordran Skatteverket moms december Totalt övriga fordringar Not 3 Avsättningar pensioner * 28 Avsättningar löneskatt * 7 Totalt avsättningar 0 35 Not 4 Individuell del * 79 Särskild löneskatt individuell del * 19 Arbetsgivaravgifter december Avdragen preliminärskatt december Semesterlöneskuld och okomp-övertid Totalt övriga kortfristiga skulder Not 5 Pensionsskuld * 733 Löneskatt * 178 Totalt pensionsförpliktelser * Beräkning saknas Va-verksamheten kommenteras i Samhällsbyggnadsförvaltningens del av förvaltningsberättelsen. Verksamhetens nettokostnader Taxan höjdes med 2,5 procent inför verksamhetsåret, intäkterna har ökat med 2 procent. Orsaken är mindre försålt vatten, sannolikt beroende på den regniga sommaren. Kostnaderna har ökat med 13 procent, en av orsakerna är ökade lönekostnader en annan är mer omfattande underhållsarbete på ledningsnätet än föregående år. Anslutningsavgifter har intäktsförts i sin helhet, dessa intäkter har inte varit så stora att det har krävts periodisering. Verksamhetens resultat Resultatet för är 138 tkr, resultatet används för återbetalning av VA-kollektivets skuld till skattekollektivet. Kvarstående skuld uppgår efter års reglering till tkr. Tillgångar Tillgångarna har ökat med 600 tkr under. VA-kollektivets tillgångar utgör 16 procent av kommunens tillgångar. Skulder Skulderna utgörs till största delen av lån från kommunen. VA-verksamheten har inget eget kapital och ska inte heller bygga upp något eget kapital. Verksamhetens intäkter och kostnader ska över tid gå jämnt upp. 21

25 Årsredovisning Personalekonomiskt bokslut Personalekonomiskt bokslut Syfte För att bilden av kommunens kostnader, investeringar, intäkter och samlade kompetens ska vara mer komplett, ingår en personalekonomisk redovisning i årsredovisningen. Syftet är att lyfta fram personalfrågorna samt ge kunskap om personalen, till exempel struktur och frånvaro. År uppgick personalkostnaderna till cirka 62 procent av kommunens totala bruttokostnad. Det är därför ingen överdrift att säga att personalen är kommunens största och viktigaste resurs. Den genomsnittliga heltidslönen för tillsvidareanställda var kr. Medellönen för kvinnor var kr och för män kr en relativt stor skillnad som måste analyseras så att inte osakliga löneskillnader kan anses föreligga. En arbetsvärdering och lönekartläggning har genomförts under verksamhetsåret och den analys som följde visade att vissa skillnader mellan könen de facto fanns, men att dessa gick att förklara utifrån t. ex. marknadslöneläge i vissa konkurrensutsatta yrken. Man kan dessutom konstatera att medellönen för kvinnor har ökat med kr. och för män med 518 kr. det senaste året, vilket visar på en kvinnolöne-satsning på lokal nivå i löneöversynsförhandlingarna Anställningsstruktur Antalet anställda räknas även i form av årsarbetare. Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. En årsarbetare kan således inbegripa flera anställda, till exempel två anställda som arbetar halvtid. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda ger. Andelen kvinnor som arbetar heltid är 39 procent. Vad gäller deltid är det främst kvinnor som innehar dessa anställningar, 47 procent, motsvarande siffra för män är 2 procent av det totala antalet anställda. Av de totalt 1028 anställda var 887 kvinnor och 141 män, dvs. 86 procent kvinnor och 14 procent män. Det var 520 personer som var heltidsanställda, 399 kvinnor och 121 män, samt 508 stycken deltidsanställda, 488 kvinnor och 20 män. Antalet tillsvidareanställda, fast anställda, uppgick under året till 823 stycken. Trenden att antalet visstidsanställda minskar fortsätter och orsaken till detta kan man nog skönja i dels återhållsamhet vid vikariat och dels reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) vad gäller konvertering av vikariat till fasta tjänster, dvs. har man innehaft vikariat under minst tre år den senaste femårsperioden övergår vikariatet till en tillsvidareanställning. Åldersstrukturen bland de anställda i kommunen har i stort inte förändrats sedan förra året. Den största åldersgruppen är mellan 50 och 59 år, tätt följd av gruppen år. Medelåldern bland alla anställda är 46 år, för kvinnor 46 år och för män 47 år. År var 121 stycken 60 år eller äldre. Detta betyder att kommunen inom en femårsperiod har stora utmaningar att ersättningsrekrytera ett stort antal personer, detta då i stor konkurrens med övriga kommuner och landsting. Sjukfrånvaro Antalet sjukfrånvarodagar varierar mellan kön, åldersgrupper och yrkeskategorier. Sjukfrånvaron tenderar att öka med åldern, och kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Det är viktigt att tänka på att långtidsfrånvaro höjer genomsnittet av sjukfrånvarodagar. Det finns ett fåtal extremvärden - få anställda med lång sjukfrånvaro - som höjer upp genomsnittet, varför några relevanta slutsatser är svåra att dra. Dessutom har under året ett antal sjukskrivna erhållit sjukersättning och räknas inte som sjukskrivna framöver. Värt att notera är att ungefär 42 procent av alla anställda, 426 personer, inte har någon rapporterad sjukfrånvaro över huvudtaget. Sjukfrånvaron för anställda i åldersklasser Ålder ,1 % 8,7 % 13,9 % ,1 % 9,4 % 12,8 % 3,5 % 8,6 % 11,5 % 4,5% 8,8% 11,1% Den totala sjukfrånvaron ligger på 9,6 procent vilket är detsamma som året innan. Sjukfrånvaron som avser sammanhängande tid av 60 dagar eller mer var 81 procent av totala antalet sjukdagar, en ökning sedan förra året med 2 procentenheter. Under perioden har andelen anställda med sjukfrånvaro ökat dramatiskt och detta måste leda till djupare analys om orsaker m.m. så att 22

26 Personalekonomiskt bokslut Årsredovisning Total sjukfrånvaro proc fördelning män kvinnor 2005 Män 5,8 % 6,3 % 5,5% Kvinnor 10,4 % 11,4 % 10,5% trenden kan brytas. HälsoKrafts-projektet, som delvis fortsatte under och inriktade sig på socialnämndens verksamhetsområde samt några nya enheter, blev lyckat och innebar bl.a. att sjukskrivningstalet minskade med ca 3,5 dagar per anställd under året. Den 1 april 1993 förändrades sjukförsäkringen och en karensdag infördes. De anställda har möjlighet att ta semester eller kompledigt istället för sjukskrivning, vilket kan påverka statistiken. Det finns inga uppgifter på hur mycket semester och kompledighet som togs ut istället för sjukskrivning. Kostnad för sjukfrånvaro Beräkningar av kostnaden för sjukfrånvaro är naturligtvis förenklade och tar endast hänsyn till de direkta kostnaderna, det vill säga sjuklön, semesterersättning och personalförsäkringar. Syftet med beräkningarna är att visa vikten av en god personalpolitik för att minska sjukfrånvaron och därmed kostnaderna. Totalt för kommunen ökade de direkta kostnaderna något för sjukfrånvaron mellan åren och från tkr till tkr. Utöver dessa kostnader tillkommer kostnader för vikarier, övertid, ökad belastning för kvarvarande personal, minskad service och kvalitet, administrationskostnader för vikarieanskaffning etc. Kostnaden för sjukfrånvaron, inkl. arbetsgivaravgifter, var under året tkr. Rehabilitering Målet för rehabilitering är att individen ska återfå sin arbetsförmåga och hälsa och kunna återgå till den egna befattningen. Varje förvaltning har huvudansvaret för att detta skall vara möjligt. Som en hjälp i detta avseende finns det en rehabiliteringspolicy antagen i kommunen. I denna framgår det bl.a. att arbetet med dessa frågor måste ske så tidigt som möjligt i sjukskrivningsprocessen. Det är närmaste chefen som ansvarar för rehabiliteringen och en utredning ska lämnas till försäkringskassan. Medarbetaren har ett ansvar för att vara aktiv i rehabiliteringen. Alla åtgärder ska planeras tillsammans med medarbetaren och i förekommande fall företagshälsovården. Personalavdelningen ger ett aktivt och strategiskt stöd till ansvariga chefer och fungerar som en internkonsultativ resurs. HälsoKrafts-projektet har fortsatt under året med några nya enheter om än i en något långsammare takt, men med målsättningen att ytterligare få ner sjukfrånvaro och ohälsotal. Pensionsskulden Kommunernas avtal utfäster en viss pension till personalen utöver vad folkpensions- och ATP-systemen ger. Detta ger kommunerna en pensionsskuld, vilket kan sägas motsvara det belopp som skulle behöva sättas in på banken för att pengarna ska räcka till framtida pensionsutbetalningar för pensions- och arbetstagare. Man kan likna pensionsskulden vid en form av uppskjuten lön. I skulden har hänsyn tagits till pengarnas förräntning, hur stora belopp som ska betalas ut, när och hur länge pengarna ska betalas ut. Upplupna pensionsmedel intjänade före år 1998 är i till största del återlånade av kommunen. Under betalade kommunen av 6 mnkr på ansvarsförbindelse för pensioner. Åtgärden innebär minskade årliga pensionsutbetalningar med ca 300 tkr. Upplupna pensioner från och med år 1998 är bokförda som en ansvarsförbindelse och uppgår till 207 mkr inklusive löneskatt. I avtal har överenskommelse träffats om att efter 2008 betala ut större delen av den årligen intjänade pensionen till förvaltning av de anställda. Pensionsutbetalningarna till ålderspensionärerna uppgick år till 6,4 mkr inkl löneskatt, avtalspensionen som intjänats år uppgår till 12,5 mkr inklusive löneskatt. Därutöver har den så kallade ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före år 1998 ökat med 36 mkr, denna ökning redovisas inte i resultaträkningen. Förändrade beräkningsmetoder Med anledning av det nya pensionsavtalet har SKL i sommar beslutat om nya riktlinjer för beräkning av pensionsskuld i kommuner och landsting (RIPS07. Samtidigt har det blivit aktuellt med förändringar i försäkringstekniska antagande över såväl livslängd som kalkylränta vid nuvärdesberäkningen av åtagandet. Det är detta som gett effekten att ansvarsförbindelsen ökat med 36 mkr istället för det vanliga ca 5 mkr. 23

27 Årsredovisning Personalekonomiskt bokslut Semesterlöne- och övertidsskulden Arbetsgivaren har också en skuld gentemot arbetstagarna för outtagen semester, ferielöneskuld, övertid och timlöneskuld. År uppgår skulden till 24,8 mkr, vilket är en minskning med 0,1 mkr sedan år. Av dessa 24,8 mkr är 1 mkr okompenserad övertid. Den 31 december hade de anställda sparade semesterdagar ( ) och timmar okompenserad övertid att ta ut ( ). tkr i löpande priser Prognos över kommande pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen Utbetalt från ansvarsförbindelsen utan hänsyn till gjord inlösen Utbetalt från ansvarsförbindelsen mht befintlig inlösen År 24

28 Kommunfullmäktige Årsredovisning Kommunfullmäktige Ordf: Stig Larsson (fp) Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Periodens resultat Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige består av 41 ledamöter och är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige tillsätter styrelse och de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Kommunfullmäktiges ansvarsområde omfattar dels det övergripande ansvaret budget, uppföljning och bokslut, mål, reglementen och policys för styrning av verksamheterna -, dels fullmäktiges interna verksamhet, valnämnden, revisionen och stödet till de lokala politiska partierna. Inriktningsmål Vision 2013 förverkligas. God hushållning med kommunens resurser. Skapa förutsättningar för ökad delaktighet i kommunala frågor. Granska att organisationen har en god anpassning mellan ekonomiska ramar och verksamhetsramar. Valnämnd Inga allmänna val genomförs Revision Effektivt kontrollera och följa nämndernas verksamhet. Genom aktiv uppföljning kontrollera nämndernas arbete för att uppnå Vision Måluppfyllelse Fullmäktige har genomfört nio sammanträden och särskild föredragning/information har lämnats vid fyra tillfällen. Information har lämnats om: Dalslands Turist AB Kommunalförbundet Fyrbodal Dalslands miljönämnd Projektet Konst i offentlig miljö. Alla ärenden anslås på kommunens anslagstavla och kallelsen innehåller en tydlig beskrivning av samtliga ärenden. Alla kallelser med bilagor och ärendebeskrivning samt protokoll publiceras på kommunens hemsida. Revisionen har bl.a. påpekat brister i budgetprocessen, vilket föranlett fullmäktige att fatta beslut om en justering. Analys Ansvarsområdet uppvisar ett underskott på 19 tkr. Merparten beror på 25

29 Årsredovisning Kommunfullmäktige kostnader för utbildning av nyvalda förtroendevalda under våren (-32 tkr). Revisionen uppvisar dessutom ett överskridande med 75 tkr. Överskott för överförmyndaren (se nedan) och icke utnyttjade medel för utbildning av förtroendevalda (partistöd) hjälper upp resultatet något. Överförmyndare Ansvarig: Bo Carlén Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader 0 0 Summa kostnader Verksamhetsbeskrivning Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Fullmäktige väljer överförmyndaren på fyra år. Uppdraget innehas sedan 2004 av en kommunal tjänsteman. Inget arvode utgår för närvarande, utan ersättningen sker inom ordinarie löneram. Överförmyndarens huvuduppgift är att vara samhällets stödfunktion för personer som inte kan hävda sin rätt eller ta tillvara sina intressen. Denna myndighet tillser att personer som på grund av ålder, sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning eller liknande får hjälp av God man eller förvaltare för att sköta ekonomi och annat så att vardagen fungerar bra. Överförmyndaren har också som uppgift att bevaka de minderårigas rätt i samhället. Det kan gälla rättshandlingar vid köp av fastighet eller bostadsrätt, del i dödsbo och om barnet saknar förmyndare/föräldrar. Inriktningsmål Hålla en hög nivå i uppföljningen av Gode mäns, förvaltares och förmyndares uppgifter. Se till att Gode män och förvaltare är väl förtrogna med sina uppgifter och sitt ansvar. Hålla en hög servicenivå gentemot Gode män, förvaltare och förmyndare. Kortast möjliga handläggningstid för ansökningar om God man eller förvaltare. Prestationssmål Alla årsredovisningar skall vara granskade inom fyra månader från inlämnandet. En ansökan om God man ska inom en månad från inlämnandet ha skickats till Tingsrätten för beslut. Måluppfyllelse Samtliga årsredovisningar var granskade och godkända inom fyra månader från inlämnandet. Ansökningar har skickats till tingsrätten inom en månad från inlämnandet. Servicenivån gentemot Gode män, mfl. har varit hög, eftersom bemanning funnits även utanför övarförmyndarens expeditionstider. Analys Verksamheten uppvisar ett överskott på ca 64 tkr, främst beroende på lägre kostnader för arvoden och omkostnadsersättningar till Gode män. Frågan om möjligheterna till kommunal samverkan kring överförmyndarfrågor vilar för närvarande, men bör aktiveras i god tid före nästa mandatperiod. En utbildningsdag för Gode män genomfördes med hjälp av Kommunalförbundet Fyrbodal under hösten 26

30 Kommunstyrelsen Årsredovisning Kommunstyrelsen Ordf: Robert Svensson ( C ) Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Periodens resultat Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den ska leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen är också teknisk nämnd. Kommunstyrelsen ska leda kommunens övergripande verksamhet enligt fullmäktiges riktlinjer och övriga styrdokument. Den ska också bereda ärenden till fullmäktige. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala organs verksamhet, över de kommunala bolagen, samt över de kommunalförbund, med mera, som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott, som är ekonomiutskott, personalutskott, förhandlingsdelegation, trafiknämnd och krisledningsnämnd. Verksamhetsförändring En gemensam miljönämnd har bildats, organiserad under Dalslandskommunernas Kommunalförbund. Nämnden inrättas första januari. Kommunstyrelsen utövar tillsyn över Kommunalförbundets verksamhet. Kommunstyrelsen utgör styrelse i det nybildade holdingbolaget Melleruds bolagshus AB. Kommunstyrelsen - Administrativa förvaltningen Ansvarig: Ingmar Johansson Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Periodens resultat

31 Årsredovisning Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Den administrativa förvaltningen leds av kommunchefen. Direkt underställda finns stab och enhetschefer för administrativa enheten samt arbetsmarknadsenheten. Kommunchefen ansvarar även för miljö och hälsosamordning samt näringslivsfrågor. Kommunchefen är VD i Melleruds bolagshus AB. Staben arbetar med kommunstrategiska frågor som rör koncernen Melleruds kommun. Staben biträder kommunstyrelsen i centrala arbetsgivarfrågor såsom anställnings-, löne-, arbetsmiljö-, samverkans-, pensions-, lag och avtalsfrågor m m. Staben ansvarar också för EU och informationsfrågor, inklusive kommunens hemsida och intranät. Staben biträder kommunstyrelsen med ekonomiska underlag för delårsbokslut, bokslut, budget, finansiering, samordning av inköp m m. Näringsliv Verksamhetsbeskrivning Näringslivsbefrämjande åtgärder bedrivs i samverkan med många olika parter, såsom: Dalslandskommunernas Kommunalförbund, Kommunalförbundet Fyrbodal och Mellerudsnavet etcetera. Det är viktigt att ge möjligheter för företag att starta och utvecklas i Mellerud. Nära dialog sker med företagare och köpmän. MILAB, kommunens bolag för industrilokaler, arbetar för att erbjuda goda lokallösningar. Framför allt gäller det att stötta nya företag. Bildandet av Mellerudsnavet är ett led i satsningen på näringslivsutveckling i kommunen. Mellerudsnavet har sedan 2005 en näringslivssamordnare anställd för att utveckla det befintliga näringslivet och att arbeta för nyföretagsamhet i Mellerud. Miljö Verksamhetsbeskrivning Kommunen överlät fr.o.m. ansvaret för miljöverksamheten till Dalslandskommunernas Kommunalförbund. Miljöverksamheten regleras till en stor del av miljöbalken, som styr tillsynsarbetet och upplysningsverksamheten inom naturvård och strandskydd, miljöskydd, hälsoskydd, täkter, förorenad mark, kemikalieanvändning, avfall med mera. Övrig tillsyn styrs av livsmedels och djurskyddslagstiftning. Administrativ enhet Ansvarig: Staffan Gunnarsson Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Periodens resultat Verksamhetsbeskrivning Den administrativa enheten ska se till att den dagliga verksamheten fungerar och utveckla ett gott samarbete mellan kommunens enheter. 28

32 Kommunstyrelsen Årsredovisning Staben ska inrikta sig på frågor som rör koncernen Melleruds kommun och framtidsfrågor. Serviceavdelningen ansvarar för kompetens inom kommunallagens område, samt kommunens arkiv, kommunens engagemang i Sveriges Kommuner och Landsting samt kommunstyrelsekontorets leasingbilar. Avdelningen ansvarar också för del av kommunal statistik och befolkningsprognoser. Serviceavdelningen - totalförsvar och samhällsskydd. Ansvarsområdet innebär en samordnande och pådrivande roll med avseende på kommunens ansvar enligt lagen om extraordinära händelser, lagen om skydd mot olyckor samt lagen om civilt försvar. Här ingår också ansvar för den övergripande planeringen av information, ledning, med mera. Samhällsbetalda resor - busstrafik och anropsstyrd trafik. Busstrafik omfattar bl.a. kommunens engagemang i Västtrafik AB när det gäller busstrafik. Tillsammans med länets övriga kommuner och regionen är kommunen delägare i Västtrafik AB, som organiserar trafiken. Genom årligt delägartillskott finansieras kommunens del av trafiken. Kommunens möjligheter att påverka utbudet sker genom Västtrafik AB:s verksamhetsplan, trafikförsörjningsplanen, yttranden över tidtabeller och deltagande vid bolagsstämman, delägarträffar och regelbundna kontakter med dotterbolaget Västtrafik Fyrbodal AB. Inom ansvarsområdet finansieras också kommunens köp av trafik från stiftelsen DVVJ, Dal-Västra Värmlands Järnväg. Den anropsstyrda trafiken innehåller färdtjänst, riksfärdtjänst, omsorgsresor och särskoleskjutsar. Genom avtal hanteras den anropsstyrda trafiken av Västtrafik AB vad gäller administration, upphandling, med mera. En tjänsteman inom kommunstyrelsekontoret ansvarar för utredningar och beslut om färdtjänsttillstånd. IT-avdelningen sköter driften av kommunens datanät och växel, samt tekniskt stöd till systemansvariga inom administration och utbildning. Ekonomiavdelningen biträder staben med ekonomiska underlag för delårsbokslut, bokslut, budget med mera. Ekonomiavdelningen är en stödfunktion för all kommunal verksamhet. Ekonomiavdelningen handlägger kommunens löpande in- och utbetalningar. Löne/PA-avdelningen utgör en internkonsultativ funktion i dessa frågor till de olika verksamheterna och verksamhetsansvariga. Lönesektionen svarar för den samlade lönehanteringen och löneadministrationen inklusive utbetalning. Arbetsmarknadsenhet Ansvarig: Torbörn Svedung Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Periodens resultat Verksamhetsbeskrivning Arbetsmarknadsenheten är ansvarig för kommunens alla arbetsmarknadsåtgärder. Därutöver ansvarar enheten också för integrationsfrågor. 29

33 Årsredovisning Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsenheten ska samarbeta med arbetsförmedling, socialtjänst, Migrationsverket och Försäkringskassan. Dessutom ska ett förtroendefullt samarbete ske med näringsliv och med kommunala verksamheter för att tillskapa praktikplatser. Syftet med samarbetet är att på ett effektivare sätt i samverkan använda kommunala och statliga resurser för att ge ett kraftfullt stöd för arbetslösa som annars har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Inriktningsmål för den administrativa förvaltningen 6.2 Mellerud ska ha en positiv utveckling, som gör att en större andel människor stannar kvar i eller återgår till arbetslivet och klarar sin egen försörjning under en längre del av livet. 6.4 Mellerud ska vara ett samhälle med positiv gemenskap och social sammanhållning, öppenhet och mångfald, samt trygghet. 6.5 Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans innevarande generation betalar sina kostnader. 5.7 Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar. Prestationsmål för den administrativa förvaltningen 6.4 Att hela koncernen verkar mot samma mål Vision Sjukskrivningstalet ska inom kommunens verksamhetsområde minska med genomsnitt en dag per anställd. 6.5 Att Kommunstyrelsen ska ges information och underlag i tillräcklig omfattning för beslut kvalitetssäkring av beslutsunderlag. 5.7 Öka antalet medlemmar i Navet med 10%. 6.4 Öppnande av Medborgarkontor 1/ Införande av IT-råd 6.5 Inventering av systemägarskap och kvalitetssäkringar av hantering 6.5 Nytt löne-/pa-system införs fram till 2009 för att effektivisera våra Lön/PA processer. Måluppfyllelse Arbetet med att få en fungerande målstruktur, med möjlighet till avstämning och analys fortsätter. Samarbetet i Navet utvecklas positivt, med en ökad aktivitet. Medlemsantalet ligger på drygt 100 företag. Medborgarkontoret startade upp under andra kvartalet, kontoret fungerar även som turistbyrå. Placeringen verkar lyckad, kontoret har haft fler turister på besök än den tidigare turistbyrån. Säkerhetsfrågorna kring IT är viktiga, under året har vi förtecknat våra system och klargjort vilka som är systemägare och vilket ansvar som ligger på dessa. Samtliga chefer har även fått information via Krisberedskapsmyndigheten. Upphandlingen av löne-/pa-system pågår. I dagsläget genomförs utvärdering av inkomna anbud. Analys Den administrativa förvaltningen redovisar ett positivt resultat med 640 tkr. Kommunchefens område med näringslivsfrågor, stab, miljöfrågor mm redovisar en positiv avvikelse på tkr i huvudsak orsakad av ej utnyttjade projektmedel samt ej tillsatt tjänst som kultur- och fritidssamordnare. Den administrativa enheten redovisar ett underskott med 1,4 mkr. Flera av de ingående avdelningarna redovisar underskott bla. samhällsbetalda resor redovisar ett underskott med 632, it-avdelningen -513 tkr samt medborgarkontoret -694 tkr. Arbetsmarknadsenhetens verksamhet har ökat, verksamheten har dessutom genererat ett överskott med 555 tkr. 30

34 Kommunstyrelsen Årsredovisning Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltning Ansvarig: Johan Bengtsson Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Periodens resultat Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltning utför service till kommunens invånare, kommunala förvaltningar, kommunstyrelsen, kommunfullmäktige samt övriga kunder. Verksamheterna indelas i en skattefinansierad del, vilken nedan benämns tekniska stödfunktioner, samt en affärsdrivande del bestående av verksamheterna VA och renhållning. Byggenheten, som redovisas under byggnadsnämnden tillhör också Samhällsbyggnadsförvaltningen. En primär uppgift under har varit att skapa en bra struktur och jobba med mål för verksamheten. Förvaltningens del, som tillhör kommunstyrelsen, visar ett överskott på 60 tkr jämfört med budget. Tekniska stödfunktioner Teknisk förvaltning Ansvarig: Johan Bengtsson Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Periodens resultat Verksamhetsbeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningens stödfunktioners prognos genererar ett underskott på 272 tkr. En negativ avvikelse jämfört med budget är bland annat de höga kostnaderna för el inom gatuenheten. Teknisk chef I den tekniska chefens ansvar ingår administrativ personal, vinterväghållningsbidrag för enskilda vägar och räddningstjänst. 31

35 Årsredovisning Kommunstyrelsen Verksamheten Räddningstjänst visar underskott på cirka 500 tkr mer än budgeterat. Fastigheter Samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsverksamhet äger fastigheter som nyttjas av övriga förvaltningar. AB Mellerudsbostäder förvaltar de kommunägda fastigheterna med Samhällsbyggnadsförvaltningen som beställare. Fastighetsverksamheten ansvarar även för all mark som ägs av Melleruds kommun. Hyresavtal som Melleruds kommun tecknar med externa fastighetsägare skall tecknas av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ändamålsenliga och funktionella lokaler eftersträvas. Verksamheten bostadsanpassning finns inom fastighetsenhetens verksamhetsområde och redovisar ett överskott med 110 tkr. Oljeförbrukningen har minskat med 15 procent sedan, till viss del beroende på anslutning till fjärrvärmenät samt att justering av befintliga pannor har skett vilket optimerat driften. Kostnaden för skadegörelsen på skolor har ökat med 20 % från till. Åtgärder planeras för att få ner denna kostnad. Park och förrådsenhet Verksamheten omfattar gräsklippning, busk och rabattskötsel, trädplantering, skötsel av kommunala badplatser, snöröjning på gång och cykelvägar, ansvar för kommunförrådet, underhåll av lekplatser samt offentlig renhållning. De kommunala lekplatserna besiktigas enligt EUstandard och eventuella brister åtgärdas snarast. Under har vi rustat upp Sjögatans och Karolinerskolans lekplats samt byggt upp en lekplatsen i Sunnanå. Det finns fyra kommunala badplatser som sköts av parkenheten. Enheten har hand om all yttre skötsel åt Mellerudsbostäder i Melleruds tätort enligt förvaltningsavtal. Park- och förrådsenheten visar på ett plus om 5 tkr. Under året har arbete utförts på fyra naturreservat vilket har genererat i intäkter utöver budget. Gatuenheten Gatuenheten ansvarar för gator, vägar, del av snöröjning, halkbekämpning och offentlig belysning. Verksamheten utför också många projekt tillsammans med förvaltningar och enheter. Fortsättning på gång och cykelvägen utmed Storgatan, mellan Järnvägsgatan och Bergsgatan, har färdigställts. Kostnader för offentlig belysning har varit högre än förväntat på grund av att beräknade kostnader för understeg verkligt utfall och belastar års resultat. Energieffektiviseringen för offentlig belysning har fortsatt under. Gamla armaturer har bytts ut mot moderna energisnåla. Vinterväghållningen ger ett överskott på 45 tkr på grund av den varma vintern. Fastighetsenheten 2005 Skadegörelse tkr Larm/bevakning tkr Oljeförbrukning tusental m3 Fjärrvärme Mwh Flis m Parkenheten 2005 Gräsyta m2 Antal träd Lekplatser Gatuenheten Vinterväghållni 2005 Kr/invånare Serviceenheten Serviceenheten visar ett positivt resultat på 247 tkr. Intäkterna är högre än budgeterat beroende på merförsäljning och ökade beställningar från kund. Serviceenheten utför tillagning, transport och servering till Melleruds kommuns skolor, äldreboenden och hemtjänst. Efterfrågan på specialkost ökar vilket innebär ökade kostnader för personal och råvaror. Lokalvården ansvarar för städning och golvvård inom förskolor, skolor, äldreboenden och kontor. Gemensam matsedel finns inom skola och äldreomsorg i Dalslandskommunerna. Kost och matråd finns och skall möjliggöra för enhetens gäster att påverka. Städverksamhet Avverkningsyta m² total/dag Avverkningsyta m² total/timma 219,7 Kostnad/m² ex. adm, kr 155,82 Verksamhetsförändringar Från och med ingår Byggenheten i Samhällsbyggnadsförvaltningen. Administrationen för personalpoolen på verksamheterna Gata, Park och VA har modifierats så att den skall fungera optimalt. Föreningsverksamhet har delats upp mellan Administrativa avdelningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen. Övergripande Inrikningsmål Befolkningen uppgår till minst invånare. Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv. All utveckling bygger på ett ekologiskt och socialt hållbarhetstänkande. All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet. Melleruds kommun är en aktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka. 32

36 Kommunstyrelsen - affärsverksamhet Årsredovisning Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun. Prestationsmål Enhetschefer inom samhällsbyggnadsförvaltningen ska arbeta fram en kompetensplan. Bygga upp en projektdatabas för att kunna koppla aktiviteter och kostnader. Ärendehanteringen inom Samhällsbyggnadsförvaltningen skall kvalitetssäkras. Klar detaljplan för Vibergsön och Näs Sannar för kommande exploatering och bebyggelse. Sälja 50 % av kommunägda tomter på Kurran. I samarbete med MellBo ansluta ytterligare två fastigheter till fjärrvärmenätet 3 nya lekplatser ska utvecklas enligt EU direktiv för lek miljöer. Kvalitetssäkra 4 kommunala badplatser enligt gällande standard. Nyplantering enligt gällande trädplan (15 träd) senast 31/12. Tre förskolor/skolor i samarbetsprojekt med parkförvaltningen under för att skapa ett utökat engagemang för samhällsbyggnad bland unga. Berörda anställda vid kommunens förråd ska utbildas så att de innehar hjullastarcertifikat senast 31/7. Statusinventering av gatunät inom Melleruds kommun i syfte att kunna kvalitetssäkra verksamheten och planlägga framtida gatuarbeten. 35 (50 %) anställda inom serviceenheten utbildas för godkänt yrkesbevis under. Uppnå restaurangstandard vid samtliga skolmatsalar på liknande sätt som Råda restaurangen, Åsebro och Fagerlids skolmatsalar. Att serviceenheten kvalitetssäkrar verksamheten. Måluppfyllelse Vi håller på med framtagandet av en kompetensplan för enhetscheferna, diskussioner förs kontinuerligt i samtal. En projektdatabas är uppbyggd i Stratsys, vårt verktyg för att hantera måluppfyllelse digitalt. Databasen används och den ska utvecklas. Vi har arbetat fram en mall som skall användas som ett underlag för politiken att ge starttecken för investeringsprojekt Vi har gått igenom processen att hantera ärenden och under har vi skapat en väg in för dessa. Medborgarkontoret hjälper oss med ärenden. Vi skannar in alla ärenden som inkommer och mailar dem till berörd mottagare inom förvaltningen. Utredningar avseende förutsättningar för detaljplaneläggning av Vibergsön har gjorts och under hösten har en utredning inför detaljplaneläggning av Nääs Sannar påbörjas. VA-utredningarna för att detaljplanelägga Vibergsön visar dock på att kostnaden för att lösa vatten och avlopp blir högre än vad som kan anses skäligt. Marknadsföring av de kommunägda tomterna pågår och intressenter finns. Biografen har anslutits till fjärrvärmenätet under. Arbetet med att ansluta brandstationen har påbörjats. Tre stycken lekplatser har byggts klart enligt EU-standard. En lekplats i Sunnanå, en lekplats vid Sjögatan samt en på Karolinerskolan i Dals- Rostock. Kvalitetssäkring av badplatser pågår. Grönytor och lekplatser är färdiga. Det finns det stora brister när det gäller bryggor. Det finns därmed ett stort behov av att skaffa nya. Det kommer en lösning på detta under st träd har planterats runt om i kommunen, bland annat i Dals-Rostock, Åsen och Åsebro men även i tätorten Mellerud. Tre förskolor/skolor har under året deltagit i att plantera lökar och växter i kommunen. Detta har varit mycket uppskattat bland dem som varit med. 33

37 Årsredovisning Kommunstyrelsen - affärsverksamhet Hjullastarcertifikatutbildning för personalen är klar. Statusinventering av gatunätet har ännu inte påbörjats. Alla medarbetare inom lokalvården har genomgått en diplomerad utbildning i ett mål-3 projekt som Fyrbodal administrerade. Deltagarna har erhållit ett yrkesbevis. Under året har Nordalsskolans skolmatsal iordningställts till att uppnå restaurangstandard. Vi har genomfört utbildningar i HACCP samt egenkontroll för vår kostverksamhet. Gäst och kundenkäter har utförts och en sammanställning pågår. Det sker ständiga återkopplingar till våra kunder/gäster genom kost/lokalvårds råd. Renhållningskollektivets Eget kapital IB Årets resultat 193 UB Affärsverksamhet Verksamheterna vatten och avlopp samt renhållning betraktas som affärsverksamheter. Till skillnad från övrig kommunal förvaltning ska dessa verksamheter helt finansieras av avgifter från brukarna. I princip tillförs inga skattemedel utöver de som krävs för att betala förvaltningarnas förbrukningsavgifter. Det innebär att verksamheternas ackumulerade resultat blir en andel av kommunens egna kapital, d v s en fordran eller en skuld för skattekollektivet. Affärsverksamheterna kommer nedan att redovisas var för sig. Renhållning Renhållning Ansvarig: Peter Månsson Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Renhållningsenheten Återvinningkg/inv 2005 Tidningar 38,41 33,07 Wellpapp 1,00 6,89 Pappersförp. 16,18 14,68 Glas 17,37 21,34 Mjukplast 4,77 6,37 Hårdplast 5,77 5,10 Metallförpackn. 5,46 5,38 Metall 38,98 27,98 Periodens resultat Verksamhetsbeskrivning Verksamheten skall ge god service och erbjuda kommunens invånare, kommunala förvaltningar, näringsidkare och besökare goda möjligheter att lämna avfall. Detta sker genom hushållsnära hämtning och genom verksamheten vid anläggningen vid Hunnebyn, vilket fungerar både som återvinningscentral och mottagare av grovsopor. Verksamhetsförändring Hunnebyns återvinningscentral är öppen varje vardag för allmänheten samt vissa lördagar under vår till höst. Inriktningsmål Renhållningens service ska skötas på ett för kommuninnevånare, näringsidkare, kommunala verksamheter och besökare så bra sätt som möjligt, till en så låg taxa som möjligt. Informera om vår utökade sortering av hushållsavfall och kompostering samt verka för en ökad förståelse för återvinning. 34

38 Kommunstyrelsen - affärsverksamhet Årsredovisning Prestationsmål Hunnebyn avfallshantering ska anslutas till det kommunala datanätet senast 31/12 för att höja effektiviteten på kundmottagning och för att kvalitetssäkra verksamheten. Införande av kundanmärkningssystem som går via Medborgarkontoret för att höja effektiviteten på kundanmälda åtgärder och för att kvalitetssäkra verksamheten. Samtliga anställda vid Hunnebyns avfallshantering ska utbildas så att man innehar hjullastarcertifikat senast 31/7. Måluppfyllelse Hunnebyns avfallsanläggning är uppkopplad via ADSL. Översyn av programvaror samt ett bomsystem kommer att ske under Blanketter för felanmälan är framtagen men diskussioner om att det är mer rationellt att anmäla direkt till Samhällsbyggnadsförvaltningen pågår. Under våren gick de anställda en utbildning för att få hjullastarcertifikat. Analys Intäkterna har ökat med 437 tkr vilket kan härledas till det höga skrotpriset samt att fler abonnenter har registrerats. Trots åtgärder för att minska kostnaderna genom minskade vikarieinsatser, färre lördagsöppet mm överskreds kostnaderna. En stor kostnad var avyttringen av flera års lagrat tryckimpregnerat virke. Kostnadsbudgeten överskreds med 158 tkr. Under året slutade en person och en ny rekryterades. Budgeten för personalkostnader överskreds med 116 tkr. Kapitalkostnaden blev 30 tkr lägre då årets sluttäckning blev billigare än beräknad. Totalt kan Renhållningen redovisa ett överskott med 193 tkr. VA-enheten Avstämning mot avräkning vattenskador Utlägg av kommunen Resultat Resultat Resultat Resultat Justering förråd (06) 669 Resultat 138 Återstår Va-enheten Ansvarig: Peter Månsson Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Periodens resultat VA-enheten tusental 2005 Producerat vatten m3 900,0 887,2 880,1 Behandlat 1 099, , ,6 avloppsvatten m3 Kostnadstäckning Verksamhetsbeskrivning Alla abonnenter skall ha ett gott och hälsosamt vatten i tillräcklig mängd. Spillvatten skall renas så att det minst uppfyller tillsynsmyndighetens villkor för utsläpp. Inriktningsmål Ombyggnad och sanering av spill-, vatten- och dagvattenledningar. Leveransavbrott av vatten skall inte vara längre än 24 timmar. Efter 4 timmar skall abonnenter kunna hämta vatten på av kommunen angiven plats. Driftoptimera vatten- och avloppsreningsverken för att minska kemikalieåtgången. Energioptimera vatten- och avloppsreningsverken för att minska el- och oljeanvändning. Prestationsmål Anslutning av avloppsledning från Erikstad och Åsebro slutförs till 100% 35

39 Kommunstyrelsen - affärsverksamhet Kommunstyrelsen senast hösten. Löpande värmekostnad och andelen förbrukning av fossila bränslen minskas med kr respektive 100% vid Sunnanå avloppsreningsverk senast den 31/12. (utgångsläge på värmekostnader). Införande av kundanmärkningssystem som går via Medborgarkontoret för att höja effektiviteten på kundanmälda åtgärda och för att kvalitetssäkra verksamheten. På kommunproducerat vatten ska andelen vattenprover med anmärkningen tjänligt med anmärkning från och med understiga 3% fysikaliskt-kemisk och 5% mikrobiologiskt i hela kommunen. Måluppfyllelse Under våren och sommaren lades en ny avloppsledning mellan orterna. I Erikstad byttes samtidigt dricksvattenledningar och ventiler ut för att säkra dricksvattenleveransen till abonnenterna. Ett nytt återvinningsaggregat är monterat i Sunnanå ARV och med det kommer uppvärmningen att endast ske med egenproducerad rötgas. Blanketter för felanmälan är framtagen men diskussioner om att det är mer rationellt att anmäla direkt till Samhällsbyggnadsförvaltningen pågår. Kvaliteten på dricksvattnet har varit mycket god och andelen vattenprover med anmärkningen tjänligt med anmärkning ligger klart under de procentuella målen. Analys VA-verken samt mätaravdelningen har hållit budget. Under året har personalstyrkan minskat med en person. Kemikalieutbyte har skett på samtliga verk för att driftoptimera processerna. Stor energibesparing sker genom att behovet av oljeeldning för uppvärmning försvann med ett nytt återvinningsaggregat på Sunnanå ARV. Många ledningsreparationer med återställningskostnader har utförts. PD Lundgrensgatans VA-arbeten har till största delen utförts med driftspengar. Pumpstationernas resultat på minus 328 tkr beror på elfakturor från som inkom. Den positiva utvecklingen med nybyggnation har förbättrat resultatet för anslutningsavgifterna med 123 tkr. Totalt kan VA-enheten redovisa ett överskott på 139 tkr för år. 36

40 Byggnadsnämnden Årsredovisning Byggnadsnämnden Ordf: Eivor östergren Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Periodens resultat Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämnden består av 7 ledamöter och bemanningen med tjänstemän på Samhällsbyggnadsförvaltningens byggenhet innefattar 3,5 tjänster. Plan- och byggverksamheten omfattar arbete med bland annat kommunens översikts- och detaljplaner, bygglov, bygganmälan, samråd kontrollplaner och kulturmiljöinventeringar. Arbete bedrivs även med analoga och digitala kartor, GIS, upprättande av adresser/lägenhetsregister, à jourföring av adress- och byggnadsregister, tillstånd för brandfarlig vara och sotningsverksamhet. Verksamhetsförändringar Från och med ingår Byggenheten i Samhällsbyggnadsförvaltningen Övergripande Inriktningsmål Befolkningen uppgår till minst invånare. Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv. All utveckling bygger på ett ekologiskt och socialt hållbarhetstänkande. All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet. Melleruds kommun är en aktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka. Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun. Prestationsmål Aktivt bidra till det gemensamma kommunala målet som är att under öka Melleruds befolkning God bebyggd miljö. Tillgängligheten i den fysiska miljön ska öka för funktionshindrade. Möjligheterna till trivsamma, trygga, tillgängliga och säkra boenden ska tillvaratas. Utveckla positiva livsmiljöer för barn och ungdom. Attraktivt och varierat boende med attraktiva utemiljöer för barn och ungdom. God hälsoutveckling, säker strålmiljö genom t ex färre bostäder med radon och säkrare solarier. Måluppfyllelse Byggnadsnämnden arbetar aktivt med att bidra till en ökad befolkning i Melleruds kommun genom att tillhandahålla råd och behjälplighet vid köp av fastighet, detaljplaner samt övriga ärenden som berör byggnadsnämnden. Under året har hållits ett antal samråd för detaljplaner. Byggnadsnämnden ser till att det blir en god bebyggd miljö enligt de bygglov och detaljplaner som hanteras samt andra ärenden gällande bebyggd miljö. Tillgängligheten är en viktig fråga som byggnadsnämnden tar hänsyn till vid beslutsfattande. 37

41 Årsredovisning Byggnadsnämnden Analys Det är fortsatt högkonjunktur på byggsidan och antalet bygglov ligger på en hög nivå. Byggenheten kan därmed uppvisa ett positivt resultat för på 143 tkr. Nämndens budget visar på 90 tkr vilket kan hänföras till en underbudgetering av antal ledamöter samt extra nämndsmöten. 38

42 Kultur- och utbildningsnämnden Årsredovisning Kultur- och utbildningsnämnden Ordförande: Harald Ericson Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Periodens resultat Verksamhetsbeskrivning Kultur- och utbildningsnämnden har ansvar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning Kulturverksamhet, inklusive bibliotek, musikskola och Kulturbruket All förskole-, skolbarnsomsorgs- och skolverksamhet styrs av lagar, förordningar samt nationella läro-, kurs- och timplaner. Kommunens skyldighet att ge kommuninvånarna tillgång till bibliotek med kostnadsfria lån finns i bibliotekslagen. Verksamhetsförändringar Under har riksdagen och regeringen fattat beslut om lag- och förordningsförändringar som ger förskolor och skolor ökade skyldigheter vad gäller arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling, samt skolorna ökade skyldigheter vad gäller utredning av elevers eventuella behov av särskilt stöd. Dessutom har riksdagen beslutat om ökade krav på gymnasieskolans individuella program. För detta har kommunen fått ett utökat statsbidrag. ändras bestämmelserna för gymnasieskolan så att eleverna får ökad valfrihet. Detta innebär bland annat att eleverna har rätt att söka ett nationellt gymnasieprogram i en annan kommun även om hemkommunen erbjuder programmet. Kommentar Beslutet om fritt gymnasieval revs upp av regeringen sent hösten. Det fria valet införs i stället från och med Inriktningsmål Kultur- och utbildningsnämnden har under som mål att aktivt bidra till det gemensamma kommunala målet att öka Melleruds befolkning genom att inom de givna ekonomiska ramarna bedriva en verksamhet som möter de krav som finns i lagstiftningen, samt så långt möjligt de förväntningar som finns hos kommunens invånare, erbjuda förskoleverksamhet, skola och utbildning av god kvalitet, samtliga nämndens enheter och verksamheter aktivt arbetar för utveckla samverkan, både mellan nämndens verksamheter och enheter, och med andra kommunala, landstingskommunala och fristående verksamheter, aktivt arbeta med att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt inom samtliga nämndens verksamheter, samt erbjuda ett rikt och mångsidigt kulturliv. Prestationsmål Det övergripande prestationsmålet för utbildningsverksamheten inom KUNs 39

43 Årsredovisning Kultur- och utbildningsnämnden ansvarsområde är att under höja kunskapsnivån i samtliga åldersgrupper i samtliga skolformer jämfört med motsvarande åldersgrupp. Förbättra nämndens uppföljning av verksamheten genom att utarbeta metoder för att - följa elevgruppers samlade läsutveckling, - följa utvecklingen av samverkan och effekterna av den mellan enheter och verksamheter inom och utanför nämndens verksamhetsområde, samt - bedöma elevers inflytande över sin skolvardag. Möjligheterna för barn, ungdomar och vuxna med invandrarbakgrund att på samma villkor som andra delta i nämndens verksamheter ska öka. Måluppfyllelse Personaltätheten har höjts i både förskola och grundskola. Kommunen har under två år deltagit i ett Nutekprojekt om entreprenöriellt förhållningssätt i skolan. I slutrapporten anges att måluppfyllelsen i Melleruds del av projektet är god vad det beträffar fem av de sju uppsatta kommunala målen. Samverkan mellan utbildning och kulturverksamhet inom nämndens ansvarsområde har utvecklats. Nämnden har under tagit beslut om en handlingsplan för elevers läsutveckling, som på sikt ska leda till förbättrade möjligheter att följa upp elevernas framsteg. Nämnden genomför varje år elevhearingar för att skapa direkt kommunikation mellan politiker och elevråd. Arbetet med att utveckla undervisningen i svenska som andraspråk har fortsatt. Analys Nämnden har under året i varje prognos pekat på ett befarat underskott. Detta vändes mot slutet till ett överskott på 574 tkr. Av detta härrör 180 tkr från Kulturbruket på Dal, som enligt sin arbetsordning har rätt att ta med över- och underskott till kommande år. Det egentliga överskottet är därför 391 tkr, motsvarande ca 0,2 % av nämndens nettobudget. Det finns flera orsaker till att prognoserna inte slog in. Den huvudsakliga är en hög ekonomisk medvetenhet bland samtliga chefer inom förvaltningen. Det har också spelat in att vi sent under hösten fick ett icke budgeterat statsbidrag på 188 tkr för extra insatser inom vuxenutbildningen under, att vi fick högre interkommunala intäkter för barn i förskola och grundskola än beräknat, och betalade lägre interkommunala ersättning för förskola, grundskola och särskola än budgeterat. Under hela året har vi fått signaler från främst förskolan, grundskolan och fritidshemmen om att de ekonomiska resurserna till personal är alltför snäva, och att den låga personaltätheten innebär hög arbetsbelastning och stor press på personalen. Förskoleverksamhet Verksamhetsbeskrivning I enlighet med skollagen erbjuds förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år enligt följande: I den utsträckning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas arbete och/eller studier. 15 timmar per vecka för barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa. 15 timmar per vecka, 35 veckor per år, så kallad allmän förskola, avgiftsfritt för alla barn från och med höstterminen det år de fyller fyra år. Med undantag för allmän förskola betalar föräldrarna avgift enligt särskild bestämmelse. Förskoleverksamhet bedrivs på fem förskolor, med preliminärt 14 avdelningar med varierande bemanning, och i 13 familjedaghem (dagbarnvårdare), varav tre i Åsebroområdet och tio i centrala Mellerud. Dessutom bedrivs allmän förskola på Österrådagatan. Verksamhetsförändringar Inga förändringar är planerade. Antalet barn i förskoleåldern minskar något under, men nyttjandegraden ökar fortfarande, varför antalet barn i förskoleverksamhet förväntas förbli konstant. Förskoleverksamhet, förskola Budget Antal inskrivna barn Antal inskrivna allm fsk Antal avdelningar Kostnad per inskrivet barn och år tkr Budget Bruttokostnad 72,9 75,0 76,4 Personal 54,1 62,7 67,4 Nettokostnad 55,2 59,4 64,4 Avgiftsfinansieringsgrad 8,4% 8,0% 8,2% 40

44 Kultur- och utbildningsnämnden Årsredovisning Förskoleverksamhet, familjedaghem Budget Antal inskrivna barn Antal familjedaghem Kostnad per inskrivet barn och år tkr Budget Bruttokostnad 69,7 73,6 75,2 Personal 69,2 72,7 74,6 Nettokostnad 52,3 58,2 58,0 Fritidshem Budget Antal inskrivna barn Kostnad per inskrivet barn och år tkr Budget Bruttokostnad 22,0 22,1 20,5 Personal 19,6 19,8 18,2 Nettokostnad 14,4 16,3 12,8 Inriktningsmål Att bedriva en förskoleverksamhet som lever upp till de mål och riktlinjer som anges i Läroplan för Förskolan (Lpfö 98) och riksdagsbeslutet om kvalitet i förskolan. Att erbjuda full behovstäckning inom förskoleverksamheten. Förskolan ska ha en god beredskap för att ta emot barn i behov av särskilt stöd Andelen förskollärare i förskolan ska öka. Prestationsmål Alla barn ska erbjudas plats inom stipulerad tid. Öka förskolornas beredskap för att ta emot barn i behov av särskilt stöd. Införa Brukarråd på samtliga förskolor i enlighet med riksdagsbeslutet om kvalitet i förskolan. Möjliggöra för barn på förskolorna att få använda datorer i verksamheten. Öka den pedagogiska samverkan med förskoleklass/grundskola. Hitta en långsiktig lokallösning för förskoleverksamheten i centrala Mellerud. Andelen förskollärare i förskolan ska öka. Utöver detta formulerar varje förskola inför varje läsår en arbetsplan med ytterligare några lokala utvecklingsmål. Måluppfyllelse Kommunen har erbjudit plats i förskoleverksamhet inom stipulerad tid. Andelen förskollärare i förskolan, räknat på antalet anställda oavsett anställningsgrad, sjönk mellan juni och juni från 50 % till 42 %. En viss återhämtning har skett under hösten. Vid utgången av hade samtliga förskolor någon form av brukarråd. Samtliga förskolor har fått tillgång till datorer. Det är dock bara på enstaka skolor barnen har möjlighet att nyttja dem. Samverkan mellan förskolan och grundskolan har utvecklats, framför allt vad det beträffar informationsöverlämning vid skolstarten. Under hösten har personaltätheten på förskolorna ökat marginellt, både genom en blygsam utökning av antalet tjänster och en minskning av antalet inskrivna barn. Analys För att kunna erbjuda plats inom stipulerad tid satte nämnden under våren in extra resurser i centrala Mellerud i form av tillfälliga familjedaghem. Samtliga tjänster inom förskolan annonseras som förskollärare. Det har dock blivit svårare att rekrytera förskollärare. På nationell nivå råder brist på yrkesgruppen, en brist som enligt prognoserna kommer att förvärras de närmaste åren. Kommunen har deltagit i diskussioner med Högskolan Väst om möjligheten att ordna utbildning så att barnskötare kan vidareutbildas till förskollärare. Den första utbildningsomgången startar under våren Förskolan visar underskott 345 tkr. Detta har flera orsaker: De extra insatserna under våren, högre löneutveckling för barnskötarna än budgeterat, mindre intäkter i form av avgifter än beräknat samt ett icke effektuerat sparbeting på en av förskolorna. Familjedaghemmen har gått + 94 tkr beroende på högre avgiftsintäkter än budgeterat på grund av högre beläggning. Obligatoriska skolformer inklusive skolbarnsomsorg och förskoleklass Verksamhetsbeskrivning I enlighet med skollagen erbjuds förskoleklass från och med höstterminen det år barnet fyller 6 år samt nioårig grundskola för alla barn i ålder 7-16 år. Barn som tillhör särskolans personkrets erbjuds skolgång inom särskolan. Kommunen har sex grundskolor, en med skolår 1-5, fyra med skolår 1-7 samt en med skolår 8-9. Förskoleklasserna är integrerade i 1-5/7-skolorna. Särskola finns på Nordalsskolan (skolår 1-7) samt på Rådaskolan (skolår 8-10). Elever i behov av träningsskola går i andra kommuner, främst i Åmål. Förvaltningen har ett centralt stödteam för att stödja enheterna i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I teamet ingår 50 % särskolesamordnare, 75 % skolpsykolog, % specialpedagog, 100 % pedagog med social 41

45 Årsredovisning Kultur- och utbildningsnämnden inriktning samt 2 * 100 % skolsköterska. Utöver detta finns specialpedagoger på de flesta enheter samt elevassistenter och resurspedagoger för barn i behov av särskilt stöd. Skolbarnsomsorgen erbjuder omsorg för barn i åldern 6-12 år på lov och utanför ordinarie skoltider utifrån de behov som uppstår på grund av vårdnadshavares arbete och/eller studier. Föräldrarna betalar avgift. Verksamheten bedrivs i huvudsak i form av fritidshem. Fritidshem finns på samtliga grundskolor utom Rådaskolan. På Rådaskolan erbjuds förlängd skolbarnsomsorg för särskoleelever, För transporter av skoleleverna finns avtal med Buss i Väst AB. Detta avtal löper ut, men det finns möjlighet att utnyttja två optionsår. Verksamhetsförändringar Elevantalet i förskoleklass och grundskola sjunker under de närmaste åren. Höstterminen 2005 gick elever i förskoleklass och grundskola. Höstterminen är det beräknade elevantalet och höstterminen beräknas det ha sjunkit till Med oförändrad lärartäthet minskar antalet lärartjänster i skolan. Inriktningsmål Att bedriva en verksamhet som lever upp till de mål och riktlinjer som anges i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Alla elever ska ges möjligheter att nå kunskapsmålen i samtliga kursplaneämnen i grundskolan. Alla elever i största möjliga mån med extra stöd ska kunna gå i sin vanliga klass. Att erbjuda full behovstäckning inom skolbarnsomsorgen. Prestationsmål En större andel av eleverna ska fungera i det sociala sammanhang som gruppen/klassen utgör. Under året ta beslut om organisation av förskoleklass och grundskola från år 2009 och framåt. Arbetsformer som grundar sig i ett entreprenöriellt förhållningssätt ska få större utrymme i skolan. Öka den pedagogiska samverkan med förskolan. Utöver detta formulerar varje grundskola och varje fritidshem inför varje läsår en arbetsplan med ytterligare några lokala utvecklingsmål. Måluppfyllelse Resultat på nationella prov Skolår 5 Andel som enligt proven har nått målen inom ämnet Svenska 81 % (Riksgenomsnitt : 71 %) Matematik 81 % (72 %) Engelska 84 % (85%) Jämförelse med ej möjlig då annan bedömningsskala användes det året. Skolår 9 Andel som enligt proven nått minst godkänt i ämnet Ämne 2005 Riksgenomsnitt Svenska 91 % 97 % * 100 % * 96 % Matematik 92 % 90 % ** 80 % ** 84 % Engelska 95 % 94 % *** 93 % *** 96 % * 5 respektive 2 % deltog ej i samtliga prov och finns därför inte redovisade. ** 10 respektive 5 % deltog ej i samtliga prov och finns därför inte redovisade. *** 6 respektive 5 % deltog ej i samtliga prov och finns därför inte redovisade. Betygsresultat Skolår Riks Meritvärde * 12,04 11,89 12,03 12,93 Betyg i samtliga ämnen 76,6 % 75,5 % 76,7 % 76,1 % Behörig att söka gymnasiet 89,7 % 90,6 % 91,1 % 89,2 % Förskoleklass grundskola och stödinsatser tkr Budget Intäkter Kommunbidrag Kostnader Resultat Grundskola Antal Budget Grundskole elever Kostnad per inskrivet barn och år tkr Budget Bruttokostnad Pedagogisk och elevsocial verksamhet Kostnad/elev Kr Budget Undervisning Stödinsatser Elevvård Syv Läromedel, utrustn Övriga kostnader Summa Lokalkostnader/elev Kr Lokaler Lokalvård Vaktmästeri Summa Övriga kostnader/elev Kr Skolskjutsar Skolmåltider Summa

46 Kultur- och utbildningsnämnden Årsredovisning * Genomsnittsbetyg. MVG = 20, VG = 15, G = 10, streck = 0 Övriga resultat Nämnden har tagit beslut om ny placering av skolår 7 från och med höstterminen I skolår 1-7 finns det bara någon enstaka elev som inte i huvudsak får sin undervisning inom klassens ram. Rådaskolan hade under vårterminen tio elever som under perioder i huvudsak gick utanför den egna klassen. Motsvarande siffra för var 17 elever. Det ovan nämnda Nutekprojektet har inneburit att entreprenöriella aktiviteter blivit vanligare i klasserna. Under hösten har personaltätheten i grundskolan höjts till 7,7 lärare/elever. Riksgenomsnittet är 8,3. Personaltätheten på fritidshemmen har minskat eftersom antalet barn har ökat utan att fritidshemmen har fått mer personalresurs. Analys Skolverket påpekade i samband med sin inspektion av Melleruds skolor att resultaten i skolår 5 inte var tillfredsställande. Detta utifrån att vi då använde en annan bedömningsskala för de nationella proven, där vi för vissa elever angav på god väg att nå målen. Den provgenomgång som genomfördes våren visar att Melleruds femteklassare ligger över riksgenomsnittet i två av tre ämnen och i princip på genomsnittet i det tredje. När det gäller resultaten i skolår 9 är de motsägelsefulla. Vi lyckas bättre än riket i genomsnitt med att få våra elever behöriga att söka gymnasieskolans nationella program, däremot har vi ett lägre betygsgenomsnitt. Detta beror främst på att vi har en lägre andel med riktigt höga betyg. Skolforskningen visar att det finns ett klart positivt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevers betyg, och den låga utbildningsnivån i Melleruds kommun totalt kan påverka betygsresultaten i våra grundskolor. Grundskolan visar ett resultat på Personalkostnaderna överstiger det budgeterade, men detta kompenseras av att vi ligger plus på interkommunala ersättningar. Den egentliga orsaken till överskottet är att det på grundskolans budget legat en reservpott på 470 tkr, den del av förra årets överskott, som inte har behövt tas i bruk. Frivilliga skolformer Verksamhetsbeskrivning Analystal Externa gymnasieskolan Budget Antal Antal elever externa gymnasieskolan tkr Budget Bruttokostnad Därav IKE Därav resor Därav inack.tillägg IKE/elev Ungdomsgymnasium Kommunen bedriver egen gymnasieskola på Dahlstiernska gymnasiet. På skolan erbjuds följande nationella program: Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet med inriktningarna dans och musik, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetarprogrammet och Teknikprogrammet. Dessutom finns det individuella programmet och lärlingsprogrammet. I samarbete med Socialnämnden bedrivs verksamhet för elever med stort socialt stödbehov, Passagen. För övriga nationella program köps platser i andra kommuner. Melleruds kommun har samarbetsavtal Fyrbodals gymnasieskola. För de nationella program och inriktningar som inte erbjuds av Mellerud eller kommunerna i Fyrbodal betalar kommunen elevernas studier hos andra utbildningsanordnare. För särgymnasieelever köper Mellerud platser från flera olika utbildningsanordnare, främst Dals-Ed, Nuntorp, Vänersborg och Trollhättan. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen innefattar Utbildning på grundskolenivå för vuxna Utbildning på gymnasienivå för vuxna Svenska för invandrare Särskola för vuxenstuderande Uppdragsutbildning Stöd till studerande på utlokaliserade högskolekurser Utbildningsdelen bedrivs till stor del i egen regi, men även genom 43

47 Årsredovisning Kultur- och utbildningsnämnden samverkan mellan Dalslandskommunerna (det så kallade Dalslandsvis), inköp av tillfälligt efterfrågad kompetens samt i mindre utsträckning genom köp av utbildningsplatser i andra kommuner utanför Dalsland. Verksamhetsförändringar Antalet ungdomar i gymnasieålder (16-19 år) ökar de närmaste åren. Från 398 vårterminen till 427 vårterminen och 467 höstterminen. Ökningen kommer att fortsätta även Det innebär att kostnaderna för ungdomsgymnasiet kommer att stiga de närmaste åren. En större förändring av de statliga reglerna för gymnasieskolan genomförs. En särskild vuxenutbildningslag införs från och med. Bestämmelserna kring SärVux ändras redan i juli. Kommentar Vare sig de större förändringarna av gymnasieskolan eller den nya vuxenutbildningslagen genomfördes under. Inriktningsmål Hela området Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen i Mellerud ska erbjuda utbildningar som lever upp till de mål och riktlinjer som anges i Läroplan för det frivilliga skolväsendet (Lpfö 98). Ungdomsgymnasiet Ungdomar i Mellerud ska ha möjlighet att söka samtliga nationella program och inriktningar. Dahlstiernska gymnasiet ska ses som ett naturligt förstahandsval för de Mellerudselever som står i färd att påbörja sin gymnasieutbildning. Dahlstiernska gymnasiet ska ha ett aktivt samarbete med andra gymnasieskolor inom Fyrbodals gymnasieskola. Vuxenutbildningen Pedagogik och arbetsformer inom vuxenutbildningen i Mellerud ska möta individernas föränderliga och ökande behov av livslångt lärande i vårt kunskapsbaserade samhälle. Vuxenutbildningen i Mellerud ska vara den givna mötesplatsen, mäklaren och motor för det livslånga lärandet i kommunen. Vuxenutbildningen i Mellerud ska initiera, mäkla och stödja kompetensutveckling/ uppdragsutbildning bland såväl företag och förvaltning Vuxenutbildningen i Mellerud ska i enlighet med visionen i Process Dalsland och i samverkan med övriga Dalslandskommuner öka intresset för att delta i högskolestudier. Analystal Dahlstiernska gymnasiet Antal Budget Elever nat.program IV program tkr Bruttokostnad Bruttokostnad exkl adm Kostnad/elev Kr Undervisning Läromedel Lokaler Kost Övriga kostnader Administration Bruttokostnad/elev Prestationsmål Antalet elever från andra kommuner än Mellerud som väljer Dahlstiernska gymnasiet som utbildningsplats ska öka. Dahlstiernska gymnasiet ska etablera långsiktiga kontakter med närbelägna högskolor. Lösa vuxenutbildningens lokalsituation långsiktigt. Vuxenutbildningens kontakter med näringslivet i Mellerud ska öka. Andelen yrkesutbildningar och yrkesinriktade kurser inom vuxenutbildningen ska öka. Andelen män i vuxenutbildningen ska öka. Utöver detta formulerar Dahlstiernska gymnasiet och Lär- och utvecklingscentrum inför varje läsår en arbetsplan med ytterligare några lokala utvecklingsmål. 44

48 Kultur- och utbildningsnämnden Årsredovisning Måluppfyllelse Betygsresultat Betyg gymnasieskolans avgångselever Samlat betygsdokument * 34 % 29 % Reducerat slutbetyg 2 % 0 % Fullständigt slutbetyg ** 20 % 14 % Utökat slutbetyg 44 % 57 % Fullständigt slutbetyg ges till elever med minst godkänt på kurser med sammanlagt gymnasiepoäng. En fullständig gymnasieutbildning omfattar poäng. Utökat slutbetyg ges till elever som läst mer än poäng. Slutbetyg - gymnasieskolan, fördelning av antal betyg som satts på respektive betygssteg. IG G VG MVG 6 % 26 % 39 % 29 % 5 % 31 % 39 % 25 % Betyg vuxenutbildningens gymnasiala del IG G VG MVG Studieavbrott 5 % 24 % 25 % 25 % 21 % 2 % 27 % 31 % 30 % 10 % Övriga resultat Antalet elever från andra som påbörjade sina studier på Dahlstiernska gymnasiet var konstant gentemot. Däremot fick vi en svacka när det gäller Mellerudselever. Utifrån detta har skolan under hösten sett över sina informationsrutiner och sitt arbete gentemot blivande elever. Skolan har förberett sig för det frisök som införs hösten Vuxenutbildningen har utvecklat sin efterfrågansstyrning. Man har ett fungerande samarbete med MellerudsNavet. Det finns ännu ingen långsiktig lösning på vuxenutbildningens lokalproblem. Samtal om tänkbara lösningar har inletts med Mellbo. Andelen yrkesinriktade kurser och andelen män i utbildningen har ökat något. Analys Ungdomsgymnasiet visar mycket goda studieresultat. Trots detta sjönk antalet sökande inför hösten. En anledning är att Dahlstiernska gymnasiet i första hand erbjuder studieförberedande utbildningar, medan Melleruds ungdomar i stor utsträckning söker yrkesutbildningar. Gymnasiet har mött detta med Lärlingsutbildningen, som har blivit mycket efterfrågad, och där vi också har ett antal elever från Dals-Ed. Under hösten har beslut tagits om en ny utbildning, Dahlstiernska programmet, där eleverna får en individuellt upplagd utbildning som kan riktas mot olika yrken. Programmet införs hösten Vuxenutbildningen ligger kostnadsmässigt mycket lågt, men utnyttjar sina resurser optimalt. Under året har det skett en fördubbling av antalet studerande på svenska för invandrare. Detta beror främst på kommunens ökade flyktingmottagning. Gymnasiet ekonomiska resultat är tkr. Hela underskottet är att hänföra till interkommunala ersättningar, både minskade intäkter och jämfört med budget kraftigt utökade kostnader. Det senare på grund av färre sökande hösten. I underskottet ligger också ökade rese- och inackorderingskostnader för externa elever. Dahlstiernska gymnasiet visade + 5 tkr. Vuxenutbildningen sammantaget visar tkr. 188 tkr beror på det ovan nämnda extra statsbidraget. 45

49 Årsredovisning Kultur- och utbildningsnämnden Kulturverksamhet Verksamhetsbeskrivning Bibliotekslagen och våra egna mål slår fast att alla kommuninnevånare och besökare ska ha tillgång till ett bibliotek för att kunna ta del av litteratur, tidningar, tidskrifter och media i annan form samt information och kulturell verksamhet. Biblioteksverksamhet bedrivs vid biblioteket i Mellerud. Biblioteket har öppet 41 timmar per vecka. Bokutlåning sker även genom lanthandeln i Grinstad samt föreningen Bolstads prästgårds vänner. På biblioteket anordnas utställningar och biblioteket har ansvar för kommunens konst- och filmsamlingar. Både vad det beträffar biblioteksverksamhet och kulturarrangemang finns ett fungerande samarbete med grundskolan. Samtliga grundskolor har skolbibliotek. Musikskolan bedriver följande verksamhet: Individuell undervisning i instrument och sång, dans- och ensembleverksamhet, klassundervisning inom grundskolan och medverkan inom det estetiska programmet och det individuella valet på gymnasieskolan. Musikskolan samarbetar med musikskolorna i övriga Dalsland. Kulturbruket invigdes hösten Ansvarig för programverksamheten är Kulturbruksstyrelsen, ett självstyrelseorgan. Kulturbruksstyrelsen har som uppgift att marknadsföra Kulturbruket, samordna aktiviteterna samt genom egna insatser komplettera programutbudet. För programverksamheten har Kulturbruksstyrelsen bidrag från Västra Götalandsregionen. Det finns ett etablerat samarbete med Konserthuset i Vara, vilket innebär regelbundna framträdanden i Mellerud av de ensembler som har sin bas där. Verksamhetsförändringar Under tas beslut om en biblioteksplan för kommunen, en plan som gäller fullt ut från. Inriktningsmål Ge Mellerudsbor tillgång till ett högklassigt mediabestånd. Erbjuda ungdomar goda möjligheter att lära sig spela instrument samt delta i ensemblespel. Erbjuda Mellerudsborna ett brett och högkvalitativt kulturutbud. Att etablera Kulturbruket som en regional angelägenhet och en naturlig besökspunkt för kulturintresserade i Dalsland med omnejd. Biblioteket tkr Bok Bud Bok Intäkter Kommun bidrag Kostnader Resultat Medielån / tusen inv 66,2 65,8 Besök/ tusen inv 92,7 91,0 Arrangemang tkr Musikskolan Bok Bud Bok Intäkter Kommunbidrag Kostnader Resultat Prestationsmål Genom samverkan erbjuda bokutlåning på ytterligare en tätort i Melleruds kommun. Vända trenden med nedåtgående besökssiffror på biblioteket. Upprätta ett register över verksamma kulturutövare och tillgängliga kulturresurser i Melleruds kommun. Det ska anordnas fler offentliga musikframträdanden på olika scener i Mellerud med solister och mindre ensembler från musikskolan. Andelen lokala evenemang på Kulturbruket ska öka. Förbättra uppföljningen av var publiken på Kulturbruket kommer från. Öka det genomsnittliga antalet besökare på Kulturbrukets arrangemang. Måluppfyllelse Genom utökad samverkan inom Dalsland och regionen har bredden och volymen på det mediabestånd Mellerudsborna kan utnyttja ökat. Många inköp till biblioteket sker efter önskemål från brukarna. Sonderingar har genomförts angående bokutlåning i ytterligare en tätort. Verksamheten beräknas starta under våren Besöksantalet på biblioteket har minskat något. Undantar man det stora antal som kom till biblioteket under hösten i samband med valet, där biblioteket var lokal för förtidsröstning, har antalet besökare ökat. Kulturbruket på Dal har under ytterligare markerat sin ställning som en regional kulturaktör. Man har erbjudit ett stort och allsidigt utbud. Kulturbruket har påbörjat arbetet med ett register utöver kulturutövare och kulturresurser. Musikskolan har breddat sin utåtriktade verksamhet. Antalet musikevenemang har ökat, likaså antalet scener man framträtt på. 46

50 Kultur- och utbildningsnämnden Årsredovisning Kulturbruket har ökat andelen arrangemang med lokala inslag. Under hösten hade cirka 50 % av de föreställningar som gavs lokala inslag. Man har under året genomfört publikundersökningar. Enligt genomförda enkäter kommer cirka 70 % av besökarna från Melleruds kommun. Kulturbruket hade under totalt besökare, mot under. Genomsnittsantalet per evenemang sjönk från 158 till 133. Analys De jämförelser som gjorts i pressen visar att Mellerud per invånare satsar relativt lite på kultur. Trots det har vi en stor verksamhet, vilket tyder på att invånarna här får stor valuta för satsade medel. Biblioteket har ökat sitt nettobesöksantal. Detsamma kan sägas om Kulturbrukets siffror. anordnades en tvådagars pedagogisk mässa som drog cirka 1000 besökare. Räknar man bort denna höjdes antalet besökare. Minskningen i antalet genomsnittsbesökare beror bland annat på att man under satsat på flera smala arrangemang. Fördröjningen av kulturregistret beror till stor del på att tjänsten som kulturoch fritidsutvecklare, som ligger under kommunstyrelsen, inte tillsats. Resultatet från besöksenkäterna är inte helt rättvisande. Det är få som har fyllt i de framlagda enkäterna. Biblioteket visar ett nollresultat för. Musikskolan går + 2 tkr, bland annat på grund en ej vikarietäckt partiell tjänstledighet. Verksamheten har haft kraftigt utökade intäkter. Ökningen har använts för investeringar i utrustning. Kulturbruket visar tkr. Det beror främst på extra projektmedel från Västra Götaland och högre biljettintäkter än budgeterat. 47

51 Årsredovisning Socialnämnden Socialnämnden Ordf: Daniel Jensen Belopp i tkr Budget Avvikelse Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Periodens resultat Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden med sju ledamöter har ansvarat för socialtjänstens politiska ledning. Nämnden har sammanträtt cirka en gång per månad och har sett till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag och förordning, som gäller för socialtjänsten samt bestämmelser i reglementet för socialnämnden. Socialnämnden har till fullmäktige rapporterat hur verksamheten utvecklats och hur den ekonomiska ställningen varit under budgetåret. Med ändring i socialtjänstlagen från den 1 juli skall socialnämnden en gång per kvartal redovisa för länsstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige de biståndsbeslut som inte verkställts inom tre månader. Alla beslut har kunnat verkställas. Socialnämnden har varit administrativt ansvarig för kommunens samrådsorgan Kommunala pensionärsrådet/kpr/ och Kommunala handikapprådet/khr/. Socialt utskott med tre ledamöter har sammanträtt cirka en gång per månad och beslutat i individärenden enligt delegationsförordning. Socialchefen har varit socialnämndens ledande tjänsteman och har haft det yttersta ansvaret för att verkställa nämndens beslut. Verksamhetsförändringar Inom socialtjänsten har under flera pågått strukturförändringar. Fler har erbjudits insatser i ordinärt boende i stället för i de särskilda boendeformer som socialnämnden ansvarar för. Antalet äldre som behöver insatser har ökat under jämfört med tidigare år. För att tillgodose behoven inom angiven ram krävs ytterligare omfattande rationaliseringar av organisationen. Antalet budgeterade platser i särskilda boendeformer har minskat med 49 platser mellan åren 2002 och, en minskning med 22 %. För närvarande februari används cirka sex platser utöver budgeterade för att tillgodose behoven och för att säkra att den enskilde får god vård. Det kommer att bli fler personer med demens i kommunen, varför insatserna för dessa behöver utökas, dels i form av platser i särskilda boenden, dels i form av stöd till anhöriga bland annat med tillgång till korttidsplatser för avlösning. En tjänst som sjuksköterska med särskild demenskompetens har tillkommit i samverkan med primärvården. Länsstyrelsen har avslutat tillsynen efter svar från socialnämnden vad gäller sociala insatser i de särskilda boendena, tillskapande av enkelrum för permanentboende vid Bergs samt genomförda personalförstärkningar. Socialnämnden har också redovisat planerna på att öka antalet platser för personer med demens. Under året har tillfälliga personalförstärkningar genomförts vid Fagerlidshemmet och Skållerudshemmet, vars kostnader finns med i budget för Även vid andra boenden har bemanningen temporärt förstärkts för vid ökat vårdbehov och överbeläggningar för att 48

52 Socialnämnden Årsredovisning säkra den enskildes rätt till god och säker vård samt arbetsgivarens skyldighet att säkerställa arbetsmiljön. Antalet anmälningar om barn som far illa har legat kvar på en mycket hög nivå jämfört med likartade kommuner. Individ- och familjeomsorgen har fortsatt att utveckla den uppsökande verksamheten med insatser på hemmaplan för att förebygga mer omfattande ingripanden. Samarbetet mellan olika myndigheter har varit påtaglig för klara enskildas behov. Bland annat inom samverkan Utveckling Socialtjänst Dalsland USD, har olika projekt genomförts för att utveckla kompetens, stärka delaktigheten och kostnadseffektivisera verksamheterna. Inriktningsmål - förvaltningsnivå Mellerud ska vara ett samhälle med positiv gemenskap och social sammanhållning, öppenhet och mångfald, samt trygghet. Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans innevarande generation betalar sina kostnader. Andelen högskoleutbildade anställda ska öka. Socialtjänsten ska vila på demokratins och solidaritetens grund och främja människornas sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar. Vägledande principer är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet. Insatserna inom vård och omsorg skall för den enskilde ge förutsättningar för trygghet, delaktighet och självständighet. Socialtjänsten ska aktivt bidra till det gemensamma kommunala målet att öka Melleruds befolkning. Mellerud ska ha en positiv utveckling, som gör att en större andel människor stannar kvar i eller återgår till arbetslivet och klarar sin egen försörjning under en längre del av livet. Måluppfyllelse förvaltningsnivå Socialtjänsten har arbetat utifrån inriktningsmålen för att tillförsäkra den enskilde de insatser som han varit berättigad till. I de fall den enskilde överklagat ett biståndsbeslut, har det prövats av högre instans. I ett fall har beslutet ändrats. Regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd. Målet är ännu inte avgjort. Socialnämnden har arbetat med att effektivisera verksamheterna för att därmed kunna reducera kostnadsutvecklingen och bidra till att balansera intäkter/kostnader. Inom gruppen verksamhetsledare har tillkommit en högskoleutbildad. Vidare har enheten Stöd och service förstärkts med en socialpedagog. Prestationsmål /måluppfyllelse Som ett led för att öka kompetensen hos personalen upprättas en kompetensutvecklingsplan för samtliga yrkeskategorier. Inventering och planarbete pågår med samverkan med USD och slutförs under För säkra en rimlig resursfördelning mellan enheterna utarbetas ett resursfördelningssystem, vari ingår vårdbehovsmätningar, för särskilda boendeformer och hemvårdsinsatser. Mätinstrumentet har under året utvecklats och validerats. Mätningar har skett två gånger per månad och fortsätter under 2008 vilket ger stöd för personaldimensionering. För att säkra en förbättrad arbetsmiljö upprättas en handlingsplan med särskild riskbedömning avseende arbete i den enskildes hem samt vid arbete i samband med transporter. Arbetet har slutförts. Ledningsorganisationen inom vård och omsorg utreds vad gäller inrättande av tjänst som vård- och omsorgschef. Vidare utreds uppdrag för enhetschefer och verksamhetsledare samt deras placering. Efter slutförd konsultrapport har socialnämnden uppdragit åt socialchefen att i samverkan med andra fortsätta utvecklingsarbetet med 49

53 Årsredovisning Socialnämnden ledningsorganisationen under Hälso- och sjukvårdens framtida organisation, framförallt avseende användningen av sjuksköterskeresursen ses över. Arbete pågår inom ramen för USD samt översynen av ledningsorganisationen under Utvärderingsmodeller för verksamheten utreds. Modell för kostnadsfördelning Kostnad per brukare har använts i slutet av. Utvärdering sker under våren En brukarenkät kommer att användas under För att tillgodose behovet av information om vad enheterna kan erbjuda för insatser uppdateras informationsfolder för samtliga enheter. Uppdaterad folder framtagen under våren. För att säkra framtida rekrytering av ungdomar till socialtjänsten ska antalet praktikplatser öka. Arbetet har påbörjats och finns också som särskilt prestationsmål för För att säkra kvaliteten i innehåll och form av måltider utarbetas en måltidsordning för varje kommunalt boende. Innehållet i pärmen Ätglädje tillämpas i de särskilda boendena. Analys Det överskuggande arbetet under, liksom under flera år tidigare, har varit att rationalisera och finna mer kostnadseffektiva lösningar för att ge insatser. Det har minskat befarat budgetöverskridande. Dock har det i vissa fall medfört anmärkningar och påtalande om brister i arbetsmiljön både från anställda, arbetsmiljöverket och enskilda. Flertalet av dessa brister har efterhand kunnat avhjälpas. Även om antalet 65 år och äldre ökat med tre personer jämfört med december så har många fler äldre och även yngre krävt omfattande insatser från socialtjänsten under. Det har också skett en förskjutning inom åldersgruppen 80 år och äldre. Kortare vårdtider vid sjukhus har dessutom medfört att kommunens insatser tagits i anspråk tidigare och med en ökad dimensionering. Inom hemvården har antalet per månad som erhållit insatser ökat med 25 personer jämfört med budget och inom hemsjukvården har antalet inskrivna per månad ökat med 18 personer. Sjukfrånvaron har i genomsnitt legat på drygt timmar per månad vilket motsvarar cirka 40 årsarbetare. Trots insatser på de olika arbetsplatserna för att förebygga sjukdom är den stora orsaken till korta och långa sjukskrivningar det ansträngande och stressande arbetet. Det framgår även tydligt av svaren i den medarbetarenkät som genomfördes i slutet av. Individ- och familjeomsorg Verksamhetsbeskrivning I Individ- och familjeomsorgens verksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på: Ekonomiskt bistånd Insatser för unga Medling Insatser för vuxna missbrukare Familjerätt Förebyggande verksamhet Konsumentrådgivning Skuldsanering Familjerådgivning (som fristående verksamhet) Handläggning av ärenden enligt alkohollagen Tillsyn av försäljning enligt tobakslagen Stöd till föreningar 50

54 Socialnämnden Årsredovisning Inriktningsmål Socialtjänsten ska aktivt verka för att människor stimuleras att i sitt vardags- och arbetsliv ta socialt ansvar för att förebygga och bryta isolering, passivitet och missbruk. Socialtjänsten ska främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Barnets bästa ska sättas i centrum vid alla åtgärder som rör barn. Insatserna ska inriktas mot att stödja och utveckla vuxna i deras roll som förälder. Individ- och familjeomsorg Bok Insatser för missbrukare Verksamhetsmått Vårddagar. i hem för vård el. boende Bud Bok Per person Antal personer Särsk. insatser inom barn- och ungdomsvården Verksamhetsmått Vårddagar i hem för vård eller boende Antal unga Antal dagar i HVB per barn/ungdom Vårddagar i familjehem Antal unga Antal dagar per barn/ungdom Antal unga med stöd av kontaktperson/ kontaktfamilj Inkomna anmälningar, unga som far illa Pågående utredningar Familjerätt Verksamhetsmått Faderskapsärenden Yttranden gällande vårdnad och umgänge Samarbetssamtal 4 18 Prestationsmål budget Förutsättningar för samordnade insatser till föräldrar med förskolebarn utreds. I varje individärende som rör unga skall redovisas förutsättningar för lokala lösningar på insatser. De skall genomföras för att undanröja behov av placeringar i hem för vård eller boende. IFO skall samverka med KUN för att minska kostnaderna för placering utanför det egna hemmet för elever/unga. Utbildningsdag genomförs för familjehemsföräldrar/kontaktpersoner för att säkerställa kompetensutveckling Möjligheterna till utökad samverkan mellan kommunerna i Dalsland inom individ- och familjeomsorgen utreds. Måluppfyllelse Under har en arbetsgrupp, där personal från individ- och familjeomsorgen deltar, fortsatt sitt arbete för samverkan kring yngre barn och deras familjer. Arbetet pågår och målet är ännu inte uppfyllt. Inför beslut i socialnämnd eller utskott redovisas en omfattande utredning av den unges behov och hur detta bedöms kunna tillgodoses. Placering i hem för vård eller boende är i vissa fall nödvändig åtminstone i ett akut skede. Samverkan med skolan sker bland annat genom samfinansiering av resurser riktade både till enskilda barn och ungdomar samt grupper. Exempel på det senare är verksamheten Passagen inom ramen för det individuella programmet på gymnasieskolan. Socialsekreterare deltar regelbundet i möten tillsammans med de olika skolornas elevvårdsteam. Fältsekreterarna finns mycket ute på skolorna och har även under anordnat flera samtalsgrupper. Individ- och familjeomsorgen medverkar i planeringen av den nya mötesplatsen för unga som startar i Rådahallen under våren Flera utbildningstillfällen för kontaktpersoner och familjehem har anordnats under året. Olika teman och vid några tillfällen externa föreläsare har stått på programmet. Målet har uppfyllts under och kompetensutvecklingen fortlöper. Socialtjänsten har tillsammans med Dals Eds kommun ett jourfamiljehem för akuta placeringar av barn, vilket visat sig vara mycket värdefullt. Under har socialsekreterare från de båda kommunerna deltagit i gemensamt anordnad utbildning i familjeterapi. Representanter för samtliga socialnämnder i Dalsland arbetar med att ta fram vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd. Detta kommer att slutföras under Arbetet pågår och målet är delvis uppfyllt. Analys Socialnämnden ser i sin verksamhet att många familjer och enskilda i Melleruds kommun fortsatt lever i en utsatt social situation där deras egna resurser inte räcker till för att uppnå en skälig levnadsnivå. Behovet av insatser från socialtjänsten har ökat under år, både vad gäller vuxna samt barn och ungdomar. Enskilda med missbruksproblem utreds och stöttas inom ramen för samverkan med kommunens psykiatriska enhet. Vårdkedjeprojektet kring missbruk har fortsatt bedrivits i Mellerud. Under år har fjorton personer till följd av missbruk erhållit vård på hem för vård eller boende under sammanlagt 900 dagar, vilket är cirka 18 % fler dagar än. Andelen kvinnor har ökat kraftigt. Som ett led i arbetet med ökad kvalitet i utredningar har intervjumetoden ASI införts som rutin under. Gentemot budget finns ett överskridande på 235 tkr avseende insatser mot 51

55 Årsredovisning Socialnämnden missbruk. Då ingår dock även flera vuxeninsatser som inte är relaterade till missbruk. Antalet anmälningar om unga som far illa ligger fortsatt på en mycket hög nivå. Under inkom 119 anmälningar rörande sammanlagt 92 barn och ungdomar från myndigheter och privatpersoner, vilket innebär nästan 5 % av alla barn och ungdomar som bor i kommunen. Andelen flickor var betydligt högre än tidigare år. För 27 barn och ungdomar inkom under ansökningar till socialtjänsten om stöd och hjälp i olika former. Behovet av insatser för unga har mot bakgrund av ovanstående varit stort. Huvuddelen av insatserna gavs med stöd av socialtjänstlagen. I ett antal ärenden har dock vården pågått enligt tvångslagen LVU. Åtta barn och ungdomar erhöll bistånd genom vistelse på hem för vård eller boende (hvb) under sammanlagt dagar. Vid årets slut fanns fyra pågående placeringar. Tjugotvå barn och ungdomar erhöll bistånd i form av boende i familjehem under sammanlagt vårddagar. Vid årets slut fanns sjutton pågående familjehemsplaceringar. Vårddagarna på hvb ökade med cirka 12 procent och vårddagar i familjehem med 26 % jämfört med år. Individuellt inriktat bistånd enligt socialtjänstlagen ges också i form av olika stödinsatser. Antalet barn och unga som under året haft bistånd av kontaktperson/familj uppgår till 31. Ytterligare familjer och ungdomar har haft annat stöd. Socialtjänsten har under lämnat nio yttranden till åklagare och domstol rörande ungdomar som begått brott. Medling erbjuds i ärenden där polisen bedömer det lämpligt. Socialtjänsten har under anordnat två föräldrautbildningar med målet att stärka föräldrarnas egna resurser där sex respektive sju deltagare träffades vid sex tillfällen. Sammantaget visar budget för insatser avseende barn och ungdomar smärre underkott med 76 tkr. Socialtjänsten har även under även arbetat med ett antal asylsökande familjer som tillfälligt vistas i Melleruds kommun. Det rör sig om allt ifrån utredningar av barn som far illa till olika stödinsatser. Under år bildades samordningsförbund mellan kommunerna Vänersborg och Mellerud samt regionala och statliga aktörer i syfte att öka enskildas möjlighet till arbete och minskat bidragsberoende. Förbundet skall främst rikta insatserna till ungdomar och personer med utomnordisk bakgrund. Det konkreta arbetet inleddes under. Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd ökade med cirka 5 % jämfört med år och uppgick till knappt tkr brutto. Det totala antalet bidragshushåll var i stort oförändrat medan genomsnittlig bidragstid och bidragsbelopp per hushåll ökade. Jämförelse med är dock svår att göra då personer med uppehållstillstånd numera deltar i introduktionsprogram och får ersättning inom ramen för detta istället för försörjningsstöd. Gentemot budget fanns vid årets slut ett överskott på 62 tkr. Antalet personer som under året haft bistånd genom förmedling av egna medel uppgick oförändrat till 31. Försörjningsstöd Verksamhetsmått Bok Bud Bok Genomsnittligt antal bidragshushåll Bruttokostnad (tkr) Kostnad per hushåll, tkr 24,7 27,0 23,8 Bidragsmånader per hushåll 4,4 5,4 Hushållstyper (%) Ensamstående 53% 58% Ensamstående med barn 25% 19% Samboende med elle utan barn 22% 23% Personer med uppehållstillstånd Bidragsmånader per hushåll 6,3 9,5 Bruttokostnad (i tkr) Antal förmedlingsärenden Av nio besvärsärenden rörande ekonomiskt bistånd som avgjordes av länskammar- och regeringsrätt under ändrades inte socialtjänstens beslut i något fall. Under år fastställde socialnämnden faderskapet till 57 barn, vilket är en kraftig ökning jämfört med föregående år då antalet uppgick till 42. Därutöver har ärenden rörande barns vårdnad, boende och umgänge handlagts på individ- och familjeomsorgen. Det rör sig både om formella yttranden till tingsrätt och ärenden där föräldrar själva kontaktat socialtjänsten för råd och stöd. Flera komplicerade ärenden har varit mycket resurskrävande vad gäller handläggning. Vakanser på socialsekreterare i framförallt barn- och ungdomsgruppen under en stor del av året, medförde stor arbetsbelastning på övriga handläggare. Kommunens medarbetarenkät visar att IFO:s personal, trots detta, ger mycket höga betyg på trivsel och ledarskap samt har en hög grad av engagemang och vilja till utveckling i sitt arbete. Långtidssjukskrivningarna har ökat under vad gäller antalet dagar men är konstant i antal personer. Korttidssjukskrivningar förekom nästan inte alls. I början av utbröt brand vid ingången till socialkontoret och orsakade stora materiella skador. Verksam-heten kunde dock bedrivas i lokalerna under renoveringsarbetet. En person har erkänt och är dömd för att ha anlagt branden. Personen uppger att branden var riktad mot socialtjänsten men inte mot någon enskild personal. Branden och 52

56 Socialnämnden Årsredovisning försäkringskassans flytt från gemensamma lokaler har medfört behov av inventarieanskaffning. Konto för administration uppvisar trots detta ett överskott på 407 tkr gentemot budget, framförallt beroende på personalvakanserna under delar av Vård och omsorg Hemtjänst Verksamhets mått Bok Bud Bok Antal arbetade hemtjänst timmar Antal utförda hemtjänst timmar Andel tid hos vårdtagare 68% 70% 72% Debiterade timmar Jämkning (totalt i kr) Antal hemtjänst mottag Debiterade timmar/månad och mottagare 10,9 Utförda timmar/ månad/ mottag 18,6 18,0 19,8 Bruttokostnad per utförd hemtjänst timme, kr 359 kr 395 kr 341 kr Bruttokostnad per vårdtagare, tkr 80,1 85,2 81,1 Antal matportioner Utförda hemtjänsttimmar är tid hos den enskilde. Fler vårdtagare behöver insatser med dubbel bemanning Tid för leverans av lunchportioner ingår ej. Fr.o.m. omfattar utförda hemtjänsttimmar även städ och ledsagning Hälso- och sjukvård Verksamhetsmått Bok Bud Bok Genomsnittligt antal hjälpmedelsmott. per månad Antal utskrivningsklara Antal inskrivna i hemsjukv. /månad) varav i ordinärt boende Hemsjukvårdstimmar Vård och Omsorg Verksamhetsbeskrivning I Vård- och omsorgsverksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på: Hälso- och sjukvård inom ramen för Ädelreformen Insatser i ordinärt boende i form av hemtjänst och hemsjukvård, Boende i särskilda boendeformer (korttidsvård eller permanentboende), Dagcentral vid Älvan och Karolinen Trygghetstelefon Hemsändning av varor Matdistribution Stöd till närstående Stöd till föreningar Inriktningsmål Socialnämnden ska ge den enskilde vård och omsorg i överensstämmelse med gällande lagstiftning. Verksamheterna ska utformas så att den enskildes, över tid varierande, behov kan tillgodoses. Därvid skall särskilt beaktas de övergripande målen. Riksdagens antagna mål för utformning av äldrepolitiken skall vara inriktning för verksamheten: Äldre skall åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Äldre skall bemötas med respekt. Äldre skall ha tillgång till god vård och omsorg. Prestationsmål / måluppfyllelse Förutsättningar att införa ett arbetssätt som ökar den enskildes valfrihet när det gäller insatstiden i hemtjänsten ( fri tid ) utreds för att möjliggöra en utökad valfrihet för den enskilde. Arbetet inte påbörjas under. Trångboddheten på Bergs minskas för att förbättra boendemiljön. Socialnämnden har beslutat om inriktning att reducera antalet platser på Bergs. Behovet av heminstruktör utreds. Förvaltningen har utrett och redovisat förslag till inrättande av tjänst. För närvarande saknas ekonomiska förutsättningar för denna tjänst. För att ge den enskilde möjlighet till ett aktivt liv med inflytande (önskemål/resurser) tas individuella arbetsplaner för enskilda fram. Arbetet är slutfört och arbetsplaner upprättas kontinuerligt vid nyinflyttningar. För att förbättra vården för personer med demens inrättas en tjänst som demenssjuksköterska under hösten. Tjänsten är tillsatt och finansieras 2008 med stöd från primärvården. Från 2009 planeras kostnaderna ingå i socialnämndens budget. Inom särskilda boenden förankras verksamhetsmålen bland annat vid medarbetarsamtal för att öka delaktigheten hos anställda. Arbetet har genomförts och ingår numera som en rutin. nomförts under april och september månader. Analys Vård och omsorg överskrider budget med cirka 4,6 mnkr. Orsaken till det är de volymförändringar som skett under de senaste åren vad gäller antalet insatser och omfattningen av dessa. En väsentlig faktor är 53

57 Årsredovisning Socialnämnden överbeläggningarna i de särskilda boendeformerna. Beläggningsgraden har under uppgått till 104,3 %. var den 105,5 %. Vissa perioder har socialnämnden också varit tvungen att köpa platser i annan kommun eller ersätta Regionen enligt betalningsansvarighetslagen för att säkra den enskildes behov av god vård, när plats saknats i kommunen. Sammanlagt har nämnden betalat för 78 dygn till en kostnad av 232 tkr. För att kunna hantera efterfrågan av korttidsplatser har socialnämnden haft möjlighet att köpa platser av Bengtsfors kommun. Under har nämnden ersatt Bengtsfors kommun för 381 vårddygn på Björklunda i Bäckefors till en kostnad av 570 tkr. Vårddygnskostnaderna har både ökat och minskat i de särskilda boendena jämfört med utfallet. I de fall kostnaden ökat beror det på omfattningen av förstärkningen relaterat till vårdbehovet. För gruppbostaden Karolinen har kostnaden ökat, vilket delvis beror på ej uthyrd lägenhet vid byte av hyresgäst. En annan faktor som påverkat kostnadsutvecklingen är att allt fler blir äldre och därmed får ett ökat vårdbehov. Det framgår av de vårdtyngdsmätningar som genomförts under föregående år. I vissa boenden ligger behovet av personalbemanning över det insatta. I ett boende har det funnit viss övertalighet. Genom utvidgade arbetsuppgifter i det gruppboendet har bemanningen bättre kunnat balanseras mot budget. Hemvården har också haft en ökad belastning jämfört med, som också utmärkte sig relaterat till Ökningen mellan och var 11 personer som erhållit insatser och ökningen arbetade hemtjänsttimmar Därtill kommer ökat antal hembesök vid larm och fler matdistributioner jämfört med föregående år. Antalet utförda timmar ökade med 11,7 %. Andel tid hos vårdtagare ligger på en anmärkningsvärd hög nivå, 72 %. Antalet timmar hos den enskilde har ökat med cirka 7 %, vilket betyder att vårdbehovet ökat. Biståndsbedömningen är mycket restriktiv. Den enskilde får insats som tillförsäkrar skälig levnadsnivå, men som knappast ger utrymme för ytterligare kvalitetshöjning. Hemvårdens nettoöverskridande uppgår till 1,1 mnkr medan kostnaden per bruttotimma minskat med 18 kronor från 359 kr till 341 kr. Hemsjukvården ökade sina insatser i form av hemsjukvårdstimmar med 27 % jämfört med och 9,6 % jämfört med året innan. Antalet inskrivna i hemsjukvård har ökat med sju procent. Ökningen i ordinärt boende är 11 procent. Samtidigt har antalet hemsjukvårdstimmar per vårdtagare ökat från 12,7 till 14,7 timmar i ordinärt boende. Stöd och service till vissa funktionshindrade Verksamhetsbeskrivning I denna verksamhet ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som vuxen ålder genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet med huvudsaklig inriktning på: Personlig assistans/personlig assistent Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Boende för barn och ungdomar Boende för vuxna Daglig verksamhet Dagverksamhet och boendestöd för personer med psykiska funktionshinder Verksamheten är organisatoriskt uppdelad: Daglig verksamhet består av fem enheter. Daglig verksamhet vid Gården Gerdserud är organisatoriskt integrerat med boendet. Bostad med särskild service för vuxna, nio enheter, sex gruppbostäder och tre servicebostäder. Stöd och service LSS Stöd och service Insatser enligt LSS Bok Bud Bok Antalet ansökningar Avslag 3 8 Personer tillhörande personkrets LSS Antalet insatser Personlig assistens - LASS Personlig assistens - LSS Ledsagare Kontaktperson Avlösare Korttid Boende unga (1 + 3) Antalet personer i bostad med särskild service Dagcenter Stöd till psykiskt funktionshindrade Boendestöd Axet (boende/satellit) 6/4 6/4 7/4 Utökat boendestöd 20 Köp av externa platser Kvarnen (antal deltagare)

58 Socialnämnden Årsredovisning Övrig LSS avser insatserna personlig assistent enlig LASS och LSS, ledsagare, kontaktperson, avlösarservice, korttid samt boende för unga. Här finns även en mindre del insatser enligt socialtjänstlagen. Stöd och boende till psykiskt funktionshindrade, som till största delen grundas på beslut enligt socialtjänstlagen, består av boendestödet Kvarnen och trygghetsboendet Axet. Från Axet utgår också boendestöd enligt SOL. Stöd ges även till psykiskt störda missbrukare (dubbeldiagnos) i samverkan med individ- och familjeomsorgen. Platskostnad/år (tkr) Långgatan 8 pl (10) PD Lundgrensgatan 5 pl Linnégatan 6 pl Kyrkogatan - 5 pl (ny verksamhetsinriktning) Blåklintsvägen - 5 pl Magasinsgatan - 5 pl (6) Rostocksgatan - 5 pl Gården inkl. dagcenter - 4 pl Vallmogatan - 6 pl (start juni 05) Bostad med särskild service Inriktningsmål Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Den enskilde skall ges möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Prestationsmål /Måluppfyllelse Behoven har tillgodosett i enlighet med inriktningsmålen. Tillskapa fullvärdigt boende för samtliga med beslut om boende enligt LSS. Fortfarande saknar sex personer fullvärdigt boende inom enheten för stöd och service. Fyra personer bor kvar på Kyrkogatans gruppbostad. En person har under året flyttat till ett fullvärdigt boende inom verksamheten. Två personer bor i f.d. personalrum på Blåklintsvägen respektive Magasinsgatan. Utred möjligheten till korttidsvistelse i egen regi eller i samverkan med andra kommuner. På grund av övriga strukturändringar inom enheten har utredningen inte påbörjats. Behovet har de senaste åren varierat över tid både i omfattning och utformning och behöver utredas tillsammans med kommande behov av boende för unga. Analys Sammantaget gör enheten ett underskott motsvarande 849 tkr. Underskottet är helt relaterat till personalkostnader inom boendeenheterna och särskilt till de omfattande förstärkningar som behövts göras vid Gården för att säkra vården och arbetsmiljön. Årskostnaden har ökat med 43 % vid Gården främst på grund av platsreducering. Vid några av övriga gruppbostäder har kostnaden per dygn minskat. Det beror på strukturförändringar i form av omflyttningar och därmed ändrad bemanning. Sjuklönekostnaden har ökat från 376 tkr till 458 tkr exkl. sociala avgifter. Antalet fortbildningstimmar har under året halverats i jämförelse med året innan. Timmarna som statens stimulansmedel ersatt är ej inräknade. 55

59 Årsredovisning Melleruds Bolagshus AB Melleruds Bolagshus AB Bolaget är ett sk. holdingbolag och äger fr.o.m 31/12- koncernen Melleruds bostäder AB samt Melleruds industrilokaler AB. Bolaget har till syfte att skapa en tydligare roll för kommunen som ägare av företag som utför kommunal verksamhet. Bolagets föremål för sin verksamhet är att äga och förvalta aktier i Melleruds kommuns hel- och majoritetsägda bolag, att ombesörja koncernens finansförvaltning samt ansvara för långfristiga mål och strategier i koncernen. Kommunstyrelsen utgör styrelse i bolaget. Ordf: Robert Svensson ( c ) VD: Ingmar Johansson Resultaträkning Belopp i tkr Balansräkning Belopp i tkr Intäkter Anläggningstillgångar Kostnader Omsättningstillgångar Avskrivningar Summa Tillgångar Rörelseresultat Eget kapital 606 Finansiella poster Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Periodens resultat Summa eget kapital och skulder Beskrivning Ovanstående resultat- och balansräkning avser Dalsland center AB med den ursprungliga verksamheten som dotterbolag till Melleruds industrilokaler AB. Bolaget köptes av Melleruds kommun den sista oktober för att ombildas till holdingbolag. Per den sista december förvärvade bolaget Melleruds industrilokaler AB samt koncernen Melleruds Bostäder AB. Köpeskillingen var tkr motsvarande aktiernas nominella värde plus 50 tkr. Köpet genomfördes genom att bolaget tog upp ett lån motsvarande köpeskillingen av Melleruds kommun. Bolaget syfte är ägande och styrning av dotterbolag, ingen operationell verksamhet planeras. Ekonomisk analys Bolaget har under året haft X antal protokollförda styrelsemöten. Styrelsen har beslutat att föreslå Melleruds kommunfullmäktige att godkänna en ny bolagsordning för bolaget. Bolaget ska sedan besluta om nya bolagsordningar och ägardirektiv för dotterbolagen. Bolaget beslutade under våren att Kroppefjällsfastigheter AB skulle fusioneras med AB Melleruds Industrilokaler. På grund av diverse problem under processen kommer fusionen inte att vara helt klar förrän i början av april. Under tiden kommer Kroppefjällsfastigheter AB att vara dotterbolag till AB Melleruds Bostäder. Bolaget har under året fått ett ägartillskott från Melleruds kommun varav 814 tkr tilldelats AB Melleruds Bostäder för förlust i Kroppefjällsfastigheter och tkr tilldelats AB Melleruds Industrilokaler för förlusten om tkr i samband med försäljning av Rörläggaren. Bolaget har även godkänt att bostadsbolaget fortsätter med utbyggnaden av fjärrvärmenätet i Mellerud och Dals Rostock. Soliditet Soliditeten uppgår till 0,2 procent. Framtida utveckling Bolaget kommer inte att bedriva någon operationell verksamhet utan framtida kostnader ska täckas genom avkastning från dotterbolagen. Bolaget styrelse kommer under våren 2008 att ha strategiska möten med styrelserna från respektive dotterbolag. 56

60 Dalslandskommunernas kommunalförbund Årsredovisning Dalslandskommunernas kommunalförbund Dalslandskommunernas Kommunalförbund skall vara en plattform och ett nav för kommunal samverkan i Dalsland samt en arena och koordinator för Dalslandskommunernas engagemang i Fyrbodals kommunalförbund. Förbundet skall även på uppdrag från kommuner som så beslutar kunna överta huvudmannaskapet för kommunal verksamhet. Dalslandskommunernas Kommunalförbund skall vara ägare till olika gemensamma administrativa system i syfte att effektivisera de kommunala verksamheterna. Förbundet skall också fungera som ett gemensamt remissorgan samt kunna initiera och äga olika utvecklings- och samordningsfunktioner. Icke medlemskommuner kan beredas tillfälle att delta i samverkansprojekt. Melleruds inflytande är i koncernredovisningen uppskattad till kommunens andel av medlemskommunernas invånarantal. Inflytandet uppgår till 22 procent. Dalslandskommunernas kommunalförbund är huvudman för Dalslands miljökontor. Resultaträkning Balansräkning Belopp i tkr Belopp i tkr Intäkter Anläggningstillgångar Kostnader Omsättningstillgångar Avskrivningar Summa Tillgångar Rörelseresultat Eget kapital Finansiella poster Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Periodens resultat Summa eget kapital och skulder Verksamhetsbeskrivning ombildades Kommunernas Kommunalförbund. Ändamålet med förbundet som numera heter Dalslandskommunernas Kommunalförbund (DKF) är att vara en plattform och ett nav för kommunal samverkan i Dalsland samt en arena och koordinator för Dalslandskommunernas engagemang i Fyrbodals kommunalförbund. Förbundet leds av en direktion med en förbundschef som operativt ansvarig Ordförandeskapet fördelas årligen av medlemskommunerna. Ordförande : Martin Carling ks ordförande Dals Ed Tf Kanslichef Lisbeth Möller Förbundschef från och med Christina Svensson Förbundet skall på uppdrag från kommuner som så beslutar kunna överta huvudmannaskapet för kommunal verksamhet. Miljönämnden som fyra av kommunerna samverkar kring sedan är ett exempel på detta. Beslut har också tagits om att rekrytera gemensam inköpare för de fem kommunerna. Förbundet skall vara ägare till olika gemensamma administrativa system i syfte att effektivisera de kommunala verksamheterna.( Ekonomisystemet Agresso administreras av DKF, gemensamt personalsystem på gång under 2008). 57

61 Årsredovisning Miljösamverkan MILJÖSTRATEGISKT ARBETE Dalslands miljökontor tillhandahåller miljöstrategiskt arbete i kommunerna för respektive Kommunstyrelse. Miljöstrategiskt arbete är strategiskt, planerande och förebyggande miljöarbete som inte är myndighetsarbete. Måluppfyllelse av uppdragen från Melleruds kommun (till miljöstrateg Renée Olsåker, 50%) Måluppfyllelsen har varit god och 13 av 14 uppdrag har utförts, se följande punkter: Slutfört och fått godkänt LIP Våtmarksprojekt (som pågått 8 år under samordning av miljökontoret, med resultatet 16 våtmarker). Ordnat 3 våtmarksvandringar för allmänheten, i Linnés anda, där totalt ca 70 personer deltog. Deltagit (som bollplank ) i slutredovisningen av övriga LIP-projekt. Skrivit texterna om miljö och natur till översiktsplanen. Ordnat annonsering, skyltning, inmätning, statligt stöd för produktionsbortfall samt invigning av de tre kommunala naturreservaten, då ca 100 personer deltog. Samordnat en stor mångfald av Linnéaktiviteter under 10 månader, t ex ansvarat för ceremonin med budkavlen på Sunnanå marknad, med 4 timmars scenprogram och 95 aktörer. Se även separat redovisning. Samordnat kommunens Klimp-ansökan. Deltagit i arbetsgrupp Natur och Kultur utmed Upplevelsevägen Årbol-Källhult-Dals Långed (naturinformation, kulturmiljöinformation, pausplatser). Deltagit i Dalbergså/Holmsåns Vattenvårdsförbunds diskussioner om bildande av ett Vattenråd. Deltagit när Vänerns Vattenråd bildades. Deltagit i nätverksmöten och två delprojekt inom Projekt Hållbar Utveckling Väst (HUT VÄST). Uppföljning av livsmedelsavtalet i Dalsland med leverantören Menigo och livsmedelspolicyn för Melleruds kommun. Resultatet presenterades på en LRF-konferens i Skara. Besvarat två medborgarförslag. Efter reseenkäten påbörjat arbetet med Rese- och transportpolicy för Melleruds kommun tillsammans med samhällsbyggnadschefen, görs klart Ansvarat för deltexter till naturvårdsprogrammet tillsammans med LIP-samordnaren, återstår ca 30 % att skriva år Dessutom besvarat miljöstrategifrågor och enkäter om Melleruds klimatarbete etc, ca 130 st. Det som helt återstår inför 2008 är revidering av miljöhandlingsprogrammet Agenda 21 tillsammans med miljö- och folkhälsosamordnaren. 58

62 Revisionsberättelse Årsredovisning MELLERUDS KOMMUN KOMMUNENS REVISORER Kommunfullmäktige Revisionsberättelse för år Vi har under år granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheterna i Melleruds Bolagshus AB inkl ingående dotterbolag samt Dalslandskommunernas kommunalförbund. Vi har granskat den av kommunen överlämnade årsredovisningen som också innehåller uppgifter från de kommunala aktiebolagen. Granskningen har såvitt avser kommunen utförts enligt kommunallagen, god redovisningssed i kommunal verksamhet och av kommunfullmäktige fastställt revisionsreglemente och följer den revisionsplan som vi själva upprättat. Granskningarnas omfattning och inriktning framgår av avlämnade rapporter samt i bifogade granskningsrapporter från lekmannarevisorerna. Våra revisionsrapporter har löpande sänts till nämnder och styrelsen samt till fullmäktige. Från och med har nämndernas och styrelsens redogörelse för hur man lever upp till lagen om God ekonomisk hushållning accentuerats. Våra granskningar berör ändamålet med verksamheten sk förvaltningsrevision, dels säkerhet i system och rutiner (redovisningsrevision). Utöver detta granskas årsredovisningen inklusive koncernredovisning. Redogörelse Under revisionsåret har väsentlighets- och riskanalys framtagits vid revisionsplaneringen och har sina utgångspunkter i kommunallagen, god revisionssed och kommunens reglemente för revisionen. Väsentlighets- och riskanalysen är revisionsprocessens grund. Analysarbetet är en kontinuerlig process inom revisionen, med en årlig avstämning. God ekonomisk hushållning Viktigt enligt God ekonomisk hushållning och kommunallagen är att balanskravet är uppfyllt vilket det är för. Kommunfullmäktige har i samband med budget beslutat att tre finansiella mål skall vara styrande för ekonomin. De fastlagda målen följer den finansiella målsättningen från tidigare år. Vi ser allvarligt på att inte något av de tre finansiella målen uppnåtts dvs under en period där såväl de samhällsekonomiska förutsättningarna har varit gynnsamma både ifråga om konjunkturen och mer långsiktigt strukturellt liksom då skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat. Det är viktigt att även verksamhetsmålen är tydliga, mätbara och utvärderingsbara. Vi bedömer att kommunens arbete med mål och måluppfyllelse skett i positiv riktning varför vi stöder det arbete som framledes kommer att inriktas mot en översyn av vision Hearing/ Ansvarsutövandeprocessen Genom lagstiftarens krav på årlig granskning av all verksamhet från år 2000 så har vi haft överläggningar med nämnder/ presidier/ förvaltningar/ enheter. Syfte har varit att översiktligt, men ändå systematiskt, få en uppfattning om nämndernas ansvarsutövande utifrån uppdraget, ansvarsfördelning, ledning, styrning, uppföljning, uppnått resultat och framtidsfrågor. Vi har under året haft hearing/ träffar med/ besök * träff med kostchefer och två enhetschefer för att diskutera kosten inom äldreomsorgen * administrativa chefen för att informera hur långt man kommit med nya PA-systemet * träff med ekonomichefen för att diskutera årsbokslutet för * träff med nya socialnämndens ordförande * träff med gamla socialnämnden för att diskutera socialnämndens negativa resultat utifrån 59

63 Årsredovisning Revisionsberättelse olika frågeställningar * revisionen har träffat kommunalråd och kommunchef och diskuterat Kurranområdet, Sunnanå Hamn och Socialnämndens överskridanden * revisorerna har träffat enhetschef/ Mas för Bergs, sjuksköterskor och undersköterskor för att diskutera kostsituationen för äldre * verksamhetsutvecklaren Carina Bohm har informerat om sitt arbete * information kring delårsbokslutet av ekonomichefen * träff med socialnämndens presidium för att höra vilka åtgärder som planeras vidtagas med anledning av prognostiserat underskott för samt träff med socialnämndens au i samband med delårsbokslut * träff med Kultur- och utbildningsnämndens arbetsutskott * träff med KSAU för att informera om hur statsbidragsdelarna i skatteutjämningssystemet faller ut för Melleruds kommuns del och jämförelser med kommuner av motsvarande storlek * träff med tekniske chefen och parkchefen för att höra hur samhällsbyggnadsförvaltningen har byggt in en tillfredsställande intern kontroll i olika rutiner * VD n för Dalslands turist AB har informerat om var turistfrågorna står organisatoriskt i förhållande till Dalslandskommunerna och vad som är under utveckling Vi har som hjälp i vårt revisionsarbete anlitat Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Under året har vi utfört följande granskningar och aktiviteter: Förvaltningsrevision Rapport om Kosten inom äldreomsorgen och omsorgerna/ LSS Rapport; Biståndsbedömning inom Äldreomsorg Förstudie om exploateringsverksamheten i Melleruds kommun Förstudie Styrning och kontroll av förskolan Redovisningsrevision Granskningsrapport kring delårsbokslutet Årsbokslut och årsredovisning inkl koncernbokslut Ekonomiskt resultat Kommunen redovisar för på totalnivå ett positivt resultat om 6,4 mkr. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans klarades därmed. Socialnämnden redovisar ett underskott på 4,7 mkr medan övriga nämnder har ett positivt resultat vid jämförelse med budget. Enligt socialnämnden är orsaken till underskottet inom vård- och omsorg de volymförändringar som skett under senare år. Tillförlitligheten i nämndernas budgetkontroll på totalnivå har enligt vår bedömning förbättrats. Vi vill dock poängtera vikten av att processen inom nämnderna bör utvecklas ytterligare. Nämndernas och kommunstyrelsens interna kontroll Vi kan konstatera att nämnderna och kommunstyrelsen har genomfört sina interna kontrollplaner på i stort sätt ett bra sätt men vi saknar kommentarer från genomförda internkontrollplaner i årsredovisningen. Avsättning Sunnanå Hamn I bokslutet redovisas en avsättning om 7 mkr avseende Sunnanå Hamn. Mot bakgrund av de rekommendationer som Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) anger, finner vi att kraven för en sådan avsättning inte uppfyllts. De punkter som anges i Lagstiftarens rekommendationer är; Legal eller informell förpliktelse vilket innebär ett troligt utflöde av resurser samt tillförlitlig uppskattning av den framtida kostnaden beräkning. Vidare anges att där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, ska avsättningen utgöras av nuvärdet av betalningarna (ökning av avsättningen redovisas som finansiell kostnad) samt att omprövning av avsättningen skall ske vid varje balansdag. Övrigt Vi ser positivt på att flera av de förslag och rekommendationer som framförts vid tidigare granskningar har fått genomslag i årsredovisningen för. När det gäller resultatet av våra granskningar hänvisar vi till avlämnade rapporter. Beträffande Sunnanå Hamn håller sig revisionen informerade i beslutsprocessen och avvaktar den fortsatta utvecklingen. 60

64 Revisionsberättelse Årsredovisning Ansvarsfrihet Mot bakgrund av vår samlade bedömning tillstyrker vi att kommunstyrelsen och övriga nämnder, samt enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för års verksamhet. Vi tillstyrker att även kommunens årsredovisning godkännes. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag. Mellerud som ovan Claes-Börje Olsson Evert Magnusson Gunilla Döse Inger Råberg Ingela Brink Gullin 61

65 Årsredovisning Vision 2013 Vision 2013 Övergripande Inriktningsmål Befolkningen uppgår till minst invånare Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv All utveckling bygger på ett ekonomiskt, och socialt hållbarhetstänkande All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet Melleruds kommun är en aktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun Inriktningsmål Profilområde Näringsliv 1.1 Mellerud ska utvecklas som handelscentrum och antalet sysselsatta inom handel ska öka. 1.2 Melleruds kommun ska utvecklas som turistmål och antalet sysselsatta inom turistnäringen ska öka. 1.3 Befintligt näringsliv ska utvecklas och bidra till ökad sysselsättning och god miljö 1.4 Antalet nya företagsetableringar ska öka. 1.5 Företag inom expansiva branscher ska etablera sig i kommunen. 1.6 Fler miljöteknikföretag ska etableras och befintligt näringsliv ska miljöanpassas 1.7 Andelen högskoleutbildade anställda ska öka. Profilområde Livslångt lärande 2.1 Andelen personer som tre år efter avslutad gymnasieutbildning har påbörjat en högskoleutbildning ska öka. 2.2 Kommunens skolor ska erbjuda utbildning av hög kvalitet, som ger en god grund för yrkesliv och vidare studier. 2.3 Kulturbruket/Dahlstiernska ska utvecklas till ett centrum för utbildning av ungdom och vuxna samt kultur i Melleruds kommun. 2.4 På Dahlstiernska gymnasiet ska erbjuda ett brett utbud av utbildningar. 2.5 Det ska finnas goda möjligheter för vuxna att i kommunen studera på både gymnasie- och högskolenivå hel- eller deltid och på flexibla tider. 2.6 Det ska finnas en väl fungerande samverkan mellan utbildningsanordnare och näringslivet. 2.7 Alla nivåer inom utbildningsväsendet i Mellerud ska ha internationella kontakter. Profilområde Kommunikationer 3.1 Infrastruktur och kommunikationer ska bidra till tillgänglighet för alla, både när det gäller arbetsliv och fritid. Invånarens beroende av tillgång till egen bil för resor/transporter skall minska. 3.2 Det ska vara möjligt att arbeta hemifrån. 3.3 I Mellerud ska finnas tillgång till infrastruktur och kommunikationer som stödjer näringslivets utveckling och skapar goda möjligheter för arbetstagares in- och utpendling och transport av varor och tjänster. 3.4 Miljöanpassade drivmedel ska användas. 3.5 Fler godstransporter ska ske per järnväg och industristickspåren i Mellerud ska bevaras. Profilområde Bebyggelse 4.1 Bebyggelsen ska utvecklas så att den stödjer den önskade näringslivsutvecklingen. 4.2 Möjligheterna till trivsamma, trygga, tillgängliga och säkra boenden ska tillvaratas. 4.3 Utveckling av bebyggelse ska ske med hänsyn till naturmiljövärden, naturskydd och unika kulturmiljöer, viktiga för Melleruds historia. 4.4 Byggandet ska miljöanpassas. 4.5 Det ska finnas hög planberedskap för industrimark och bostäder. 4.6 Vid byggnation ska giftfria och resurssnåla kretslopp tillämpas. Profilområde Kultur och samhälle, fritid och natur 5.1 Mellerud ska utvecklas till ett kulturellt centrum inom regionen med ett brett utbud av olika kulturella arrangemang. 5.2 Kommunens invånare ska ha goda möjligheter att själv utöva kultur. 5.3 Föreningslivet ska breddas och nå nya grupper. 5.4 Föreningarna ska ansvara för sina anläggningar och lokaler. 5.5 Naturområden i alla delar av kommunen ska vara tillgängliga för alla. 5.6 Närheten till Vänern ska lyftas fram för rekreation och turism. 5.7 Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar. Profilområde Gemensam service 6.1 Det ska utvecklas positiva livsmiljöer för barn och ungdom. 6.2 Mellerud ska ha en positiv utveckling, som gör att en större andel människor stannar kvar i eller återgår till arbetslivet och klarar sin egen försörjning under en längre del av livet. 6.3 Det ska skapas förutsättningar för en god hälsa bland äldre, vilket innebär att fler klarar sin egen omsorg under en större del av livet 6.4 Mellerud ska vara ett samhälle med positiv gemenskap och social sammanhållning, öppenhet och mångfald, samt trygghet. 6.5 Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans innevarande generation betalar sina kostnader 62

66 TJÄNSTEMANNA ORGANISATION MELLERUDS KOMMUN Kommunchef Stab Ekonomichef Personalchef Verksamhetsutvecklare Kansli Chefssekreterare Folkhälsosamordnare Administrativa enheten Arbetsmarknadsenheten Samhällsbyggnadschef Kultur- och utbildningschef Socialchef Samhällsbyggnads. förvaltningens personal Kultur- och utbildningsförvalt. ningens personal Socialförvaltningen personal Enhetschefer Enhetschefer Enhetschefer Projektledning: Kommunstyrelsekontoret, Melleruds kommun Ansvarig utgivare: Kommunchef Ingmar Johansson, Melleruds kommun Adress och telefon: Melleruds kommun Mellerud Tel: Foto: Fotomontage Contekton Trollhättan Grafisk produktion: Inlaga: Melleruds Kommun Tryck: Niklassons Tryckeri AB

67 Besöksadress: Köpmantorget Postadress: Mellerud Telefon: Telefax