Surfplattan i förskolan

Malmö högskola Lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Surfplattan i förskolan En studie om pedagogernas syn på användningen av surfplattan i förskolans verksamhet Tablet in the preschool A study of teachers' views on the use of the tablet in the preschool My Wall Lärarexamen 210hp Barn och ungdomsvetenskap 2013-11-01 Examinator: Per Schubert Handledare: Mia Karlsson

1

Förord Att skriva examensarbetet har både varit utmanande och roligt. Att på egen hand skriva en uppsats är något jag är väldigt stolt över. Det finns dock en hel del människor som stått vid min sida under hela resans gång som jag vill tacka. Först och främst min man, som har fått stå ut med mig och mina texter den senaste tiden. Din hjälp och ditt lugn har hjälpt mig att kunna fokusera under hela arbetet. Sen vill jag så klart tacka min handledare, Mia Karlsson, som varit ett stöd under hela resans gång. Utan din hjälp, dina tips och ditt engagemang hade uppsatsen aldrig blivit vad den är idag. Jag vill också tacka deltagarna i min studie - tack för att ni hjälpt mig med era intressanta tankar och inspiration till uppsatsen. My Wall, 2013-10-02 1

Abstract Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på användningen av surfplattor i verksamheten. Digitala verktyg så som surfplattor är ett aktuellt ämne att undersöka då det tar allt större plats i förskolornas verksamhet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en förskolechef, alla på ett eller annat sätt involverade i användningen av surfplattor i förskolan. Tidigare forskning om digitala verktyg, lärande och dokumentation ligger till grund i uppsatsen. Även det teoretiska begreppet ANT (Actor Network Theory) kommer att belysas. Studien behandlar på följande frågeställningar: Hur uttrycker sig pedagogerna om användningen av surfplattor i relation till barns lärande? På vilka sätt använder förskolorna surfplattorna i verksamheten? Vilken egen kunskap kring användningen av surfplattor ger pedagogerna uttryck för? Resultatet visar att trots att erfarenhet och kunskap kring surfplattan är relativt låg bland förskollärarna så finns det vilja att använda dem i verksamheten. Framförallt av yngre och nyutbildade förskollärare. Studien visar också att förskollärarna anser att surfplattan är ett verktyg som behövs för dagens barn och att den bidrar till ett nytt forum för lärande. Under förutsättning att surfplattan används på rätt sätt och alltid med en tanke bakom, så tror förskollärarna att den kommer bli ett givande verktyg i verksamheten. Studien visar också att surfplattan har blivit ett nytt och lättare redskap inom den pedagogiska dokumentation som görs i förskolan. Nyckelord: Actor Network Theory, dokumentation, förskolan, lärande, surfplattan 2

Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Syfte och frågeställningar 7 2.1 Syfte 7 2.2 Frågeställningar 7 3 Tidigare forskning och teoretiska begrepp 9 3.1 Barns lärande 9 3.1.1 Lärande anpassad efter dagens generation 9 3.2 Digitala verktyg i förskolan 10 3.2.1 Att spela med digitala verktyg 11 3.3 Barnen och digitala verktyg 11 3.4 Digitala verktyg och förskolläraren 11 3.4.1 Att möta dagens barn och deras intressen 12 3.4.2 Att lära sig på olika sätt 13 3.5 Dokumentation i förskolan 14 3.6 Negativ påverkan 15 3.7 ANT Actor Network Theory 15 4 Metod 17 4.1 Intervju 17 4.1.1 Den kvalitativa intervjun 17 4.2 Urval 18 4.2.1 Bekvämlighetsurval 18 4.2.2 Deltagare 18 4.3 Genomförande 18 4.3.1 Bearbetning och analys 19 4.4 Forskningsetiska överväganden 20 5 Resultat och analys 21 5. 1 Att använda digitala verktyg i förskolan 21 5.1.1 Att surfa sig till lärande 21 5.1.2 Att spela sig till lärande 23 5.2 Att bli ett med surfplattan förskollärarnas roll 23 5.2.2 Att blanda det gamla med det nya 25 5. 2. 3 Att ha en uppdaterad verksamhet 26 3

5.3 Att dokumentera mer med hjälp av surfplattan 27 6 Slutsats och diskussion 29 6.1 Slutsatser 29 6.2 Resultatdiskussion 29 6.3 Metoddiskussion 30 6.4 Vidare forskning 31 7 Referenser 33 7.1 Litteratur 33 7.2 Elektroniska källor 35 Bilaga I 37 Bilaga II 38 4

1 Inledning TV-apparater, mobiltelefoner och surfplattor är vanlig teknik i svenska hem. Användningen av de digitala verktygen börjar redan i tidig ålder enligt rapporter som gjorts av Statens Medieråd (2010). Dessa rapporter visar att redan som tvååring använder barnen exempelvis datorn och surfplattan flitigt. Det betyder alltså att dagens barn föds in i vår digitala värld, full med nya saker som hela tiden utvecklas. Den nya tekniken kan verka både skrämmande och svår för den äldre generationen. Dessa förändringar ställer också nya krav på våra institutioner, så som våra förskolor. Egna erfarenheter från mitt arbete i förskolan och från lärarutbildningen säger mig att dagens förskolor använder mer och mer digitala verktyg för lärande. Surfplattan har kommit att bli ett verktyg precis som målarfärg och lera i många av våra förskolor. Ett verktyg som ska ge barnen tillgång till den nya tekniken redan i förskolan. Men hur fungerar användningen egentligen? Och skapar surfplattan en ny plattform för lärande? Att lära nya saker är en del av livet, både för vuxna och barn (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2009). Lärande kan ske på många olika sätt och förskolans uppdrag är att stimulera samt utmana barnens lärande genom verksamheten (Skolverket, 2010). Det blir då viktigt för förskollärarna att hitta vägar för lärande som passar alla (Bjervås, 2003). Detta betyder att förskolans miljö och dess material måste anpassas efter de barn som tillbringar sin tid där. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, (Skolverket, 2010) står det skrivet att förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Skolverket, 2010 sida 6). Där står också att media och informationsteknik ska vara en del av förskolan och användas som ett verktyg för barnen i verksamheten (a.a). Surfplattan anses vara ett av de nya verktyg som låter barnen få ta del av dagens teknik och alla dess möjligheter. Läroplanen beskriver också att förskolorna ska ha som riktlinje att alla barn ska få möjlighet att urskilja vår vardagliga teknik och utforska teknikens enklare funktioner (a.a). Eftersom dagens barn föds in i detta digitala samhälle är det viktigt att de själv får delta och utöva arbete med de digitala verktyg som finns (Klerfelt, 2007). Barn behöver få tillgång till sin tids uttrycksformer för att utvecklas och lära. Eftersom surfplattan är ett så pass nytt fenomen, den introducerades på marknaden så sent som 2010/11 i Sverige (NE, 2013), blir den också intressant att undersöka. I denna uppsats utgår jag från förskollärarens syn av användningen och hur de anser att barnen lär sig med hjälp av surfplattan. 5

6

2 Syfte och frågeställningar I denna del kommer syftet med studien och uppsatsen att belysas. Utifrån syftet kommer också de frågeställningar som ligger till grund för undersökningen att presenteras. 2.1Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärarens syn på användningen av surfplattor i förskolan. Pedagogens syn på användning av surfplattor innefattar såväl personal som barn. 2.2 Frågeställningar Hur uttrycker sig pedagogerna om användningen av surfplattor i relation till barns lärande? På vilka sätt använder förskolorna surfplattorna i verksamheten? Vilken egen kunskap kring användningen av surfplattor ger pedagogerna uttryck för? 7

8

3 Tidigare forskning och teoretiska begrepp 3.1 Barns lärande De första åren i våra liv har en stor betydelse för hur vi anammar kunskap och lärande (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2009). Detta gör att verksamheten i förskolan blir betydelsefull för barns liv och deras livslånga lärande. Att vara kreativ som pedagog är en viktig del i barnens lärande (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003). Det är viktigt att skapa ett lustfyllt lärande, en typ av lärande som fångar barnen samt lärande som ligger rätt i tiden. Teorier om lärande förändras i samma takt som vårt samhälle förändras, vilket innebär att verksamheten i förskolor och skolor också behöver förändras (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2009; Säljö, 2000). Förskolans uppgift är att skapa en trygg plats för lärande (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2009). En plats som ger barnen möjlighet att utifrån sina kunskaper, intresse och erfarenheter lära sig nya saker. Mycket av barns lärande sker i sociala samspel (Lindahl, 1998). När barn samspelar med andra påverkas deras individuella utveckling. Genom att hjälpas åt och ta hjälp av andra gynnas barns utveckling. Det uppkommer diskussioner och samtal mellan barnen när de hjälper varandra. En viktig aspekt när det talas om barn och lärande är hur de lär sig (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2009). Barn lär sig på lika många olika sätt som antalet barn, inte bara i utan också utanför förskolan. Förskollärarna behöver därför se barnens behov och intressen då deras erfarenheter ligger till grund för att skapa nya intressen. Genom att ta tillvara på det som barnen har med sig i sina ryggsäckar kan verksamheten också anpassas efter barnen (Fast, 2007). För att uppnå en verksamhet utifrån barns intressen krävs en lyhördhet från förskolläraren för att hela tiden vara uppmärksam på vad barnen tycker om och hur de vill lära. När detta görs blir barnen troligtvis också mer motiverade till att lära (Fast, 2007; Lilja & Lindström, 2002). 3.1.1 Lärande anpassad efter dagens generation Att hitta nya vägar för lärande i förskolan är viktigt, vägar som passar alla (Trageton, 2005; Sheridan & Pramling Samuelsson, 2009; Prensky, 2012). De barn som föds idag tillhör en generation som behöver tillgång till digitala verktyg i sin utbildning (Prensky, 2012). Dagens barn växer upp i en värld där teknologin har fått stor betydelse, de kallas Digital Natives, digitala infödda på svenska (Prensky, 2001). Dessa barn är, enligt Prensky (2012), inte skapta 9

att passa in i de utbildningssystem som ligger till grund för sättet att lära ut idag. De är vana vid att få information snabbt och att kunna göra många saker samtidigt. Genom att låta barn använda digitala verktyg i skola eller förskola ger vi dem möjlighet att utvecklas och lära på nya sätt (Klerfelt, 2007). Att exempelvis använda sig av datorn i verksamheten har visat sig vara positivt (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001). När barnen använder datorn har deras samarbete förbättrats, ett större engagemang skapas och deras samtal blir annorlunda. Det finns en hel del antaganden om hur användningen av digitala verktyg påverkar lärandet i förskolan (Alexandersson m.fl., 2001). En del av de skäl som ges för att stärka möjligheterna med användningen av digitala verktyg för lärande är motivation och glädje. De program och spel som används motiverar barnen och innehållet anses vara roligt, vilket då i sin tur bidrar till ett mer effektivt lärande. Genom att ha roligt blir barnen också mer engagerade i det de gör. Bilder, ljud och text skapar tillsammans en aktivitet hos barnen som exempelvis inte en bok gör. 3.2 Digitala verktyg i förskolan Att den nya tekniken i form av digitala verktyg blivit mer vanlig i förskolan och skolan är inte något nytt (Alexandersson m.fl., 2001). Dessa digitala verktyg ska bland annat användas för att förbereda barnen för framtiden (Prensky, 2012), men också för att skapa jämlikhet bland barnen när det gäller tillgång och användande (Alexandersson m.fl., 2001). Digitala verktyg ska ses som ett av vår tids läromedel (Trageton, 2005). Trageton (2005) menar att det måste finnas en blandning av olika läromedel tillgängliga för barnen i både skolan och förskolan för att skapa mer effektivt lärande. Prensky (2012) anser att dagens elever måste utbildas in i den värld som de föds in i. Digitala verktyg måste ses som en tillgång och en självklarhet, inte som ett hot eller något skrämmande. När barnen får möjlighet att använda sig av surfplattor, datorer och Internet skapas en ny syn på utbildningen, skolan och förskolan. Prensky (2012) skriver att elever som han träffar beskriver skolan idag som gammalmodig och tråkig. Det största lärandet sker inte längre i skolan, utan efter, då de får tillgång till sina digitala verktyg. Han menar att detta måste förändras så att elever och barn inte försummas den möjlighet till utbildning som de har rätt till. Den nya generationen barn kommer inte låta sig stoppas, därför kan de inte ignoreras. 3.2.1 Att spela med digitala verktyg En annan viktig del när digitala verktyg diskuteras är innehållet i dem, så som datorspel och appar. Tidigare studier visar att när datorspel använts i klassrummen eller i förskolans 10

verksamhet, har de använts i utbildande syfte snarare än nöje (Botturi & Loh, 2008). Om spelen används på rätt sätt så ges dem möjligheter att skapa lärande (Botturi & Loh, 2008; Gee, 2008). När barnen spelar krävs träning, engagemang och en viss kunskap för att vinna ett spel eller klara en bana, vilket är utvecklande för deras lärande. Barn tycker dessutom det är roligt att spela datorspel, vilket också är en stor bidragande faktor till att de lär sig när det spelar. Vanliga brädspel i skolan eller förskolan får oftast inne samma effekt då de mestadels används som ett tidsfördriv snarare än ett lärmoment (Fletcher Nettleton, 2008). Det finns vanligtvis inte samma tanke bakom ett brädspel när de inte används i rätt sammanhang, utan bara som en utfyllnad i undervisningen. Brädspel ger inte heller utlopp för samma engagemang och helhet som ett datorspel kan göra (Botturi & Loh, 2008). Bilder, text och ljud i datorspelen skapar däremot en helhet som främjar barns lärande. 3.3 Barnen och digitala verktyg Alexanderssons m.fl. (2001) studier visar att barn samarbetar på ett effektivt och hänsynsfullt sätt vid datoranvändning, exempelvis så blir turtagningen mellan barnen påtaglig. De samtal som skapas vid datorn barnen emellan bidrar till utveckling av både språket och lärandet. Alexandersson m.fl. (2001) visar utifrån Gunilla Jedeskogs studie (1993) att barns samarbete kring datorn ger tillfälle för dem att öva sitt uttryck och sina tankar tillsammans. Barnen får möjlighet att diskutera sig fram till gemensamma förslag eller lösningar på problemen i uppgifterna. Klerfelts (2002) studie visar också att barnen oftast sitter två eller fler runt datorn. Alla är delaktiga i spelet eller uppgiften som de försöker lösa, oavsett om de har ansvar över musens rörelse eller om de sitter bredvid. Oavsett barnens position deltar de aktivt i spelet och hjälper till med förslag och tips. Barnen i bakgrunden lär sig också hur de senare själva kan hantera och tänka när det blir deras tur att spela. Genom detta samspel får barnen också ta del av varandras olika kunskaper när de sitter vid datorn (Alexandersson m.fl., 2001). 3.4 Digitala verktyg och förskolläraren Förskollärarna har en viktig roll i användningen av de digitala verktygen i förskolan (Ljung- Djärf, 2004). Det finns studier som visar att många förskollärare har svårt för att anamma de digitala verktyg som finnas tillgängliga i förskolans verksamhet. Förskollärarna är rädda för att misslyckas, vilket gör att de blir osäkra på hur de ska använda sig av de digitala verktygen i verksamheten. Okunskap är också en bidragande faktor till deras osäkerhet, vilket visar att förskollärarna behöver fortbildning i den digitala teknik som de förväntas använda (Hernwall, 1996; Ljung-Djärf, 2004). 11

Många lärare och andra inom utbildningsväsendet tillhör också en annan generation än dagens barn, en generation där teknologin inte varit en del av deras uppväxt (Prensky, 2001). Prensky (2001) benämner denna generation som Digital Immigrants, digitala invandrare. Denna generation av lärare anses inte ha lika lätt att använda den nya tekniken som finns tillgänglig och särskilt inte i utbildningssyfte. Anledningen till detta skulle kunna bero på att de blivit utbildade på ett visst sätt och nu väljer att utbilda på samma sätt, men samhället och dagens barn har förändrats. Dessa barn är inte vana att sitta still och bara göra en sak i taget (Selander, 2009; Prensky, 2012). Detta i sin tur betyder att sättet att lära ut måste anpassas till de barn som idag är digitalt infödda (Ljung-Djärf, 2004; Prensky, 2001). Digitala invandrare måste bli bättre på att lära av de digitalt infödda och ta tillvara på det som de kan om denna nya värld (Prensky, 2001). De måste också lära sig om det nya och att kommunicera på samma sätt som sin barngrupp. Tillsammans kan de då skapa en verksamhet som fungerar för barnen och som de trivs med. Det betyder inte att det som är viktigt inom utbildningen förändras, utan bara sättet att lära ut det på (a.a). Att lärare och förskollärare inte har anammat den nya teknik som finns tillgänglig kan också bero på tidaspekten (Hernwall, 1996). Hernwall (1996) menar att lärare inte anser sig ha tid att sätta sig in i nya områden så som digitala verktyg. Det blir för dem ännu ett moment som ska hinnas med bland planeringar, samlingar och fruktstunder. Det framkommer också ett intryck av att användningen av exempelvis datorn är ett stressmoment som lärarna inte riktigt vet hur de ska utnyttja (Klerfelt, 2007). Prensky (2001;2012) menar dock att den nya tekniken inte får ses som ännu ett moment, utan som en självklarhet i undervisningen. Alla lärare är dock inte av den äldre generationen. De lärare som är villiga att ta sig an den nya tekniken och också vågar använda den, menar Prensky (2012), har en så kallad Digital Wisdom digital visdom. Dessa människor är oftast de som är födda på den för-digitala tiden (80-90 talet), mellan de digitalt invandrande och de digitalt infödda. Prensky (2012) menar att dessa människor är beredda att lära sig och använda den nya teknik som finns i utbildningssyfte. 3.4.1 Att möta dagens barn och deras intressen Många av dagens förskollärare utbildar barnen utifrån att ett sätt passar alla (Prensky, 2012). Istället borde de ta tillvara på de olikheter som finns och använda sig av det barnen kan och intresserar sig av, i detta fall digitala verktyg (Klerfelt, 2007; Prensky, 2012). Genom att lyssna och ta till sig det barnen är intresserade av, blir också utbildningen mer anpassad för dagens barn. Prensky (2012) menar att dagens lärare måste ta tillvara på och använda den nya 12

teknik som intresserar barnen. Dagens utbildning måste förbereda barnen för framtiden, inte för det som en gång varit. Ljung-Djärfs (2002) studier kring datoranvändandet i förskolan visar att många förskollärare anser att datorn är ett viktigt verktyg i verksamheten, men inte när som helst och framför allt inte hur som helst. Det måste hela tiden finnas en tanke bakom användandet. För dessa förskollärare är det viktigt att datorn inte tar över all annan verksamhet, vilket gör att det finns många restriktioner kring användandet. De menar således att datoranvändningen är viktig och behövs, samtidigt som den också ses som lite riskfylld och skrämmande. Förskollärarna i Ljung-Djärfs (2002) studie menar också att om den används på rätt sätt, så blir den ett bra komplement till den övriga verksamheten. 3.4.2 Att lära sig på olika sätt Barn har olika sätt att ta till sig information, därför är det viktigt att det finns många olika möjligheter för barnen att stärka sitt lärande (Alexandersson m.fl., 2001). Ljung-Djärf (2004) menar att användningen av de digitala verktygen skapar ett nytt forum för lärande. Digitala verktyg ger då barnen fler tillfällen att ta till sig information och kunskap och på så sätt utveckla sitt lärande. Prensky (2012) anser att dessa digitala verktyg kan skapa äkta lärande för barnen. Han ger ett exempel på hur elever i högstadiet fick möjlighet att maila eller prata över Skype med de som befann sig vid ett oljeutsläpp vid Golfkusten. På detta sätt fick de en bredare kunskap i hur det var där och inte bara genom det som visades på nyheterna. Många av eleverna blev exempelvis inspirerade att tänka på miljön och förebygga miljöförstöring genom denna typ av undervisning. That is what today s education should be: not just relevant or authentic (the current buzzwords) but real; not just preparing students for some test based on standards but actually dealing with the problems of our especially the students day. (Prensky, 2012, s. 136) Genom att låta barn och elever ta del av riktiga katastrofer eller händelser med hjälp av de digitala verktyg som finns skapas ett lärande som känns äkta (Prensky, 2012). Eleverna utvecklas och deras kunskap blir mer verklig. En annan aspekt som handlar om barns lärande och digitala verktyg är det som Arne Trageton (2005) beskriver. Han menar att datorn är ett viktigt redskap vid skrivinlärningen, ett verktyg som är mycket lättare att hantera och lära sig än en blyertspenna. Genom att låta barnen skriva på datorn utvecklas både deras läs- och skrivinlärning och de slipper kämpa med motoriken. 13

3.5 Dokumentation i förskolan Sedan 1 juli 2012, är det förskollärarnas ansvar att dokumentera sin verksamhet (Skolverket, 2012). Ordet dokumentation i förskolan innebär material som förskollärarna samlar in om och av barnen under deras tid i förskolan (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Dokumentation ger förskollärarna en inblick i barnens intresse, erfarenheter samt den läroprocess som sker hos barnet när det är i förskolan (Lind,2006; Lenz Taguchi, 1999; Kocher, 2008; Skolverket, 2012). Vad barnen gör och säger tillsammans med det som sker i verksamheten blir en viktig del i den pedagogiska dokumentationen för att kunna synliggöra barnens relationer, känslor och lärande (Kocher, 2008). Det är viktigt att detta lärande också synliggörs för barnen, för att ge dem möjlighet att få en förståelse för sin egen läroprocess (Skolverket, 2012; Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Det är inte bara förskollärarna som dokumenterar utan även barnen själva. När barnen får fotografera eller filma det som intresserar dem, blir de också delaktiga i dokumentationen (Lenz Taguchi, 2010; Sheridan & Pramling Samuelsson 2009). Med hjälp av exempelvis bilder eller filmer ges barnen möjlighet att diskutera, planera och reflektera tillsammans med förskollärarna (Kocher, 2008). På så sätt kan förskolläraren också synliggöra barnens tankar för dem som en del av deras läroprocess. Barnet blir då medskapare av sitt eget lärande (Lind, 2006). Pramling Samuelsson & Carlsson Asplund (2003) beskriver vikten av barns medvetenhet om sitt eget lärande. Det är viktigt att barn får tänka till om sitt eget lärande för att de ska kunna finna mening i det de gör och lär sig. Pedagogisk dokumentation omfattar alltså den dokumentation som görs i förskolan och genom reflektion över dokumentationen kan den användas för att påverka verksamheten (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Detta gör att verksamheten kan förändras och förbättras och den pedagogiska dokumentationen fungerar som ett arbetsverktyg (Bjervås, 2011). Genom pedagogisk dokumentation blir inte bara barnens läroprocess synlig, utan också förskollärarnas egna handlingar, beslut och lärande (Kocher, 2008). De verktyg som används för dokumentation är idag oftast kamera, filmkamera eller papper och penna (Skolverket, 2012). Det är viktigt att både förskollärarna och barnen får använda dessa dokumentationsverktyg för att lära sig hur de fungerar. När de har mer vana och kunskap om de verktyg som används för att dokumentera blir det också lättare att ta en bild eller uppmärksamma en händelse. Genom fotografier får dokumentationen också olika fokus beroende på vem som tar bilderna (Lind, 2006; Skolverket, 2012). 14

3.6 Negativ påverkan En viktig aspekt att ta upp är den negativa sidan av dagens teknik. Precis som Ljung-Djärf (2002) menar är det otroligt viktigt att förskollärarna vet vad det gör med surfplattan när den används. Larry Rosen (2013) har forskat på hur människan påverkas av användningen av dagen teknik. Han menar att de telefoner och surfplattor vi använder oss utav idag ger oss möjlighet att hela tiden vara uppkopplad. Dagens lättillgänglighet till omvärlden skapar ett beroende hos människor som gör att det blir svårt att vila hjärnan. Rosen (2013) menar att hjärnan måste få vila under dygnet och därför är det viktigt att all den teknik som finns tillgänglig inte hela tiden står i fokus. Promenader, träning, läsa en bok eller prata med någon öga mot öga är några av de vikiga faktorer som måste komplettera all användning av dagens teknik för att hjärnan ska få den vila den behöver. 3.7 ANT Actor Network Theory ANT är en teoretisk modell som förklarar relationen mellan aktörer, såväl mänskliga och icke-mänskliga (Latour, 2005). De icke mänskliga aktörerna kan omfatta saker som exempelvis idéer eller teknik. Aktörerna ingår i nätverk där de bidrar med olika faktorer till att just det nätverket fungerar. Latour (2005) försöker genom sin modell att sätta in aktörerna och deras relationer i en kontext och hur det hör ihop med varandra. Inom ANT finns två viktiga delar att beakta. Dels är det aktörerna, dessa är alla de delar som samhället är uppbyggt av i form av människor, fordon eller byggnader. Den andra delen är nätverket, i vilket aktörerna sammanförs. Det är först i dessa nätverk som de olika aktörerna blir sociala när de interagerar med varandra. Exempelvis kan det förklaras med hjälp av en bil som ska köras på en väg. För att bilen ska kunna rulla behövs en nyckel i tändningen, en förare som kan manövrera bilen och pedaler som ger föraren möjlighet att öka farten. Motorn blir också en aktör och tillsammans med människan som kör skapar den ett nätverk som krävs för att bilen ska fungera. Alla aktörer får en viktig betydelse för att bilen ska kunna köra, både mänskliga och icke-mänskliga måste interagera med varandra för att skapa ett nätverk. Latour (2005) menar att olika aktörer som blir sammanlänkande bildar olika nätverk, vilket i sin tur skapar olika sociala relationer. 15

16

4 Metod 4.1 Intervju Att genomföra en intervju innebär i de flesta fall att personen som intervjuar och den intervjuade informanten möts i verkligheten och utför intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009; Patel & Davidson, 2003). Det är viktigt att ta hänsyn till två begrepp när intervjumetoden diskuteras, det är graden av standardisering och strukturering (Patel & Davidson, 2003). Graden av standardisering handlar om hur mycket inverkan den som intervjuar har när det gäller frågornas ordning och formulering, medan strukturering innebär hur öppna frågorna är för informanten att kunna tolka dem utifrån egna erfarenheter. Det finns också olika typer av intervjuer, tillexempel kvalitativa och kvantitativa. 4.1.1 Den kvalitativa intervjun Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer då syftet med intervjuerna i denna undersökning har varit att fördjupa mig i några få förskolelärares kunskap om och kring arbetet med surfplattor samt hur de används i det pedagogiska arbetet. Jag ville ge informanterna möjlighet till en öppen dialog där de kan utgå från sina erfarenheter när de svarar på mina frågor. En typ av kvalitativa intervjuer kan alltså vara en semi-strukturerad intervju (Patel & Davidson, 2003). Intervjun grundade sig på teman och öppna frågor, vilket karaktäriserar en kvalitativ intervju. En sådan typ av intervju ger informanten möjlighet att svara utifrån sina tankar och erfarenheter. Det är dock viktigt att den som intervjuar skapar ett meningsfullt sammanhang i samtalet så att den information som är intressant kommer fram under intervjun. Detta sker genom att ha en intervjuguide som stöd, med de viktigaste frågorna som ställs i den ordning som passar just då (Patel & Davidson, 2003; Kvale & Brinkmann, 2009). En intervjuguide med den typen av öppna frågor skapar troligtvis en intervju med låg grad av strukturering (Patel & Davidson, 2009). En annan anledning till valet av denna typ av intervju var antalet deltagare. Lindblad (1998) menar att en kvalitativ undersökning oftast omfattar ett mindre antal intervjupersoner. Informanterna i kvalitativa intervjuer har valts ut för att de besitter den kompetens som är relevant för studien (Lindblad 1998; Patel & Davidsson, 2003). På så sätt kan intervjuerna ge en fördjupad kunskap om och skapa förståelse för det område som studien handlar om (Lindblad, 1998). Nackdelen med denna typ av intervju skulle kunna vara tiden det tar att bearbeta den data som samlats in i form av ljudinspelningar (Patel & Davidson, 2003). Att transkribera de intervjuer som gjorts är väldigt tidsödande, då hela det inspelade samtalet ska skrivas ner till 17

text. Dock ger det en tydlig bild av det som uppkommit under intervjun. En annan nackdel skulle också kunna vara själva inspelningen, att informanterna inte riktigt fullt ut kan slappna av då de vet att de blir inspelade. 4.2 Urval 4.2.1 Bekvämlighetsurval Att göra ett bekvämlighetsurval innebär att den som forskar tar kontakt med personer i sin omgivning som lämpar sig för undersökningen (Bryman, 2011). Personerna har valts utifrån att de på ett eller annat sätt är insatta i arbetet med surfplattor på den förskola de arbetar på. 4.2.2 Deltagare Karin, 25 år är nyutbildad förskollärare som sedan januari 2013 jobbat heltid med en barngrupp på 3-5 år. Hon har dock arbetat successivt på förskolan under hela sin utbildning. Arbetar aktivt med surfplattan i verksamheten. Isabelle, 29 år är nyutbildad förskollärare som sedan januari 2013 jobbat heltid med en barngrupp på 1-3 år. Hon har också studerat vid barn- och fritidsprogrammet i gymnasiet, samt arbetat en hel del på förskolor innan utbildningen. Har sedan en kortare tid tillbaka tillgång till surfplattor i verksamheten. Annelie, 53 år Utbildad förskollärare och idag förskolechef över två förskolor. Har startat ett projekt i dessa förskolor med surfplattan sedan ett par månader tillbaka. Visionen är att använda surfplattan i verksamheten dagligen under hösten 2013. Anna, 26 år har arbetat i förskolverksamheten i 8 år. Jobbar just nu på en natur och dramaförskola i en grupp med 3-5 åringar. Arbetar sedan 6 månader tillbaka aktivt med surfplattan i verksamheten. 4.3 Genomförande När ämnet för uppsatsen var klart bestämdes vilken inriktning undersökningen skulle ha. Jag beslutade snart att intervjuer med förskollärare skulle vara det som passade bäst in i ramen för uppsatsen. För att bästa resultat skulle nås krävdes djupare och öppna intervjuer med några få insatta personer. Eftersom inriktningen var på förskolan så var valet av intervjupersonerna ganska självklart; de medverkande skulle vara förskollärare. 18

Alla medverkande blev kontaktade via mail först (se bilaga I), för att godkänna sitt deltagande. Mailen innehöll information om uppsatsens ämne, hur vi skulle gå tillväga och frågan om de ville delta eller inte. Även förslag på dagar och tider för intervjuer fanns med i mailet. Information om att intervjuerna skulle spelas in fanns också med i mailet. Informationen om de etiska övervägandena var också tydliga i mailet, det vill säga att deltagandet var anonymt, att ålder och arbetslivserfarenhet skulle vara autentiskt, att uttalanden endast skulle användas för uppsatsen samt att de kunde dra sig ur när helst de ville. Valet att informera via mail kändes mest naturligt i dagens datoriserade samhälle. Deltagarna fastställdes och arbetet med en öppen intervjuguide påbörjades (se bilaga II). Med hjälp av metodböcker och uppsatsens syfte och frågeställning formulerades olika teman och intervjufrågor som sammanställdes till en intervjuguide. Valet att inleda varje del av intervjun med teman, som sedan kompletterades med frågor, skulle förhoppningsvis skapa öppna och ärliga intervjuer. Större tema som exempelvis vem är du eller surfplattan och barnen gjorde att intervjupersonerna kunde prata fritt kring ämnet. Följdfrågorna ställdes om någon relevant information saknades. Första frågorna var lättare frågor, som skulle få informanten att slappna av och känna sig trygg i intervjun. Efter det att intervjuguiden var klar var det dags att genomföra intervjuerna. Den första intervjun gjordes med Karin, i en för henne trygg miljö, hemma i hennes vardagsrum. Intervjun spelades in med telefonen. De tre andra intervjuerna genomfördes på i stort sätt samma vis - i hemmiljö hos informanterna. 4.3.1 Bearbetning och analys Då intervjuerna var genomförda transkriberades det inspelade materialet för att bli mer tydligt. När alla intervjuerna var transkriberade lästes materialet igenom flera gånger. Intervjuerna delades in efter olika teman och kategorier för att få en mer överskådlig bild av vad som sades. Alla de olika svar som uppkom under de olika kategorierna sammanställdes till ett dokument. Intervjuerna hade olika färger, vilket gjorde det lättare att se vem som sagt vad när svaren kombinerades. När detta var gjort blev det också lättare att hitta mönster och göra jämförelser mellan intervjuerna. Genom att ha intervjun nerskriven kunde också paralleller dras till den litteratur som ansågs vara viktig för uppsatsen. 19

4.4 Forskningsetiska överväganden När en undersökning genomförs är det viktigt att de som deltar får veta de etiska överväganden som ligger till grund innan de tackar ja. Vetenskapsrådet (2013) menar att det finns främst fyra krav som är viktiga att ta hänsyn till under en undersökning. Dessa fyra krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagaren får information om undersökningens syfte och varför de ska delta (Vetenskapsrådet, 2013). Innan intervjuerna genomfördes blev alla medverkande informerade om syftet med uppsatsen och ämnesvalet. Efter detta fick de själv avgöra om de ville delta eller inte. De medverkande blev också informerade om att de när helst de ville kunde dra sig ur undersökningen, så kallat samtyckeskrav. Konfidentialitetskravet innebär att all information ska behandlas på ett sådant sätt att ingen utomstående kan ta del av det (a.a). Alla medverkande är helt anonyma och deras namn och arbetsplats har ersatts med fiktiva namn av sekretesskäl. Karin, Isabelle, Annelie och Anna är de fiktiva namn som valdes ut. Detta gör att inte personernas identitet kan avslöjas. De är dock medvetna om att deras ålder och antal arbetade år inom yrket kommer vara autentiskt. Personerna är också informerade om att det inspelade materialet endast avlyssnas under transkriberingen och sedan raderas. Alla de uttalanden som görs i intervjuerna kommer att användas endast i denna undersökning. Intervjupersonerna får tillgång till materialet när uppsatsen är färdigskriven enligt det så kallade nyttjandekravet. 20

5 Resultat och analys I denna del kommer resultatet av intervjuerna presenteras i relation till de teoretiska begrepp och den tidigare forskning som är relevant för uppsatsen. Där empirin visar det som forskning tidigare påvisat görs en hänvisning till den forskning i direkt anslutning till resonemanget. 5.1 Att använda digitala verktyg i förskolan Att användningen av surfplattan i förskolan är ett ganska nytt fenomen visas tydligt i intervjuerna. Det är allt ifrån nystartade projekt till ungefär ett halvårs arbete med surfplattan som verktyg i verksamheten. Oavsett hur länge de intervjuade arbetat med surfplattorna i verksamheten menar alla att det är ett viktigt steg i förskolans utveckling. Framför allt för barnens skull. Genom att använda surfplattan i verksamheten får barnen möjlighet att skolas in i en värld full av digitala verktyg. Förskollärarna menar att när surfplattorna finns tillgängliga på förskolan minskar klyftorna mellan barn och deras erfarenheter av digitala verktyg (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001). Förskollärarna säger också att dagens barn behöver få ta del av den teknik som kommer att ligga till grund för deras framtida utveckling (Prensky, 2012). I intervjuerna framkommer det att surfplattan bidrar till ett enklare arbetssätt än andra digitala verktyg som finns tillgängliga på förskolorna, både för dem själva men framförallt för barnen. För att när du använder ipaden, jobbar med den på olika sätt, du kan filma med den, betydligt lättare för ett litet barn att filma med den än med en kamera eller med en telefon. Så kan du smälla upp den på smartboarden och du kan titta på den direkt. Alltså de blir en sådan direkt återkoppling. (Annelie, förskolchef) Alla i studien anser att även om surfplattan är relativt ny för dem, så har de redan sett tydliga tendenser till vad den kommer att bidra med i verksamheten. 5.1.1 Att surfa sig till lärande Att få ta del av digitala verktyg i förskolans verksamhet anser de intervjuade påverkar barnen. Förskollärarna i studien kan tydligt se hur surfplattorna skapar samarbete mellan barnen. De berättar att barnen diskuterar mycket, hur de ska komma fram till lösningar och provar olika sätt. Intervjuerna visar också att förskollärarna anser att barnen, precis som Klerfelt (2007) och Alexandersson m.fl. (2001) beskriver, hjälps åt på ett helt nytt sätt och att barnens olika kompetenser kompletterar varandra i samarbetet kring surfplattan. Förskollärarna i intervjuerna nämner att de ser en glädje i det barnen gör och att de lär sig saker tillsammans och av varandra. Även de som sitter bredvid, menar de intervjuade, blir en del i samarbetet då 21

deras åsikter också räknas (Klerfelt, 2002). På detta vis skapar de intervjuade förskollärarna möjligheter för ett samarbete som främjar barnens tankesätt och lärande på ett annat sätt än vad som uppstått utan surfplattan (Latour, 2005). Förskollärarna i studien tror att när barnen visar att de lärt sig nya saker, kommit längre i ett spel eller löst ett problem med surfplattan så visar det sig tydligt att de hela tiden lär sig. Detta gör att de intervjuade upplever att surfplattan blir ett nytt verktyg som främjar lärandet (Ljung-Djärf, 2004). Förskollärarna i studien tycker sig redan se tydliga mönster i barnens lärande när de använder surfplattan. De tror på att surfplattan faktiskt lär ut på ett nytt, annorlunda och roligt sätt, vilket Ljung-Djärf (2004) menar är viktigt för lärandet. Genom användningen av surfplattan menar de intervjuade att de ger barnen möjlighet att prova på olika sätt att lära sig på, då alla barn är olika (Sheridan & Pramling Samuelsson 2009; Prensky, 2012). Jag tror barnen lär sig mycket genom plattan, och i många fall utan att tänka på att de faktiskt övar någonting eftersom det finns en glädje och nyfikenhet att använda plattan. Det blir roligare än att till exempel öva bokstäver i sina bokstavsböcker. Fördelen är också, tycker jag, att det inte är ett isolerat lärande utan barnen hittar en glädje i det och kan göra det tillsammans och på så sätt lära ihop och av varandra. (Anna, förskollärare) Det är inte bara samarbete och diskussioner som surfplattan bidrar till hos barnen. Några av de intervjuade förskollärarna tar också upp vikten av lärandet av bokstäver och siffror. De anser, precis som Trageton (2005) beskriver, att med hjälp av surfplattan kan barnen få en tydlig bild av både bokstavens utseende, antal och hur man uttalar den. Anna berättar till exempel att surfplattan ger barnen möjlighet att använda mer än ett sinne när de lär sig bokstäver, genom ljud, rörelse och bild. Det här med motoriken. Att de kan skriva bokstäver direkt på skärmen istället för att hålla en penna samtidigt. Det tror jag är jättebra. Men de måste ju träna finmotorik också så klart (Karin, förskollärare) Karin tror, precis som Trageton (2005), således att genom att också låta barnen skriva bokstäver med hjälp av sina fingrar i stället för bara med en penna så förenklas inlärningen. Annelie, förskolchefen, har under sin yrkeskarriär sett tydliga tecken på att det är väldigt ansträngande att skriva med just penna och papper för en del barn. Att lära sig skriva via datorn. Så många barn som man har följt genom åren som har haft en väldigt, de har varit jätteduktiga på att formulera sig och varit jättekreativa med att skapa berättelser. Men de orkar ju inte sitta, det blir en halv rad sen orkar de inte skriva ner och då utvecklar de inte sitt tänk i språket. Så för sjutton, låt dem skriva på datorn, så får de liksom ner sin berättelse. Så får det andra komma efterhand. (Annelie, förskolchef) 22

Genom användningen av surfplattan ger förskollärarna i studien barnen möjlighet till den positiva läs- och skrivinlärning som Trageton (2005) beskriver. Förskollärarna anser dock att finmotoriken också måste tränas, men att surfplattan blir ett bra komplement till bokstavsinlärning. 5.1.2 Att spela sig till lärande I intervjuerna framkommer det tydligt att spelen på surfplattorna fyller en viktig funktion i användandet. Förskollärarna menar att spelen som finns och används är omsorgsfullt utvalda för att passa verksamheten och de teman som de arbetar kring. De förklarar också att många av spelen skapar en helhet för barnen och deras lärande. Det handlar ju mycket om färg, ljud, bilder, bokstäver och sådant. Vi har någon mapp där barnen kan trycka på bilder och så skrivs ordet och läses upp samtidigt när de trycker på den. Typ en bild på en gris och sen kommer ordet gris upp och sen säger en röst det också. Så får de liksom alla bitar, ordförståelse och stavning och uttal. (Karin, förskollärare) Att ge barnen möjlighet till en helhet anser alla förskollärare i denna studie är viktigt när det kommer till lärande. Apparna på surfplattorna ger barnen möjlighet att ta del av denna helhet. Ett samspel mellan ljud, text och bilder utgör en bra grund i barnens lärande (Botturi & Loh, 2008). Isabell som är förskollärare på en mångkulturell skola berättar vilken effekt just denna helhet bidrar till de barnen med annat modersmål än svenska. Jag hoppas att de ska få ett större sammanhang i det de lär sig. Att sätta ord på saker genom bilder, ord och uttryck. Vissa barn kan ju prata svenska men har ingen förståelse för orden. Att de kan ett ord, exempelvis ett djur. Det vet att det finns ett djur som heter ko, men de vet inte hur den ser ut eller så. (Isabelle, förskollärare) Denna studie visar alltså att surfplattan och dessa spel eller appar bidrar till en större förståelse även hos de barn som talar ett annat språk än svenska. Isabelle menar att den helhet som Botturi & Loh (2008) talar om har visat sig positiv då den skapar ett sammanhang för de tvåspråkiga barnen. 5.2 Att bli ett med surfplattan förskollärarnas roll De intervjuade förskollärarnas resonemang kring surfplattans användning och funktion i verksamheten är väldigt lika. Alla menar att den bör användas, men inte hur och när som helst. Genom att planera, diskutera och ha ett mål med användningen, får surfplattan en betydelsefull roll i verksamheten på alla förskolorna i studien. Förskollärarna menar att surfplattan blir ett bra verktyg om den används på rätt sätt och som ett komplement i verksamheten (Ljung-Djärf, 2004; Rosen, 2013). När förskollärarna bara låter barnen använda 23

surfplattan lite i taget och som ett komplement ger de också möjligheter för den vila av hjärnan som Rosen (2013) menar är så viktig. Alla de intervjuade är eniga om att förskollärarens inställning och attityd till surfplattan har en stor betydelse för användningen av den (Prensky, 2012). Genom den positiva attityden som påvisas hos de intervjuade förskollärarna så blir det tydligt att surfplattan är ett verktyg som de vill använda sig av. De vill ge barnen möjlighet att använda den i pedagogiska syften, just för att de anser att barnen behöver ta del av dagens teknik. Förskolechefen Annelie säger så här om detta: Ska de ha dagens barn så måste man faktiskt också vara lite medveten om vad barnen möter idag. Det kan man inte backa på. Hur gärna man än skulle vilja stoppa utvecklingen så är det ju så. (Annelie, förskolechef) Annelie menar också att barnen måste få ta del av sin tids verktyg redan i förskolan, för att ge dem en möjlighet att få erfarenhet av dessa. Förskolans verksamhet måste anpassas och förbereda barnen för framtiden (Prensky, 2012). Dagens generation föds in i en värld där surfplattan och datorn är en del av vardagen digitalt infödda. Detta gör att förskolläraren måste våga ta tillvara på detta och ge barnen tillgång till de digitala verktyg som finns att erbjuda. Intervjuerna visar att det framför allt är den äldre generationen som utger sig för att inte vilja eller kunna använda sig av surfplattorna. Den generation som arbetat i förskolan under en längre tid och som fick sin utbildning under exempelvis 70-talet har svårare för att anamma användningen av surfplattan. Anledningen till detta är oftast att den generationen har för lite erfarenhet och kunskap om de nya digitala verktygen (Ljung-Djärf, 2004; Prensky, 2001; 2012). Förskollärarnas inställning till surfplattorna är alltså väldigt olika där ålder (Prensky, 2012) är en aspekt som visar sig i intervjuerna. De som är lite äldre och jobbat längre var ju lite mer si så där inställda. De tänkte att det skulle bli en typ av barnpassning, men det var nog för att de inte riktigt visste eller kunde så mycket om det. (Karin, förskollärare) Alla de intervjuade i denna studie vill och framförallt vågar använda sig av surfplattor i verksamheten. Prensky (2012) beskriver att denna typ av människor har Digital Wisdom. Genom att förskollärarna visar en vilja att använda surfplattorna så skapas den vishet kring digitala verktyg som behövs i dagens förskolverksamhet. Annelie som är förskolchef berättar om reaktionerna från några av sina anställda förskollärare: Mina förskolor suger åt sig allt. De är så tacksamma för min vägledning och för att liksom någon måste ju ändå hålla skeppet i rätt kurs. Och sen så är det de som ska utföra det med barnen och de är jätteduktiga och har gjort jättemycket fina saker med barnen, men det finns saker att utveckla och då ja på så sätt får vi göra det tillsammans. (Annelie, förskolchef) 24

Dock påpekar några av förskollärarna att de skulle behöva mer utbildning i användandet av surfplattan. De hade endast fått delta på ett informationsmöte, där de fick information om surfplattor och att de ska börja användas i verksamheten. De intervjuade tror att utbildning även skulle hjälpa den äldre generationen förskollärare ska kunna och våga använda sig av surfplattan (Hernwall, 1996; Ljung-Djärf, 2004). De äldre förskollärarna som nämns i intervjuerna är av den generation som Prensky (2001) kallar för digitala invandrare. Den nya tekniken är inte lika självklar för dem som för den generation som föds idag. Prensky (2001) menar dock också att de digitala invandrarna måste ta del av den nya tekniken och få kunskap i hur den fungerar för att kunna lära dagens barn. De hoppas att även de, genom utbildning, kan få en bild av vilket bra arbetsverktyg surfplattan faktiskt är för förskolbarnen. Vi skulle behöva mer utbildning om hur vi kan använda den och vad den faktiskt gör för barnen. Vissa av oss är ju lite mer erfarna av den nya tekniken och vi provar oss fram och lär oss själva, men det gör eller vill inte alla. (Karin, förskollärare) Förskollärarna i studien inser att de måste utbildas. De har inte mycket erfarenhet av att arbeta med just surfplattor. Alla de intervjuade nämner att de kan manövrera surfplattorna, men behöver mer stöd och hjälp i hur de ska använda dem i verksamheten. Genom att få en insikt i hur arbetet kring surfplattan påverkar barnen förstärks motivationen för alla förskollärare, inte bara för dem som redan har lite erfarenhet av användandet (Ljung-Djärf, 2004). De intervjuade tror att utbildning förmodligen kommer att utveckla deras verksamhet. Både för sin egen skull, men också för barnens. Alla de intervjuade förskollärarna tror att utökad kunskap om det som barnen är intresserade av, skapar den verksamhet som Prensky (2012) beskriver är så viktig; en verksamhet anpassad till dagens generation. 5.2.2 Att blanda det gamla med det nya De intervjuade berättar att de ser att barnen har roligt när de använder surfplattan. De menar också att det måste finnas en tanke bakom hur den används. Isabelle anser att den måste användas på ett bra sätt så att den inte bara blir liggande och används som alla andra brädspel på avdelningen. Genom att de intervjuade förskollärarna planerar användningen med surfplattan utifrån sina teman som de arbetar med får den också en viktig betydelse i verksamheten (Ljung-Djärf, 2002). Det finns hela tiden tankar med hur och vad de ska använda surfplattan till, och framförallt att den används på rätt sätt. Karin berättar att de hela tiden har lärande i bakhuvudet när de låter barnen använda surfplattorna. Trots att alla de intervjuade är positivt inställda till användningen av surfplattan så tydliggörs samma tankar som Ljung-Djärf (2002) fått fram i sina studier, att den inte får ta över alla annan verksamhet istället för att bli ett komplement. Karin berättar att de samspel 25

och de reaktioner som uppstår vid vissa tillfällen eller vissa lekar inte kan ersättas. Samspelet och diskussionerna som uppstår när barnen leker mamma-pappa-barn uppkommer just i den leken och inte på något annat sätt, menar hon. 5. 2. 3 Att ha en uppdaterad verksamhet Förskollärarna i denna studie anser, precis som Prensky (2012), att de hela tiden måste hålla sig uppdaterade och följa utvecklingen som sker runt omkring oss för att kunna möta dagens barn. I intervjuerna läggs det stor vikt på vilka appar som tas hem till surfplattorna. Genom att hela tiden kunna ta hem nya appar så menar förskollärarna att de kan anpassa användningen till vad som är aktuellt för barnen just nu. På så sätt kan surfplattan bidra till förändring och förnyande verksamhet (Prensky, 2012). I takt med att samhället utvecklas, förändras också synen på lärande (Sheridan & Pramling Samuelsson 2009; Säljö, 2000), vilket de intervjuade menar gör att de hela tiden måste utveckla och uppdatera verksamheten. Förskollärarna i studien anser att användningen av digitala verktyg ger barnen möjlighet att lära sig och utvecklas med hjälp av sin tids hjälpmedel (Klerfelt, 2007; Prensky, 2012). Att hela tiden hålla sig uppdaterad i verksamheten, menar de intervjuade, handlar inte bara om apparnas funktioner, utan också om den enkelhet som surfplattan bidrar till. Med hjälp av surfplattan berättar förskollärarna att de kan skriva, filma och ta bilder, allt med hjälp av ett verktyg. De kan också slå upp olika saker och titta på tillsammans med barnen när de exempelvis är ute i skogen. Det finns ju många fördelar med en grej är ju att den är lätt att ta med sig. Och nu har vi också satsat på sådan här 3G nät så de kan ha med den ut och koppla upp sig när de är ute. Och det tycker jag också är spännande om man hittar en konstigt bajsspår, så kanske man kan hitta det direkt när man är där. Så det ska vi använda den till. (Annelie, förskolchef) När surfplattan används som en direkt informationskälla kan förskollärarna också koncentrera sig på det som händer just där och då. De kan anpassa sin verksamhet efter vad de ser att barnen intresserar sig av. När verksamheten utgår från barnen och deras intresse skapas det genuina och roliga lärande som Fast (2007) beskriver. När barnen exempelvis hittar ett löv eller en blomma kan förskollärarna eller barnen själva ta bilder eller söka information om de olika sakerna ute i naturen. 5.3 Att dokumentera mer med hjälp av surfplattan Att de intervjuade anser att surfplattan är ett relativt enkelt hjälpmedel att ha med sig har redan nämnts tidigare i analysen. En aspekt som intervjuerna påvisar är hur surfplattan 26