Minnesanteckningar Expertgruppsmöte 100330 Närvarande: Jörgen Abrahamsson, projektmedarbetare, SDF Gunnared, Britt-Marie Almér, rektor, Oscar Fredriksskolan, SDF Linnéstaden, Saedeh Amini, projektmedarbetare, Introduktionsenheten Centrum/Väster, Göteborgs Stad, Annki Beckman, projektmedarbetare, RIB, Göteborgs Stad, Lena Bilen, utvecklingsledare, SDF Gunnared, Lena Claesson, rektor, SDF Gunnared, Göteborgs Stad, Marita Eastmond, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV), Birgitta Guevara, Länsstyrelsen, Lars Gunnarsson, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs universitet, Gilda Kästen-Ebeling, projektledare, RIB, Göteborgs Stad, Cajsa Malmström, projektmedarbetare, RIB, Göteborgs Stad, Tore Otterup, Institutet för svenska som andraspråk (ISA), Göteborgs universitet, Laura Ruz-Haglöf, projektmedarbetare, RIB, Göteborgs Stad, Malin Svensson, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV), Lena Öberg, planeringsledare, Flyktingadministration, Social resursförvaltning, Mötet inleds Projektledare Gilda Kästen-Ebeling hälsar välkommen. Presentation av expertgruppens nya medlemmar: Lena Bilen, utvecklingsledare i SDF Gunnared Marita Eastmond, docent i socialantropologi och professor vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) Malin Svensson, doktorand vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) Dagens tema: hur gör vi för att erfarenheter från projektet kan permanentas och förankras i den ordinarie verksamheten? Lars Gunnarsson om erfarenheterna från Storstadssatsningen Lars Gunnarsson var med och utvärderade Storstadssatsningen i Göteborg. För expertgruppen presenterar han erfarenheterna om huruvida man kan få erfarenheter från projekt att leva vidare i ordinarie verksamhet. (Se bifogad powerpoint). 1
Sammanlagt satsades 345 miljoner kronor i olika projekt i Bergsjön, Hjällbo, Gårdsten och Biskopsgården under 2000-2004. Medel som bl.a.skulle gå till att utveckla metoder som sedan skulle föras in i den ordinarie verksamheten med målet att bryta segregation. Pengarna finansierade bl.a. följande projekt för att utveckla metoder kring språkutveckling och skolresultat: Kurs om tvåspråkiga barn för personal i förskolan Språk- och bokprojekt i grundskolan Öppna mötesplatser- och föräldraengagemang Utvärderingen kom fram till att satsningar på kompetensutveckling av personal samt språkoch bokprojekt hade goda resultat, medan satsningar på mötesplatser och föräldraengagemang gav mer spridda resultat. Lars Gunnarssons m.fl:s utvärdering finns publicerad i rapporten Samtal pågår. Språkutveckling och skolresultat. Rapport i utvärderingen av Storstadssatsningen i Göteborg (2004).Här finns projektens resultat beskrivna och de är tillgängliga för användning men hur används de idag och vad har projekten inneburit på sikt i den ordinarie verksamheten? Lars Gunnarsson och hans kollegor lyfter i sina slutord fram önskemålet om att det skapas organisatoriska möjligheter att på en central nivå tillvarata, sammanställa och återföra utvecklingsarbete inom förskolans och skolans värld. Diskussion Precis som Storstadssatsningen är EU-projektet Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor inriktat på metodutveckling. Men erfarenheterna visar hur svårt det är att med kortsiktiga satsningar få till stånd permanenta lösningar. Gilda Kästen-Ebeling poängterar att ett av delmålen i projektet är att genom metodutveckling kunna förbättra situationen överlag, och inte att skapa punktinsatser så att enbart en enskild skola får det bättre på kort sikt. Trots det ser hon en risk med att projektet hamnar i just en sådan situation, där de insatser som skapats dör ut när projektet upphör. En anledning kan vara en kärv ekonomisk situation, men hon pekar också på ett kortsiktigt förhållningssätt inom den ordinarie verksamheten. Expertgruppens kunskaper och erfarenheter behövs för att detta inte ska bli ännu ett projekt som försvinner. 2
Delaktig ordinarie personal Lena Claesson påminner om att det finns en grundläggande uppfattning inom ordinarie verksamhet om att projekt är något tillfälligt, som tar slut, som enbart inger kortsiktigt hopp. Projekt lätt blir mer av en happening, något som sker lite som grädden på moset, en stund. Dessutom saknas tydliga systematiska rutiner för hur projektarbete ska överföras till ordinarie verksamhet. En nackdel kan vara att det ofta sätts in annan personal i projekt som går in och gör den ordinarie personalens arbete. När projektpersonalen slutar, försvinner lärdomarna. - När det gäller det här skolprojektet har mycket gott kommit fram så här långt, säger Lena Claesson. Det finns fortfarande möjligheter att överföra de positiva erfarenheterna till den ordinarie verksamheten, men vi måste involvera ordinarie pedagoger på ett mycket mer konkret sätt, kanske i ett aktionslärande. Flera i expertgruppen betonar vikten av att ordinarie personal är delaktig redan från början. Det är en viktig förutsättning för acceptans och medskapande. En fara med att tillsätta projektgrupper som består av personer utifrån, är att det kan bidra till att skapa en känsla av utanförskap och upplevas som något toppstyrt. Systematiskt förändringsarbete Den som genom projekt vill åstadkomma bestående förändringar måste ha kunskap om systematiskt förändringsarbete och bl.a. skapa tillräckligt med tid för att förankra projektet bland ordinarie personal. Marita Eastmond drar paralleller till utvecklingsarbete med biståndsverksamhet och betonar att det inte går att nå hållbara effekter, om man inte redan från början arbetar på systemnivå. Hon påpekar även hur viktigt det är att ha respekt och visa ödmjukhet för den ordinarie personalens kunskaper och kompetenser. - Alltför sällan tar man i projekt reda på den kompetens som redan finns, inflikar Lena Claesson. Det handlar om att kartlägga vad det finns för framgångsfaktorer och vad som fungerar bra, innan man startar ett nytt projekt. Lars Gunnarsson håller med om att det finns en risk med eldsjälar som kommer utifrån och startar projekt, att det lätt blir en liten grupp som ansvarar för sina egen grej som dör ut när gruppen försvinner. Samtidigt behöver projekt inte enbart vara något negativt. Tvärtom, kan det vara ett extra tillskott som engagerade tillför utöver ordinarie verksamhet. Hans erfarenheter från andra områden visar att det till och med kan vara det som krävs, att nya personer hela tiden startar om. 3
Bakgrunden till skolprojektet Gilda Kästen-Ebeling beskriver skolprojektets tillkomst som en del i ett långvarigt arbete där många olika personer och verksamheter på flera nivåer varit engagerade. Det har sin bakgrund bl.a. i regeringens proposition Sverige, mångfalden och framtiden från slutet av 1990-talet, forskning, erfarenheter från tidigare verksamheter som Daghemmet för flyktingbarn som fanns i Göteborg på 1990-talet, tillkomsten av de nationella målen för introduktion, andra projekt såsom Storstadssatsningen m.m. Laura Ruz-Haglöf betonar att den modell som ligger till grund för det nuvarande projektet har utvecklats nära verksamheterna för att svara mot de behov som finns i stadsdelarna. Den första etappen i modellen är redan permanentad i den mottagande verksamhet som finns på Välkomsten, SDF Gunnared. Meningen var att man skulle fortsätta att utveckla nästa etapp. - Men efter ett par år undrade vi om effekten av arbetet egentligen var så stor och bad om en utomstående värdering. Den kom fram till att alla tyckte att den första etappen var jättebra, men det fanns ingen förankring i skolorna om hur resten skulle utvecklas. Nu har vi försökt utveckla en prototyp genom projektet och måste fundera över hur det ska förankras i verkligheten. Den ordinarie verksamhetens ansvar och mål Gilda Kästen-Ebeling vill diskutera huruvida det alltid är ett projekts skyldighet att göra sig oumbärligt eller om ordinarie verksamhet har något slags behov av att ta tillvara erfarenheter i projekt. Lena Bilén lyfter fram ledningens ansvar den måste klara av att integrera projekten i den ordinarie verksamheten. Kommunikationen är central och det måste förtydligas vem som har ansvar för den. Laura Ruz-Haglöf påpekar att det måste finnas en systematik i verksamheterna för att ta in nya kunskaper och metoder, både från projekt och forskning. Hon säger också att det även handlar om vems behov som står i fokus och att ibland kan individuella och kollektiva mål krocka med varandra. Skolprojektet utgår exempelvis från de nyanlända barnens behov, medan skolan ofta kan utgå mer ifrån verksamhetens behov av att gruppen, klassen, skolan ska fungera. Skolans ansvar för nyanlända elever har sällan uppmärksammats i särskilt hög grad. Tvärtom har de nyanlända eleverna länge betraktats som en mycket liten del av verksamheten och därmed sannolikt inte heller som en så viktig målgrupp. 4
En förutsättning för om ett projekt ska lyckas är hur relevant målgruppen är för ledningen som ansvarar för allt som sker inom den ordinarie verksamheten. Under den senaste tiden har nyanlända barn uppmärksammats alltmer, bl a genom Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens kvalitetsgranskning och Göteborgs Stads riktade satsning på introduktion och lärande. Men fortfarande återstår mycket att göra för att öka ledningens medvetenhet om sitt ansvar för nyanlända barn. Saedeh Amini påpekar att det inte minst gäller vissa grundskolerektorers inställning till sent anlända elever som snart ska börja gymnasiet: - Det är elever som snart ska flytta, kanske bara gå en termin på skolan och då satsar inte skolan speciellt mycket på dem. Han/hon blir en i mängden som snart kommer att försvinna. Det är ett förhållningssätt som måste förändras hos rektorerna, annars blir det ingen lösning på kollektiv nivå, utan enbart individuell. Lena Claesson nämner en annan utsatt grupp, förskolebarn som kan ha varit i flera år i Sverige utan att ha lärt sig svenska. Flera i expertgruppen talar om hur viktigt det är att tänka på allt som konkurrerar inom skolans värld och att projekt därför måste möta de verkliga behov som finns inom verksamheten. - Vi har en mängd förbättringsområden som vi måste tänka på, säger Lena Claesson. Utifrån vårt perspektiv får vi aldrig tänka att nyanlända är något särskilt, utan något som måste integreras hela tiden. Vi behöver modeller och utvecklingsområden där detta möts, det är vår vardag i Gunnared. Även om vi behöver utveckla vårt arbete på alla nivåer när gäller nyanlända, måste vi inkludera det i allt vi gör. Om vi inte har med helheten på alla nivåer, får vi ingen trovärdighet hos pedagogerna. Hon efterlyser bl.a. en övergripande organisation som, i denna digitala och mångkulturella samtid, kan underlätta lärarnas arbete med att översätta information och inbjudningar till föräldrarna så att de förstår vad det står. - Idag får jag sitta på min kammare och leta efter översättningar tala om föräldradelaktighet! Elever som resurser Lena Bilén, som är nytillsatt utvecklingsledare i SDF Gunnared, återkommer till behovet av bättre kommunikation. Hon tycker att eleverna själva är en resurs som inte tas tillvara i tillräcklig omfattning. 5
- Vi har ju många äldre elever som redan talar samma språk som de nyanlända. Hur kan vi göra dem mer delaktiga för att integrera nyanlända? Där tror jag att vi har en resurs. Dessutom har skolan i uppdrag att använda eleverna mer som resurser. Det finns goda sådana erfarenheter från arbete med kamratstöd, mot mobbing och för trygg miljö där man jobbat ganska mycket med elevdelaktighet. Lars Gunnarsson nämner ett samarbetsprojekt om s.k. peer helpers där studenter stödjer studenter mellan Göteborgs Universitet och Nelson Mandelauniversitetet i Port Elizabeth (mer info finns på: http://www.utbildning.gu.se/student/studentservice/peerhelpprogramme/). Dokumentation och utvärdering Ett stort problem är bristen på kontinuitet pga den höga omsättningen både bland personal och ledning. Brittmarie Almer pekar särskilt på arbetsledningens ansvar när det gäller att bryta gamla rutiner och att utarbeta nya. Dokumentation nämns som ett sätt att säkra fortlevandet av lärdomar, men även om metoderna för dokumentation måste utvecklas, är det inte tillräckligt. Jörgen Abrahamsson anser att EU, som finansierar så många projekt, borde ha intresse av att erfarenheterna tas tillvara och sprids i större utsträckning. Marita Eastmond påtalar vikten av utvärdering och att då även titta på makronivån hur den politiska viljan ser ut är en förutsättning för att erfarenheter från projekt ska lyckas överleva. Skolans förändrade roll och lärarutbildningen Gilda Kästen-Ebeling undrar om skolar har blivit en arena som inte är hanterbar för dem som arbetar där, om inte läraren klarar allt det som är en del av vardagen. Lena Bilén menar att skolans roll har förändrats så mycket på kort tid. Även om hon är övertygad om att lärare är villiga att ta till sig ny kunskap, så har många inte möjlighet att hantera dagens alla krav och behöver mer kompetensutveckling bl.a. specifikt om nyanlända elever. Malin Svensson undrar hur mycket dagens studenter får med sig i lärarutbildningen när det gäller arbete med nyanlända elever. Tore Otterup är orolig över att arbetet med nyanlända elever nästan helt kommer bort i den nya lärarutbildningen. I utbildningen av lärare för tidigare åldrar finns exempelvis inte svenska som andraspråk alls. 6
Avslutning Gilda Kästen-Ebeling tackar för alla kloka synpunkter. Utifrån vad som framkommit bedömer hon att skolprojektet har goda förutsättningar att komma fram till bra resultat, även om arbetet med förankring och spridning behöver utvecklas ännu mer. Det finns i projektet en engagerad grupp av lärare och rektorer i ordinarie verksamheter. Ännu är det för tidigt att uttala sig om resultat, men hon ska skicka ut den lägesrapport som inom kort ska skickas in till EU:s flyktingfond och hoppas på fortsatt engagemang och stöd från expertgruppen. Tack till Länsstyrelsen för lån av lokaler och gott fika! Nästa möte: Tisdagen den 27 april kl 09:00-12:00. Malin Svensson berättar om sin forskning om asylsökande barn. Vid pennan Cajsa Malmström 7