Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor. Barns vardagsliv under asylprocessen en etnografisk studie

Transkript

1 Minnesanteckningar Expertgruppsmöte Närvarande: Jörgen Abrahamsson, projektmedarbetare, SDF Gunnared, Britt-Marie Almér, rektor, Oscar Fredriksskolan, SDF Linnéstaden, Saedeh Amini, projektmedarbetare, Introduktionsenheten Centrum/Väster, Göteborgs Stad, Lena Bilen, utvecklingsledare, SDF Gunnared, Lars Gunnarsson, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs universitet, Gilda Kästen-Ebeling, projektledare, RIB, Göteborgs Stad, Cajsa Malmström, projektmedarbetare, RIB, Göteborgs Stad, Malin Svensson, doktorand, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV), Jaana Sandberg, processamordnare, Center för skolutveckling, Göteborgs Stad, Bo Niklasson, skolchef, SDF Frölunda/Högsbo, Göteborgs Stad. Mötet inleds Projektledare Gilda Kästen-Ebeling hälsar välkommen. Information: I dagarna lämnas en ny ansökan in till Europeiska flyktingfonden för att slutföra projektet under 2011 och I ansökan ska helst uttrycket nyanlända barn undvikas. Tips från expertgruppen att istället nämna begrepp som likabehandling samt barn och familjer i behov av särskilt stöd (på engelska brukar man tala om previously disadvantaged groups/ särskilt utsatta grupper). Påminnelse: Det finns fortfarande några platser kvar i det projekt, LingualINCLUSION, som Tore Otterup tidigare berättat om. Projektet riktar sig till lärare i åk 3 som INTE undervisar i svenska som andraspråk. Helst ska minst två lärare från samma skola delta i fortbildningsprojektet. Ersättning för vikarie utgår. Kontakta Tore Otterup vid intresse (e-post: tore.otterup@svenska.gu.se, tel ). Barns vardagsliv under asylprocessen en etnografisk studie Malin Svensson, doktorand på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) presenterar sin studie Barns vardagsliv under asylprocessen en etnografisk studie (se powerpoint). Den ingår i GRACE, ett forskningsprojekt om asylsökande barns situation som pågått i ett par år på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). I projektet ingår forskare från olika discipliner. Målet är att belysa asylsökande barns situation ur flera olika perspektiv. Resultaten presenteras i en antologi som utkommer under våren. 1

2 Malin Svensson, som är kulturgeograf i botten, har studerat barnens vardagsliv. 15 barn ingår i hennes studie. Hon har försökt följa barnen så nära som möjligt. Centrala utgångspunkter för hennes studie har varit FN:s barnkonventions paragrafer 12 och 13 som säger att barn har rätt att göra sin röst hörd och genom det uttrycksmedel som barnet väljer. Malin Svensson har använt sig av olika slags metoder. Förutom samtal och intervjuer har hon bland annat använt så kallade walk-alongs (då hon promenerat med barnen t ex från skolan), teckningar och foton. Några resultat från studien: Fritidsaktiviteter betyder mycket de står för så mycket mer än enbart aktiviteter. Under tiden får barnen avlastning och distraktion från deras i övrigt extremt påfrestande livssituation då de väntar på besked om de får stanna eller inte i Sverige. Många lever i barnfattigdom den dagliga ersättningen till asylsökande är längre än socialbidragsnormen och har inte höjts sedan Det innebär att många familjer inte har råd att köpa vinterkläder, regnkläder, träningskläder mm till sina barn, vilket ytterligare påverkar deras vardagsliv. Ett annat barn längtar efter en egen cykel och förstår inte varför en kamrat, som också är asylsökande, har fått en cykel, när inte hon får någon. Systemet blir obegripligt ur barnens perspektiv. Ett annat barn säger att hon ska ta på sig alla kläder hon har för att inte frysa när hon går till skolan. Det finns en särskild blankett hos migrationsverket där asylsökande familjer kan ansöka om ersättning för extra kläder mm, men nästan alla i studien hade fått avslag. Ofta har skolorna dålig kunskap om barnens utsatta ekonomiska situation. Asylsökande barn längtar efter skolan! Många bor mycket trångt en hel familj i ett rum - och har inget att göra förutom att titta på TV. Skolan representerar oerhört mycket. Här finns rutiner och struktur som blir ett stöd i vardagen. Här kan man träffa kompisar och komma med i fritidsaktiviteter. Dessutom står skolan för framtiden det finns något mer bortom beskedet om uppehållstillstånd. Låt barnen börja skolan så fort som möjligt. Alltför många får vänta alltför länge. Ett barn fick vänta i ett halvår och trodde att det berodde på att skolan glömt bort honom/henne. I själva verket var det på grund av att sommarlovet inföll, men det informerade inte skolan om. Skolan behöver mer kunskap om hur asylprocessen fungerar. Många lärare uttrycker hur viktiga barnhandläggarna på Migrationsverket har varit som ett slags spindlar i nätet och tycker det har blivit sämre efter omorganisationen då dessa handläggare till stor del försvunnit. Lärarna får inte längre samma information exempelvis om avvisningar som ska verkställas. Det innebär att det lätt blir kaos i klasser med många asylsökande då/om en elev plötsligt en dag bara är borta, utan att läraren har hunnit förbereda sig på förhand. 2

3 Några slutsatser Malin Svensson har försökt se helhetsperspektivet i barnets vardag i sin studie, med så många aspekter som möjligt. Det är viktigt också för dem som möter barnen, exempelvis lärarna, för att förstå allt som samverkar och påverkar barnet i dess vardag. Hon påtalar vikten av att myndigheter kan samordna sig och vara så tydliga som möjligt barnet har ett stort behov av förutsägbarhet och tydlighet i sin i övrigt osäkra tillvaro. Det är angeläget att försöka skapa möjligheter för barnen att få utlopp för deras egen handlingskraft så att de inte reduceras till passiva offer, även om de lever under mycket svåra omständigheter. Diskussion i expertgruppen Bättre information. Vissa av de asylsökande barnens problem som beror på dålig ekonomi, kan skolan hjälpa till med relativt enkelt, förutsatt att skolan känner till deras situation. Idag tar det lång tid innan skolan får information om ett nyanlänt barn är asylsökande. Med systematiska rutiner för kartläggning av nyanlända barn kan skolan själv snabbt skaffa sig information om barnets juridiska status. Men det behövs även bättre och snabbare rutiner för att överföra information från Migrationsverket till kommunen och vidare till skolan. Idag får skolorna sällan information förrän en månad, ofta mer, efter barnets ankomst. Skolan och fritiden. De långa skolloven är problem för många nyanlända barn som inte har något annat att göra. Ett sommarlov kan rasera allt som byggts upp under en hel termin. Även om fritidsaktiviteterna inte är skolans hela ansvar, kan den göra mycket för att stödja barnen. Projektets pedagoger, Mohamed och Bruno, håller på att göra en förteckning över alla aktiviteter som finns. De ska översätta sammanställningen till barnens olika modersmål. Det finns mycket som redan sker, men samordning saknas, liksom information på nyanländas eget språk. Här kan skolan, tillsammans med fritidsverksamheten och organisationer, spela en stor roll. Konferens i Malmö. Lars Gunnarsson informerar om the 15th Nordic Migration Research Conference den augusti i Malmö. Där kommer bland annat skolsituationen för nyligen anlända högstadieelever att belysas på en workshop om barndom och migration. Läs mer på hemsidan Kommande aktiviteter Organisation av undervisningen En studiedag om organisation av undervisningen för nyanlända planeras för samtliga som deltar i projektet. (Cajsas anm. det blir troligen i augusti, mer info kommer). Inbjuden gäst är Inger Bergendorff. Hon ansvarade för arbetet med nyanlända på numera nedlagda 3

4 Myndigheten för skolutveckling, som bl.a. presenterade ett förslag till nationell strategi, vilket till vissa delar har legat till grund för Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända. Myndigheten för skolutveckling lyfte fram behovet av att utveckla alternativa, flexibla lösningar som utgår från barnens individuella behov. I skriften Vid sidan av eller mitt i identifierades flera framgångsfaktorer och goda exempel (kan hämtas på projektets hemsida under dokument ). Flera studier visar att en slentrianmässig placering i förberedelseklass kan leda till att eleven stoppas upp och fastnar där onödigt lång tid. Å andra sidan kan en alltför snabb utslussning i vanlig klass innebära att eleven inte får det stöd som han/hon behöver, om inte ämneslärarna är förberedda och har nödvändig kunskap och kompetens. Idag finns i princip endast studiehandledning som redskap och det fungerar sällan tillfredsställande av olika skäl. Projektledare Gilda Kästen-Ebeling pekar på vikten av att komplettera med andra verktyg såsom kompetensutveckling till ämneslärare samt utveckling av nya alternativa pedagogiska metoder och läromedel. Projektet samarbetar för närvarande med tre KY-elever som tagit fram ett sällskapsspel i matte som ska provas på en av impulsskolorna. I den riktade satsningen på introduktion och lärande i Göteborgs Stad ska Center för skolutveckling i samverkan med Språkcentrum se över och utveckla IKT (webbaserade och multimediala stödinsatser) i arbetet med nyanlända. Även Skolverket håller på att göra en översyn som inom den närmaste framtiden enligt uppgift ska presenteras. På Skolverkets hemsida finns en del material och tips, bl.a. när det gäller undervisning i matte Projektet har kontaktat flera läromedelsproducenter för att påtala behovet av mer material för nyanlända elever. Om fler gör det, kanske producenterna märker att det finns en växande efterfrågan vilket förhoppningsvis kan ge resultat. Jaana Sandberg från Center för skolutveckling betonar vikten av att inventera kunskap och kompetens hos befintlig personal ta reda på och använd de resurser som redan finns. Det är också bra att känna till att Språkcentrum har möjlighet att vid behov ge tjänstledigt åt sina lärare för att de ska kunna arbeta på en eller ett par skolor under en längre tid. Om skolan och hälsan Till hösten planeras en studiedag om sambanden mellan skolframgång och hälsa med forskarna Anders Hjern och Henry Ascher. Anders Hjern har bl.a. skrivit en rapport om mottagande av flyktingbarn i Sverige som ska användas i en jämförande studie av förhållandena i de nordiska länderna. Rapporten publiceras på projektets hemsida så fort den är klar. 4

5 Socioemotionellt stöd Projektet inleder samarbete med BIV/BIS (Barn i väntan/barn i start). BIV/BIS är en stödgruppsverksamhet som riktar sig till barn i asylsökande familjer och barn som nyligen fått uppehållstillstånd. Även föräldrarna erbjuds stöd i grupper. BIV/BIS arbetar utifrån ett förebyggande perspektiv med barnet i centrum och använder kreativa och pedagogiska metoder. Syftet är att ge elever möjlighet till hantering av svåra upplevelser och livsvillkor, ett av projektets delmål. Nästa möte Tisdagen den 25 maj. Mer info kommer inom kort. Vid pennan Cajsa Malmström, RIB 5