LÄGESRAPPORT JANUARI 2009 DECEMBER 2009

Transkript

1 LÄGESRAPPORT JANUARI 2009 DECEMBER Inledning Detta är en lägesrapport i projektet Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor under Den föreliggande dokumentationen innehåller beskrivningar av genomförandet av och gjorda erfarenheter i projektet under Här presenteras arbetet med och avslutandet av modell-fbk i etapp 1 (som inleddes hösten 2006) samt det parallella inledandet av etapp 2 på de skolor som medverkar i projektet de så kallade impulsskolorna. 2. Projektmål och förväntade resultat Projektets övergripande mål är att få fram insatser och arbetsmetoder för utbildningen av sent anlända elever under skolintroduktionen. Utbildningen under skolintroduktionens ska förbereda eleven för delaktighet i ordinarie undervisningen på likvärdiga villkor som kurskamrater födda i Sverige. Framtagna insatser och arbetsmetoder möjliggör att eleven efter avslutad skolintroduktion tillgodogör sig den ordinarie skolverksamheten. Projektmålet uppnås under perioden januari 2009 till december 2010 genom fyra delmål: 1. Validering av arbetsmetoder framtagna i modell-fbk för introduktion i ordinarie undervisning av sent anlända elever vars medförda undervisningsspråk är så pass stora i skolan (i detta fall arabiska och somaliska) att gemensam ämnesundervisning på de språken kan organiseras. 2. Utveckling och validering av arbetsmetoder för introduktion i ordinarie undervisningen av sent anlända elever, vars medförda undervisningsspråk inte är stora nog i skolan för att gemensam ämnesundervisning på de språken kan organiseras, projektets s k impulsskolor. 3. Utveckling av aktiviteter som kan genomföras i skolan eller under elevens fritid i anknytning till skolans verksamhet, för att ge eleven möjligheter till bearbetning eller hantering av svåra upplevelser och livsvillkor. 4. Utveckling av aktiviteter som genomförda i anknytning till skolverksamheten eller organiserade fritidsaktiviteter ökar vårdnadshavarens och övriga familjens oumbärliga delaktighet i det egna barnets skolintroduktion. 3. Målgrupper Elever, vårdnadshavare och personal i modell-fbk Elever, vårdnadshavare och personal i impulsskolorna 1

2 4. Projektorganisation Initiativtagare till projektet: Resursenheten för introduktion av nyanlända barn (RIB) Projektägare: SDF Gunnared, Göteborgs Stad Styrgrupp: 5 pers Expertgrupp: ca 18 pers Projektgrupp: 9 pers Projektmedverkande Sex impulsskolor: fem kommunala skolor (från tre stadsdelar, dvs. SDF Gunnared, SDF Högsbo och SDF Linnéstaden); en friskola (från Gunnared), Introduktionsenheten Centrum Väster (där 11 stadsdelar ingår) Antal personer som deltar i projektet under vårterminen 2009 Modell-fbk 4 st pedagogisk personal 9 elever Impulsskolor 21 st skolpersonal (skolledning, lärare, elevhälsa) Ca 35 elever Antal personer som deltar i projektet under höstterminen 2009 Modell-fbk 2 st pedagogisk personal 4 elever Impulsskolor 21 st skolpersonal (skolledning, lärare, elevhälsa) Ca 47 elever 5. Tillvägagångssätt Grunderna Mottagande med kartläggning Skolintroduktionen startas med en period av mottagande av den nyanlända eleven med familjen, som ger familjen möjligheten till en mjuk landning i den nya skolsituationen. Under denna period genomförs en gedigen kartläggning av elevens och familjens bakgrund och livsvillkor och av elevens kunskaps- och kognitivutveckling. Kartläggningen är underlaget för planering av elevens individualiserade introduktion i undervisningen i den svenska skolan; 2

3 (En sådan verksamhet har skapats och utvecklats i Göteborgs Stad Gunnared och kallats Välkomsten). Introduktion i undervisningen Ett arbetslag som har en gemensam grund i ett interkulturellt synsätt och dessutom besitter olika kompetenser ansvarar för utbildningen av de nyanlända eleverna; Arbetslagets olika kompetenser kompletterar och förstärker varandra och möjliggör att eleven ses ur olika perspektiv (d v s att ett arbetssätt med holistiskt perspektiv utvecklas kring varje individ); I arbetslaget ingår pedagogisk kompetens såväl som resurs med kunskap, kompetens och erfarenhet av att ge socioemotionellt stöd till nyanlända elever och dessutom bygga broar mellan de nyanländas kultur och värderingar och den svenska skolans kultur och värderingar; Arbetslaget, som samarbetar tätt, har en hög grad av flexibilitet och nytänkande för att ge eleverna så bra redskap som möjligt inför den fortsatta skolgången. Vid behov får eleven dessutom tillgång till professionellt stöd för att bearbeta svåra upplevelser och flyktens orsaker och konsekvenser; Skolpersonalen försäkrar sig att det nyanlända barnet och dess anhöriga förstår syftet och genomförandet av alla delar av barnets skolintroduktion; Skolpersonalen utvecklar ett genomtänkt arbete för att göra eleven och vårdnadshavaren medvetna av betydelsen av de egna medförda kunskaperna och färdigheterna för uppbyggandet av nya kunskaper; Föräldrarna/vårdnadshavaren och eleven uppmuntras och ges möjligheter till att utnyttja full delaktighet i planeringen av barnets skolintroduktion; Utvecklingsplaner och vid behov särskilda åtgärder utarbetas och förverkligas av skolan i samarbete med vårdnadshavaren och familjen, så att eleven under skolintroduktion känner stöd av närstående vuxna. Metoder och arbetssätt som främjar samarbetet mellan och samverkan av alla aktörer i barnets introduktion utvecklas. Skolintroduktionens aktörer syftar till att tillfredställa elevens behov och förstärka eventuella svaga länkar genom kunskapsutveckling och ömsesidigt stöd; Skolan tar fram bedömningsinstrument anpassade till nyanlända elevers kunskapsutveckling; Ett urval av insatser utvecklade i modell-fbk testas som stödaktiviteter i impulsskolorna: Program för socioemotionellt stöd Intensiv stödundervisning vid sidan av den ordinarie undervisningen och i samarbete av skolans ordinarier lärare Orientering och träning i samhällets grundläggande värderingar, barnkonventionen, mänskliga rättigheter och skolans värdegrund Orientering i samhällets grundläggande organisation: skolan, stadsdelen, kommunen, riket Information till elever och vårdnadshavare om samhällets koder, faror och fallgropar Träning av elevernas förmåga till självständigt agerande i samhället Träning av elevernas sociala beteende i skolan och i offentliga platser 3

4 Steg 1 1) Ett urval av skolor och Göteborgs Stads tre introduktionsenheter inbjuds att medverka i projektet. Gårdstensskolan, där modell-fbk utvecklas, är redan med, en fri skola från samma stadsdel och sju skolor tillhörande fyra andra stadsdelar. Dessutom inbjuds två introduktionsenheter. Fem av sju inbjudna skolor tackade ja och detsamma gjorde en introduktionsenhet. Skolorna kallas Impulsskolor. OBS! En friskola, fem kommunalaskolor och en introduktionsenhet medverkar i projektet. 4) Projektets styrgrupp bildas med Center för Skolutveckling, Språkcentrum, Flyktingbarnteamet och Gunnareds verksamhetschef för Kultur och Utbildning. Projektledaren och projektekonomen deltar också i styrgruppen. OBS! Avvikelse! En expertgrupp bildas i stället för en referensgrupp. Steg 2 1) På varje impulsskola bildas en impulsgrupp för utvecklingen av den egna skolintroduktionen, där skolledningen, lärare i svenska som andra språk, modersmålslärare, elevhälsan, skolans fritidspersonal och administrativ personal inbjuds att delta. OBS! Avvikelse från ursprungliga planen: arbetets gång har visat att ämnesvisa impulsgrupper också måste bildas speciellt för personal som undervisar i matte och praktisk-estetiska ämnen. 2) I modell-fbk har en omsorgsfull kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter varit en förutsättning för att kunna planera och genomföra en god skolintroduktion. Den enskilda elevens behov är utgångspunkten för planeringen av undervisningen och andra insatser som gör det möjligt att eleven tillgodogör sig skolintroduktionen på bästa sätt. Inom projektets ramar skapas förutsättningar för att impulsskolorna ska bygga upp en mottagande verksamhet med kartläggning, med Gunnareds Välkomsten som förebild. En invandrarkurator från introduktionsenheten Centrum/Väster och impulsskolors lärare i svenska som andra språk får kompetensutveckling i kartläggningsmetodik och instrument och dessutom tillgång till konsultation med samma psykolog, som ger handledning till Välkomstens personal. Impulsskolorna får lov att använda den kartläggningsmetoden och det kartläggningsinstrumentet skapade för Välkomsten. På impulsskolorna ska kartläggningen genomföras i den takt som varje skola förmår OBS! Såvida handledningen som konsultationen för invandrarkuratorn och impulsskolornas lärare finansieras av projektet. Steg 3 4

5 1) Impulsskolorna träffas regelbundet ca en gång i månaden - i ett nätverk för kompetensutveckling och samarbete kring utförande av projektets fyra delmål. Personal från modell-fbk bidrar med sin erfarenhet och kompetens till utvecklingen av arbetet i impulsskolorna. 2) Projektledningen ordnar en första workshop i nätverket med syfte att lyfta fram varje impulsskolas egna erfarenheter kring projektets fyra delmål och deras behov av kompetensutveckling. Denna workshop fungerar som impulsskolornas egen diagnos av sin skolintroduktion och belyser styrkor och svagheter (dessa finns i en omfattning som överskrider projektledningens uppfattning). OBS! Avvikelse! Det var tänkt att arbetsuppgifter för att uppnå projektets fyra delmål skulle fördelas mellan impulsskolorna. Projektledningen bedömer att det inte är möjligt vid detta läge. Steg 4 1) Uppsökande av material för att uppnå delmål 2, 3 och 4 görs inte enligt nätverkets arbetsfördelning. OBS! Avvikelse! De medverkandes arbetssituation och intresse gör att projektledningen tar själv hand om uppgiften. 2) En mer specialiserad uppsökning och tillverkning av material, som skulle genomföras av personal med särskild kompetens inom data och filmområde, barn med traumatiska upplevelser och flerspråkig ämnesundervisning görs inte. OBS! Avvikelse! Det ansträngda ekonomiska läget i Göteborgs Stad har tvingat projektledningen att kontakta praktikanter från Göteborgs Universitet och KY-utbildning för att genomföra visa uppgifter. Det medför minskad kostnad i projektet. 3) Validering av ett urval av arbetsmetoder framtagna i modell-fbk startas i samarbete mellan personal i modell-fbk och impulsgrupperna: Individernas skolintroduktion planeras mot bakgrund av en kartläggning. Det är fortfarande på förarbetets stadium. Det går framåt, men mycket saktare än betänkt. Elevernas sociala utveckling stöds bl a genom kontakter och besök i närmiljön och olika instanser av Göteborgs Stad. I ämnet Livskunskap ges eleverna socioemotionellt stöd, bl a genom ett program utarbetat i Holland (inom ett EU-projekt där projektledaren har medverkat Välkommen till skolan ). I detta ämne tas även upp frågor kring liv och samhälle och eleverna tränas i att ta ställning i frågor som mobbning, diskriminering, könsroller, kamratskap etc. och agera demokratiskt. Musik i olika former är en framgångsfaktor i projektarbetet. Speciellt används musikproduktion, som inte bara skapar lust och glädje hos eleverna utan dessutom utgör en brygga mellan olika kulturer och är ett sätt för eleverna att bearbeta svåra upplevelser i skapandet av egna texter och musik samt välfungerande uttryckskanaler. Samarbetet med lärare i 5

6 svenska som andra språk medför dessutom att elevernas språkutveckling får en betydelsefull impuls. OBS! Projektet har bekostat två kompletta ambulerande musikstudios. Steg 5 En god grund för föräldrarnas/vårdnadshavarens delaktighet har skapats i och med Välkomstens kartläggning. I modell-fbk är tillgång till modersmål i den dagliga verksamheten en förutsättning för föräldrarnas delaktighet och engagemang. Att ha som utgångspunkt att föräldrarna känner sitt barn bäst och att alla föräldrar vill sina barns bästa är avgörande i sammanhanget. Projektgruppen söker skolledningarnas stöd för att förankra projektarbetet och projektmedarbetarna i impulsskolornas ordinarie verksamhet. Resultaten varierar från skola till skola och från period till period. 1) Arbetsmetoder för att uppnå delmål 2 skapas/anpassas/utvecklas, testas. En arbetsgrupp bestående av tre studenter från KY-utbildningen håller på att skapa ett sällskapsspel för utveckling av mattekunskaper på mattespråk (d v s utan att begränsningar i svenska språket motverkar elevernas matteinlärning). Spelskaparna samarbetar med projektledaren, projektets egna pedagogiska arbetslag och lärarna i en åk 6 i Linnestaden, där 7 nyanlända elever finns. Det pedagogiska arbetslaget från modell-fbk ger stödundervisning till impulsskolornas sent anlända elever 2) Parallellt uppsöks material för att uppnå delmål 3 och 4 Projektet söker samarbete med projektet Barn i väntan, KFUM och Rädda Barnet. Förhoppningsvis kommer det att resultera i att under vt 2010 de verksamheterna startar beprövade aktiviteter för sent anlända elever inom ramen för den ordinarie skolverksamheten och även på elevernas fritid. 6. Tidsplan januari 2009-december 2009 Januari - juni 2009 Har hela Steg 1 genomförts. April september 2009 Har Steg 2 och Steg 3:1-3 startats och delvis genomförts. September- december 2009 Har Steg 4: 1-3 och Steg 5:1, 3, 4 startats. 7. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av modell-fbk har skett regelbundet under projektets gång, både genom skriftlig dokumentation och i samtal med lärare, föräldrar och elever. 6

7 Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling görs kontinuerligt utifrån de delmål som satts i elevernas individuella utvecklingsplaner. 8. Diskussion Projektet har uppenbarligen bidragit till berikande av diskussionen kring nyanlända sent anlända elevers behov och förutsättningar. Göteborgs Stadsrevisionens rapport om stadsdelarnas arbete med nyanlända elever och Skolinspektionens kritiska rapport om mottagande och introduktion av nyanlända elever i flera kommuner i landet har lyft fram som positiva undantag kartläggningen kopplad till modell Skolintroduktion med holistiskt perspektiv, som är projektets ursprung, och resultaten av modellklassens arbetssätt. Uppmärksamheten i kommuner uti i landet för projektets grunder och genomförande har varit stor och projektledaren har bjudits in till att presentera det på flera olika ställen. På elevnivå har arbetet i modell-fbk inneburit en positiv effekt på individens utveckling genom en individualiserad undervisning i en liten grupp, som lägger till något till det eleven redan kan och vet, på ett språk som eleven förstår och ett innehåll som eleven kan identifiera sig med eleverna uppfattas som öppna, glada och trygga och rör sig fritt inom hela skolan de har relativt lätt att få kontakt med andra elever på skolan I impulsskolorna har arbetet med de sent anlända eleverna börjat ses utifrån ett holistiskt perspektiv. Kartläggningen har börjat komma igång och därmed andra aspekter än elevens brister börjat uppmärksammas i individualiserade handlingsplaner för nyanlända elever. Musikproduktion, Livskunskap med Välkommen till skolan och Idrott för nyanlända, som personal som kommer från modell-fbk utvecklar i impulsskolorna, är insatser som visar effekt och uppskattas av elever och personal. Ett viktigt inslag i utvecklingen av arbetsmetoder för modell-fbk och impulsskolorna är den återkommande handledningen, dels av projektledaren dels av externa experter. Handledning för personal som arbetar med nyanlända elever är nödvändig. Hur den utformas och vad den innehåller beror på personalens och elevgruppens sammansättning. Psykologisk handledning är särskilt viktig om elevgrupperna innehåller flyktingbarn som upplevt svåra händelser. Pedagogisk handledning kring interkulturellt förhållningssätt i undervisningen, andraspråksinlärning och flerspråkig ämnesundervisning behövs för alla, inte minst med tanke på att det finns så lite färdigt undervisningsmaterial att tillgå. Det är nödvändigt att kontinuerligt reflektera över de egna värderingar och förhållningssätt i mötet med elever från andra kulturer. Är det svårt att få tag på personal med lärarbehörighet, behövs även handledning kring skolans styrdokument. 7

8 Projektets kompetensutvecklingsprogram, som trots det ekonomiska läget har prioriterats har enorm betydelse för utvecklingen av projektet. Projektledningen har bildat en expertgrupp, som med sin kunskap, kompetens och inflytande bör hjälpa till att formulera problem, söka lösningar och bära projektet framåt. Expertgruppen bidrar också till spridningen av projektet. Medverkande i expertgruppen är forskare från Göteborgs Universitet och Nordiska Högskola för Folkhälsovård, ledning för kommunala fritidsaktiviteter, kommunens Flyktingadministration, Länsstyrelsens enhet för arbete med nyanlända, Flyktingbarnteamet, Resursenheten för introduktion av nyanlända barn, impulsskolornas rektorer, representanter för frivilliga organisationer och en representant för Center för Skolutveckling. Denna grupp har träffats en gång i slutet av 2009 och kommer att träffas var sjätte vecka fram till projektets slut. Ny verksamhetschef för Kultur och Utbildning i Göteborgs Stad Gunnared (projektägare) och ny rektor och personal nedskärningar i Gårdstensskolan, där modell-fbk fungerade, medförde en mycket trög start av höstterminen. T ex trädde överenskommelser mellan projektet och före detta skolledningen i kraft i november i stället för i augusti. Avsaknad av adekvat undervisningsmaterial och läromedel på modersmål, som har tvingat projektets arbetslag och projektledningen att själva skapa och tillverka det på sin fritid, tog alldeles för mycket tid i anspråk. Mycket tidskrävande har också varit hanteringen av oförståelsen för projektets problemställning och svårigheter med att finna förankring för projektet i skolornas ordinarie organisation, personal och ledning. Behovet av kunskap och kompetensutveckling har visat sig vara betydligt större än vad projektledningen förutsåg. Framför allt har kommunens dåliga ekonomi och Flyktingfondens III förändrade villkor för beräkning av kommunpersonals arbetstider i delfinansieringen konsumerat projektledarens, projektekonomens och övrig projektgruppens tid och energi i annat än utvecklingen av projektets genomförande. De här ekonomiska problemen har bland annat inneburit att nödvändiga och budgeterade - personalresurser inte kunnat anlitas och därmed bromsats projektets gång. Avvikelser och förändringar 2.1. En expertgrupp bildas i stället för en referensgrupp. Arbetets gång har visat att på impulsskolorna bör bildas ämnesvisa impulsgrupper för att utveckla undervisning för nyanlända elever. Vi har valt områden matematik och praktisk-estetiska ämnen p g a att Eftersom helt felaktigt anses att de ämnena ställer färre krav på språkkunskaper, introduceras nyanlända elever mycket tidigt i undervisningen 8

9 de praktisk-estetiska ämnena har stor betydelse för bearbetning av elevernas svåra upplevelser, men utnyttjas inte i det syftet anledningen är att skolorna saknar strategier för att höja ämneslärares kompetens om flyktingskap, migration, hälsa, andraspråkinlärning etc Kommunens ekonomiska situation och den medverkande skolpersonalens arbetssituation och intresse har övertygat projektledningen att för att närma sig delmålen 2, 3 och 4 måste själv, med projektgruppens stöd, söka information om lämpliga åtgärder att testa på impulsskolorna Det ansträngda ekonomiska läget i Göteborgs Stad, som har medfört att projektägare anser sig inte ha råd att anställa personal till projektet, har tvingat projektledningen att i stället söka praktikanter t ex från Göteborgs Universitet och KY-utbildning för att genomföra visa uppgifter. Det medför ökad arbetsbelastning för projektledningen och personalen i modell-fbk och minskad kostnad i projektet. 9