Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Transkript

1 Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Dokumentation av workshop II, 31 augusti 2009 Göteborgs Stad, Europeiska flyktingfonden III och Resursenheten för introduktion av nyanlända barn, RIB

2 Innehåll Inledning...3 Bakgrund...3 Sammanfattning...4 Grupparbeten...6 Dokumentation gjord av Resursenheten för introduktion av nyanlända barn, RIB. RIB verkar för utveckling av en god introduktion av nyanlända barn 0-18 år och är en resurs för alla verksamheter och anställda i Göteborgs Stad. 2

3 Inledning Bakgrund Detta är en dokumentation av den andra delen av en workshop i Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor, ett projekt som finansieras av EU:s flyktingfond III och Göteborgs Stad. I projektet ska den modell för holistisk skolintroduktion som Resursenheten för introduktion av nyanlända barn, RIB, utformat, vidare implementeras i Göteborgs skolor. Syftet med projektet är att genom utveckling av metoder för utbildningen av sent anlända elever (11-14 år) under skolintroduktionen: förbereda eleven för delaktighet i ordinarie undervisning på likvärdiga villkor som kurskamrater födda i Sverige, så att eleven efter avslutad skolintroduktion ska kunna tillgodogöra sig den ordinarie skolverksamheten. Workshopen är ett led i den fortbildning och kompetensutveckling som ordnas för personalen på de så kallade impulsskolorna som ingår i projektet. Den första delen av workshopen genomfördes och finns dokumenterad separat. Då handlade workshopen framförallt om följande frågor: Vad ska en skolintroduktion med holistiskt perspektiv inkludera? Vilken eller vilka av de element som karaktäriserar en skolintroduktion med holistiskt perspektiv satsar min skola/fritidsaktivitet på? Den andra delen av workshopen tog upp frågan: Vilka möjligheter får våra nyanlända elever och deras föräldrar att utifrån sina kompetenser och erfarenheter komma in i systemet och påverka genomförandet av barnets skolintroduktion? De cirka 20 deltagarna i workshop II arbetade i grupper där de: 1. presenterade lyckade exempel på föräldrars och elevers delaktighet, 2. sammanfattade vad som utmärker ett lyckat arbete på detta område, 3. diskuterade hur en plan för delaktighet kan se ut och vad som är målet för delaktighet, 4. formulerade hur de kan utveckla och arbeta vidare med frågan. Workshopen utgår ifrån en särskild metodik, Appreciative Inquiry (fritt översatt: Uppskattande undersökning). Det är ett sätt att arbeta med organisationsförändringar som har använts med framgång i små och stora förändringsprojekt inom hundratals organisationer världen över. Appreciative Inquiry skiljer sig från andra förändringsmetoder genom att de medverkande medvetet och systematiskt ställer frågor som fokuserar på styrkor och positiva upplevelser för att på så sätt tända en konstruktiv dialog och inspirera till handling inom organisationen. Det som framkom under workshopen utgör en del av underlaget för den fortsatta utvecklingen av arbetet mot projektets mål. 3

4 Sammanfattning En av de viktigaste förutsättningarna för att skolintroduktionen ska bli bra är samarbetet med föräldrarna. Att föräldrarna ska vara delaktiga betonas i Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända (2008): Såväl forskning som beprövad erfarenhet visar att goda föräldrakontakter har betydelse för en elevs möjligheter att lyckas bra i skolan och att detta blir särskilt viktigt om föräldrarnas kunskaper och erfarenheter av skola skiljer sig mycket från dagens svenska skola. Skolverket betonar att samverkan med familjen ska ske i dialog, eftersom: Föräldrarna är en tillgång när det gäller kunskaper om det egna barnet men även när det gäller kunskaper och erfarenheter av skolan och samhället i ursprungslandet. Skolan har en viktig roll i att tydliggöra, förklara och skapa förståelse för de styrdokument som gäller liksom för skolans roll och funktion i Sverige. Det är med andra ord en nödvändig utmaning att få till stånd en bra samverkan med den nyanlände eleven och dess familj. I workshop II inventerade deltagarna sina erfarenheter för att lyfta fram goda exempel på föräldrars och elevers delaktighet. De kom bland annat fram till: Öppna upp skolan. o Förlägg SFI-undervisning och praktikplatser för föräldrar på barnens skola. o Organisera täta och kontinuerliga träffar och aktiviteter där barn, föräldrar och personal kan mötas. Arbeta aktivt för att stärka nätverken mellan föräldrarna. Organisera föräldrautbildning där föräldrarna får möjlighet att dela med sig av och diskutera sina erfarenheter av skolan. Betona vikten av föräldrarnas delaktighet redan vid första mötet. Det som är utmärkande för ett lyckat arbete med delaktighet är att: Föräldrarna får en förståelse för hur skolan fungerar och tid på sig att förstå. Skolan skapar möjligheter för föräldrar att känna glädje och stolthet över sina barn. En plan för delaktighet måste utgå ifrån att föräldrarna får tillräckligt med, och kan ta till sig, information om skolsystemet. Den ska lägga stor vikt vid arbetet med att bygga relationer och den ska innehålla både föräldrautbildning och tillfällen till andra täta och kontinuerliga träffar för föräldrar, barn och personal. Grupperna formulerade mål för en plan för föräldradelaktighet: Trygghet både för barnen och föräldrarna. Integrera föräldrar och barn. Skapa förståelse. 4

5 Positiva effekter socialt, emotionellt och kunskapsmässigt. Ökad gemenskap. Deltagarna hade flera förslag på hur de kan utveckla och arbeta vidare med frågan. Ett förslag är att fortsätta arbeta med och driva frågan i olika nätverk. Kanske projektgruppen kan vara med och undersöka en mer systematiserad möjlighet för föräldrar att få sfi-undervisning och praktikplats på sina barns skola? Arbetet måste ske i dialog med föräldrarna och därför bör man börja med att fråga föräldrarna vad de vill och vad de är intresserade av. Ett angeläget område är att arbeta aktivt för att stärka nätverken bland föräldrar. Workshopen visade även på behovet av att få en mer samlad överblick över vilka hjälpmedel som finns att tillgå på internet såsom översättningsprogram och informationsmaterial på olika språk med mera. 5

6 Grupparbeten Gruppindelning Vilka möjligheter får våra nyanlända elever och deras föräldrar att utifrån sina kompetenser och erfarenheter komma in i skolsystemet och påverka barnets skolintroduktion? Deltagarna från projektets impulsskolor i SDF Gunnared, Högsbo och Linnéstaden arbetade med workshopens frågeställning enligt nedanstående gruppindelning. Grupp 1 Grupp 2 Brittmarie Almer (Oscar Fredrikskolan) Saedeh Amini (Introduktionsenheten Centrum/Väster) Magdalena Hedström (Flatåsskolan) Elisabeth Hermansson (Oscar Fredrikskolan) Bruno Lopez (Projektet) Kerstin Mellbin Berg (Oscar Fredrikskolan) Angelica Prybil (Kristinaskolan) Maria Grundel (Projektet) Anita Falkengaard (Oscar Fredrikskolan) Nelly Hagetoft (Flatåsskolan) Helene Svensson (Kristinaskolan) Mohamed Adan (Projektet) Anna Jensen (Flatåsskolan) Lena Hultman (Flatåsskolan) Grupp 3 Inger Bergendorff Maria Linderås (Oscar Fredriksskolan) Ingegered Thorsell (Flatåsskolan) David Strömberg (Kristinaskolan) Kjerstin Ahlbäck (Kristinaskolan) Lisbeth Nilzon (Kristinaskolan) 6

7 Gruppredovisningar Grupp 1. Lyckade exempel: Sfi-undervisning för föräldrarna förlagd till barnens skola. Då kan föräldrarna vara med sina barn i skolan när de själva inte har lektioner. De kan delta på barnens lektioner och se hur det går till i skolan samtidigt som de får chans att öva sin svenska. Praktikplatser i skolan för nya föräldrar. Samtal om skolan en gång i månaden med elev och föräldrar samt tolk. Föräldraträffar i språkgrupper med tolk. Betona delaktighet. Eleven ska vara representerad på ett eller annat sätt. 7

8 Plan: Informera om vikten av föräldrars delaktighet vid första mötet. Dela ut broschyr (Skolverkets) på olika språk. Kommentar: Det är bra med fler vuxna i skolan! Oscar Fredrikskolan har hittat en lösning med praktik på skolan ihop med sfi och arbetsförmedlingen. Det krävdes bara ett par telefonsamtal från skolans sida. Både sfi och arbetsförmedlingen blev mycket tacksamma när hon tog kontakt. De undersöker inte ens om de vuxna har barn. Rektorn efterlyser en mer systematiserad sådan möjlighet - kan projektet hjälpa till att skapa det? Grupp 2. Lyckade exempel: Skolan mitt i byn. Ett projekt i Gårdstenskolan med verksamhet i skolan fram till kl 22 för att öppna upp skolan. Skolan ville göra det naturligt för föräldrar och barn att komma dit. Projektet innebar en 8

9 rad olika aktiviteter med föreningar som använde skolan som mötespunkt, en stark föräldraförening, sfi-undervisning på skolan, praktikplatser som erbjöds föräldrarna med mera. Resultatet var bland annat det inte skedde någon skadegörelse. Svagheten var att verksamheten var beroende av en eldsjäl och projektpengar. Föräldradagen. Anordnas en speciell dag varje termin. Klasskvällar. Föräldrarna bjöds in till skolan för att vara med om något positivt där de fick vara stolta över sina barn som gjorde redovisningar av teman. Stor vuxennärvaro. Ett utmärkt exempel på hur skolan kan bygga broar mellan sig och hemmet. Det kom inte enbart föräldrar, utan även morfar och farmor. Det var fantastiskt. Rektor närvarade, liksom kurator och annan personal. Också de vuxna var aktiva och gjorde presentationer som barnen fick sätta betyg på. Utmärkande för att det ska bli lyckat: Förståelse (Information på modersmålet!). Fråga: Finns det översättningsprogram på Skolverkets hemsida? Öppna upp skolan så att annan verksamhet, och föräldrar med olika uppgifter, finns där. Ge föräldrarna tid att lära känna vårt skolsystem och våra förväntningar på dem. Många föräldrar kommer från länder där skolsystemet ser väldigt annorlunda ut. Det vore kanske bra med någon form av föräldraskola där föräldrarna kan bygga upp en ökad förståelse för det svenska skolsystemet. Föräldrar ska kunna vara stolta och glada över sitt barn när de kommer till skolan. Plan: Bygga relationer. Det viktigaste är att man bygger en relation till föräldrarna. Föräldrautbildning (Till exempel På skolan, COPE, Otroliga åren, Föräldrakraft).. Mål med delaktighet: Trygghet (för barnen och deras inlärning samt för föräldrarna och deras förståelse) Integrera föräldrarna, ge helhetssyn på samhället och skolan, systemet, demokratin med mera. Förståelse. Hur utvecklar vi och går vidare? Nätverksarbete. Tips: Saedeh har träff för Centrum/Väster 21/10. Undersök vad som finns på nätet. 9

10 Grupp 3. Lyckade exempel: Frivolten i Kristinaskolan. Syftet var att bilda nätverk i klassen. Alla föräldrarna i klassen kom och diskuterade vilka regler som bör gälla i skolan. De skrev under reglerna som de kom fram till så eleverna visste det. De gjorde även roliga saker tillsammans. Föräldrarna kom bland annat till klassen och bjöd på glass och gjorde olika aktiviteter. Praktikplatser och SFI. Kristinaskolan har haft flera föräldrar som gjort sin praktik på skolan. Det har varit mycket positivt för alla. Föräldrarna har fått se hur det är i skolan insyn. Hembesök. Kristinaskolan har gjort hembesök om något inte har fungerat bra. Det har varit avslappnat och bra samt effektivt med radikala förändringar hos eleven. Temakvällar både för klassen och hela skolan har genomförts på Flatåsskolan. Kvällarna har bestått av allt från författarbesök och musikuppträdande för att locka lite olika personer. Föräldrautbildning för föräldrar i förskoleklass inför skolstart. Då har bland annat skolsköterskan tagit upp hälsa. De har även talat om gränssättning och om hur det är att börja i skolan och hur man som förälder kan hjälpa till. 10

11 Utmärkande för att det ska bli lyckat: Positiva effekter socialt, emotionellt och kunskapsmässigt för eleverna. Ökad gemenskap föräldrar barn skola Hemuppgifter som engagerar föräldrar, till exempel intervjuer där barnen ska fråga sina föräldrar. Plan: Se ovan. Visa föräldrarna hur den svenska skolan fungerar. Inskrivningssamtal. Besök i skolan/föräldrarna följer med sitt barn. Temakvällar. Hur utvecklar vi och går vidare? Skapa en dialog viktigt att det inte bara blir om det som vi tänkt oss, utan fråga föräldrarna vad de vill och vad de är intresserade att prata om. Bilda nätverksgrupper med föräldrar som kan mobilisera motkrafter mot negativa företeelser. Det är väldigt viktigt att föräldrarna får lära känna varandra. 11