Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
|
|
- Martin Lindberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minnesanteckningar Expertgruppsmöte Närvarande: Jörgen Abrahamsson, projektmedarbetare, SDF Gunnared, Britt-Marie Almér, rektor, Oscar Fredriksskolan, SDF Linnéstaden, Saedeh Amini, projektmedarbetare, Introduktionsenheten Centrum/Väster, Göteborgs Stad, Annki Beckman, projektmedarbetare, RIB, Göteborgs Stad, Lena Bilen, utvecklingsledare, SDF Gunnared, Lena Claesson, rektor, SDF Gunnared, Göteborgs Stad, Marita Eastmond, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV), Birgitta Guevara, Länsstyrelsen, Lars Gunnarsson, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs universitet, Gilda Kästen-Ebeling, projektledare, RIB, Göteborgs Stad, Cajsa Malmström, projektmedarbetare, RIB, Göteborgs Stad, Tore Otterup, Institutet för svenska som andraspråk (ISA), Göteborgs universitet, Laura Ruz-Haglöf, projektmedarbetare, RIB, Göteborgs Stad, Malin Svensson, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV), Lena Öberg, planeringsledare, Flyktingadministration, Social resursförvaltning, Mötet inleds Projektledare Gilda Kästen-Ebeling hälsar välkommen. Presentation av expertgruppens nya medlemmar: Lena Bilen, utvecklingsledare i SDF Gunnared Marita Eastmond, docent i socialantropologi och professor vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) Malin Svensson, doktorand vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) Dagens tema: hur gör vi för att erfarenheter från projektet kan permanentas och förankras i den ordinarie verksamheten? Lars Gunnarsson om erfarenheterna från Storstadssatsningen Lars Gunnarsson var med och utvärderade Storstadssatsningen i Göteborg. För expertgruppen presenterar han erfarenheterna om huruvida man kan få erfarenheter från projekt att leva vidare i ordinarie verksamhet. (Se bifogad powerpoint). 1
2 Sammanlagt satsades 345 miljoner kronor i olika projekt i Bergsjön, Hjällbo, Gårdsten och Biskopsgården under Medel som bl.a.skulle gå till att utveckla metoder som sedan skulle föras in i den ordinarie verksamheten med målet att bryta segregation. Pengarna finansierade bl.a. följande projekt för att utveckla metoder kring språkutveckling och skolresultat: Kurs om tvåspråkiga barn för personal i förskolan Språk- och bokprojekt i grundskolan Öppna mötesplatser- och föräldraengagemang Utvärderingen kom fram till att satsningar på kompetensutveckling av personal samt språkoch bokprojekt hade goda resultat, medan satsningar på mötesplatser och föräldraengagemang gav mer spridda resultat. Lars Gunnarssons m.fl:s utvärdering finns publicerad i rapporten Samtal pågår. Språkutveckling och skolresultat. Rapport i utvärderingen av Storstadssatsningen i Göteborg (2004).Här finns projektens resultat beskrivna och de är tillgängliga för användning men hur används de idag och vad har projekten inneburit på sikt i den ordinarie verksamheten? Lars Gunnarsson och hans kollegor lyfter i sina slutord fram önskemålet om att det skapas organisatoriska möjligheter att på en central nivå tillvarata, sammanställa och återföra utvecklingsarbete inom förskolans och skolans värld. Diskussion Precis som Storstadssatsningen är EU-projektet Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor inriktat på metodutveckling. Men erfarenheterna visar hur svårt det är att med kortsiktiga satsningar få till stånd permanenta lösningar. Gilda Kästen-Ebeling poängterar att ett av delmålen i projektet är att genom metodutveckling kunna förbättra situationen överlag, och inte att skapa punktinsatser så att enbart en enskild skola får det bättre på kort sikt. Trots det ser hon en risk med att projektet hamnar i just en sådan situation, där de insatser som skapats dör ut när projektet upphör. En anledning kan vara en kärv ekonomisk situation, men hon pekar också på ett kortsiktigt förhållningssätt inom den ordinarie verksamheten. Expertgruppens kunskaper och erfarenheter behövs för att detta inte ska bli ännu ett projekt som försvinner. 2
3 Delaktig ordinarie personal Lena Claesson påminner om att det finns en grundläggande uppfattning inom ordinarie verksamhet om att projekt är något tillfälligt, som tar slut, som enbart inger kortsiktigt hopp. Projekt lätt blir mer av en happening, något som sker lite som grädden på moset, en stund. Dessutom saknas tydliga systematiska rutiner för hur projektarbete ska överföras till ordinarie verksamhet. En nackdel kan vara att det ofta sätts in annan personal i projekt som går in och gör den ordinarie personalens arbete. När projektpersonalen slutar, försvinner lärdomarna. - När det gäller det här skolprojektet har mycket gott kommit fram så här långt, säger Lena Claesson. Det finns fortfarande möjligheter att överföra de positiva erfarenheterna till den ordinarie verksamheten, men vi måste involvera ordinarie pedagoger på ett mycket mer konkret sätt, kanske i ett aktionslärande. Flera i expertgruppen betonar vikten av att ordinarie personal är delaktig redan från början. Det är en viktig förutsättning för acceptans och medskapande. En fara med att tillsätta projektgrupper som består av personer utifrån, är att det kan bidra till att skapa en känsla av utanförskap och upplevas som något toppstyrt. Systematiskt förändringsarbete Den som genom projekt vill åstadkomma bestående förändringar måste ha kunskap om systematiskt förändringsarbete och bl.a. skapa tillräckligt med tid för att förankra projektet bland ordinarie personal. Marita Eastmond drar paralleller till utvecklingsarbete med biståndsverksamhet och betonar att det inte går att nå hållbara effekter, om man inte redan från början arbetar på systemnivå. Hon påpekar även hur viktigt det är att ha respekt och visa ödmjukhet för den ordinarie personalens kunskaper och kompetenser. - Alltför sällan tar man i projekt reda på den kompetens som redan finns, inflikar Lena Claesson. Det handlar om att kartlägga vad det finns för framgångsfaktorer och vad som fungerar bra, innan man startar ett nytt projekt. Lars Gunnarsson håller med om att det finns en risk med eldsjälar som kommer utifrån och startar projekt, att det lätt blir en liten grupp som ansvarar för sina egen grej som dör ut när gruppen försvinner. Samtidigt behöver projekt inte enbart vara något negativt. Tvärtom, kan det vara ett extra tillskott som engagerade tillför utöver ordinarie verksamhet. Hans erfarenheter från andra områden visar att det till och med kan vara det som krävs, att nya personer hela tiden startar om. 3
4 Bakgrunden till skolprojektet Gilda Kästen-Ebeling beskriver skolprojektets tillkomst som en del i ett långvarigt arbete där många olika personer och verksamheter på flera nivåer varit engagerade. Det har sin bakgrund bl.a. i regeringens proposition Sverige, mångfalden och framtiden från slutet av 1990-talet, forskning, erfarenheter från tidigare verksamheter som Daghemmet för flyktingbarn som fanns i Göteborg på 1990-talet, tillkomsten av de nationella målen för introduktion, andra projekt såsom Storstadssatsningen m.m. Laura Ruz-Haglöf betonar att den modell som ligger till grund för det nuvarande projektet har utvecklats nära verksamheterna för att svara mot de behov som finns i stadsdelarna. Den första etappen i modellen är redan permanentad i den mottagande verksamhet som finns på Välkomsten, SDF Gunnared. Meningen var att man skulle fortsätta att utveckla nästa etapp. - Men efter ett par år undrade vi om effekten av arbetet egentligen var så stor och bad om en utomstående värdering. Den kom fram till att alla tyckte att den första etappen var jättebra, men det fanns ingen förankring i skolorna om hur resten skulle utvecklas. Nu har vi försökt utveckla en prototyp genom projektet och måste fundera över hur det ska förankras i verkligheten. Den ordinarie verksamhetens ansvar och mål Gilda Kästen-Ebeling vill diskutera huruvida det alltid är ett projekts skyldighet att göra sig oumbärligt eller om ordinarie verksamhet har något slags behov av att ta tillvara erfarenheter i projekt. Lena Bilén lyfter fram ledningens ansvar den måste klara av att integrera projekten i den ordinarie verksamheten. Kommunikationen är central och det måste förtydligas vem som har ansvar för den. Laura Ruz-Haglöf påpekar att det måste finnas en systematik i verksamheterna för att ta in nya kunskaper och metoder, både från projekt och forskning. Hon säger också att det även handlar om vems behov som står i fokus och att ibland kan individuella och kollektiva mål krocka med varandra. Skolprojektet utgår exempelvis från de nyanlända barnens behov, medan skolan ofta kan utgå mer ifrån verksamhetens behov av att gruppen, klassen, skolan ska fungera. Skolans ansvar för nyanlända elever har sällan uppmärksammats i särskilt hög grad. Tvärtom har de nyanlända eleverna länge betraktats som en mycket liten del av verksamheten och därmed sannolikt inte heller som en så viktig målgrupp. 4
5 En förutsättning för om ett projekt ska lyckas är hur relevant målgruppen är för ledningen som ansvarar för allt som sker inom den ordinarie verksamheten. Under den senaste tiden har nyanlända barn uppmärksammats alltmer, bl a genom Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens kvalitetsgranskning och Göteborgs Stads riktade satsning på introduktion och lärande. Men fortfarande återstår mycket att göra för att öka ledningens medvetenhet om sitt ansvar för nyanlända barn. Saedeh Amini påpekar att det inte minst gäller vissa grundskolerektorers inställning till sent anlända elever som snart ska börja gymnasiet: - Det är elever som snart ska flytta, kanske bara gå en termin på skolan och då satsar inte skolan speciellt mycket på dem. Han/hon blir en i mängden som snart kommer att försvinna. Det är ett förhållningssätt som måste förändras hos rektorerna, annars blir det ingen lösning på kollektiv nivå, utan enbart individuell. Lena Claesson nämner en annan utsatt grupp, förskolebarn som kan ha varit i flera år i Sverige utan att ha lärt sig svenska. Flera i expertgruppen talar om hur viktigt det är att tänka på allt som konkurrerar inom skolans värld och att projekt därför måste möta de verkliga behov som finns inom verksamheten. - Vi har en mängd förbättringsområden som vi måste tänka på, säger Lena Claesson. Utifrån vårt perspektiv får vi aldrig tänka att nyanlända är något särskilt, utan något som måste integreras hela tiden. Vi behöver modeller och utvecklingsområden där detta möts, det är vår vardag i Gunnared. Även om vi behöver utveckla vårt arbete på alla nivåer när gäller nyanlända, måste vi inkludera det i allt vi gör. Om vi inte har med helheten på alla nivåer, får vi ingen trovärdighet hos pedagogerna. Hon efterlyser bl.a. en övergripande organisation som, i denna digitala och mångkulturella samtid, kan underlätta lärarnas arbete med att översätta information och inbjudningar till föräldrarna så att de förstår vad det står. - Idag får jag sitta på min kammare och leta efter översättningar tala om föräldradelaktighet! Elever som resurser Lena Bilén, som är nytillsatt utvecklingsledare i SDF Gunnared, återkommer till behovet av bättre kommunikation. Hon tycker att eleverna själva är en resurs som inte tas tillvara i tillräcklig omfattning. 5
6 - Vi har ju många äldre elever som redan talar samma språk som de nyanlända. Hur kan vi göra dem mer delaktiga för att integrera nyanlända? Där tror jag att vi har en resurs. Dessutom har skolan i uppdrag att använda eleverna mer som resurser. Det finns goda sådana erfarenheter från arbete med kamratstöd, mot mobbing och för trygg miljö där man jobbat ganska mycket med elevdelaktighet. Lars Gunnarsson nämner ett samarbetsprojekt om s.k. peer helpers där studenter stödjer studenter mellan Göteborgs Universitet och Nelson Mandelauniversitetet i Port Elizabeth (mer info finns på: Dokumentation och utvärdering Ett stort problem är bristen på kontinuitet pga den höga omsättningen både bland personal och ledning. Brittmarie Almer pekar särskilt på arbetsledningens ansvar när det gäller att bryta gamla rutiner och att utarbeta nya. Dokumentation nämns som ett sätt att säkra fortlevandet av lärdomar, men även om metoderna för dokumentation måste utvecklas, är det inte tillräckligt. Jörgen Abrahamsson anser att EU, som finansierar så många projekt, borde ha intresse av att erfarenheterna tas tillvara och sprids i större utsträckning. Marita Eastmond påtalar vikten av utvärdering och att då även titta på makronivån hur den politiska viljan ser ut är en förutsättning för att erfarenheter från projekt ska lyckas överleva. Skolans förändrade roll och lärarutbildningen Gilda Kästen-Ebeling undrar om skolar har blivit en arena som inte är hanterbar för dem som arbetar där, om inte läraren klarar allt det som är en del av vardagen. Lena Bilén menar att skolans roll har förändrats så mycket på kort tid. Även om hon är övertygad om att lärare är villiga att ta till sig ny kunskap, så har många inte möjlighet att hantera dagens alla krav och behöver mer kompetensutveckling bl.a. specifikt om nyanlända elever. Malin Svensson undrar hur mycket dagens studenter får med sig i lärarutbildningen när det gäller arbete med nyanlända elever. Tore Otterup är orolig över att arbetet med nyanlända elever nästan helt kommer bort i den nya lärarutbildningen. I utbildningen av lärare för tidigare åldrar finns exempelvis inte svenska som andraspråk alls. 6
7 Avslutning Gilda Kästen-Ebeling tackar för alla kloka synpunkter. Utifrån vad som framkommit bedömer hon att skolprojektet har goda förutsättningar att komma fram till bra resultat, även om arbetet med förankring och spridning behöver utvecklas ännu mer. Det finns i projektet en engagerad grupp av lärare och rektorer i ordinarie verksamheter. Ännu är det för tidigt att uttala sig om resultat, men hon ska skicka ut den lägesrapport som inom kort ska skickas in till EU:s flyktingfond och hoppas på fortsatt engagemang och stöd från expertgruppen. Tack till Länsstyrelsen för lån av lokaler och gott fika! Nästa möte: Tisdagen den 27 april kl 09:00-12:00. Malin Svensson berättar om sin forskning om asylsökande barn. Vid pennan Cajsa Malmström 7
Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor. Expertgruppsmöte 1,
Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Expertgruppsmöte 1, 091217 Välkomna! Expertgruppen hjälper till med expertis och problemformulering för att utveckla och kvalitetssäkra projektarbetet.
Läs merSkolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Minnesanteckningar Expertgruppsmöte 091217 Närvarande: Jörgen Abrahamsson, projektmedarbetare, SDF Gunnared, Britt-Marie Almér, rektor, Oscar Fredriksskolan, SDF Linnéstaden, Saedeh Amini, projektmedarbetare,
Läs merSkolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Minnesanteckningar Expertgruppsmöte 100216 Närvarande: Jörgen Abrahamsson, projektmedarbetare, SDF Gunnared, Britt-Marie Almer, rektor, Oscar Fredriksskolan, SDF Linnéstaden, Saedeh Amini, projektmedarbetare,
Läs merELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor
Skolintroduktion på sent anlända ELEVERS villkor R e s u r s e n h e t e n f ö r I n t r o d u k t i o n a v n y a n l ä n d a B a r n, R I B, G ö t e b o r g s S t a d Skolintroduktion på sent anlända
Läs merSkolintroduktion på sent anlända elevers villkor. Barns vardagsliv under asylprocessen en etnografisk studie
Minnesanteckningar Expertgruppsmöte 100427 Närvarande: Jörgen Abrahamsson, projektmedarbetare, SDF Gunnared, Britt-Marie Almér, rektor, Oscar Fredriksskolan, SDF Linnéstaden, Saedeh Amini, projektmedarbetare,
Läs merSkolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Dokumentation av workshop II, 31 augusti 2009 Göteborgs Stad, Europeiska flyktingfonden III och Resursenheten för introduktion av nyanlända barn,
Läs merLÄGESRAPPORT JANUARI 2009 DECEMBER 2009
LÄGESRAPPORT JANUARI 2009 DECEMBER 2009 1. Inledning Detta är en lägesrapport i projektet Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor under 2009. Den föreliggande dokumentationen innehåller beskrivningar
Läs merUtbildning för nyanlända elever
Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merLagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever
2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman kommunhammaro.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Skogsdungens förskola, Hammarö kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Läs merDals-Eds kommun Dnr :6994. Beslut. Efter kvalitetsgranskning av huvudmannens klagomålshantering
Beslut Dals-Eds kommun kommun@dalsed.se Beslut Efter kvalitetsgranskning av huvudmannens klagomålshantering vid Dals-Eds kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 2320, 403 15 Göteborg Telefon: 08-586 080
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merNyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merVälkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Föräldrakooperativet Sagolunden ordforande@sagolunden.se Dnr 400-2016:209 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Föräldrakooperativet Sagolunden beläget i Göteborgs
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merGenerellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.
Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. (Mottagandets policy och praktik rekommendationer och åtgärdsområden, red Henry Ascher, Lotta Melander, Mirzet
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merGöteborgs kommun stadsledningskontoretastadshuset.gote- Dnr :6994 bonse. Beslut
Beslut Göteborgs kommun stadsledningskontoretastadshuset.gote- bonse Beslut Efter kvalitetsgranskning av huvudmannens klagomålshantering vid Göteborgs kommun Skolinspektionen. Telefon: 08-586 080 00, Postadress:
Läs merBeslut. Skolinspektionen. Efter kvalitetsgranskning av huvudmannens. klagomålshantering vid Bollnäs kommun. Beslut
Bollnäs kommun bollnas@bollnas.se Efter kvalitetsgranskning av huvudmannens klagomålshantering vid Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23 069, 104 35 Stockholm. Telefon: 08-586 08 00 www.skolinspektionen.se
Läs merFOKUS NYANLÄNDA ELEVER
Konferens den 12-13 april 2016 Ingenjörshuset Stockholm FOKUS NYANLÄNDA ELEVER strategier och flexibla lösningar för bättre mottagande, inkludering Det senaste regelverket kring mottagande och skola för
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merNationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet
Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad
Läs merMottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun
Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun 2016-01-26 Norrköping 137000 invånare Interkulturella språkenheten Mottagande av alla barn och ungdomar till förskola grundskola och språkintroduktion
Läs merUtvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011
Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merStödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Läs merStadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan
Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen
Läs merBeslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun
Skolinspektionen Beslut Malmö kommun 2018-02-05 malmostad@malmo.se Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Inledning
Läs merRESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september Laila Guvå och Susanne Magne Dagens program 10.00 10.45 12.00 13.00 14.30 15.00 16.45 17.00 18.30 Inledning,
Läs merUppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet
Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merNätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan
Nätverksträff 2016-05-12 Nyanlända elever i grundskolan josefin.nilsson@ 019-21 28 74 Syftet med nätverksträffen är att: Höja vår förståelse för och kunskap om vårt uppdrag Delge varandra information och
Läs merNyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland
Nyanlända barn och ungdomar Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Regional överenskommelse Barn och ungdomars skolundervisning och situation måste uppmärksammas, bland annat genom metodutveckling och kompetensspridning.
Läs merSystematiskt*kvalitetsarbete*i*process*
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs mertro hopp kärlek Ny i Sverige - Integrationsarbete i Angereds, Bergsjöns och Lundbys församlingar
tro hopp kärlek Ny i Sverige - Integrationsarbete i Angereds, Bergsjöns och Lundbys församlingar Ny i Sverige I våra dagliga möten med de som är nya i Sverige formas Ny i Sveriges verksamheter. Utifrån
Läs merKvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007
Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007 Kvalitetsredovisning för Kullsta förskola 2006/2007. Kort presentation av förskolan. Kullsta förskola ligger i norra delen av centralorten Nynäshamn. Förskolan
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Läs merNyanlända elevers lärande
Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans
Läs merDagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning
Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merKAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan
KAN-projektet Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan Vänersborg och Trollhättan September 2016 januari 2018 Forskare: Kerstin Von Brömssen, Karin Kittelman
Läs merStockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik
1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet
Läs mer2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar
2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla
Läs merLuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merVärldsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merKvalitetsredovisning Fritidshem
Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merSå fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad
Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Gr Borås Stad har i flera år arbetat med kollegialt lärande på olika sätt. Vi brukar skoja och säga att matematiken kokar i Borås stad, säger Maria Maschmann
Läs merAnna Olsson. Anna Maria Åkerberg
Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in
Läs merStort intresse i hela landet
Stort intresse i hela landet Konferensen om den digitala plattformen visade på ett stort intresse i hela landet. 85 personer från 32 kommuner kom för att se vad plattformen kan erbjuda för en ännu bättre
Läs merTvå Skolverksprojekt. Margareta Ekborg Malmö högskola. Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet
Två Skolverksprojekt Margareta Ekborg Malmö högskola Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Att utveckla undervisning i naturvetenskap Moduler Kartläggning
Läs merMed sikte på tillgänglig lärmiljö - resan och utmaningarna
Med sikte på tillgänglig lärmiljö - resan och utmaningarna Ett flerårigt utvecklingsprojekt Valdemarsro gymnasium Utvecklingspedagoger: Malin Bjärum, Anne-Charlotte Strandberg, Kristina Nolén Verksamheten
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merKompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.
Västra Göteborg Rapport Utfärdat: 2017-03-02 Diarienummer: N137-0162/17 Sektor Utbildning, område grundskola Amanda Andersson Telefon: 365 00 00 E-post: amanda.andersson@vastra.goteborg.se Kompetensförsörjningsplan
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merBarn och unga för en hållbar utveckling
Barn och unga för en hållbar utveckling BARN OCH UNGA FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Välkommen till Grön Flagg! Håll Sverige Rent har utvecklat ett nytt digitalt verktyg för att göra ert arbete enklare och
Läs merStrategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran
Förskolan Myran 1(5) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran 2014-2015 2(5) Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Läs merLikabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017
Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen Lilla Bållebergets förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567)
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merIntroduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara
Läs merBarn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens
Läs merBalanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1
Balanserade Styrkort Västra Götalandsregionen, 2005 1 Kriterier för ledningsstödsystemet Innehåll vision och verksamhetsidé strategiska mål och styrtal aktiviteter för att nå strategiska mål tydlig uppföljningsprocess
Läs merSyfte. Metod. [Skriv text]
2018/2019 Syfte Verksamhetsplanen är ett verktyg för pedagogerna på de kommunala förskolorna på T1 samt en information till vårdnadshavare. Den innehåller en beskrivning av verksamheten och de prioriterade
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3
Läs merHjärtligt välkomna till Nyanländas lärande! Onsdagen 12 november 2014
Hjärtligt välkomna till Nyanländas lärande! Onsdagen 12 november 2014 Varför den här konferensen? Mer kunskap och samverkan ger bättre mottagande av nyanlända elever i skolan. Nyanlända elever är en heterogen
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs meroch likabehandlingsplan läsåret 2014-15
Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,
Läs merHur gör ni pedagogisk kartläggning?
LiSetten nummer 3/2013 hade tema pedagogisk kartläggning. I tidningen publicerades delar av en enkät om hur olika skolor arbetar med pedagogisk kartläggning. Detta dokument innehåller alla frågor och svar
Läs merHandlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
Läs merEtt nätverk växer fram
Ett nätverk växer fram Lärjedalen i Göteborg Cajsa Lindberg, Lena Grahl, Therése Högberg 2010-02-10 LÄRJEDALEN en stadsdel i Göteborg Göteborgs 21 stadsdelar Lerums kommun Kattegatt Lärjedalen Göteborgs
Läs merLVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016
LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016 Nämndens åtagande Förvaltningens åtagande Enhetens åtagande Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat
Läs merLedarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur. Inger Fält Linnéuniversitetet
Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om rektorer, i ett antal skolor, har en inkluderande inställning och om detta synsätt är förankrat hos
Läs merBäddat för utveckling
Bäddat för utveckling Ett kunskapsunderlag om förutsättningar för utvecklingsprojekt i vården och omsorgen Presentation av rapporten Innehåll Problemformulering Syfte och frågeställningar Metod Slutsatser
Läs merResultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt
Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska
Läs merGällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål
Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma
Läs merTorghandel för frågor kring nyanlända
Torghandel för frågor kring nyanlända Vad är interkulturalitet? Hur får vi bäst till kartläggningen? Hur kan du arbeta med muntligt berättande i ett flerspråkigt klassrum? På torghandel för frågor kring
Läs merProjektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(7) Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning Projektägare: Björn Axén Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)
Läs merPlan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform
Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion
Läs merKvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015
2015/08/14 Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015 Sammanställd av: Anna-Lena Elfsberg, bitr. förskolechef Planer mot diskriminering och kränkande behandling Varje avdelning arbetade
Läs merUtvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet
Utvecklingsarbete 2012-2013 1 Bakgrund I och med nya läroplaner och kursplaner från 1 juli 2011 tydliggörs behovet av fördjupade kunskaper när det gäller bedömning av elevernas kunskaper i skolformen Grundsärskola:
Läs merVälkomna! Närträff 4 april Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet
Välkomna! Närträff 4 april 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 4 april 2017 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr (vi
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merRemissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Katarina Sandberg 2016-11-01 BUN 2016/0859 0480-45 30 03 Barn- och ungdomsnämnden Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning
Läs merYttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
1 (5) 2016-02-26 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning
Läs mer