Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?

Relevanta dokument
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Varför gör vi inte som vi borde? Den bedrägliga erfarenheten kontra evidens. Malin André allmänläkare, docent, Falun och Uppsala

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier

Kollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt sätt att lära

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

Nya vägar till den gamla vården. Primärvårdsdagen 2018

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Har komplikationsfrekvensen ändrats?

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

Digitala vårdgivare. Malin Bengnér Andreas Lägermo Region Jönköpings län

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Uppföljning av antibiotikaförskrivning från digitala vårdgivare. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Verksamhetsresultat årsrapport 2012

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

Digitala vårdgivare. Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län.

Psykisk hälsa i primärvård

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Utbildning för primärvårdens kontaktläkare till Strama

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

Halsont - faryngotonsillit

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Från AI-sjuksköterska till kliniskt beslutsstöd. Jacob Stedman

Primum, non nocere ÉVA TAMÁS

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Självdeklaration avseende verksamhetens patientsäkerhetsarbete för ökad följsamhet till behandlingsriktlinjer för vanliga infektioner i öppen vård.

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

BARN, infektioner och antibiotika

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Tonsillitstudien - är PcV i 5 dagar lika bra som 10?

Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2014

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Bilaga Uppföljning 2014

Lätt att jämföra dina resultat med

Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården

Tillsyn av digitala vårdtjänster Vad ser IVO? Vitalis 23 maj 2019 Anders Bergmark, IVO:s Nationelle ämnessamordnare e-hälsa

Dagens agenda Introduktion Resultat av årets självdeklaration Aktuell förskrivarstatistik tolkning Stramas utskick Rave

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Självdeklaration avseende husläkarmottagningens arbete för en klok och återhållsam antibiotikaanvändning 2019

GRACE, Theraedge, Happy audit, ESAC III, CHAMP. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna

Rationell antibiotikaanvändning

Hur gör allmänläkare när de fattar beslut?

Primärvård Hur blir den bäst?

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Framgångar, hinder och innovation

Nationellt Primärvårdsregister

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Verksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården. Uppsala Public Management Seminar

Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Stramainsatser inom primärvården 2017

När behöver vi antibiotika?

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

Digitala vårdmöten. Erfarenheter från Region Jönköpings län

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

AT-tinget Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne

Min Vård. Digital Vårdcentral i Dalarna. Gunnar Svärd DL VC Kvarnsveden

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Förstärkt vårdgaranti. Ny lag från och med

Ansvarsfördelningar primärvård psykiatri >18 år

Här följer en guide till hur man i Diver-portalen kan hitta information om vårdcentralens antibiotikaförskrivning.

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

LSA-uppdrag Gunilla Stridh Ekman apotekare och teamledare

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till

Transkript:

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl, Eva-Lena Strandberg, Annika Brorsson, Sigvard Mölstad Uppdrag från Folkhälsomyndigheten

Bakgrund Samband komplexa Stort antal studier som belyst en eller flera faktorer men ingen som studerat samband mellan enstaka faktorer, organisation och samspel på arbetsplatsen

Material 4 vårdcentraler (listade 8000-14000) 2 i vardera sjukvårdsområde södra och mellersta Sverige Högre respektive lägre antibiotikaförskrivning/1000 listade vt 2013 Offentligt drivna Motsvarande ersättningssystem

Multi method study Intervjuer av chefer (4), läkare (18) och sjuksköterskor (15) Observationer (5-10 d) Patientenkäter Läkares audit Förskrivningsdata

2 forskare på varje VC par 1 allmänläkare 1 samhällsvetare

Resultat Antibiotikaförskrivning

Sammanlagt resultat Gemensam praxis för handläggning av luftvägsinfektioner Systematisk triagering av rätt patient till egenvård respektive läkarbesök Upplevda patientförväntningar Läkarens diagnostik Organisation och ledarskap

Systematisk triagering av rätt patient till egenvård respektive läkarbesök Sjuksköterskornas triagering betydelsfull för följsamhet till riktlinjer Gemensamma rutiner Patienten som behöver egenvårdsråd ska inte i onödan utsättas för läkarbesök och onödig provtagning Sjukvårdsrådgivning uppvärderad

Patientförväntningar På lågförskrivande VC upplevde man att patienters förväntan på antibiotika minskat, till skillnad från högförskrivande Patientcentrerad konsultation användes ofta

Patientförväntningar Lågförskrivande jämfört med högförskrivande VC Patientenkät På lågförskrivande enheter: Färre patienter upplevde det lätt få tid för läkarbesök (p=0,012)

Läkarens diagnostik Lågförskrivande jämfört med högförskrivande VC Läkarnas audit På lågförskrivande enheter: Fler besök bedömdes som lindrig infektion (p=0.012) Färre besök bedömdes som medelsvår infektion (p=0.009) Fler besök med diagnos ÖLI (p=0.045) Färre besök med diagnos pneumoni (p=0.005) och tonsillit (p=0.019)

Läkarens diagnostik Lågförskrivande jämfört med högförskrivande VC Läkarnas audit På högförskrivande enheter togs oftare Något prov (p<0.001) StrepA (p=0.007) CRP (p=0.007)

Läkarens diagnostik Diagnostik och provtagning enligt riktlinjer viktig för låg antibiotikaförskrivning T.ex använda Centorkritier, CRP bara vid nedre luftvägsinfektion Läkares förskrivningsprofil Diagnos för att rättfärdiga (Howie) Prover, ffa CRP underhåller idé om bakteriell infektion

Organisation och ledarskap Ledarskap och stöd till lokala opinionsledare Tid och forum för diskussion om handläggning av patienter med luftvägsinfektioner inom och mellan yrkesgrupper Schemalagd fortbildning Interprofessionellt samarbete

Vad bidrar till följsamhet till riktlinjer? Sjuksköterskornas triagering Ledarskap, organisation Gemensam praxis Patientförväntan Läkarnas diagnostik

Medicinen en praktik, där kulturen och relationer mellan personalen på arbetsplatsen är avgörande för patientarbetet. Det är i de dagliga samtalen som lärande och praktik utvecklas (Gabbay, le May, Colin Coles)

Brygga mellan den teoretiska och praktiska kunskapen, Aristoteles och Platon

Medarbetare skapar kunskap i praktiken i sitt sammanhang tillsammans Wenger: Communities of practice Weick: Sensemaking Bild Annika Andén

Kollektiv kunskap bildas genom att en mängd faktorer bearbetas Bild Annika Andén

Evidens Tilltro Klinisk kunskap Perle: The epistemology of quality improvement: it s all Greek BMJ Qual Saf 2011

Förnuftet är känslans slav David Hume 1711-76

Konklusion Ledning behöver ge stöd till personer som tillsammans kan verka som lokala opinionsledare (läkare och sjuksköterska). Uppdragsgivare och chefer behöver värna tid och utrymme för gemensamma medicinska diskussioner och fortbildning för att skapa en gemensam praxis Utveckla IT-systemen utvecklas så att medarbetare enkelt kan ta ut förskrivningsstatistik som underlag för interna diskussioner

From good to great self care doctor appointment patients phone counselling nurses RADT, CRP manager leadership discussions education Doctor (3-10) antibiotic prescribing

From good to great self care doctor appointment patients phone counselling nurses RADT, CRP manager leadership discussions education Doctor (3-10) antibiotic prescribing