Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1



Relevanta dokument
Nära relationers betydelse för hälsan. 1

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

IHF FAMILJEBEHANDLING

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

FFT DAG 5 PAR OCH ÄKTENSKAPSTERAPI

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Samband mellan arbete och hälsa

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Forskningsrapport 2009

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Personlighetsstörningar

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Organisation Individ och grupp

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

BARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE

INNEHÅLL. sig till yttre och inre engagemang Dåliga handlingsmodeller. handlingsmodeller

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

STRESS- höna eller ägg?

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Implementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Självhjälpsgrupper. Självhjälpsgrupper i Jönköpings län. få stöd av medmänniskor

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Respekt och relationer

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Enkätsvar Fler kvinnor

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Validand och valideringshandledare

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Framgångsrik Rehabilitering

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Barn med oro och rädsla i skolan

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

BARNFETMABEHANDLING OCH

Transkript:

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24 www.amilundblad.com 1

Ann-Marie Lundblad Socionom, Auktoriserad familjerådgivare, Leg. Psykoterapeut, Doktor i folkhälsovetenskap. p www.amilundblad.com E-mail: ami_lundblad@yahoo.se d@ www.amilundblad.com 2

TANKAR KRING BEHANDLING ORSAKER TILL FAMILJEPROBLEM Riskfaktorer FÖREBYGGA HINDRA UNDANRÖJA HUR LYCKAS MAN? Skyddsfaktorer UPPTÄCKA SKAPA STÖDJA Behandling www.amilundblad.com 3

FAMILJEPROBLEM ÄR ETT FOLKHÄLSOPROBLEM Allmänt förekommande Allvarligt ur hälsosynpunkt Kräver åtgärder från individen och samhället www.amilundblad.com 4

SJUKDOMSPANORAMAT Livsstilssjukdomar Ålderssjukdomar Sam-sjukdomar Infektionssjukdomar 1900 1950 2000 www.amilundblad.com 5

SAMSJUKDOMAR SAMHÄLLE: etnicitet, ojämlikhet, stress, utanförskap SAMLIV: nära relationer, familjestrukturer SAMVARO: samarbete, social kompetens (P Hjort, 2001, 2007) www.amilundblad.com 6

NÄRA RELATIONER PÅVERKAR HÄLSAN I STÖRRE UTSTRÄCKNING ÄN ANDRA RELATIONER Långvariga relationsproblem kan ses som kronisk stress Goda nära relationer är en buffert mot stress (Levenson et al. 1993, Gottman & Notarius 2000, Kiecolt-Glaser & Newton 2001) www.amilundblad.com 7

ÄKTENSKAP OCH HÄLSA Äktenskapliga funktioner Könsskillnader Stress socialt stöd Barnens utsatthet www.amilundblad.com 8

FUNKTIONER MELLAN DE VUXNA SOM PÅVERKAR HÄLSAN NEGATIVT Konflikter Överinvolvering Ojämlika beslutsprocesser Brist på öppenhet och självavslöjande löj Bristande kamratskap KVINNORS HÄLSA PÅVERKAS MERA I DÅLIGA RELATIONER (Butzlaff & Hooley 1998, Leff et al. 2000, Kiecolt-Glaser & Newton 2001) www.amilundblad.com 9

RELATIONSPROBLEM OCH OHÄLSA *Konflikter Blodtryck *Negativt/Fientligt Hjärtfrekvens beteende Immunförsvar Hormonförändringar Stress Hjärt/kärl sjukdomar Cancer *Emotionell överinvolvering Psyket *Kritik Självkänsla *Ojämlikhet Tänkande *Bristande kommunikation Ensamhet * Bristande kamratskap Ångest Depression Tvångssymtom Somatisering Fobier Interpersonell känslighet (Kiecolt-Glaser & Newton, 2001, Butzlaff & Hooley, 1998, Leff et al 2000) www.amilundblad.com 10

GENUSPERSPEKTIV i familjearbete Ojämlika beslutsprocesser Ekonomi Våld Hälsa Arbetsfördelning Emotionalitet, intimitet Barnuppfostran/omsorg www.amilundblad.com 11

TEORIER OM KÄRLEK OCH HÄLSA Socialt stöd (+) Buffert mot stress Ökar individens copingförmåga God självkänsla och socialt stöd samvarierar (Burman & Margolin 1992, Ogden 2000, Währborg 2002) Stress (-) Brist på socialt stöd Emotionella och funktionella störningar med partnern medför stress Separationer och förluster av viktiga personer www.amilundblad.com 12

BARNEN OCH FAMILJEPROBLEM Familjeproblem, skilsmässor och förändringar i familjestrukturen innebär ökade risker för barnens hälsa och utveckling Barnen upplever stress och förluster De vuxnas självupptagenhet (Konflikter, bristande emotionalitet och omsorg, depression, missbruk) (Hetherington & Elmore2002, Ringbäck et al 2003, Barnavårdsutredningar (IMS) 2008, BRIS-rapport 2008) www.amilundblad.com 13

KONSEKVENSER FÖR BARNENS HÄLSA Internaliserade problem: ångest, depression, skuldkänslor, bristande självkänsla.. Externaliserade problem: aggressivitet, i anpassningssvårigheter, g skolsvårigheter, skolk, missbruk.. ami.lundblad 14

GODA RELATIONER BIDRAR TILL GOD HÄLSA Gifta män är nöjdare än ensamstående Lyckliga äktenskap påverkar kvinnors hälsa mera än mäns Männen åtnjuter positiva effekter av äktenskapet även om de inte är så lyckliga Männen är mera beroende av att äktenskapet består (Burman & Margolin 1992, Levenson et al, 1993, Kiecolt-Glaser & Newton, 2001) www.amilundblad.com 15

LÅNGA ÄKTENSKAP Mera än 20 år tillsammans, 600 par De som levt många år tillsamman kan sannolikt bidra med kunskaper om hur man lyckas Internationell studie: USA, Canada, Tyskland, Sverige, Nederländerna, Israel, Sydafrika, Chile. FRÅGOR OM: Äktenskaplig tillfredsställelse, Känsla Av SAMmanhang, avgörande motiv för att leva tillsammans i med- och motgång, viktiga ingredienser för lycka (Hansson, Lundblad, Kaslow et al., 1994. 1996, 2000)

LÅNGA ÄKTENSKAP Kärlek Ömsesidig tillit Ömsesidig respekt Ömsesidigt stöd Lojalitet och trohet Tid tillsammans Ömsesidigt ge och ta Gemensam livsfilosofi Humor och glädje Gemensamma intressen Sex I KRISER VAR DE AVGÖRANDE FAKTORERNA KÄRLEK OCH ATT MAN BESTÄMT SIG FÖR VARANN (Hansson, Lundblad & Kaslow 1994. 1996) www.amilundblad.com 17

SLUTSATSER ÄKTENSKAPLIG TILLFREDSSTÄLLELSE verkar kulturellt oberoende Både MOTIV och INGREDIENSER visade stor överensstämmelse mellan länderna KÄRLEK är ett motiv att leva tillsammans och en ingrediens som bidrar till lycka NÄRHET och GOD KOMMUNIKATION är starka prediktiva faktorer De flesta hade GOD HÄLSA

HJÄLPER BEHANDLING? www.amilundblad.com 19

PARTERAPI Har visat sig verkningsfullt som behandlig för äktenskapsproblem p Tillägg till traditionell behandling av psykiska sjukdomar (depression, ångest) Tillfrisknande och positiv prognos för bl.a. cancer och hjärt/kärlsjukdomar Alkohol och drogbehandling www.amilundblad.com 20

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad Brudparet, Hällristning från Vitlycke www.amilundblad.com 21

FORSKNINGSFRÅGOR Hur ser problemen ut för par som söker familjerådgivning Är parterapi inom familjerådgivningen till nytta för par som söker hjälp Bidrar familjerådgivningen till förbättrad relation och hälsa Så Står sig resultaten över tid (Lundblad 2005) www.amilundblad.com 22

SYFTEN I DENNA STUDIE Undersöka kvinnor och män i störda relationer genom självskattningar (Relationen, familjeklimatet, individerna) Undersöka könsskillnader Jämföra med andra grupper Behandlingsutvärdering g på kort och lång sikt Hur nöjda är paren med behandlingen? Tycker dom att dom blivit hjälpta? www.amilundblad.com 23

HUR SÅG DET UT FÖRE BEHANDLING Det fanns allvarliga li störningar i samtliga variabler Kvinnorna skattade allvarligare problem än männen Paren uppvisade jämförbara eller allvarligare problem än jämförda kliniska grupper Paren hade haft problem länge! www.amilundblad.com 24

HUR BESKRIVER PAREN SIN RELATIONEN OCH HUR MÅR DOM? Den äktenskapliga tillfredsställelsen är låg (stor oenighet, dålig sammanhållning, bristande tillfredsställelse och dåligt känslomässigt engagemang) Familjeklimatet karaktäriseras av lite närhet mellan parterna, markerad distans och hög kaos) Interaktionen beskrivs i termer av mycket öppen kritik och en negativ känslomässig påverkan Omfattande psykiatriska i k symtom hos både kvinnor och män (ångest, depression, interpersonell känslighet, fientlighet, somatisering) Låg stressmotståndskraft hos både kvinnor och män och bristande förmåga att finna lösningar på problem (SOC) www.amilundblad.com 25

SAMMANFATTANDE RESULTAT Initialt skattades allvarliga problem Kvinnorna var mest utsatta Kort behandling, goda resultat t Samtliga variabler förändrades positivt i stor omfattning Resultaten är jämförbara med internationella studier Inga skillnader i behandlingsresultat lt t mellan terapeuter och byråer www.amilundblad.com 26

PARENS BESKRIVNING 2/3 av kvinnorna och 3/5 av männen ansåg att de haft problem i 2 år eller mera Man hade förväntat sig råd/stöd, förståelse och hjälp med problemlösning Paren beskrev omfattande problematik bristande kommunikation, svårt att lösa problem, skilsmässotankar, otrohet, samarbetsproblem, bristande intimitet Nästan alla ansåg att de fått hjälp på många sätt 50-75 % ansåg att barnen haft nytta av samtalen www.amilundblad.com 27

SLUTSATS Familjerådgivningen kan ses som en viktig förebyggande verksamhet inom kommunal socialvård Par-behandling inom familjerådgivningen ger resultat både för relationen och hälsan Kort behandling stor nytta Få samtal gott resultat kostnadseffektivt De flesta fortsatte leva tillsammans förebygger familjesplittring Barnen får en bättre miljö www.amilundblad.com 28

KOSTNADSEFFEKTIVITET Förebyggande behandling är billigare än rättsapparat och psykosociala samhällsinsatser efter separationer Vårdnadsutredningar minskar inte föräldrakonflikter flikt och ökar inte samarbete kring barnen (Utredningar inom familjerätten) 60 70 % av psykosociala problem inom primärvården handlar om ensamhet/isolering och/eller familjeproblem (Karlsson, 2004) www.amilundblad.com 29