F10: Strömreglering (PE-Kap 3)

Relevanta dokument
Lösning till till tentamen i EIEF10 Elmaskiner och drivsystem

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Väntevärde för stokastiska variabler (Blom Kapitel 6 och 7)

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

KONFIDENSINTERVALL FÖR MEDIANEN (=TECKENINTERVALL )

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Förslag till beslut. Sammanfattning. Till Exploateringsnämnden

TENTAMEN TE 12. HÖGSKOLAN I BORÅS Textilhögskolan Olle Holmudd. VÄVERITEKNIK, 4,5 högskolepoäng, Ladokkod TVT10A. Datum: Tid:

SOS HT10. Punktskattning. Inferens för medelvärde ( ) och varians (σ 2 ) för ett stickprov. Punktskattningen räcker inte!

Sannolikhetslära statistisk inferens F10 ESTIMATION (NCT )

Om dagens föreläsning!

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Fyra typer av förstärkare

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

KTH/ICT IX1501:F7 IX1305:F2 Göran Andersson Statistik: Skattningar

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

PPU207 HT15. Skruvförband. Lars Bark MdH/IDT

Interpolation. Interpolation. Teknisk-vetenskapliga beräkningar 1. Några tillämpningar. Interpolation. Basfunktioner. Definitioner. Kvadratiskt system

F9: Elementär motorreglering (EMS-Kap 11) och Varvtalsreglering (PE-Kap 9)

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

3-fastransformatorn 1

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Fördelningen för populationen som stickprovet togs ifrån är känd så nära som på ett antal parametrar, t.ex: N med okända

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Mekaniska vibrationer. Hjulupphängning. Fria odämpade svängningar. Svängningstiden för pendelrörelsen. Approximationen sin

Färgscheman Bengal [by Jez]

Datum: 11 feb Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Uppgift. Uppgift 2 2. Uppgift. Beräkna.

Orderkvantiteter i kanbansystem

FILTER: Tvåportar. Tvåportar, impedansparametrar (z-par.) Uttryck två av storheterna V 1, V 2, I 1 och I 2 som funktion av de andra två.

Motivet finns att beställa i följande storlekar

4.2.3 Normalfördelningen

Formler, grundläggande statistik

Lösningsförslag till tentamen i TSRT19 Reglerteknik Tentamensdatum: Svante Gunnarsson

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

förekommer i uttrycket. och vidstående blockschema, Figur 8.1. Vi kan direkt säga att filtrets impulssvar blir

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

ligger sydväst o m Norrköping och på ett afstånd af endast 20 minuters väg från staden,

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Lösningar till tentamen i Reglerteknik

Något om beskrivande statistik

TENTAMEN. Datum: 11 feb 2019 Skrivtid 8:00-12:00. Examinator: Armin Halilovic Jourhavande lärare: Armin Halilovic tel

F15 ENKEL LINJÄR REGRESSION (NCT )

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Tillåtna hjälpmedel: Eget handskrivet formelblad (A4), utdelad tabellsamling, miniräknare med tömt minne Studenterna får behålla tentamensuppgifterna

Försöket med trängselskatt

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum) (YF kap. 8.1)

= α. β = α = ( ) D (β )= = 0 + β. = α 0 + β. E (β )=β. V (β )= σ2. β N β, = σ2

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Syfte I den här laborationen skall du undersöka egenskaper hos en asynkronmotor.

Karlstads universitet ELGB02 Elkraftteknik och kraftelektronik Sidan 1 av 7 Avd. för fysik och elektroteknik. Godkänd laboration:

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k

Betong Cement Gruvor Papper & Cellulosa Asfalt Grus Kemi Plast Läkemedel Livsmedel Avlopp & Vatten Vätskor Pulver Slurry Flingor Granulater

7,5 25 Blandade tider. 7,5 25 Blandade tider. 7,5 25 Blandade tider

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Väntevärde, standardavvikelse och varians Ett statistiskt material kan sammanfattas med medelvärde och standardavvikelse (varians), och s.

jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j

Sensorer, effektorer och fysik. Analys av mätdata

AV SKÅP LB+S AV DISKBÄNK MOBIL SKRIVTAVLA 131 PL 48 PL UTSTÄLLNING 2 A123 UTSTÄLLNING 2 A123 SA1-G1 75 DISKBÄNK E+N E+N

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Karlstads universitet Tel 202 Elkraftteknik och kraftelektronik Bilaga 3 Avd. för elektroteknik Asynkronmotorn 1(12) Asynkronmotorn

Multiplikationsprincipen

Automationsteknik Implementering av diskret PID-regulator 1(9)

Digital signalbehandling Föreläsningsanteckningar Uppdateringar, vecka 7

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare.

Ca m 3 = ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

7 Inställning av PID-regulatorer

Föreläsning 7: Stabilitetsmarginaler. Föreläsning 7. Stabilitet är viktigt! Förra veckan. Stabilitetsmarginaler. Extra fördröjning i loopen?

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

Sensorer och elektronik. Analys av mätdata

Kontingenstabell (Korstabell) 2. Oberoende-test. Stickprov beror av slumpen. Vad vi förvf. är r oberoende: kriterier är r oberoende: kriterier

För länge sen hos Beethoven

JADO Gislavedsvägen 18, AMBJÖRNARP Tel UPPDRAG NR RITAD/KONSTR AV UPPDRAGSLEDARE 1143 J.A DATUM

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/ Tel.

HYPOTESPRÖVNING. De statistiska metoderna som används för att fatta denna typ av beslut baseras på två komplementära antaganden om populationen.

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

0. Ingenting 0. Ingenting. >KA GALLUP INSTITUTET ÅB.eholmstorg 14-> Stockholm. U: 585 April 1954 KONFIDENTIELLT

Introduktion till statistik för statsvetare

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Lösningsförslag Fråga 3, 4 och 5 Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

Beteckningar för områdesreserveringar: T/kem Landskapsplanering

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

+ + om systemet har M transversalkonstanter

Kap. 1. Gaser Ideala gaser. Ideal gas: För en ideal gas gäller: Allmänna gaslagen. kraft yta

PLACERING I STADSBIBLIO- TEKET.

============================================================ ============================================================

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum)

Transkript:

F10: Strömreglerg PE-Kap 3

Allmät om trömreglerg V har tgare tttat om hatgat på trömreglerg och lte mer etalj på varvtalreglerg. Varvtalreglerg av eletra maer bygger tor omfattg på valg reglerteor och reglerte e mege att et te räver ågra reta elma eller rafteletroaper. Momet- eller trömreglerg är ofta tart moellbaera. Detta betyer att ma te allt aväer g av trt formellt rtg reglerteor ta tället föröer göra approxmatoer å att reglerparametrara a ttryca eletra torheter om reta och ta ombato me amplgtervallet läg. Samplgtervallet läg opplat tll wtch-frevee påverar approxmatoera om gör lom amplg-meto. vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

Samplg-meto vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

Sampla trömreglator ta förröjgar - DC-lat eller efag AC-lat I Aarrete på e ltrömma eller e allmä lat alte tll e lpägomvalare eller e efag AC-lat a rta om fgre ea. Krchoff päglag för e åa lat me lämpäg va ocå ea. t e Om ma tegrerar över ett ampeltervall [..+1] och elar me e läg erhålle e meelvärebla fferetalevato: 1 1 1 1 t t t t et vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK Sampla trömreglator ta förröjgar - DC-lat eller efag AC-lat II Dea fferetalevato övergår alltå e ffereevato: Där trecet över torhete erar meelväre över tervallet. Detta a alltå rva om om och ete av härlege går t på att tola e gåee torhetera och era meelväre. 1, 1 1, 1, e 1, 1 1 1, e 1, 1 1, e

Sampla trömreglator ta förröjgar - DC-lat eller efag AC-lat III Klämpäge meelväre motvarar j meelpäge om molator tyr t vlet förhoppgv motvarar börväret v tervallet börja. Alltå:, 1 Vare å atar v att trömreglator är mplemetera om ea-beat v att: 1 V atar ocå att e, em: v varvtalet eller tpäge om ea torhet motvarar flteroeatorpäge ho e SMPS, te ära er ett amplgtervall: e, 1 e Strömme atella väre v ampel är mma av alla tgare reglerfel och blar ärför e tret I-el: 1 0 vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK Sampla trömreglator ta förröjgar - DC-lat eller efag AC-lat IV Sammataget: ger 1 0 1, 1 1, e e 1, 1 1, e 1 0 1 0 e e

vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK Sampla trömreglator eglator är e ampla PI-reglator me framopplg av em: eller päge över tgågfltret oeator: Om galproceor aväer hela amplgtervallet för att beräa och ärefter lägga t e öae päge på omvalare tgågar å får ma e förröjg motvarae ett ampel-tervall. Detta ebär att ea-beat förtärg ej a aväa! 1 0 e

vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK Sampla trömreglator me förröjg Det elate ättet att va problemet är att ma förtärge å att e är lägre ä ea-beat-förtärg: Där motvarar e per-t förtärg me ea-beat- förtärge om baväre! Ett lämplgt val av är 0.5 eller 0.5! 1 0 e

Sampla trömreglator me förröjg Ett aat mer elegat ätt att hatera förröjge me är me hjälp av e Smth-pretor. E Smth-pretor gör e pp- attg av va trömförärge bore bl me e pålaga päge och aerar ea tll e mätta trömme. Obervera att oggrahete ho ea attg blr tart beroee av att late parametrar är äa me tor oggrahet, pecellt tae. vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

Q-omvalare me ampla trömreglator Exempel 1: Uta förröjgar, äa parametrar 10 mh 1 0.5 m Uc 100 V vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

Q-omvalare me ampla trömreglator Exempel 1: Uta förröjgar, äa parametrar 10 mh 1 0.5 m Uc 100 V vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

Q-omvalare me ampla trömreglator Exempel : Me förröjg, felatgt väre på 10 mh 1 0.5 m Uc 100 V vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

Q-omvalare me ampla trömreglator Exempel 3: Me förröjg, felatgt väre på 10 mh 1 0.5 m Uc 100 V vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

4Q-omvalare me ampla trömreglator Exempel 4: Uta förröjgar, äa parametrar 10 mh 1 0.5 m Uc 100 V vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

4Q-omvalare me ampla trömreglator Exempel 4: Uta förröjgar, äa parametrar 10 mh 1 0.5 m Uc 100 V vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

olerabareglerg Detta avtt alla Drect Crret Cotrol DCC rmateralet. Detta är ett ålgt och prcp felatgt am på et om berv. Det orreta egela amet på et om berv är tolerace ba cotrol. Det aväa amet pelar på Drect ore Cotrol DC om är e reglermeto om avä för framförallt ayromaer är vrmometet eg. ore och äve flöet tolerabareglera. Hr om helt å yftar te Drect på att tolerabareglerg avä ta att ma reglerar momet me äve flöet amplt ltorheter v tatoärtet ret ta att gå va tröm och päg. Detta betyer att ma te behöver övergå roterae ooratytem för att bl av me et tatoära felet. vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

Q-omvalare me tolerabareglera Fgre 3.11. våvaratomvalare me tolerabareglator verae på trömme mplemetera om ett relä. Swtch-tlltået ge av OBS tgare: [0,1], : [-1,1]: 1 1 f f f Δ Δ Δ Δ vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

Q-omvalare me tolerabareglera 10 mh 1 U c 100 V Δ 3A Fgre 3.1. Strömrppel v varerae em e och trömbörväre =0 A. vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

Q-omvalare me tolerabareglera 10 mh 1 U c 100 V Δ 3A Fgre 3.14. Stegvar för e tvåvaratomvalare v tolerabareglera tröm. vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

4Q-omvalare me tolerabareglera Fgre 3.15. Fyrvaratomvalare me tolerabareglator verae på trömme. Swtch-ftoe mer omplcera -- två wtch-tlltå me bara e tröm! Fgre 3.14. vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

4Q-omvalare me tolerabareglera 10 mh 1 U c 100 V Δ 4 A Fgre 3.16. Stegvar för e tvåvaratomvalare v tolerabareglera tröm. vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

Strömreglerg trefaga ytem Det om agt tgare om trömreglerg för lpäg- och efaga växelpäglater går att tvga äve tll trefaga later och ytem. De eletra ele av e yroma eller ett trefaät et eare fallet motvarar em: e ätpäge a berva me fferetalevatoe t e et tatoära ooratytemet. I etta ooratytem ommer em-vetor att rotera me e eletra velfrevee v v effetvarat traformato e E e jt et E e jt vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

Strömreglerg trefaga ytem Ur etta er ma att em: och flöet är 90 åtlja. Om ma låter flöet och e cerae päge efera två axlar ett roterae - ooratytem å ommer em och flöe att vara ltorheter etta ooratytem. t jt e e j jt vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK e e t e t jt e e jt jt E E e e e jt y y t e j Fgre 3.4.

Strömreglerg trefaga ytem Om ma ätter Så a ma rva om fferetalevatoe frå vetorform tll ompoetform v j t t y t y e jy e Fgre 3.4. Obervera att ovatåee fferetalevatoer är eta me e om gäller för e DC-ma om ma borter frå oropplgtermera. Detom är alla gåee torheter ltorheter. vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK

vertet / tea högola / Itrell Eletrote / PK Strömreglerg trefaga ytem 1 0 1 0 e e t t Om ma härleer e ampla trömreglator frå ea fferetalevatoer å blr ea ttryc ocå välgt la et om härlee för e DC-ma.