Med skolgården som inspirationskälla

School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Med skolgården som inspirationskälla En undersökning om lärares användning av skolans närmiljö i utomhusundervisning The school playground as a source of inspiration A study of teachers use of the schools closeby environment in outdoor teaching Författare Annika Johansson Jun 2008 MSI Report 08058 Växjö University ISSN 1650-2647 SE-351 95 VÄXJÖ ISRN VXU/MSI/MDI/E/--08058/--SE

Abstract (sammandrag) Annika Johansson Antal sidor: 45 Med skolgården som inspirationskälla. En undersökning om lärares användning av skolans närmiljö i utomhusundervisning. Sökord: Utomhuspedagogik, skolgården, uteverksamhet och utomhusundervisning. I lärarutbildningens allmänna utbildningsområde tre ingår det ett examensarbete. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur mycket pedagogerna i skolans tidigare år arbetar med att undervisa i utomhusmiljö. Enligt olika studier har det visat sig att barn idag tillbringar mindre tid ute i naturen. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kurs och referenslitteratur i utomhuspedagogik samt litteratur som jag haft i kurser tidigare i lärarutbildningen. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning. Syftet med min undersökning är att få kunskap om, när och hur ofta pedagogerna använder skolans närmiljö när de undervisar. Samt vad de ser för möjligheter och hinder. I diskussionen lägger jag tyngdpunkten på att se utomhusundervisningen som något naturligt, som en del av undervisningen i olika miljöer. Resultatet av undersökningen visar att utomhusundervisning bedrivs, då främst i matematik, i de naturvetenskapliga ämnena och i idrott och hälsa. Tack till Min handledare Gerd Ouchterlony för god vägledning under examensarbetet. Jag vill också tacka mina opponenter för sina inlägg. Ett stort tack till dem som har medverkat i min undersökning samt min examinator Håkan Annehed. 2

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 5 2. SYFTE... 6 3. TEORI... 7 3.1 Teori ur ett historiskt perspektiv... 7 3.1.1 Carl von Linné ( 1707-1778)... 7 3.1.2 Jean Jacques Rousseau (1712-1778)... 8 3.1.3 Johann Heinrich Pestalozzi (1746-1827)... 8 3.1.4 Friedrich Fröbel (1782-1852)... 9 3.1.5 Ellen Key (1849-1926)... 9 3.1.6 John Dewey (1859-1952)... 10 3.2 Styrdokument... 10 3.2.1 Skollagen... 10 3.2.2 Läroplaner... 10 3.2.3 Kursplaner... 11 3.3 Utomhuspedagogik... 12 3.3.1 Definition av utomhuspedagogik... 12 3.3.2 Människans relation till naturen... 13 3.3.3 Utomhusundervisning i skolans närmiljö... 15 3.3.4 Att flytta från klassrummet till uterummet.... 16 4. METOD... 17 4.1 Val av metod... 17 4.1.1 Genomförande av enkäter... 17 4.1.2 Analys av data... 18 4.1.3 Urval... 18 4.1.4 Bortfall och svarsfrekvens... 18 4.1.5 Etiska principer... 19 4.1.6 Validitet och reliabilitet... 19 5. RESULTAT OCH ANALYS... 20 5.1 Enkätresultat... 20 6. SAMMANFATTANDE ANALYS... 32 7. DISKUSSION... 33 8. VIDARE FORSKNING... 36 9. KRITISK DISKUSSION... 36 REFERENSLISTA... 37 3

Digitala referenser... 38 Tidsskrifter... 38 BILAGOR... 39 Bilaga 1... 39 Bilaga 2... 44 Bilaga 3... 45 4

1. Inledning Jag började läsa min inriktning naturvetenskap och teknik våren 2006. När jag läste min inriktning hade vi exkursioner i biologi och i kemi. Exkursionerna inspirerade mig så mycket att jag bestämde mig för att undersöka hur lärarna i grundskolan arbetar med att undervisa utomhus. Jag vill veta hur lärarna använder sig av utomhusundervisning i skolans närmiljö och skolgården. Genom mitt examensarbete hoppas jag få ta del i vad lärarna tycker, tänker och hur de förhåller sig till utomhusundervisning. Människan har, ur ett historiskt perspektiv, haft en nära relation till naturen. Dagens forskning påvisar att barn tillbringar mer tid inomhus idag vilket även Nyhus, Braute & Bang påtalar i sin bok Följ med ut! Barn i naturen (1997). Människans intresse har lett oss framåt i utvecklingen och givit oss förklaringar på olika frågor om vår jord. Skolan har ett viktigt uppdrag att skapa lust att lära om vår värld. Att arbeta med utomhusundervisning är relevant då man i februari 2003 införde ett tillägg i Lpo94 Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Det innebär 30 minuters aktivitet som lätt kan integreras i utomhusundervisningen där rörelse är en bit av undervisningen. Det är bra att vara utomhus vilket Nyhus, Braute & Bang (1997) framhåller. De menar att barn som upplever naturen får mer att samtala om vilket utökar barnens ordförråd. De får genom naturen lära sig saker samt att deras nyfikenhet och motivation ökar när de lär med hela kroppen och använder sina sinnen. Om barnen tidigt få vara i naturen och lär sig tycka om den, blir de mer rädda om den enligt (Nyhus, Braute & Bang 1997). Jag vill som blivande lärare i skolans verksamhet foga samman praktik och teori samt utnyttja skolgården och skolans närmiljö för utomhusundervisning. 5

2. Syfte Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om lärarna från förskoleklass upp till årskurs 5 använder skolgården och skolans närmiljö. Jag hoppas kunna få svar på mina frågor som kan vägleda mig mitt kommande yrke. Som blivande lärare i de naturvetenskapliga ämnena ser jag ett lärande både inne och ute, inget utesluter det andra. Problemformulering När och hur ofta sker utomhusundervisning i skolans närmiljö? Frågeställningar Vad har lärarna för formell utbildning i utomhuspedagogik? Skiljer sig lärarnas syn på utomhusundervisning åt i de olika årskurserna F-klass 5? Hur ser lärarna på undervisning i utomhusmiljö? Vilka möjligheter och hinder anser lärare att det finns i utomhusundervisning? Avgränsning Utomhuspedagogik/undervisning utomhus är ett komplext begrepp. I mitt examensarbete har jag därför begränsat mig till att undersöka hur ofta och i vilka ämnen lärarna undervisar utomhus. I min enkätundersökning har jag vänt mig till lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 5. 6

3. Teori Under teoridelen kommer en historisk tillbakablick för att ge en koppling till dagens teori om utomhuspedagogik. 3.1 Teori ur ett historiskt perspektiv Redan de gamla grekerna hade ett intresse för utbildning, Platon och Aristoteles var två grekiska naturfilosofer (Dahlgren & Szczepanski 1997), där Aristoteles stod för det praktiska tänkandet medan Platon stod för det teoretiska och mer abstrakta. De här filosoferna menar Dahlgren & Szczepanski (1997) är dem som vi ska se som en länk till upplevelse i utemiljö och praktisk kunskap. Människans intresse för naturen har en lång historia bakom sig. Människan har ur ett historiskt perspektiv haft en närmare relation till naturen vilket också Dahlgren & Szczepanski (1997) framhåller. Aristoteles ansåg att människan ska leva i balans med naturen. Han anses vara den första biologen i Europa, som studerade naturen vilket dagens utomhuspedagoger också gör. I människans historiska utveckling är lärande i klassrumsmiljö ett relativt nytt sätt att lära. Efter Platon, och Aristoteles följer flera pedagoger och filosofer som har inspirerat pedagogiken på olika sätt. Några av dem är Carl von Linné, Jean-Jacques Rousseau, Johann- Heinrich Pestalozzi, Friedrich Fröbel, Ellen Key och John Dewey. 3.1.1 Carl von Linné ( 1707-1778) Under 1700-talet blev Linné känd för sitt arbete då han sorterade och gav växter och djur latinska namn. Linné bedrev också undervisning utomhus och inomhus där teori och praktik varvades (Lidesten, 2006). Under sin tid blev han en mycket populär person då han fångande människor med sin kunskap och sitt sätt att tala med humor och variation. Linné var en otroligt engagerad pedagog som gav sig ut på exkursioner med ett par hundra människor som deltog med nyfikenhet och lust att lära. Han hade under sina exkursioner korta samlingar där de samtalade om saker som man hade hittat. En exkursion är en utflykt i studiesyfte. Linné berättade om växters egenskaper med entusiasm. Redan på Linnés tid användes naturen som ett uteklassrum med intressanta objekt att ta itu med. Även dagens pedagoger har stimulerats 7

av Linnés sätt att undervisa där lusten till att lära stod i centrum. Linné ansåg att det var den studerandes egen drivkraft som förde kunskapen framåt. 3.1.2 Jean Jacques Rousseau (1712-1778) Rousseau väckte stor uppmärksamhet när han på sin tid skrev om uppfostran i sin bok Émile. Med sin teori menade han att man skulle utgå från barnet samt att det skulle vistas i sin naturliga miljö vilket Svedberg & Zaar (1998) framhåller i Boken om pedagogerna. Han ansåg också att man skulle utgå från barnets erfarenheter, knyta an till samhället, naturen och att utföra experiment för att öka förståelsen och kunskapen. Enligt Dahlgren & Szczepanski (1997) ansåg Rousseau att barnet skulle möta verkligheten. På Rousseaus tid hade pedagogen endast en eller ett par elever och kunde på så sätt styra dagens innehåll på ett flexibelt sätt. I Dahlgren & Szczepanskis (1997) bok Utomhuspedagogik, Boklig och bildning och sinnlig erfarenhet finns följande citat: Eftersom allt som tränger in i människans intellektuella medvetande, kommer dit genom förmedling av hennes sinnen, är hennes första förstånd av sinnlig art. Våra första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer, våra ögon. Att ersätta dessa med böcker är inte att lära oss att tänka förnuftigt; det är att lära oss lita på andras förnuft, att lära oss mycket och ingenting veta. (Dahlgren & Szczepanski 1997:18) 3.1.3 Johann Heinrich Pestalozzi (1746-1827) Enligt Pestalozzi skulle barn arbeta praktiskt och inte bara läsa ur läroboken. Han menade att barnet skulle utifrån sina egna upplevelser utveckla kunskap. Egidius (1999) skriver i sin bok Pedagogik för 2000-talet att Pestalozzi tyckte det var viktigt att barnet fick arbeta i sin egen takt så att barnet blir nyfiket och motiverat i sitt lärande. Pestalozzi anser att ett barn utvecklas om de får en kärleksfull fostran, men att gränser ska finnas. Han menar att barnet ska uppmuntras att observera, iaktta, samla och rita. Barnet tränar då uthållighet och förmåga när de arbetar tillsammans med kamrater eller individuellt. I Pestalozzis pedagogik var det viktigt att lära på olika sätt genom exkursioner och arbete. Han tyckte att både eleverna och läraren skulle lära sig genom att göra praktiskt och inte bara genom att läsa teoretiskt. Pestalozzi var 8

enligt Dahlgren & Szczepanski (1997) förespråkare av att använda sinnena vilket han ansåg hade stor betydelse för lärandet. 3.1.4 Friedrich Fröbel (1782-1852) I sin bok Utomhuspedagogik, Boklig bildning och sinnlig erfarenhet berättar Dahlgren & Szczepanski (1997) att Fröbel vidarutvecklade de metoder och idéer som Pestalozzi hade. Fröbel såg en liknelse mellan fröets utveckling och barnet vilket i sin tur gav honom iden att starta Kindergarten, som även går under namnet barnträdgård. Han var den förste som öppnade en förskola, vilket skedde år 1840 enligt (Eigidus 1999). Fröbel såg leken som en naturlig del i barnets utveckling. Det var också det som drev hans pedagogik. Han hade laborativt material som eleverna kunde arbeta med för att länka samman teori och praktik. De yngre barnen lekte, målade och berättade historier, barnen hade också geometriska klossar i olika former för kreativ lek. De äldre eleverna kunde arbeta med trädgårdsskötsel eller annan praktisk verksamhet som att bygga och konstruera minimodeller av till exempel båtar. Han lät också eleverna studera sin miljö, de fick sedan dokumentera den eller ibland dramatisera sina upplevelser. Då får barnet lära med hela kroppen vilket Fröbel ansåg vara viktigt (Svedberg & Zaar 1998). 3.1.5 Ellen Key (1849-1926) Key var en föregångare till de tankar och teorier vi idag använder oss av i pedagogiken. Hon hade utbildat sig till lärare och hade många idéer om hur man skulle förhålla sig till sina elever. Key ville inte att eleverna skulle pressa in kunskapen genom att läsa. I sin bok Barnets Århundrade (Stafsgeng, red.1996) skriver Key, att böckerna håller eleverna för långt från verkligheten. Key ville att eleverna skulle få tänka och klara av moment utifrån sina egna erfarenheter. Hon menade att lärande sker genom rörelser, lekar, musik, dans, jakt och vapenkonst; viktigt då man lär med hela kroppen. Enligt Dahlgren & Szczepanski (1997) var Key förespråkare för olika pedagogiska arbetssätt. Hon menade att barnet skulle möta verkligheten genom till exempel praktiskt arbete så som trädgårdsarbete eller hantverk. 9

3.1.6 John Dewey (1859-1952) Dewey var verksam under 1800- och1900-talet. Han menade att människan, samhället och naturen är det som formar människan. Dewey uttryckte att utan att praktisera teorin blir den svår att förstå, vilket han sammanfattade learning by doing som betyder lära genom att göra. Med det menade han att skolans praktiska arbete ska leda till att eleverna förstår samhällets olika perspektiv. I utomhusundervisning kan teori och praktik länkas samman för att eleverna ska få en djupare förståelse när de läser och utför processen (Egidius, 1999). Dewey skriver att man inte bara ska sätta eleverna med en bok och pränta in teori utan också se kunskapen som något man ska ha med sig i livet för att klara sig som samhällsmedborgare (Forsell 2005). Praktisk kunskap är lika värdefull som teoretisk ansåg Dewey, vilket också utomhuspedagogiken har som utgångspunkt (Dahlgren & Szczepanski 1997). 3.2 Styrdokument 3.2.1 Skollagen Grundläggande bestämmelser om grundskolan återfinns i skollagen (1985:1100) och grundskoleförordningen (1994:1194). Regering och riksdag anger genom läroplaner och kursplaner de mål och riktlinjer som ska gälla för skolans verksamhet. Kursplanerna är de krav som staten ställer på utbildningen i de olika ämnena i skolan. 3.2.2 Läroplaner I läroplanen står det att skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Lpo94, www.skolverket.se). Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former, såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till helhet. (Lpo94, www.skolverket.se) 10

3.2.3 Kursplaner Kursplanen är öppen, det finns inga direktiv om metod, arbetssätt eller organisation. Kursplanen lämnar ändå information om vad elever ska lära sig. Det finns däremot en ram för vilka fasta kunskapskvaliteter som skall gälla för undervisning lokalt. Läraren tolkar de nationella kursplanerna, det görs i varje skola och klass. Läraren ska gemensamt med eleverna planera undervisning och utvärdering samt utgå från elevernas erfarenheter, förutsättningar, behov och intresse. Gemensamt för alla ämnen i grundskolan är att de skall förmedla glädje att skapa och lust att fortsätta lära (Lpo94, www.skolverket.se). Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang. (Lpo94, www.skolverket.se) I Lpo94 står det att naturvetenskapens syfte i skolan är att eleverna ska få ta del i människan existens på jorden samt ta del i naturen. Den ska väcka nyfikenhet, stimulera, göras begriplig och skapa tillfälle för upptäckarglädje. Den ska också skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Lpo94 reviderades 1998 och sedan dess ingår också förskoleklassen och fritidshemmet i den. Magntorn (2007) skriver att pedagogerna har ett vägledande uppdrag i biologi för att eleverna ska nå de uppsatta målen som finns i skolår 5 och 9. Eleverna ska under sin studiegång få ta del av fältstudier och exkursioner. Magntorn (2007) menar att det vore bra om det fanns någon slags struktur som på ett bra sätt kunde hjälpa pedagogerna i sitt uppdrag, eftersom kursplanen är öppen för tolkning. 11

3.3 Utomhuspedagogik 3.3.1 Definition av utomhuspedagogik Utomhuspedagogik definieras som ett lärande i utemiljö i form av aktivitet. Själva verksamheten kan vara mer eller mindre strukturerad och styrs därför av den omgivning man befinner sig i. I utomhuspedagogik får man helhetsupplevelser här och nu. Under inlärningsprocessen är man i naturen, samhället och kulturen. Enligt Dahlgren & Szczepanski (1997) blir det mer brukbar kunskap. Utomhuspedagogik kan kopplas till våra sinnen och handlingar som vi ställs inför i verklighetssituation. Utomhuspedagogiken står för lära genom att göra. I sin artikel Nyhetsbrev, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom nr.2, 2 maj 2006 NCFF. Skriver Szczepanski att lärande sker i växelspel med reflektion och upplevelser. I artikeln definierar han utomhuspedagogik på följande sätt: Utomhuspedagogik är dessutom ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bl. a. innebär; * Att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur och kulturlandskap. * Att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas. * Att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. (www.oru.se) Szczepanski (2006) skriver hur lärande sker genom att vara ute och röra på sig samt hur eleverna lär genom att använda olika sinnen. Den fysiska aktiviteten stärker också hälsan. I sin artikel i Lärarnas tidning (2008) skriver Szczepanski att undervisning utomhus minskar stress hos så väl elever som lärare. Det här framhåller Nyhus, Braute & Bang (1997) i sin bok Följ med ut! - Barn i naturen. De menar att upplevelser och att få erfara är viktigt för att få förståelse och utveckla sin kunskap. För att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära måste de själva upptäcka naturen vilket de gör när de känner sig hemma i naturen eller skolans närmiljö. Dahlgren & Szczepanski (1997:32) skriver att handlingsgemenskap finns mellan huvud och kropp. 12

Det finns skolor som arbetar på det sätt som Dahlgren & Szczepanski (2006) förespråkar. En av de skolorna är Coombes Infant and Nursery School i England, belägen strax utanför London. På skolan går elever från 4 års ålder till 7 år. Skolan arbetar tematiskt och låter eleverna arbeta utomhus. Enligt Olsson m. fl. (2002) tar skolan tillvara på möjligheterna då de redan från början tänkt på att bevara den naturliga miljön som fanns där. På det sättet utnyttjas skolans område till ett lärorikt uteklassrum där möjligheter finns att knyta teori till praktik. Enligt Dahlgren & Szczepanski (1997) kan utomhuspedagogik ses och utföras av pedagoger med olika pedagogiska utbildningar som till exempel förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare. I och med att pedagogerna har olika utbildningar får utomhuspedagogiken ett brett perspektiv utifrån pedagogernas erfarenhet och utbildning. 3.3.2 Människans relation till naturen Ericsson (2002) skriver att människans relation till naturen har förändrats i vårt samhälle. Tidigare hade människor en nära relation till naturen som var en del av fritiden. Idag är det mer fokuserat på en aktivitet eller till individen. Dahlgren & Szczepanski (1997) diskuterar i sin bok Utomhuspedagogik, Boklig och sinnlig erfarenhet att människans kontakt med naturen har minskat. Därför lägger de stor vikt vid den pedagogiska biten för att knyta kontakt med landskap och miljö. Att gripa för att begripa, att hitta attityder i praktisk handling implicerar att kunskap ses som reflekterad erfarenhet, där en upplevelsemässig dimension ges åt inlärningsprocessen. (Dahlgren & Szczepanski 1997:10). Dahlgren & Szczepanski (1997) menar att pedagogiken har en uppgift att synliggöra och tydliggöra vår relation till naturen. De menar att lärande i olika ämnen utomhus skapar en relation till naturen. Magntorn (2007) skriver i sin doktorsavhandling att undervisning sker mer inomhus istället för i en autentisk miljö. Han påtalar dock att undervisning i ekologi lämpar sig för utomhusundervisning och inomhusundervisning då man gör sitt efterarbete, efter till exempel en exkursion. I styrdokumenten står det att eleverna ska få förståelse för och bli förtrogna med sin livsmiljö. 13

I de naturvetenskapliga ämnena finns en naturlig anknytning till undervisning utomhus eftersom de existerar och är förankrade till verkligheten. Enligt Sjöberg (2005) är naturvetenskapen något som är känt för de flesta. Det är vetenskapen som på olika sätt försöker ge förklaringar till vad naturen är. Sjöberg (2005) skriver att de naturvetenskapliga ämnena i skolan är något positivt som eleverna behöver ha med sig som blivande samhällsmedborgare. Att ha en relation till naturen är relativt självklart eftersom de naturvetenskapliga ämnen försöker att förklara det som sker med vår jord. Alla ämnen går att undervisa utomhus enligt Ericsson (2002) för barn som gått i förskolan är det naturligt med uteverksamhet. Hon framhåller att det är pedagogens uppdrag att se möjligheter. I sin bok Lära ute, upplevelser och lärande i naturen skriver hon att Lärandet kan förbättras genom att miljön för lärandet blir så verklig och meningsfull som möjligt, eftersom kunskap formas i ett socialt sammanhang (Ericsson 2002:27). Ericsson (2002) skriver att det är viktigt att vara ute i alla slags väder och ta tillvara på möjligheterna och se årstidsskiftningar. För att kunna vara det behövs kläder efter väder enligt Nyhus, Braute & Bang (1997). Uteverksamhet eller friluftsdagar som skolan anordnar läggs ofta vid specifika tillfällen. För att elever ska komma igång med undervisning utomhus krävs det en god struktur och att man har planerat in utomhusundervisningen minst en gång i veckan. Utomhuspedagogik en metod där aktivitet pågår. Det är en pedagogik där handling sker genom till exempel växtfärgning och tillverkning av olika slag. Det kan också vara en friluftsaktivitet där man cyklar, vandrar och paddlar. Utomhuspedagogik måste vara en pågående process med kontinuitet (Dahlgren & Szczepanski 1997). En pedagog som är med och upptäcker tillsammans med eleverna kan diskutera och visa ett sammanhang vilket öka elevers förståelse. Elevernas egen drivkraft i lärandet är också viktig (Ericsson 2002). Det här sättet att undervisa sätter inte upp lika strukturerade ramar utan man kan som pedagog fånga tillfället. I dagens skola utgår man främst från texter ur böcker. Med utomhuspedagogik ges eleverna tillfälle till en upplevelse i rummet utomhus. 14

3.3.3 Utomhusundervisning i skolans närmiljö Den levande kunskapen finns inte i böcker, påståenden eller verbaliserade teorier. Det vill säga vi kan heller inte finna den i hjärnan eller själen. Den levande kunskapen finns endast i form av levande människor i deras verksamheter. Teorin blir kunskap först när dess språkliga meddelande omsätts i levande praktik. (Dahlgren & Szczepanski 1997:9-10). Att ha undervisning ute är inget nytt. Däremot verkar det inte bedrivas speciellt mycket en orsak till det kan vara upplägget i lärarutbildningen enligt Nyhus, Braute & Bang (1997). Det verkar läggas stor vikt vid teori i utbildningen. En orsak till det här kan vara studentgruppernas storlek, vilket kan göra att stora delar av dem inte får erfarenhet och kunskap om ett lärande i att undervisa utomhus. Att vara utomhus och ha undervisning är viktigt både för yngre och äldre elever. Då får eleverna utnyttja den erfarenhet de har och använda sina sinnen. Det är bra eftersom lärande sker på olika sätt hos varje människa - det är unikt. Enligt Nyhus, Braute & Bang (1997) blir eleverna medvetna och upptäcker likheter, skillnader samt sorterar och klassificerar automatiskt. De får också lära sig arbeta och lyssna på sina kamrater och på så sätt uttrycka sig muntligt samt dokumentera skriftligt. De äldre eleverna kan dra slutsatser av vad de kommit fram till i sitt arbete. De kan så småningom lösa problem med hjälp av sin erfarenhet. Det här framhåller även Sandell m. fl. (2003) i sin bok Miljödidaktik Naturen, skolan och demokratin. De menar att det inte går att leva i ett samhälle utan anknytning till naturen. Pedagogerna har ett ansvar att se till att eleverna får kännedom om vår natur för att på det sättet bevara den för nästkommande generation vilket har förmedlats muntligt i flera generationer enligt (Dahlgren & Szczepanski 1997). 15

3.3.4 Att flytta från klassrummet till uterummet. Att flytta ut klassrumsundervisningen utomhus är ett stort steg. När man lämnar klassrummet låter man omgivningen ute blir en helhet, som i sin tur blir autentisk. När man tar steget är det viktigt med gemensamma gränser precis som i klassrummet. Genom att utnyttja den egna skolgården och skolans närmiljö minskas hinder vid till exempel förflyttning. Ett sätt att börja med att undervisa utomhus är enligt Ericsson (2002) att vara på skolgården. Finns det möjlighet kan gården delas upp i mindre rum för olika slag av undervisning. Ericsson (2002) skriver att många saker som man försöker visa med laborativt material inomhus i klassrummet skulle kunna göras utomhus där man har mer plats och kan uppleva det abstrakta mer konkret. Magntorn (2007) skriver i sin doktorsavhandling att det är viktigt att fokusera på en sak i taget när man är ute med elever. Att vara ute bör ses som något naturligt som görs regelbundet och inte vid enstaka tillfällen enligt Ericsson (2002). 16

4. Metod Jag har använt mig av litteratur från universitetsbiblioteket samt litteratur som jag haft under min inriktning Naturvetenskap/Teknik. Andras examensarbete har givit mig tips om användbar litteratur. Jag har också läst artiklar och nyhetsbrev på nätet från Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom. Den empiriska undersökningen har genomförts med en enkät. Innan jag påbörjade enkätundersökning gjorde jag en pilotstudie för att klargöra ifall jag ringat in de frågorna som var relevanta för att få svar på min problemformulering. Enkäten hade fasta svarsalternativ och öppna frågor. Metoden har valts för att få fram hur lärarna ser på att undervisa utomhus. 4.1 Val av metod Utomhuspedagogik är ett arbetssätt som den senaste tiden börjat diskuteras. För att få insikt i hur lärande utomhus genomförs gjordes en kvantitativ undersökning av mindre omfattning. Den är generell, men med den gick det att utläsa hur mycket lärarna bedriver undervisning och lärande ute. En kvantitativ metod lämpar sig om man vill veta hur många procent av pedagogerna som tycker på det ena eller det andra sättet enligt (Trost, 2005). 4.1.1 Genomförande av enkäter För att kunna genomföra undersökningen tog jag personlig kontakt med ledningen för skolan där jag berättade om mitt syfte med undersökningen och undrade om något intresse fanns att medverka i min undersökning. Om det fanns något intresse skulle skolledningen kontakta mig. Lärarna fick bestämma tid och plats för utdelning av enkäten. Tillsammans i kuvertet med enkäten (se. bilaga 1) låg ett missivbrev (se. bilaga 2) till lärarna. Enkäten var utformad med bakgrundsfrågor som kön, utbildning och ålder som Patel & Davidson (2003) kallar bakgrundsvariabler. I enkäten fanns fasta svarsalternativ med flera svarsalternativ samt svarsalternativ med ja och nej med plats för kommentar. Med öppna frågor får respondenten själv formulera sitt svar vilket kan ge information kring det respondenten har markerat på sina 17

svarsalternativ. Patel & Davidson (2003) skriver att det är vanligt att avsluta intervjuer och enkäter genom att lämna plats för kommentarer. Enligt Bryman (2002) är användandet av enkäter bättre anpassat efter respondenterna då de kan bestämma när det passar att göra den. Valet av stapeldiagram gjordes tillsammans med handledare efter att ha prövat ett flertal olika alternativ av diagram. 4.1.2 Analys av data Svarsfrekvensen räknades ut efter insamlat data (enkäterna). Det här sammanställdes med hjälp av diagram och en förklarande text. Kommentarer som lärarna angivit har sammanställts under stapeldiagrammen. 4.1.3 Urval Undersökningen har genomförts på två skolor, den ena skolan är en F-5 och den andra skolan är en F-9. Skolorna är belägna i en mindre stad. Undersökningen har inte gått ut på att mäta skillnader mellan skolorna, istället har fokus legat på lärarnas syn på att undervisa utomhus, samt i vilka ämnen och hur ofta de bedriver undervisning utomhus. 4.1.4 Bortfall och svarsfrekvens Av de enkäter som delats ut fick jag in 90 %. I min undersökning var svarsfrekvensen 70 % med ett bortfall på 30 %. För att minska bortfall i undersökningen tog jag i god tid kontakt med skolledningen som i sin tur frågade lärarna om det fanns ett intresse att medverka i enkätundersökning. Ett bortfall kan vara externt då respondenten inte vill medverka i undersökningen eller inte kunnat tillfrågas. Ett internt bortfall är när någon inte besvarat en fråga eller att den inte kunde besvaras på det sättet som var tänkt. Det är också vanligt att enkäten inte återlämnas (Patel & Davidson 2003). 18

4.1.5 Etiska principer Lärarna fick information om studiens syfte samt ett brev (se. bilaga 2) som beskriver det här. Läraren har själv rätt att bestämma över sin medverkan. De lärare som jag personligen inte kunde informera, fick ett brev (se. bilaga 3) där jag förtydligade och utlovade anonymitet. När de sedan besvarat enkäten skulle de lägga tillbaka den i kuvertet och tillsluta. Det här gjordes för att lärarna skulle känna ett förtroende för att de kunde uttrycka sig fritt eftersom jag inte visste vem som fyllt i enkäten. Enligt Patel & Davidson (2003) är det viktigt att forskaren uppträder på ett förtroendefullt och vänligt sätt. För om respondenten inte känner sig bekväm eller inte känner frihet att uttrycka sig kan det påverka svarsfrekvensen. Om respondenten vill ska de enligt Patel & Davidson (2003) sedan få ta del av resultatet. De som medverkar är anonyma i undersökningen. De insamlade uppgifterna ska behandlas konfidentiellt. Med det menas att man inte utlämnar någon persons uppgifter eller att det går att utläsa någon enskilt svar från en person. 4.1.6 Validitet och reliabilitet Undersökningen är avgränsad för att rymmas inom utsatt tidsram för examensarbetet vilket begränsar omfånget på arbetet. Jag har i mitt arbete strävat efter att få så tillförlitliga svar som möjligt. Enkätundersökning har givit svar på frågeställningarna som studien fokuserat på då svarsfrekvens har varit hög vilket tyder på en hög validitet och reliabilitet. För att få en hög validitet och reliabilitet utfördes undersökning med undervisande och utbildade lärare i Förskoleklass till årskurs 5. Inga andra personalgrupper har ingått i undersökningen. Jag gjorde först en pilotstudie för att se om jag fokuserat på rätt frågeställningar det här gjordes för att få en hög reliabilitet. Enkätundersökningen genomfördes med enkät som låg i ett kuvert. Kuvertet skulle tillförslutas och samlas in. 19

5. Resultat och analys I undersökningen delades 22 enkäter ut av dem inkom 20 vilket motsvarar 90 %. Svarsfrekvensen var 70 % det vill säga 14 stycken fullständigt ifyllda enkäter. 5.1 Enkätresultat Fråga 1. Markera med ett kryss för alternativen kvinna eller man. I undersökningen var det en majoritet av ena könet, av de inkomna svaren gick det inte utläsa någon genusrelaterad skillnad. Fråga 2. Lärarna fick markera vilken åldergrupp de tillhörde. I enkäten fick lärarna markera vilken åldergrupp de tillhörde 20 % var mellan 31-40 år, 30 % var mellan 41-50 år, 40 % av dem tillhörde gruppen 51-60 år och 10 % mellan 61-70 år. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 20-30år 31-40år 41-50år 51-60år 61-70år 20

Fråga 3.Vilken utbildning har du? Lärarna i undersökningen var behöriga lärare och hade utbildning för att undervisa i förskoleklass till årskurs 5. Fråga 4. Hur många år har du varit verksam som lärare? I genomsnitt hade lärarna varit verksamma i 23 år. Fråga 5. I vilken årskurs/årskurser undervisar du det här läsåret? Diagrammet visar i vilken årskurs lärarna undervisar. 20 % undervisar i förskoleklass, 15 % undervisar i årskurs 1, 15 % undervisar i årskurs 2, 25 % undervisar i årskurs 3, 15 % undervisar i årskurs 4 och 10 % undervisar i årskurs 5. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Försk.klass År1 År2 År3 År4 År5 År6 Diagrammet visar att det är flest lärare i årskurs 3. En förklaring till det kan vara att de inte har heltidstjänster. En annan förklaring kan vara klassens storlek. I undersökningen går det inte att utläsa orsaken. 21

Fråga 6. I vilka ämnen undervisar du det här läsåret? Resultatet av diagrammet visar att ämnet svenska undervisas av 75 % och matematik undervisas av 80 % av de lärare som deltog. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sv Ma No So Eng Mu Bild Slöjd Språk Teknik Idrott Annat En möjlig orsak till bortfallet skulle kunna vara att de som undervisar i alla ämnen har hoppat över frågan. I undersökningen går det inte att utläsa orsaken. Vid den här frågan blev det ett bortfall på 20 %. 22

Fråga 7. Brukar du undervisa utomhus? 90 % av lärarna undervisar utomhus. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej I stort sett undervisar alla vid något tillfälle utomhus. Kommentar: Ett flertal lärare kommenterade att de brukade undervisa i de naturvetenskapliga ämnena, matematik, svenska, samhällskunskap och idrott & hälsa när de är ute med elever. 23

Fråga 8. I vilka ämnen anser du att man kan undervisa utomhus? Resultatet visar att 80 % tycker att man kan undervisa i svenska, 95 % i matematik, 95 % i no, 80 % i so, 85 % i bild, 80 % i teknik och 95% idrott. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sv Ma No So Eng Mu Bild Slöjd Språk Teknik Idrott Anledningen till att jag ställde den här frågan var att se om det fanns något samband mellan fråga 11 som är en öppen fråga och den här frågan, där det var möjligt att markera flera svarsalternativ. Flertalet av lärarna brukar undervisa i så väl de naturvetenskapliga ämnena som i matematik och i idrott & hälsa. Man kan via diagrammet se att matematik, de naturvetenskapliga ämnena och idrott & hälsa speglar det som lärarna har kommenterat att de undervisar i, utomhus. Vid den här frågan blev det ett bortfall på 5 %. 24

Fråga 9. Har du någon utbildning i utomhuspedagogik eller liknande utbildning för att undervisa utomhus? Resultatet visar att 55 % har någon form av utbildning och 45 % saknar utbildning i utomhuspedagogik eller dylik utbildning. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Kommentarer: Flertalet lärare hade gått kurser och olika fortbildningar i att undervisa i utemiljö. Flertalet har gått kurs i ett lärande utomhus i naturvetenskap, matematik och idrott & hälsa. Ett flertal lärare kommenterade vid den här frågan att de hade sökt utbildning. 25

Fråga 10. Hur ofta undervisar du utomhus? Diagrammet visar att 75 % undervisar 1 gång i månaden utomhus och 25 % varje vecka. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Varje vecka Varje månad Kommentar: Ett flertal lärare har kommenterat att de är ute mer ibland, beroende på årstid. 26

Fråga 11. Om du undervisar utomhus, vad brukar ni göra då? ( öppen fråga). Kommentarer: Flertalet har svarat att de undervisar i matematik och mäter ute. De har också angivit lek, bild och idrott & hälsa samt att de ha utfört experiment/undersökningar. Fråga 12. Vad fokuserar du på i utomhusundervisningen? I diagrammet går det att utläsa att 90 % fokuserar på det sociala samspelet, 70 % fokuserar på ämneskunskap, praktik/teori, 85 % upplevelse av naturen och 70 % rörelse 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Det sociala samspelet Ämneskunskap, praktik/teori Upplevelse av naturen Rörelse När man tittar på det här diagrammet kan man se att lärarna ser ett lärande där många bitar blir till en helhet, där inget av de angivna svarsalternativen utesluter det andra. Lärarna hade möjlighet att markera mer än ett svarsalternativ. Vid utevistelse tränas flera saker så som det sociala samspelet, ämneskunskap, upplevelse av naturen och rörelse. 27

Fråga 13. Vad brukar du vara när du har undervisning utomhus med elever? Av resultatet går det att utläsa att 90 % använder skolgården, 85 % skogen, 80 % skolans närmiljö och 25 % anger på annan plats. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skolgården Skogen I skolans närmiljö På annan plats Kommentar: Några lärare har angivit idrottsplats och park när de markerat på annan plats. 28

Fråga 14. Finns det några hinder för utomhusundervisningen? I diagrammet går det utläsa att 25 % ser väder som ett hinder, 40 % brist på personal, 0 % skolgården, 5 % närmiljön, 5 % brist på kunskap och 15% annat hinder. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Väder Personal Skolgården Närmiljön Brist på kunskap Annat hinder Det största hindret verkar vara är brist på personal och väderleksförhållanden, min tolkning är att de som inte sett något hinder hoppat över frågan. Vid den har frågan blev det ett bortfall på 20 %. Kommentar: Ett flertal av lärarna har angivit brist på personal samt att väderleksförhållanden kan hindra uteverksamhet. Några lärare har också angivit elever med behov av särskilt stöd, då de uttrycker att det är svårt att förutse förändringar i utemiljön för de elever som behöver struktur och trygghet. 29

Fråga 15. Tror du att det har någon betydelse var skolan ligger när det gäller utomhusundervisning? Resultatet visar att 75 % har svarat ja och 25 % har svarat nej. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Kommentar: Vid den här frågan har ett flertal lärare kommenterat att det beror på om skolan ligger på en bra plats och har nära till skogen. 30

Fråga 16. Skulle du vilja undervisa mer utomhus än vad du gör idag? Diagrammet visar att 85 % av lärarna har svarat ja och 15 % har svarat nej. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Av det här svaret i diagrammet kan man utläsa att många är intresserade av att undervisa utomhus. Av dem som svarat nej vid den här frågan kan det vara så att de redan är ute 1 gång i veckan. Vid den här frågan blev det ett bortfall på 5 %. Kommentar: På den här frågan har ett flertal av lärarna angivit tidsbrist och att det krävs en planering för att bedriva undervisning utomhus. Av de kommentarer som lämnats av flertalet lärare är tiden och planering för utomhusundervisningen viktig och något som de anser att det är brist på. 31

6. Sammanfattande analys I undersökningen går det att utläsa att lärarna bedriver undervisning utomhus och att skolgården är den plats som 90 % använder. De ser också att lärande utomhus är möjligt i flera ämnen, då de angivit att det i stort sett alla ämnen går att undervisa i utomhus. Av det empiriska materialet framgår att 55 % har utbildning i att bedriva utomhusundervisning och lärande utomhus samt att ett flertal har sökt utbildning. Det vittnar om ett intresse för att bedriva undervisning utomhus och att man är öppen för att arbeta med variation och ser ett lärande både inomhus och utomhus. Av empirin framgår att utomhusundervisning pågår relativt kontinuerligt. Det framgår också att de eventuella hinder som finns är brist på personal och dåliga väderleksförhållanden. Det här är något som Nyhus, Braute & Bang också skriver om i sin bok Följ med ut! Barn i Naturen (1997) de menar om man fryser blir inte naturupplevelsen lika meningsfull vilket gäller för barnen liksom för pedagogen. I undersökningen gick det inte att utläsa några skillnader mellan förskoleklass till årskurs 5 när det gäller lärarnas syn på undervisning utomhus. 32

7. Diskussion När det gäller deltagarna i undersökningen var det en majoritet av ena könet och av inkomna svar gick det inte att utläsa någon genusrelaterad skillnad. Fråga två handlade om åldersgrupper där det går att utläsa att den största gruppen är verksamma lärare i 51-60 år. De som har deltagit i min undersökning är behöriga och har gått lärarutbildningen vid olika tidpunkter beroende på ålder, eftersom lärarutbildning förändrar sitt upplägg och innehåll har de olika benämningar på utbildningen. Det gör att de ser undervisning på lite olika sätt vilket också Dahlgren & Szczepanski (1997) tar upp som en fördel när man får olika perspektiv beroende på om personen är förskollärare, grundskollärare eller gymnasielärare. I genomsnitt har de lärarna som varit med i min undersökning varit verksamma i 23 år. I min undersökning gick det att utläsa att många lärare undervisar utomhus främst då i matematik, de naturvetenskapliga ämnena, och i idrott & hälsa. Flertalet har också angivit lek samt att de gör experiment och undersökningar vilket Magntorn (2007) framhåller i sin doktorsavhandling där han ser ett lärande i en autentisk miljö. I de naturvetenskapliga ämnena finns det en naturlig anknytning till att undervisa utomhus enligt Sjöberg (2005). Skolgården och skogen är de platser där lärarna bedriver utomhusundervisning med sina elever. Att vara på skolgården är en bra plats för lärande enligt Dahlgren & Szczepanski (1997). Min tolkning är att hinder minimeras då man har nära till innemiljö då något oväder plötsligt kan dyka upp. Det har i undersökningen framkommit att det är bra att ha nära till skogen och att skolans läge har en viss betydelse då det inte behöver ske förflyttning. En skola som Coombes Infant Nursery School har redan från början tänkt skolgården som en plats för lärande och praktisk verksamhet vilket Olsson (2002) skriver om. De här är något som de som planerar och anlägger skolor bör tänka på och samråda med lärarna innan byggnation påbörjas. Att ha en skolgård som man kan arbeta i och koppla ihop praktik och teori skulle spara tid vilket ett flertal lärare har angivit att de har brist på samt att det krävs planering för utomhusundervisning. Det här hänger också ihop med fråga 10 där frågan gällde hur ofta de undervisar utomhus, där har de flesta svarat 1 gång/månad vilket kan kopplas till teorin där Ericsson (2002) uttrycker att utomhusundervisning bör ses som något naturligt och som görs regelbundet och inte vid enstaka tillfällen, då hon påtalar att utomhusundervisning ska schemaläggas så att de inte förkommer vid specifika tillfällen. Det är av vikt att bedriva utomhusundervisning kontinuerligt annars kan eleverna uppleva det som en paus i 33

skolvardagen eller som en bonus som ligger utanför verksamheten. I fråga 12 undrade jag vad de fokuserade på i undervisningen utomhus. De flesta tyckte att alla svarsalternativ som gick att markera var viktiga, de såg det sociala samspelet, ämneskunskap, praktik/teori, upplevelse av naturen och rörelse som alla har stor betydelse vid undervisning utomhus. Ericsson (2002) poängterar att när man arbetar utomhus har det ofta en koppling till det sociala samspelet. 85 % av dem som varit med i undersökningen skulle gärna vilja undervisa mer utomhus, vilket är ett positivt resultat där jag upplever att lärarna ser möjligheter till variation i lärandet. I Lpo94 står det om de fyra kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. De har kunskapsformerna tycker jag väl lämpar sig i utomhuspedagogik och ett lärande i utemiljö. För fakta är de teorier man läser ur en lärobok, förståelse förankras när man utför det praktiskt och utnyttjar kroppen och alla sinnen. Det visar sig genom att man praktiskt löser problem och visar sin färdighet och förtrogenhet. Den kunskap som man har förankrat och kan förklara med sina egna ord eller dramatisera. För att öka motivationen och lusten att lära kan variation i metoder och undervisningsupplägg vara en del där utomhuspedagogik kan vara ett sätt att öka elevers motivation och nyfikenhet, där en fysisk aktivitet är en pågående process, som finns angivet i läroplanen. Det här är också något som finns med i läroplanen att skolan ska erbjuda daglig fysisk aktivitet. Av undersökningen framkommer att lärarna har ett intresse av att undervisa utomhus och att de ser en helhet i lärandet. Flertalet lärare har angivit att de har gått utbildning för att undervisa utomhus och ett antal anger att de ska gå utbildning. Det verkar som om många är intresserade av att undervisa utomhus och de flesta gör det redan. Den traditionella undervisningen i klassrummet kan utökas till ett klassrum i utemiljö där eleverna kan få inspireras och lära i en autentisk miljö. Ur ett historiskt perspektiv knöt skolan samman teori med praktik, det vill säga många av de uppgifter som fanns i läroböckerna var kunskap som eleverna sedan kunde använda i sin vardag. Det i sin tur gjorde att eleverna själva såg ett syfte med skolans undervisning. Att se möjligheter med att använda skolgården till undervisning utomhus är något som också Ericsson (2002) framhåller. Det här för att eleverna själva ska kunna se skolgården som en berikande plats för inspiration och lärande. De flesta elever som ha gått i förskolan har varit ute mycket där leken och skapandet har fått inspirera dem. Att fortsätta med ett lärande ute blir helt naturligt för dem. I min undersökning har jag fått svar på hur ofta de undervisar utomhus och i vilka ämnen de undervisar i. På frågan 16 undrade jag om lärarna ville undervisa mer utomhus, ett antal av dem svarade nej. De som ha svarat nej kanske redan 34

bedriver undervisning utomhus 1 gång i veckan och tycker att det räcker. Den här undervisningsmetoden eller arbetssättet verkar vara nytt, men om man tittar tillbaka ur ett historiskt perspektiv kan man se att det här sättet att undervisa i en autentisk miljö har en lång historia bakom sig. Den skulle kunna kopplas till Linné, Rousseau, Pestalozzi, Fröbel, Key och Dewey som alla förespråkade ett praktiskt lärande i en autentisk miljö. Enligt Dewey är praktiskt kunskap lika värdefull som teoretisk kunskap, vilket han sammanfattade med uttrycket learning by doing. Utomhuspedagogiken kan också kopplas till våra sinnen och handlingar som vi ställs inför i verklighetssituation, vilket också kan kopplas till Pestalozzi. Jag tycker att mitt arbete har fungerat bra och att jag fått en uppfattning om vad lärarna som är verksamma i de tidiga skolåren har för syn på att undervisa utomhus. Jag vill sammanfatta den här undersökningen med att säga att jag har själv inspirerats under examensarbetets gång. Mitt examensarbete är över, men jag vill fortsätta sprida mitt intresse för utomhusundervisning och lärande till elever och blivande kollegor. Tillsammans med elever, kollegor och föräldrar vill jag se nya möjligheter och se naturen som en lärobok i en autentisk miljö för ett lärande. Enligt Nyhus, Braute & Bang (1997) är det bra att vara ute då nyfikenhet och motivation ökar när man lär med hela kroppen och använder sina sinnen. Jag vill låta skolgården bli en inspirationskälla för ett lärande ute där eleverna kan utveckla sin kunskap både individuellt och tillsammans med kamrater. Skolgården ska vara en plats där eleverna ska känna sig trygga och där nyfikenhet och inspiration ska väcka lust att lära. Vi ses på skolgården! 35

8. Vidare forskning Under examensarbetets arbetsgång har jag läst en hel del litteratur. Det har gjort att jag har börjat fundera vidare och sett att min undersökning skulle kunna utvecklas vidare. Något som skulle kunna forskas vidare på är att se hur eleverna upplever att ha undervisning utomhus, samt om det finns någon skillnad ur ett genusperspektiv. En vidare forskning skulle kunna göras där man undersöker hur mycket utomhusundervisning eleverna i de senare skolåren får. 9. Kritisk diskussion Som student måste man kritiskt granska sitt material och den litteratur som valts vilket jag gjort under mitt examensarbete. Arbetet har utarbetats av mig som ensam skribent vilket kan ha medfört ett emellanåt subjektivt synsätt. En medarbetare hade kunnat ge ett bredare perspektiv och feedback på arbetets gång vilket jag inte kunnat. Under examensarbetets gång har min handledare och opponenter givit relevanta synpunkter på mitt arbete vilket jag har tagit tillvara på. En större enkätundersökning hade givit mer autentisk bild över min problemformulering, men jag valde att begränsa min undersökning så att den inte skulle bli mig övermäktig. 36

Referenslista Bryman, Alan, 2004: Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Dahlgren, Lars- Olof & Szczepanski, Anders, 1997: Utomhuspedagogik- Boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Skapande vetande nr. 31, Linköpings universitet. Egidius, Henry, 1999: Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur. Ericsson, Gunilla, 2002: Lära ute. Friluftsfrämjandet. Forsell, Anna, 2005: Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB Lidesten, Britt-Marie, 2006: Linnélektioner inspiration för kunskap. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Magntorn, Ola, 2007: Reading Nature. Developing ecological literacy through teaching. Linköping universitet Nyhus,Braute, Jorunn, & Bang Cristofer, (red) 1994: Följ med ut- Barn i naturen. Stockholm: Universitetsförlaget. Olsson, Titti, (red) 2002: Skolgården som klassrum, året runt på Coombes school. Mowium. Runa förlag. Sandell, Klas, Öhman, Johan, Östman, Leif, 2003:Miljödidaktik, Naturen, skolan och Demokratin. Studentlitteratur: Lund. Sjöberg, Svein, 2005: Naturvetenskap som allmänbildning- en kritisk ämnesdidaktik. 2 uppl. Studentlitteratur: Lund Stafsgeng, Ola (red.) 1996: Barnets Århundrade. Stockholm: Informationsförlaget. 37

Svedberg, Lars, & Zaar, Monica (red.) 1998: Boken om pedagogerna. 4 uppl. Stockholm: Liber AB. Trost, Jan, 2005: Kvalitativa intervjuer. 3 uppl. Studentlitteratur: Lund Patel, Runa & Davidson, Bo, 2003: Forskningsmetodikensgrunder, att planera, genomföra, och rapportera en undersökning. 3uppl. Studentlitteratur: Lund Digitala referenser Skolverket (2008) Kursplaner och betygskriterier-kursplaner http://www.3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=15&skolform=11&sprak=sv&id=2... (2008-04-10) Skolverket (2008) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet-lpo 94 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 (2008-04-10) Szczepanski, Anders, 2006: NCFF nyhetsbrev nr.2, 2 maj (2008-05-15), kl.9.42. http://www.oru.se/oruupload/%d6vrig%20verksamhet/ncff/dokument/nyhetsbrev%20ncff%202006-05-02. pdf. Tidsskrifter Szczepanski, Anders, 2008: Artikel lärarnas tidning nummer 7, 11-14 april 2008, årgång 19. 38

Bilagor Bilaga 1 Enkät 1. Kvinna Man Markera med kryss. 2. Ålder Markera med kryss. 20-30 år 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61-70 år 3. Vilken utbildning har du? 4. Hur många år har du varit verksam som lärare? 5. I vilken årskurs/årskurser undervisar du, det här läsåret? Ringa in svaret. F-klass 1 2 3 4 5 6 6. I vilka ämnen undervisar du i det här läsåret? Ringa in svaret. Sv Ma No (Fy,Ke,Bi) So (Hi,Ge,Sam,Re) Eng Mu Bild 39

Slöjd Språk Teknik Idrott Annat: 7. Brukar du undervisa utomhus? Markera med kryss. Om ditt svar är ja, i vilka ämnen har du undervisat? Ja Nej Kommentar: 8. I vilka ämnen anser du att man kan undervisa utomhus? Ringa in ditt/dina svar. Sv Ma No (Fy,Ke,Bi) So (Hi,Ge,Sam,Re) Eng Mu Bild Idrott Slöjd Språk Teknik Annat: Kommentar: 9. Har du någon utbildning i utomhuspedagogik eller liknande utbildning för att undervisa utomhus? Markera med kryss. Ja Nej Vilken: 40

10. Hur ofta undervisar du utomhus? Markera med ett kryss. Aldrig 1 gång/läsår 1 gång/termin 1 gång/månad. 1 gång/vecka Kommentar: 11. Om du har undervisar utomhus, vad brukar ni göra då? Ge kort något exempel. 12. Vad fokuserar du på i undervisningen utomhus? Markera med kryss, du får sätt flera kryss om du vill. Du får gärna ge en kommentar. Det sociala samspelet Ämneskunskap, praktik/teori Upplevelse av naturen Rörelse Kommentar: 41

13. Var brukar du vara när du har undervisning utomhus med elever? Markera med kryss, om du markerat på annan plats, kommentera. Skolgården Skogen I skolans närmiljö På annan plats Kommentar: 14. Finns det några hinder för utomhusundervisningen? Markera med kryss, du får sätta flera kryss om du vill. Om du markerat annat hinder beskriv vilket hinder. Väder Personal Skolgården Närmiljön Brist på kunskap Annat hinder Kommentar: 15. Tror du att det har någon betydelse var skolan ligger när det gäller utomhusundervisning? Markera med kryss. Ja Nej Kommentar: 42

16. Skulle du vilja undervisa mer utomhus än du gör idag? Ringa in ditt svar. Ja Nej Kommentar: 17. Har du frågor eller kommentarer får du gärna skriva dem här. Kommentar: Tack för din medverkan. Med vänliga hälsningar Annika 43

Bilaga 2 Missibrev Hej! Mitt namn är Annika Johansson och jag studerar på lärarutbildningen vid Växjö universitet. I min utbildning ingår ett examensarbete som jag håller på med nu. Examensarbetet handlar om undervisning utomhus. Avsikten med enkätundersökningen är att få pedagogers syn på undervisning utomhus. Enkäten kommer att ligga till grund för mitt examensarbete. Att besvara enkäten kommer att ta 15-20 minuter. Det kommer att finnas en siffra uppe i det högra hörnet, siffran är till för att jag ska veta vilken skola enkäten kommer ifrån. Du besvarar enkäten anonymt. Alla svar kommer att sammanställas och bearbetas. Inga enskilda resultat kommer att kunna utläsas. Har du frågor om undersökningen är du välkommen att höra av dig via mejl. Tack för din medverkan. Annika Johansson Mejl 44

Bilaga 3 Bästa pedagoger i förskoleklass till årskurs 5. I kuvertet som enkäten finns i ligger ett brev som jag vill förtydliga. Siffran upp i det högra hörnet är endast till för att jag ska veta var enkäten kommer ifrån. Siffran har alltså inget att göra med den enskilda personen som besvarar enkäten. När du besvarat enkäten stoppar du tillbaka den i kuvertet och klistrar igen det. Du besvarar enkäten anonymt. Jag kommer och hämtar enkäten den Tack på förhand. Med vänliga hälsningar Annika 45

Matematiska och systemtekniska institutionen SE-351 95 Växjö Tel. +46 (0)470 70 80 00, fax +46 (0)470 840 04 http://www.vxu.se/msi/ 46