Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling EEN TTI IDNING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 21 April 2011 Glada matdagen Lördag den 21 maj blir det en inspirationsdag runt mat på Garvarns torg. Det blir en dag fylld av aktiviteter Lokala livsmedelsproducenter visar upp och säljer sina produkter Invandrarmat Skolornas kostorganisation bjuder på mjölkdrink och svarar på frågor om skolmaten Vård- och omsorgsförvaltningen presenterar Matlust ger Livslust och visar praktiska vardagshjälpmedel, Provsmakning av Smutt och gott Frändskapshuset har öppet hus HeLa hälsan deltar liksom Sporthallen Föreläsning Kokböcker, Ekolådan Glada matdagen ingår som en aktivitet under kampanjen Ett friskare Sverige. och mycket annat Läs mer på hemsidan.
Ludvika kommun har nått ekomålet!!! Regeringens mål var att 25 % av den mat som serveras i offentliga kök skulle vara ekologisk år 2010. Ludvika nådde upp till 24,8 % och är en av de få kommuner som klarat det Nya KRAV varor i skolköken från i år: Mannagryn Bananer Broccoli Sen förut: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk Vitkål Morötter Inlagd rödbeta Inlagd gurka Hällbröd Rapsolja Penne rigate Müsli Kakao Gröna ärter
Fem påståenden om mat som inte stämmer från Nej, ekologiskt behöver inte kosta skjortan, och jo, det går att bli mätt utan kött. Här slår vi hål på några vanliga myter om miljösmart mat. Ibland hörs konstiga påståenden om hur maten vi äter hänger ihop med miljö och klimatfrågor. Låt oss i all blygsamhet berätta hur det egentligen ligger till. Så att du kan göra dina vardagsval baserade på fakta istället för myter. Myt 1: Transporterna är problemet frakten av mat påverkar klimatet mer än vilken slags mat vi äter Visserligen är det inte världens smartaste att skicka mat kors och tvärs över jordklotet. Men allt kött vi äter påverkar faktiskt klimatet och miljön långt mer. Att välja närproducerat är bra, men det är inte där skon klämmer i första hand. Du gör en större insats för klimatet genom att äta lite mindre kött. T ex genom att byta två köttmiddagar i veckan mot vegetariska. Myt 2: Ekologiskt kostar skjortan det är dyrare att äta miljösmart Visst kostar ekologiska livsmedel oftast lite mer. Det beror på att grödorna odlas utan bekämpningsmedel och att djuren får lite mer spelrum för sitt naturliga beteende. Men det behöver ändå inte kosta mer att äta miljösmart. Tvärtom. Det finns siffror från Folkhälsoinstitutet på att man faktiskt kan spara 5 600 kronor på att äta mer miljösmart. Det handlar om att välja ekologiskt men samtidigt köpa mindre kött, som kostar mycket pengar, och istället äta mer grönsaker. I kalkylen ingår också att dra ner på godis och läsk och att slänga mindre mat. Myt 3: Kött behövs för att bli mätt jag behöver rätter med kött i för att bli ordentligt mätt Nej då. Testa något av våra vegetariska recept och hör av dig om du är hungrig efteråt!
Idag äter vi 50 procent mer kött än 1990. Har du något bestående minne av att ha gått runt hungrig i början av nittiotalet? Myt 4: Vegetarisk kost ger inte tillräckligt med näring jag behöver rätter med kött för att få i mig det kroppen behöver Ta det lugnt. Vi äter redan mer kött än vad kroppen behöver för att fungera. Faktiskt 35 kilo mer per person och år i snitt, enligt Livsmedelsverket. Se till att få i dig bönor och andra vegetariska proteiner om du drar ner mycket på köttet. Det handlar inte om att vi alla måste bli vegetarianer, men vi behöver dra ner på köttätandet för att lösa klimatproblemet. Byt till gröna rätter ett par dagar i veckan så har du dragit ditt strå till stacken. Lägg pengarna du sparar på lite mindre bitar eko-kött de andra dagarna så är du en riktig miljöhjälte. Myt 5: Ekotrenden blir vår undergång om allt odlades ekologiskt skulle maten inte räcka till Det påståendet har inget stöd i forskningen. Runt 10 procent skulle matproduktionen minska med i västvärlden säger en studie. Samtidigt är erfarenheten från många utvecklingsländer att skördarna ökar när lantbruket bedrivs ekologiskt. Det är alltså inte den ekologiska odlingen som är problemet. Däremot behöver vi producera mat på ett smartare sätt än vi gör idag för att möta behovet från en växande världsbefolkning. Ett sätt är att använda marken mer effektivt. Idag används en stor del av världens åkrar till djurfoder. Det vore mycket bättre att odla sådant vi människor kan äta direkt istället. Helt klart är också att det sätt vi odlar på idag med icke-ekologiska metoder inte är ett vidare bra sätt att möta framtiden. Varför fortsätta med ett jordbruk som är baserat på resurser som vi vet kommer att ta slut och där kemiska bekämpningsmedel används? Nä, bättre att utveckla och förbättra det ekologiska jordbruket som tar större hänsyn till naturen, miljön och vår hälsa. Några pålitliga fakta Växter och djur trivs bättre vid ekologiska jordbruk. Och fler växt- och djurarter behövs för att jordklotet ska klara kommande klimatförändringar. Det går åt 6 kilo foder för att få fram 1 kilo kyckling. Väljer du ekologiska produkter slipper du riskera rester av bekämpningsmedel i din mat och i naturen. Om vi åt 35 kilo mindre kött per person och år skulle minskningen av utsläpp motsvara långt mer än en miljon svenskars bilresande per år. Källa:
Godisets klimatpåverkan kartlagd i ny studie 1 mars Godis och chips har betydligt större klimatpåverkan än äpplen, mjölk och bröd. Det framgår av en studie som har gjorts av SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, på uppdrag av Nordiska ministerrådet och Livsmedelsverket. Det är första gången som godisets påverkan på miljön har analyserats, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Studien visar bland annat att ett kilo chips leder till utsläpp av 2,2 kilo växthusgaser, vilket är 20 gånger så mycket som för ett kilo av råvaran potatis. Av de undersökta produkterna har läsk minst klimatpåverkan, medan godis påverkar klimatet mest. Skumgodis har större klimatpåverkan än gelégodis medan mjölkchoklad har tre gånger så stor klimatpåverkan som mörk choklad. Kött är den livsmedelsgrupp som normalt har störst klimatpåverkan. Därför är det anmärkningsvärt att en påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött, säger Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket. Läs mer och ladda ner rapporten på Livsmedelsverkets webbplats
Grön guide till mobiltelefonen! av Naturskyddsföreningen Bli miljösmart med den här appen från Naturskyddsföreningen. Testa Fiskväljaren, Fruktväljaren, Grönsaksväljaren eller Återvinnaren. Hitta eko och reko kläder bland över 400 butiker över hela landet. Här finns också tips om barnprodukter, klimatsmart mat, bensinsnål bilkörning och råd om din energianvändning hemma. En kortfattad beskrivning av vårt klimatsmarta arbete i skolköken: 1. Vi arbetar med att minska energiförbrukningen: t.ex att ugnar, värmeskåp, ventilation o.d sätts inte på tidigare än nödvändigt 2. Vi använder mycket ekologiska livsmedel, och de flesta av dem är produkter som många barn/elever äter varje dag. 3. Vi serverar grönsaker efter säsong och även använder överlag mer grövre grönsaker, rotfrukter och baljväxter 4. Vi arbetar med att minska maten som slängs, och barn/elever är duktiga på det, och har på många skolor gjort en stor förändring. Ex. på info till barn/elever: FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Ungefär 70 ton mat & dryck produceras under en livstid för en person i Sverige. 20 ton av det hamnar i soptunnan och det är lika mycket som vad 4 elefanter väger. * Maten som slängs varje år i Sverige väger ungefär 1 miljon ton, och det är så mycket att det behövs 30 000 lastbilar för att transportera det till soptippen. * Alltså ett enkelt sätt att vara klimatsmart är att inte ta mer mat än man äter upp! Monika Ahrås
Kostchef Social- och utbildningsförvaltningen Testa er på denna länk, och se hur bra ni är på hushållning! http://lantmannen.se/var-radd-om-maten/hur-bra-ar-du-pa-mathushallning/ Boktips Årets vackraste kokbok! Fylld av oemotståndliga smaker, spännande historia och fantastiska foton. Följ med på ett smakäventyr utöver det vanliga! Boken innehåller 60 kulinariska höjdpunkter: svenska havskräftor, granatäpple, tryffel, hjortron, färska fikon, rostade kastanjer och vaktelägg. Filbunke, surströmming, piggvar och ramslök. Äkta balsamvinäger, Gruyèreost och tuttul. Hur mycket har du egentligen smakat? Allt är inte dyrt, kanske inte ens svårt att få tag på, gemensamt är att allt är värt att smaka minst en gång i livet! I den här boken är utvalda höjdpunkter samlade tillsammans med en presentation, smakfulla och inspirerande foton och mängder av recept. Recepten är omsorgsfullt utvalda för att på bästa sätt ta tillvara på råvarans smak. Se video om nyttoeffekterna av frukt och grönsaker av olika färg på denna länk: http://www.dump.com/2010/11/17/the-benefits-of-different-colored-fruits-and-vegetables-video/
D-vitaminbrist länkas till allergier hos barn Publicerad 25 februari 2011-14:52 Uppdaterad 25 februari 2011-17:22 Vi vet sedan tidigare att vi här uppe i norden lättare blir allergiska än folk längre söderut. Nu kommer en studie som kan bidra till vår förståelse varför. Barn lider av D-vitaminbrist En fjärdedel av barnen i Sverige kan lida av D-vitaminbrist, visar en färsk rapport. "Vi bör följa Finlands exempel" Mer om studien: Studien "Low vitamin D levels linked to allergies in kids" är publicerad i nätupplagan av Journal of Allergy and Clinical Immunology. Forskare från Albert Einstein College of Medicine i Yeshiva University ledde studien av mer än 3000 barn och visar att låga vitamin D nivåer är förknippade med ökad risk för att barn ska utveckla allergier. Forskarna tittade på nivåer av D-vitamin i blod som samlats in under 2005-2006 från ett nationellt representativt urval av mer än 3100 barn och ungdomar och 3400 vuxna. Proven kommer från National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES), ett program för studier för att bedöma hälso- och nutritionsstatus hos vuxna och barn i USA. Det som gör den här undersökningen unik är att den kombinerar intervjuer, läkarundersökningar och laboratorieundersökningar. Gäller barn och ungdomar När forskarna analyserade resultaten, fann man inget samband mellan D-vitaminnivåer och allergier hos vuxna men däremot hos barn och ungdomar. Låga D-vitaminnivåer kunde länkas samman med känslighet för 11 av 17 testade allergiframkallande ämnen - inklusive både miljömässiga (som ambrosia, ek, hund, kackerlacka) och mat som ofta framkallar allergi (till exempel jordnötter). Barn som hade D-vitaminbrist (definierat som mindre än 15 nanogram av D-vitamin per milliliter blod), löpte 2,4 gånger så stor risk att ha en jordnötsallergi än barn med tillräckliga nivåer av vitamin D (mer än 30 nanogram D-vitamin per milliliter blod). - Forskningen visar bara på ett samband och inte på att D-vitaminbrist orsakar allergier men barn bör absolut konsumera tillräckliga mängder av vitamin, säger Michal Melamed, biträdande professor i medicin och epidemiologi och huvudansvarig för studien. Olika rekommendationer Svenska Livsmedelsverket rekommenderar att alla barn får 10 mikrogram/dag de första två åren (från cirka 4 veckors ålder) även under sommaren. Barn över två år som får D-vitaminberikade matfetter (i praktiken alla margariner), berikad mjölk (mini-, lätt- och mellanmjölk) och brukar vara ute i solen behöver inte tillskott. Barn som inte får berikade produkter och inte vistas utomhus tillräckligt kan behöva D-droppar ända upp i femårsåldern, i synnerhet om de har mörk hudfärg eller täcker huden med mycket kläder.
De nya finska rekommendationerna liknar de svenska när det gäller spädbarn. Från och med två veckors ålder ges ett D-vitamintillskott på 10 mikrogram/dag per dygn året runt. Men barn mellan 2 och 18 år ska få 7,5 mikrogram/dag året runt. Vitaminpreparat kan användas vid sidan av vitaminberikade mjölkprodukter och fetter. Det finns ingen risk för överintag vid normal kost. Även gravida och ammande kvinnor bör ta ta D-vitamintillskott, 10 mikrogram/dag året runt. Anders Nord SVT vetenskap (SVT) Livsmedelsverket, Institutet för Hälsa och Välfärd Recept Flytande fruktkick 4 port 2 ekologiska, mogna avokador, 1 l granatäppelnektar, 1 pkt frysta ekologiska hallon ca 250 g Dela, skala och kärna ur avokadon. Mixa alla ingredienser i en blender och servera. Hallå där, Anna Lindberg Karlsson Anna Lindberg Karlsson, Planerare Brukar du köpa ekologisk mat? Ja Vad? Jag köper alltid kaffe, bananer, mjölk, grötflingor m.m. Försöker också köpa lokalproducerat så mycket det går
Vi som jobbar med Ekomålet är Monika Ahrås, kostchef 76454 Bo Staaf, Hållbarhetssamordnare 76106 Gun-Britt Hedsten, kostsamordnare 76452 Ursula Furtig, folkhälsosamordnare 76228 Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör 76365 Thommy Falk, livsmedelsinspektör 76399 Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf Hållbarhetssamordnare Tel 861 50 bo.staaf@ludvika.se HJÄLP OSS ATT SPRIDA Eko-målet!!! Skriv ut (tvåsidigt så klart) och lägg i fikarum eller andra ställen där många kan läsa den. Vidarebefordra den per mail eller hitta på något annat klyftigt. Tidigare nummer av Eko-målet hittar du på www.ludvika.se/kost mvh red