NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

Relevanta dokument
NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Föreläsning 4- Konsumentteori

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

Föreläsning 4- Konsumentteori

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt?

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

F4 Konsumen+eori

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Utbudsidan Produktionsteori

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser


a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor:

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)


National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Att tänka som en ekonom

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Lösningsförslag Fråga 1.

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Marknadsekonomins grunder

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

MP L AP L. MP L = q/ L

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Övningar i Handelsteori

En effektiv miljöpolitik

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp)

Extra frågor att träna på

Föreläsning 3: Konsumtion

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def.

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi:

Tentamen förslag till lösningar

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Q C Indifferenskurvor

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

Internationell Handel

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer

Mikroekonomisk analys

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna

Svar till övning 8, Frank kap Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Produktivitetsförändring

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Nationalekonomi för aktuarier

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Transkript:

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet Potentiella paretokriteriet (kompensationskriteriet) Paretooptimalitet Definition: Det skall vara omöjligt att öka välfärden för ngn individ utan att den måste minskas för ngn annan För paretoptimalitet krävs Effektiv konsumtion (Efficiency in Exchange) Effektiv produktion (Efficiency in Production) Optimal produktionsinriktning (Output Efficiency) 1

Effektiv konsumtion En given mängd varor skall fördelas mellan samhällets individer Definition på effektiv konsumtion: En situation sådan att ingen annan fördelning av den givna mängden varor kan öka nyttan för ngn individ utan att den måste minskas för ngn annan Illusteras för fallet med två individer med hjälp av en Edgeworth Box. Den tillgängliga mängden av de båda varorna ( och ) visas av längden på boxens sidor Varje punkt visar på en specifik fördelning av varorna mellan de två individerna Individ B:s origo B Total mängd A B A Individ A:s origo Total mängd 2

Individ B:s origo B U B2 U B3 U B1 A U A3 U A1 U A2 B A Individ A:s origo Vid den ursprungliga fördelningen värderar individerna varorna relativt varandra på olika sätt (olika lutning på indifferenskurvorna) För att effektiv konsumtion skall råda krävs att individerna värderar varorna relativt varandra på samma sätt, d.v.s. att A B MRS = MRS vilket inträffar i alla de punkter där indifferenskurvorna tangerar varandra Kontraktkurvan visar samtliga de fördelningar som innebär effektiv konsumtion, d.v.s. samtliga tangeringspunkter Effektiv konsumtion har inget med rättvis fördelning att göra 3

Innebörden av effektiv konsumtion för en enskild marknad En given mängd av en vara skall fördelas mellan en grupp individer Deras betalningsvilja visar vad de är beredda att offra av andra varor För effektiv konsumtion krävs att samtliga individer är beredda att offra lika mycket av andra varor för att få tillgång till en marginell enhet av den aktuella varan, med andra ord att de har samma marginella betalningsvilja (MBV eller MV) Men den marginella betalningsviljan visas av efterfrågekurvorna D A D B D A+B Total mängd till A Total mängd till B Total mängd 4

Effektiv Produktion En given mängd resurser (inputs) skall fördelas på olika företag som kan producera samma vara eller olika varor Definition: Ingen annan fördelning av den givna mängd resurser kan öka produktionen av ngn vara utan att den måste minskas av ngn annan Vi måste befinna oss längst ut på produktionsmöjlighetskurvan Produktionsmöjlighetskurvan En produktion innanför produktionsmöjlighetskurvan innebär att det är möjligt att öka produktionen av någon av varorna utan att minska produktionen av den andra vi har ej effektiv produktion 5

Två företag som producerar olika varor, och, med hjälp av produktionsfaktorerna K och L För effektiv produktion krävs att MP MP L K = MP MP L K med andra ord att MRTS = LK MRTS LK Exempel där vi antar att detta inte råder Vara Vara MP L 10 200 MP K 5 50 Det är nu möjligt att hålla produktionen av konstant genom att föra över 1L från till och samtidigt föra över 4K från till (+1 200-4 50 = 0) Men detta gör att produktionen av samtidigt ökar med (-1 10 + 4 5 = +10) Slutsats: Vi kan inte ha haft effektiv produktion i utgångsläget! 6

Två företag som producerar samma vara, För effektiv produktion krävs att MC = företaga MC företagb Exempel där vi antar att detta inte råder Företag A Företag B MC 10 20 Genom att låta företag A producera en enhet mer och företag B en enhet mindre kan vi hålla produktionen av konstant och samtidig spara produktionsresurser som kan användas till att öka producera någon annan vara Slutsats: Vi kan inte ha haft effektiv produktion i utgångsläget En given produktion skall fördelas mellan företagen så att de får samma MC MC A MC B MC A+B Total produktion i företag A Total produktion i företag B Totalt producerad mängd 7

Optimal produktionsinriktning Det är fullt möjligt att ha effektiv konsumtion och effektiv produktion utan att ha paretoptimalitet om man har inriktad produktionen på fel varor/fel kvantiteter av varorna För paretooptimalitet krävs även optimal produktionsinriktning Definition: Givet de resurser (inputs) man har skall det inte vara möjligt att med en annan inriktning av produktionen öka nyttan för ngn individ utan att den måste minskas för ngn annan Samhälleliga indifferenskurvor 0 U 1 A U 2 Produktionsmöjlighetskurvan opt B 0 opt 8

Samhälleliga indifferenskurvor 0 U 1 A U 2 Produktionsmöjlighetskurvan opt B MRS =MRS 0 opt Lutningen på indifferensskurvan visar hur konsumenterna värderar varorna relativt varandra : MRS d.v.s. hur mycket man är beredd att offra av för att få ett ytterligare Lutningen på produktionsmöjlighetskurvan visar samhällets möjligheter att i produktionen byta ut den ena varan mot den andra, den marginella transformationskvoten: där MRT = MC MC = alternativkostnaden för vara Villkor för optimal produktionsinriktning MRS = MRT MRT Konsumenterna är då beredda att på marginalen precis betala respektive varas alternativkostnad 9

Innebörden av paretooptimalitet för en enskild marknad pris D = MV S = MC Q opt kvantitet Q opt = optimal produktionsinriktning (MV = MC) För effektiv produktion krävs att Q opt produceras så att alla företag har samma MC För effektiv konsumtion krävs att Q opt fördelas på konsumenterna så att alla konsumenter har samma MV Vid Q opt maximeras också det samhälleliga överskottet 10

Paretooptimalitet och modellen för fullständig konkurrens pris D = MV S = MC P Q opt kvantitet Effektiv konsumtion eftersom alla konsumenter möter samma pris P =MV Effektiv produktion eftersom alla företag möter samma pris P = MC (gäller även marknaden för produktionsfaktorer, alla företag möter samma relativpriser w MPL = = MRTSLK) r MP K Optimal produktionsinriktning eftersom konsumenterna möter samma pris som producenterna P = MV = MC 11

Betyder detta att marknadsekonomin alltid fördelar resurser på bästa möjliga sätt? Några invändningar: Begreppet paretooptimalitet säger ingenting om hur rättvis fördelningen av resurserna är På verklighetens marknader existerar olika slag av s.k. marknadsimperfektioner (market failures) Några exempel: På många marknader är inte konkurrensen fullständig Företag och konsumenter använder ibland resurser (i först hand miljöresurser ) utan att behöva ta hänsyn till de kostnader dessa medför 12

13