Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)
Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun, stadsbyggnadskontoret, genomfört en analys av vilka konsekvenser en utbyggnad av dagligvaruhandeln i stadsdel Norr och Lillänge kan få för den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun och de omkringliggande kommunerna. Konsekvensanalysen har genomförts av Ulf Rämme och Henrik Vestin, detaljhandelsanalytiker vid HUI. Kontaktperson vid Östersunds kommun har varit Krister Frykberg. Stockholm i december 2007 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Ulf Rämme Henrik Vestin HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Organisationsnr. 556185 8498 Besöksadress: Regeringsgatan 60 E-post info@hui.se Telefon: (vx) 08-762 72 80 Postadress: 103 29 Stockholm www.hui.se Telefax: 08-679 76 06
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 1.1 SYFTE...4 1.2 ANALYSENS DISPOSITION...4 2 MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR...5 2.1 UPPTAGNINGSOMRÅDE...5 2.2 BEFOLKNINGENS STORLEK OCH UTVECKLING...6 2.3 PENDLING...6 2.4 TURISM...7 2.5 INKOMSTER...7 2.6 KÖPKRAFT...8 3 HANDELN ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER...10 3.1 HANDELNS STORLEK OCH UTVECKLING...10 3.2 HANDELS STYRKA - FÖRSÄLJNINGSINDEX...11 3.3 DAGLIGVARUHANDELNS STRUKTUR OCH LOKALISERING I ÖSTERSUNDS KOMMUN...12 4 KONSEKVENSBEDÖMNING...14 4.1 MARKNADSTILLVÄXT...15 4.2 FÖRÄNDRAT INFLÖDE AV KÖPKRAFT...16 4.3 UTRYMME FÖR MARKNADSTILLVÄXT I BEFINTLIG HANDEL UTAN ETABLERINGARNA AV ICA MAXI OCH DAGLIGVARUBUTIKEN I LILLÄNGE...16 4.4 FÖRVÄNTAD OMSÄTTNING FÖR ETABLERINGARNA I STADSDEL NORR OCH LILLÄNGE17 4.5 UTRYMME FÖR TILLVÄXT INOM BEFINTLIG HANDEL I ÖSTERSUND VID ETABLERING AV ICA MAXI I STADSDEL NORR OCH DAGLIGVARUBUTIKEN I LILLÄNGE...18 4.6 KONSEKVENSER FÖR ÖVRIG DAGLIGVARUHANDEL OCH SÄLLANKÖPSVARUHANDEL I ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER...18 4.6.1 Viktiga faktorer vid bedömningen av hur enskilda butiker kan påverkas...19 4.6.2 Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i östersunds kommun...19 4.6.3 Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i omkringliggande kommuner...21 4.6.4 Konsekvenser för den befintliga sällanköpsvaruhandeln i Östersunds kommun...22 4.6.5 Konsekvenser för den befintliga sällanköpsvaruhandeln i omkringliggande kommuner...22 4.6.6 Positiva konsekvenser av en utbyggd dagligvaruhandel i Östersunds kommun...22 5 SLUTSATSER...24 5.1 SCENARIO 1...24 5.2 SCENARIO 2...24 5.2.1 Kommentar till scenarierna...25 5.3 VAD INNEBÄR KONSEKVENSERNA FÖR HANDELN FÖR INVÅNARNA I ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER?...25 3
1 INLEDNING Stadsdel Norr är en ny stadsdel strax norr om centrum i Östersund. Stadsdelen var tidigare en del av Jämtlands fältjägarregemente I5 men när regementet lades ner under 2004 frigjordes stora centrala ytor som nu genomgår en förändring. Flera företag har eller ska flytta in på området och även bostäder ska byggas. Inom området finns också den nybyggda Jämtkraft Arena. Östersunds kommun har gett ICA tillstånd att etablera en ICA Maxi i stadsdel Norr. Etableringen beräknas uppgå till som mest 6 500 kvadratmeter bruttototalyta, BTA, fördelat på 4 875 kvadratmeter försäljningsyta och 1 625 kvadratmeter lageryta. ICA Maxi beräknas öppna tidigast under år 2009. Lillänge är en handelsplats i stadsdelen Odenskog i Östersund. Handelsplatsen öppnade år 2004 Idag finns bland annat följande butiker i Lillänge: Apoteket, Coop Forum, Elgiganten, Flügger, ONOF, Rusta, Systembolaget och, Team Sportia. Östersunds kommun önskar undersöka vilket utrymme det finns att etablera en större dagligvarubutik i Lillänge. Planerad försäljningsyta för etableringen är 3 000 till 6 000 kvadratmeter. AB Handelns utredningsinstitut, HUI, har fått i uppdrag att utreda vilka konsekvenser etableringarna av ICA Maxi stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge kan få för den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun och omkringliggande kommuner. 1.1 SYFTE Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga vilka konsekvenser en utbyggnad av dagligvaruhandeln i stadsdel Norr och Lillänge kan få för den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun och de omkringliggande kommunerna. 1.2 ANALYSENS DISPOSITION Kapitel 2 Här beskrivs marknadsförutsättningarna för detaljhandeln, uppdelat på dagligvaror och sällanköpsvaror, i Östersunds kommun och omkringliggande kommuner. Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 I detta kapitel kartläggs detaljhandelns storlek, struktur och utveckling i regionen. Handelns styrka beräknas med hjälp av försäljningsindex. Här genomförs en analys av vilka konsekvenser den planerade utbyggnaden av dagligvaruhandeln kan få för den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun och omkringliggande kommuner. Konsekvensanalysen genomförs i form av två scenarier. Scenario 1 utgår från en försäljningsyta på totalt 7 875 kvadratmeter för båda etableringarna (4 875 kvadratmeter i stadsdel Norr och 3 000 kvadratmeter i Lillänge). Scenario 2 utgår från en försäljningsyta om totalt 10 875 kvadratmeter för båda etableringarna (4 875 kvadratmeter i stadsdel Norr och 6 000 kvadratmeter i Lillänge). Konsekvenserna för de båda scenarierna beräknas för år 2012. Här presenterar HUI sina slutsatser från konsekvensanalysen. 4
2 MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR Det är många olika faktorer som påverkar konsumtionen och handeln i en kommun eller region. Dessa faktorer kallas för marknadsförutsättningar och utgörs bland annat av befolkningens storlek och utveckling, befolkningsstruktur, inkomsternas storlek och utveckling, pendling och turism. I denna del kartläggs marknadsförutsättningarna för detaljhandeln i Östersunds kommun och de omkringliggande kommunerna. Kartläggningen ligger till grund för beräkningar av köpkraften för dagligvaror och sällanköpsvaror i dag och en prognos för år 2012. 2.1 UPPTAGNINGSOMRÅDE Upptagningsområdet är intressant att belysa eftersom det anger från vilket område en etablering kan hämta köpkraft. Både ICA Maxi och den planerade dagligvarubutiken i Lillänge säljer i huvudsak dagligvaror. Eftersom människor i regel åker mindre långt för att handla dagligvaror jämfört med sällanköpsvaror, är upptagningsområdet för dagligvaror också mindre. Upptagningsområdet för de båda etableringarna utgörs i första hand av Östersunds kommun. Därutöver tillkommer kommunerna Berg, Bräcke, Krokom och Ragunda, varifrån kunderna relativt snabbt och enkelt kan ta sig till Östersund. Ovan nämnda kommuner utgör tillsammans det primära upptagningsområdet. Övriga tre kommuner i länet, Härjedalen, Strömsund och Åre, har ett så stort geografiskt och tidsmässigt avstånd till Östersund att etableringarna i stadsdel Norr och Lillänge inte kan förväntas dra något betydande antal kunder därifrån. Figur 2:1 Upptagningsområde för de planerade etableringarna i stadsdel Norr och Lillänge. 5
2.2 BEFOLKNINGENS STORLEK OCH UTVECKLING Befolkningens storlek och utveckling är intressant att studera därför att den har en direkt inverkan på den köpkraft som finns i en kommun eller region. År 2006 uppgick befolkningsmängden i Östersunds kommun till 58 600 personer, vilket innebär att befolkningsmängden var oförändrad jämfört med år 2005. Under perioden 2002 till 2006 ökade befolkningen i Östersund med 1 procent, vilket är lägre än utvecklingen i riket som helhet. I hela primärområdet uppgick befolkningsmängden till 93 000 personer år 2006 och ökningen från 2005 var 2 procent. Tabell 2:1 Befolkning år 2006 samt förändring 2005/2006 och 2002/2006. Primärområde 2006 2005/2006 2002/2006 Berg 7 592-1 % -4 % Bräcke 7 202 0 % -3 % Krokom 14 270 1 % 2 % Ragunda 5 806 0 % -4 % Östersund 58 583 0 % 1 % Primärområde (inkl. Ö-sund) 93 453 2 % 0 % Övriga länet Härjedalen 10 764-1 % -5 % Strömsund 12 782-1 % -4 % Åre 10 021 1 % 3 % Jämtlands län totalt 127 020 0 % -1 % Riket 9 113 257 1 % 2 % Källa:SCB. 2.3 PENDLING Med pendling menas dels personer som bor i kommunen och arbetar i en annan kommun och dels personer som bor på annan ort men arbetar i kommunen. Ett överskott av inpendlare kan gynna handeln i en kommun, i form av ökad köpkraft, genom att de som arbetar där men bor i en annan kommun har möjlighet att göra en del av sina inköp av detaljhandelsvaror i den kommun de arbetar. Östersund hade år 2005 en positiv nettopendling på 2 900 personer. Övriga kommuner i Jämtlands län hade en negativ nettopendling. Det mest negativa pendlingsnettot hade Krokoms kommun, -1860 personer. 6
Tabell 2:2 Antal in- och utpendlare samt pendlingsnetto år 2005. Inpendlare Utpendlare Nettopendling Primärområde Berg 489 916-427 Bräcke 315 958-643 Krokom 1 109 2 970-1 861 Ragunda 435 442-7 Östersund 5 964 3 030 2 934 Primärområde (inkl. Ö-sund) 8 312 8 316-4 Övriga länet Härjedalen 473 546-73 Strömsund 352 762-410 Åre 871 1 006-135 Jämtlands län totalt 1 696 10 630-622 Källa: SCB. 2.4 TURISM Detaljhandeln gynnas av turism i och med att turister köper daglig- och sällanköpsvaror när de besöker ett turistmål. Turismen bidrar därmed till att köpkraften ökar. I Sverige står försäljningen till turisterna för cirka 10 procent av den totala försäljningen i detaljhandeln. Av turismens totala omsättning i Sverige hamnar cirka 25 procent i detaljhandeln. År 2004 spenderade turisterna 160 miljoner kronor i detaljhandeln i Östersunds kommun, varav 80 miljoner gick till dagligvaruhandeln och 80 miljoner till sällanköpsvaruhandeln. Detaljhandelns andel av de totala turistintäkterna var 35 procent, vilket innebär att turismen i Östersund har större betydelse för detaljhandeln jämfört med riket i helhet. Tabell 2:3 Turismens omsättning i detaljhandeln i Östersund år 2004. Turistnäringens samlade omsättning Mkr 450 Detaljhandelns andel av turistintäkterna % 35 Turisternas utgifter i detaljhandeln Mkr 160 Turisternas inköp av dagligvaror Mkr 80 Turisternas inköp av sällanköpsvaror Mkr 80 Källa: Fakta om turismen i Östersund. 2.5 INKOMSTER Inkomsterna har en direkt inverkan på den köpkraft som finns i en region eller kommun. Inkomsternas betydelse varierar dock beroende på vilken typ av varukonsumtion som studeras. Inom dagligvarubranschen har inkomsterna mindre betydelse även om vissa skillnader naturligtvis går att urskilja. Alla människor behöver mat och även om en individs inkomst är mycket hög, läggs inte en väsentligt större summa på konsumtion av dagligvaror. Inom sällanköpsvaruhandeln är situationen en annan och det finns tydliga samband mellan inkomstnivåer och hur mycket pengar som läggs på konsumtion av sällanköpsvaror. 7
I Östersund var medelinkomsten 218 000 kronor år 2006, vilket var högst i hela Jämtlands län men lägre än i riket som helhet. Under såväl perioden 2005/2006 som perioden 2002/2006 har inkomstutvecklingen i Östersund och Jämtlands län legat i linje med utvecklingen riket Tabell 2:4 Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärde 20 år och äldre, år 2006 samt förändring 2005/2006 och 2002/2006. Primärområde 2006 2005/2006 2002/2006 Berg 191 300 3 % 15 % Bräcke 194 300 1 % 12 % Krokom 209 800 3 % 13 % Ragunda 196 700 2 % 15 % Östersund 218 300 2 % 12 % Övriga länet Härjedalen 193 400 1 % 13 % Strömsund 192 000 3 % 15 % Åre 201 900 3 % 18 % Jämtlands län totalt 207 300 2 % 13 % Riket 227 000 2 % 12 % Källa:SCB. 2.6 KÖPKRAFT Enkelt uttryckt är köpkraften en funktion av inkomsterna och befolkningsstorleken i en kommun eller region. Köpkraften är ett mått på konsumenternas teoretiska möjlighet att efterfråga olika produkter. Den statistiska modell som används gör det möjligt att beräkna köpkraften för dagligvaror och sällanköpsvaror för ett valt område. Köpkraftsberäkningarna tar hänsyn till hur skillnader i inkomstnivåer och befolkningsstruktur påverkar konsumtionsmönstret. I Östersund uppgick köpkraften år 2006 till 1,45 miljarder kronor för dagligvaror och 1,34 miljarder kronor för sällanköpsvaror. I hela det primära upptagningsområdet uppgick köpkraften till 2,25 miljarder kronor för dagligvaror och 2,07 miljarder kronor för sällanköpsvaror. Ett sätt bedöma vilken potential som finns för handeln är att göra prognoser över köpkraftens utveckling. Till grund för köpkraftsprognosen ligger beräkningar av förväntad konsumtion år 2012 och statistik om konsumtionsmönster i olika kommuner. För att kunna prognostisera köpkraften måste även befolkningstillväxten prognostiseras. Detta är ofta förknippat med osäkerhet då det finns många faktorer som påverkar befolkningsstorlekens utveckling. HUI har använt Östersunds kommuns prognos över befolkningsutvecklingen i Östersund samt bearbetningar av SCB:s prognoser över befolkningsutveckling i de övriga kommunerna i Jämtlands län. 8
År 2012 beräknas köpkraften för dagligvaror uppgå till 1,55 miljarder kronor i Östersunds kommun och 2,45 miljarder kronor i hela det primära upptagningsområdet. Samtidigt beräknas köpkraften för sällanköpsvaror uppgå till 1,58 miljarder kronor i Östersunds kommun och 24,7 miljarder kronor i hela det primära upptagningsområdet. Prognosen över köpkraftstillväxten studeras närmare i den konsekvensanalys som görs i kapitel 4. Figur 2:2 Köpkraft för dagligvaror och sällanköpsvaror år 2006 samt prognos för år 2012. 2006 2012 (Prognos) Dagligvaror Sällanköpsvaror Dagligvaror Sällanköpsvaror Primärområde Berg 170 150 200 190 Bräcke 170 150 190 180 Krokom 320 310 350 360 Ragunda 140 120 160 160 Östersund 1450 1340 1 550 1 580 Primärområde (inkl. Ö-sund) 2 250 2 070 2 450 2 470 Övriga länet Härjedalen 260 230 300 290 Strömsund 300 260 340 320 Åre 230 210 260 250 Jämtlands län totalt 3040 2770 3 350 3 330 Källa: HUI,SCB, Östersunds kommun & Konsumtionsprognosgruppen (KPG). 9
3 HANDELN ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER I detta kapitel studeras detaljhandeln i Östersunds kommun och omkringliggande kommuner avseende storlek struktur och utveckling. Dessutom beräknas handelns styrka med hjälp av försäljningsindex. 3.1 HANDELNS STORLEK OCH UTVECKLING Dagligvaruhandeln i Östersunds kommun omsatte 1,6 miljarder kronor år 2006. Ökningen från år 2005 var 4 procent, vilket är något lägre än i riket som helhet. I hela det primära upptagningsområdet var omsättningen för dagligvaruhandeln 2,2 miljarder kronor år 2006 och ökningen jämfört med 2005 uppgick till 2 procent. Under perioden 2002 till 2006 ökade omsättningen i dagligvaruhandeln med 14 procent i Östersunds kommun och 9 procent i hela det primära upptagningsområdet. Under samma period ökade omsättningen i dagligvaruhandeln i riket med 15 procent. Tabell 3:1 Omsättning i dagligvaruhandeln år 2006 samt förändring 2005/2006 och 2002/2006. Primärområde 2006, Mkr. 2005/2006 2002/2006 Berg 147-2 % -6 % Bräcke 133-4 % 5 % Krokom 184 0 % -8 % Ragunda 135 1 % -4 % Östersund 1 607 4 % 14 % Primärområde (inkl. Ö-sund) 2 206 2 % 9 % Övriga länet Härjedalen 383 1 % 12 % Strömsund 339 0 % 2 % Åre 460 5 % 30 % Jämtlands län totalt 3 388 2 % 11 % Riket 215 446 6 % 15 % Källa: HUI. Sällanköpsvaruhandeln omsatte år 2006 1,9 miljarder kronor i Östersunds kommun och 2,1 miljarder kronor i hela det primära upptagningsområdet. Ökningen jämfört med 2005 var 11 procent i Östersunds kommun och 10 procent i hela det primära upptagningsområdet. Samtidigt ökade omsättningen i sällanköpsvaruhandeln i riket med 9 procent. Under perioden 2002 till 2006 var omsättningsökningen i sällanköpsvaruhandeln 29 procent i Östersunds kommun, 26 procent i hela det primära upptagningsområdet och 29 procent i hela riket. 10
Tabell 3:2 Omsättning i sällanköpsvaruhandeln år 2006 samt förändring 2005/2006 och 2002/2006. 2006, Mkr. 2005/2006 2002/2006 Primärområde Berg 36 1 % 24 % Bräcke 30-3 % 10 % Krokom 108 5 % 22 % Ragunda 38-11 % -29 % Östersund 1 884 11 % 29 % Primärområde (inkl. Ö-sund) 2 096 10 % 26 % Övriga länet Härjedalen 159 2 % 7 % Strömsund 105-9 % -15 % Åre 196 45 % 100 % Jämtlands län totalt 2 557 11 % 26 % Riket 243 822 9 % 29 % Källa: HUI. 3.2 HANDELS STYRKA - FÖRSÄLJNINGSINDEX Vid etablering av ny handel är det av intresse att studera en kommuns försäljningsindex. Försäljningsindex kan sägas vara en indikator på köpströmmar över kommungränser och är ett sätt att mäta handelns styrka. Ett försäljningsindex på 100 innebär att försäljningen per capita i kommunen är densamma som försäljningen per capita i riket. Vid ett försäljningsindex över 100 är försäljningen per capita högre än i riket. Detta tyder på ett inflöde av konsumtion till handeln i kommunen, men kan också bero på att kommuninvånarna konsumerar mer därför att de har högre inkomster än den genomsnittlige medborgaren. Ett försäljningsindex klart lägre än 100 kan innebära att detaljhandeln inte förmår behålla den potentiella konsumtion som finns i kommunen, men det kan också bero på att kommunens invånare har en lägre genomsnittlig inkomst. I resonemanget ovan förutsätts att konsumtionsmönstret inte markant varierar inom riket. Det bör poängteras att index som klart under- eller överstiger 100 är säkrare än index som ligger nära100. Jämförelseindex är medelvärdet av försäljningsindex för jämförbara kommuner. En kommun som har ett försäljningsindex som är högre än jämförelseindex har därmed en starkare handel än genomsnittet för jämförbara kommuner. År 2006 hade Östersunds kommun ett försäljningsindex för dagligvaror på 116, vilket tyder på ett inflöde av köpkraft från omkringliggande kommuner. Försäljningsindex för dagligvaror i Östersund var också högre än i jämförbara kommuner. Kommunerna Berg, Bräcke och Krokom hade alla försäljningsindex som klart understeg 100, vilket innebär att de hade ett kraftigt utflöde av köpkraft för dagligvaror. Försäljningsindex i dessa tre kommuner understeg även index i jämförbara kommuner. De höga försäljningsindex som återfinns i kommunerna Åre och Härjedalen förklaras av att dessa kommuner har ett stort inflöde av turister. 11
Tabell 3:3 Försäljningsindex och jämförelseindex för dagligvaruhandeln år 2006. Försäljningsindex Jämförelseindex Primärområde Berg 82 96 Bräcke 78 96 Krokom 54 78 Ragunda 99 96 Östersund 116 102 Övriga länet Härjedalen 150 96 Strömsund 112 96 Åre 194 96 Jämtlands län totalt 113 - Riket 100 - Källa: HUI. När försäljningsindex för sällanköpsvaror studeras framkommer det att Östersund, med index 120, är den enda kommun i Jämtlands län som har ett index över 100. De låga index som finns i övriga kommuner beror på att de har en kraftigt begränsad sällanköpsvaruhandel och att invånarna i dessa kommuner åker till bland annat Östersund för att handla sällanköpsvaror. Åre kommun och Härjedalens kommun har visserligen låga försäljningsindex för sällanköpsvaror, men de ligger ändå bra till vid en jämförelse med liknande kommuner (jämförelseindex). Anledningen till detta är att Åre och Härjedalen har ett stort inflöde av köpkraft från turismen. Tabell 3:4 Försäljningsindex och jämförelseindex för sällanköpsvaruhandeln år 2006. Försäljningsindex Jämförelseindex Primärområde Berg 18 35 Bräcke 16 35 Krokom 28 30 Ragunda 24 35 Östersund 120 119 Övriga länet Härjedalen 55 35 Strömsund 31 35 Åre 73 35 Jämtlands län 75 - Riket 100 - Källa: HUI. 3.3 DAGLIGVARUHANDELNS STRUKTUR OCH LOKALISERING I ÖSTERSUNDS KOMMUN I Östersunds centrum finns idag tre medelstora supermarkets (traditionella livsmedelsbutiker): Ica Supermarket, Coop Konsum Extra och Hemköp. Ingen av butikerna sticker ut nämnvärt avseende utbud, skötsel, priser eller butikskoncept utan alla håller en normal nivå för den typen av butiker. I området på och kring Bangårdsgatan finns fyra dagligvarubutiker, ICA Matpiraten, Willys, Hemköp och Lidl. ICA Matpiraten är en bra och väletablerad butik med 12
lågt pris, bra utbud och god tillgänglighet som främsta kännetecken. Willys har ett bra läge, låga priser, god tillgänglighet om än med begränsat antal parkeringsplatser. Hemköp har ett något olyckligt läge med ett begränsat antal intilliggande parkeringsplatser. Butiken kan dock dra nytta av ICA Matpiratens parkering. Hemköp upplevs som en ålderstigen dagligvarubutik som lämnar mycket övrigt att önska. Lidl är precis vad som kan förväntas av en renodlad lågprisbutik, det vill säga låga priser och ett starkt begränsat utbud. I externhandelsområdet Lillänge ligger Coop Forum, en välsorterad stormarknad i ett trafikorienterat läge med goda parkeringsmöjligheter och ett tydligt butikskoncept. Förutom dagligvarubutikerna i Östersunds centrum, vid Bangårdsgatan och i Lillänge finns det en ICA Kvantum i Odensala centrum och ett antal supermarkets och närbutiker på Frösön och i övriga delar av kommunen. Bild 3:1 Områden med dagligvaruhandel i centrala Östersund och i Lillänge. Lillänge Odensala Centrum 13
4 KONSEKVENSBEDÖMNING I detta avsnitt görs en bedömning av vilka konsekvenser etableringen av ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge kan innebära för befintlig dagligvaruhandel och sällanköpsvaruhandel i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet. Eftersom det tar några år innan de planerade butikerna har byggts och har nått upp till förväntade omsättningsnivåer, har konsekvensbedömningen genomförts för år 2012. Eftersom omsättningen i de båda planerade enheterna huvudsakligen kommer att utgörs av dagligvaror, behandlar konsekvensanalysen i första hand eventuella effekter för dagligvaruhandeln och konsekvenserna för sällanköpsvaruhandeln behandlas endast summariskt. Då försäljningsytan för dagligvarubutiken i Lillänge inte är bestämd och kan bli mellan 3 000 kvadratmeter och 6 000 kvadratmeter, görs konsekvensbedömningen i form av två scenarier för minsta respektive största tänkbara totala försäljningsyta för båda enheterna. Konsekvensbedömningen innehåller följande steg: Steg 1 Steg 2 Steg 3. Här beräknas hur mycket marknaden, det vill säga köpkraften för dagligvaror och sällanköpsvaror förväntas växa mellan år 2006 och 2012 i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet. Marknadstillväxten anger vilket utrymme det finns att växa för hela dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln under perioden. Östersunds kommun har idag ett inflöde av köpkraft för dagligvaror och sällanköpsvaror från omkringliggande kommuner och från turismen. En ökning av detta inflöde under perioden 2006-2012 innebär att tillväxtutrymmet för handeln i Östersunds kommun ökar ytterligare något. I detta steg görs därför en beräkning av hur mycket inflödet av köpkraft förväntas öka under perioden. I steg 3 görs en beräkning av hur mycket ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge förväntas omsätta år 2012. I scenario 1 beräknas den förväntade omsättningen för ICA Maxi i stadsdel norr utifrån en försäljningsyta på totalt 4 875 kvadratmeter, varav 2 750 kvadratmeter utgörs av dagligvaror och 2 125 kvadratmeter av sällanköpsvaror. Omsättningen för dagligvarubutiken i Lillänge beräknas i scenario 1 utifrån en försäljningsyta om totalt 3 000 kvadratmeter, varav 2 400 kvadratmeter utgörs av dagligvaror och 600 kvadratmeter av sällanköpsvaror. Totalt analyseras i scenario 1 konsekvenserna av omkring 7 875 kvadratmeter försäljningsyta uppdelat på 5 150 kvadratmeter dagligvaror och 2 725 kvadratmeter sällanköpsvaror inom de tillkommande enheterna. I scenario 2 beräknas den förväntade omsättningen för ICA Maxi, precis som i scenario 1, utifrån en försäljningsyta på 4 875 kvadratmeter varav 2 750 kvadratmeter utgörs av dagligvaror och 2 125 kvadratmeter av sällanköpsvaror. Den förväntade försäljningen för stormarknaden i Lillänge beräknas utifrån en försäljningsyta på totalt 6 000 kvadratmeter varav 4 800 utgörs av dagligvaror och 1 200 kvadratmeter av sällanköpsvaror. Totalt analyseras i scenario 2 konsekvenserna av omkring 10 875 kvadratmeter försäljningsyta uppdelat på 7 550 kvadratmeter dagligvaror och 3 325 kvadratmeter sällanköpsvaror inom de tillkommande enheterna. 14
Steg 4. Steg 5 Genom att jämföra förväntad marknadstillväxt inklusive det ökade inflödet av köpkraft med förväntad försäljning för ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge i de båda scenarierna är det möjligt att beräkna hur tillväxtutrymmet för befintlig handel i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet påverkas av de planerade etableringarna. I det avslutande steget görs en bedömning av vilka konsekvenser den ökade konkurrensen, i form av förändrat tillväxtutrymme, kan medföra för de framtida förutsättningarna för dagligvaruhandeln, sällanköpsvaruhandeln och invånarna i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet. 4.1 MARKNADSTILLVÄXT I tabell 4:1 redovisas den teoretiska marknadstillväxten (köpkraftstillväxten) för dagligvaror och sällanköpsvaror i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet. Marknadstillväxten anger hur mycket mer pengar konsumenterna har att spendera på detaljhandelsvaror år 2012 jämfört med år 2006. Marknadstillväxten visar därmed vilket utrymme det finns för tillväxt inom handeln med dagligvaror och sällanköpsvaror i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet. Marknaden för dagligvaror i Östersunds kommun förväntas växa med 100 miljoner mellan år 2006 och 2012. I det övriga primära upptagningsområdet förväntas marknaden för dagligvaruhandeln öka med 100 miljoner kronor under samma period. Marknaden för sällanköpsvaror beräknas öka med 240 miljoner kronor i Östersunds kommun och 160 miljoner kronor i övriga kommuner i det primära upptagningsområdet. Tabell 4:1 Marknadstillväxt för dagligvaror (DV) och sällanköpsvaror (SV) år 2006 och 2012 (prognos) i Östersund och omkringliggande kommuner. Primärområde 2006, Mkr 2012, Mkr Tillväxt, Mkr Tillväxt % DV SV DV SV DV SV DV SV Östersunds kommun 1450 1340 1 550 1 580 100 240 7 % 18 % Övriga primärområdet (exkl. Ö-sund) Övriga länet 800 730 900 890 100 160 12 % 22 % Härjedalen 260 230 300 290 40 60 15 % 26 % Strömsund 300 260 340 320 40 60 13 % 23 % Åre 230 210 260 250 30 40 13 % 19 % Jämtlands län totalt 3040 2770 3 350 3 330 310 560 10 % 20 % Källa: HUI,SCB, Östersunds kommun & Konsumtionsprognosgruppen (KPG). 15
4.2 FÖRÄNDRAT INFLÖDE AV KÖPKRAFT År 2006 var försäljningen av dagligvaror och sällanköpsvaror i Östersunds kommun större än köpkraften (marknadsunderlaget). Detta innebär att Östersunds kommun hade ett inflöde av köpkraft från omkringliggande kommuner. År 2006 var inflödet av köpkraft för dagligvaror 150 miljoner kronor. Eftersom köpkraften i omkringliggande kommuner ökar under perioden 2006-2012 förväntas inflödet till Östersunds kommun öka i samma utsträckning. Det innebär att inflödet av köpkraft för dagligvaror förväntas uppgå till 170 miljoner kronor år 2012. Nettoeffekten blir att marknaden för dagligvaror i Östersunds kommun får möjlighet att växa med ytterligare 20 miljoner kronor under perioden 2006-2012. Köpkraftsinflödet för sällanköpsvaruhandeln förväntas öka med 120 miljoner kronor under samma period. Tabell 4:2 Förändring av köpkraftsinflöde för dagligvaror och sällanköpsvaror till Östersunds kommun under perioden 2006-2012. Mkr. DV SV Försäljning i Östersunds kommun år 2006 1 600 1 884 Köpkraft i Östersunds kommun år 2006 1 450 1 340 Inflöde av köpkraft från övriga regionen och turismen år 2006 150 545 Köpkraft i Östersunds kommun år 2012 1 550 1 580 Inflöde av köpkraft från övriga regionen och turismen år 2012 170 665 Förändring av köpkraftsinflöde år 2006-2012 20 120 Källa: HUI,SCB, Östersunds kommun & Konsumtionsprognosgruppen (KPG). 4.3 UTRYMME FÖR MARKNADSTILLVÄXT I BEFINTLIG HANDEL UTAN ETABLERINGARNA AV ICA MAXI OCH DAGLIGVARUBUTIKEN I LILLÄNGE När marknadstillväxten och det ökade köpkraftsinflödet summeras, kan det konstateras att det finns ett utrymme för marknadstillväxt för dagligvaruhandeln i Östersunds kommun på 120 miljoner kronor under perioden 2006-2012. Samtidigt är tillväxtutrymmet för sällanköpsvaruhandeln 360 miljoner kronor. Tabell 4:3 Utrymme för tillväxt inom dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln i Östersunds kommun under perioden 2006-2012. Mkr. DV SV Marknadstillväxt i Östersunds kommun 2006-2012 100 240 Ökning av köpkraftsinflöde +20 +120 Utrymme för marknadstillväxt 120 360 16
4.4 FÖRVÄNTAD OMSÄTTNING FÖR ETABLERINGARNA I STADSDEL NORR OCH LILLÄNGE Det tillväxtutrymme som redovisas i tabell 4:3 skall delas mellan den befintliga handeln, ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge samt eventuella andra nyetableringar. Etableringarna av ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge leder alltså till att tillväxtutrymmet för den befintliga handeln minskar. Den totala försäljningsytan för ICA Maxi i stadsdel Norr förväntas bli 4 875 kvadratmeter, varav cirka 2 750 kvadratmeter förväntas utgöras av dagligvaror och cirka 2 125 kvadratmeter av sällanköpsvaror. Försäljningen per kvadratmeter för dagligvaror beräknas till omkring 85 000 kronor, vilket innebär att dagligvaruförsäljningen bedöms uppgå till 230 miljoner kronor. Försäljningen av sällanköpsvaror för ICA Maxi beräknas uppgå till 24 000 kronor per kvadratmeter, vilket innebär att sällanköpsvaruförsäljningen beräknas uppgå till 50 miljoner kronor. 1 Försäljningsytan för dagligvarubutiken i Lillänge förväntas uppgå till mellan 3 000 kvadratmeter och 6 000 kvadratmeter. I scenario 1 beräknas försäljningsytan till 3 000 kvadratmeter, varav 2 400 kvadratmeter utgörs av dagligvaror och 600 kvadratmeter av sällanköpsvaror. Dagligvaruförsäljningen per kvadratmeter bedöms uppgå till omkring 53 000 kronor, vilket innebär att den förväntade dagligvaruförsäljningen blir 130 miljoner kronor. I scenario 2 beräknas försäljningsytan för dagligvaror till 4 800 kvadratmeter och dagligvaruförsäljningen till 250 miljoner kronor. Försäljningsytan för sällanköpsvaror beräknas till 1 200 kvadratmeter och försäljningen av sällanköpsvaror till 24 miljoner kronor. 2 I scenario 1 beräknas den totala dagligvaruförsäljningen uppgå till 360 miljoner kronor och den totala sällanköpsvaruförsäljningen till 60 miljoner kronor för båda enheterna. I scenario 2 beräknas dagligvaruförsäljningen uppgå till 480 miljoner kronor och den totala sällanköpsvaruförsäljningen till 75 miljoner kronor för båda enheterna. Tabell 4:4 Förväntad omsättning för dagligvaror (DV), sällanköpsvaror (SV) och totalt i ICA Maxi i stadsdel Norr och stormarknaden i Lillänge år 2012, Mkr. Scenario 1 Scenario 2 DV SV Tot. DV SV Tot. ICA Maxi i stadsdel Norr Yta m² 2 750 2 125 4 875 2 750 2 125 4 875 Förs/m² 85 000 24 000-85 000 24 000 - Förs DV, Mkr 230 50 280 230 50 280 Stormarknaden i Lillänge Total försäljning i båda enheterna, Mkr. Yta m² 2 400 600 3 000 4 800 1 200 6 000 Förs/m² 53 000 20 000-53 000 20 000 - Förs, Mkr 130 10 140 250 25 275 360 60 420 480 75 560 1 Beräkningarna av fördelningen av försäljningsytan för DV och SV samt försäljningen per kvadratmeter baseras på ett genomsnitt för övriga ICA Maxi i samma storleksklass. 2 Beräkningarna av fördelningen av försäljningsytan för DV och SV samt försäljningen per kvadratmeter baseras på ett genomsnitt för liknande butiker i Sverige. 17
4.5 UTRYMME FÖR TILLVÄXT INOM BEFINTLIG HANDEL I ÖSTERSUND VID ETABLERING AV ICA MAXI I STADSDEL NORR OCH DAGLIGVARUBUTIKEN I LILLÄNGE Det ursprungliga utrymmet för tillväxt inom handeln i Östersunds kommun uppgår till 120 miljoner kronor för dagligvaruhandeln och 360 miljoner kronor för sällanköpsvaruhandeln. Etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär att tillväxtutrymmet för övrig handel minskar. I scenario 1 minskar tillväxtutrymmet för dagligvaruhandeln med 360 miljoner kronor (230 + 130). Detta innebär att tillväxtutrymmet för den befintliga dagligvaruhandeln blir minus 240 miljoner kronor. Omsättningen för den befintliga dagligvaruhandeln behöver således minska om ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge ska nå förväntade omsättningsnivåer. För sällanköpsvaruhandeln minskar tillväxtutrymmet från 360 miljoner kronor till 300 miljoner kronor. Detta innebär att det fortfarande finns möjlighet för den befintliga sällanköpsvaruhandeln att växa, men att tillväxtutrymmet blir 60 miljoner kronor lägre än utan de tillkommande etableringarna i stadsdel norr och Lillänge I scenario 2 minskar tillväxtutrymmet för den befintliga dagligvaruhandeln med 480 miljoner kronor från 120 miljoner kronor till minus 360 miljoner kronor. Etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär sålunda att den befintliga dagligvaruhandeln får en negativ omsättningstillväxt. För sällanköpsvaruhandeln minskar tillväxtutrymmet för den befintliga handeln från 360 miljoner kronor till 285 miljoner kronor. Tabell 4:5 Tillväxtutrymme för befintlig handel vid etablering av ICA Maxi och stormarknaden i Lillänge. Mkr. Scenario 1 Scenario 2 DV SV DV SV Ursprungligt utrymme för tillväxt i befintlig handel 2006-2012 120 360 120 360 Omsättning ICA Maxi i stadsdel Norr -230-50 -230-50 Omsättning dagligvarubutiken i Lillänge -130-10 -250-25 Tillväxtutrymme för befintlig handel vid etablering av ICA Maxi och stormarknaden i Lillänge -240 300-360 285 4.6 KONSEKVENSER FÖR ÖVRIG DAGLIGVARUHANDEL OCH SÄLLANKÖPSVARUHANDEL I ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER Nedan görs en beskrivning av vilka konsekvenser den ökade konkurrensen, i form av förändrat tillväxtutrymme för den befintliga dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln, kan medföra för de framtida förutsättningarna för handeln i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet. I scenario 1 analyseras konsekvenserna av omkring 5 150 kvadratmeter försäljningsyta för dagligvaror och omkring 2 725 kvadratmeter försäljningsyta för sällanköpsvaror inom de tillkommande enheterna. 18
I scenario 2 analyseras konsekvenserna av omkring 7 550 kvadratmeter försäljningsyta för dagligvaror och 3 325 kvadratmeter försäljningsyta för sällanköpsvaror inom de tillkommande enheterna. 4.6.1 Viktiga faktorer vid bedömningen av hur enskilda butiker kan påverkas Det finns ett antal faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid bedömningen av hur enskilda butiker kommer att påverkas av den ökade konkurrens och det minskade tillväxtutrymme etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär. Dessa faktorer är främst hur väl de befintliga butikerna lyckas konkurrera med de nya etableringarna i form av storlek, utbud, prisnivåer, kvalitet, fräschhet och tillgänglighet. Här gäller principen att ju större likheter det finns mellan butikerna, desto större blir konkurrenseffekterna. Stormarknader konkurrerar ofta med andra stormarknader och större butiker som har ett likartat utbud. Mindre butiker, som till exempel bostadsområdesbutiker, och hårt nischade butiker, som till exempel Lidl, konkurrerar i mindre omfattning med stormarknader. En annan viktigt faktor för att bedöma i vilken utsträckning enskilda butiker påverkas är det geografiska avståndet till ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge. Enkelt uttryckt: ju kortare avstånd, desto större påverkan i och med att konsumenterna utan att behöva åka särskilt långt kan välja att genomföra en del av sina inköp i ICA Maxi eller i den nya dagligvarubutiken i Lillänge. Det är också viktigt poängtera att en mycket betydelsefull faktor för hur en butik klarar sig i konkurrensen med en ny aktör är hur väl butiken lyckas med att skapa och utveckla ett attraktivt erbjudande i form av service, kundbemötande, fräschhet med mera. En butik som lyckas med att differentiera sig från nyetableringarna kan både behålla gamla och locka nya kunder trots att de ligger nära en ny etablering och varken har ett större utbud eller lägre priser. På samma sätt kan en butik bli en förlorare om de enbart fokuserar på att konkurrera med samma medel som den nya aktören. 4.6.2 Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i östersunds kommun Scenario 1 För den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun innebär etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge att tillväxtutrymmet inte bara minskar utan även att det blir negativt. Detta beror på att de nya etableringarna, för att komma upp i förväntade omsättningsnivåer, behöver ta hela det utrymme för tillväxt som skapas i kommunen under perioden. De nya etableringarna behöver dessutom ta omkring 240 miljoner av den befintliga dagligvaruhandelns omsättning idag. Detta innebär sannolikt att någon eller några dagligvarubutiker i Östersunds kommun kan behöva stänga som en direkt konsekvens av de nya etableringarna. Dessutom kan ytterligare några dagligvarubutiker få en minskad omsättning. De butiker som löper störst risk att drabbas är större butiker med ett likartat utbud och koncept som de nya etableringarna. Exempel på sådana butiker är ICA Matpiraten och Hemköp på Bangårdsgatan. Dessa butiker ligger visserligen centralt men de har också problem med tillgängligheten. Hemköp är dessutom en ganska dålig butik idag. Om någon av dessa butiker tvingas slå igen innebär det att invånarna i närområdet får en försämrad tillgänglighet vad gäller utbudet av butiker. 19
Det är svårt att uttala sig om hur stor risken är för att någon butik slås ut eftersom vi inte känner till deras ekonomiska situation idag, men butikerna kommer helt klart att påverkas omsättningsmässigt av den ökade konkurrensen från de nya etableringarna och i förlängningen kan det medföra att de flyttas eller läggs ned Det finns också en risk att någon butik i Östersunds centrum (ICA, Konsum eller Hemköp) kan behöva slå igen eftersom det idag finns en relativt hög butikstäthet där. Detta innebär att invånarna kan få färre butiker att välja mellan, men de inte får avsevärt längre till närmaste butik. Coop Forum och Willys kommer sannolikt att få minskad omsättning initialt och förmodligen till viss del även senare. Detta beror på att både ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge har ett stort och brett utbud av dagligvaror precis som Coop och Willys och att lika butiker slår mot lika. Hur stora dessa omsättningsminskningar blir är en funktion av hur väl butikerna lyckas möta den nya konkurrensen genom att utveckla sitt erbjudande i form av service, prisnivå, kvalitet med mera. Även andra livsmedelsbutiker i Östersunds kommun kan få en minskad omsättning eller till och med slås ut på grund av konkurrensen från de nya etableringarna. I Torvalla och Odenslund finns idag endast en dagligvarubutik i respektive område. Den ökade konkurrensen från ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär sannolikt att butikerna i Torvalla och Odenslund får en minskad omsättning. Om en butik redan idag har problem med dålig lönsamhet kan det leda till att den blir tvungen att lägga ned verksamheten. Detta skulle i så fall innebära att de som bor i Torvalla eller Odenslund blir utan en lokal dagligvarubutik och blir tvungna att åka längre till närmaste butik. En butiksnedläggning i Torvalla eller Odenslund innebär därmed en klart försämrad tillgänglighet för de boende i området. Det är svårt att säga om en butik kommer att överleva eller inte baserat på omsättningsminskningen. Detta beror på att vi inte vet något om butikens nuvarande lönsamhet och att butikens framtid är starkt beroende av hur väl den, genom lokal anpassning av sortiment, service med mera, lyckas med att utveckla sitt erbjudande som områdesbutik och ett fungerande komplement till de nya etableringarna i Lillänge och stadsdel Norr. De erfarenheter HUI har från liknade situationer visar att i de fall en bostadsområdesbutik slås ut av en ny etablering är det nästan alltid frågan om fall då det från början finns två butiker i området. Det som händer vid etablering av en ny stor butik i kommunen är att en av bostadsområdesbutikerna slår igen och att den andra blir kvar. Det finns också ett så pass stort lokalt kundunderlag i Torvalla och Odenslund att det finns goda möjligheter att överleva för dagligvarubutikerna i dessa områden. ICA Kvantum i Odensala kommer naturligtvis att känna av den nya konkurrensen, men enligt HUI föreligger ingen risk för att den ska behöva slå igen som en direkt konsekvens av konkurrensen från de nya etableringarna. För de som bor i Lugnvik innebär etableringen av ICA Maxi att de får cirka 3 kilometer närmare till en riktig dagligvarubutik, eftersom det idag endast finns en bensinstation som säljer dagligvaror. Lidl påverkas ytterst lite eftersom de har ett så pass begränsat utbud att det är svårt för kunderna att göra alla sina inköp av dagligvaror i dessa butiker utan butiken fungerar mer som ett komplement till vanliga livsmedelsbutiker. 20
Etableringen av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär att utrymmet för ytterligare nyetableringar inom Östersunds dagligvaruhandel är mycket litet. Det finns sannolikt endast utrymme för etablering av enstaka små bostads- eller trafikorienterade dagligvarubutiker Scenario 2 Skillnaden mellan scenario 1 och 2 är främst att nya etableringarna i scenario 2 behöver ta så mycket köpkraft från den befintliga dagligvaruhandeln att det också kan leda till konsekvenser för dagligvaruhandeln på regional nivå, se 4.6.3 De nya etableringarna behöver ta omkring 360 miljoner av den befintliga dagligvaruhandelns omsättning idag. Effekterna på den befintliga dagligvaruhandeln blir därmed större än i scenario 1. Detta kan leda till att ytterligare någon butik i Östersunds kommun behöver slå igen. Precis som i scenario 1 gäller principen att ju mer lika en befintlig butik är de nya etableringarna i form av storlek, utbud och koncept, desto större blir effekterna av den ökade konkurrensen. Omsättningsminskningarna för den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun blir också större än vid scenario 1. Huruvida någon butik i Torvalla, Odensala eller Odenslund slås ut beror dock mer på de faktorer som nämns i scenario 1 än på den förväntade omsättningen för de nya etableringarna. För de boende i Lugnvik innebär etableringen av ICA Maxi en ökad tillgänglighet, då avståndet till närmaste dagligvarubutik minskar. Etableringen av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär också att utrymmet för ytterligare nyetableringar inom Östersunds dagligvaruhandel blir än mer begränsat än i scenario 1. 4.6.3 Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i omkringliggande kommuner Scenario 1 För dagligvaruhandeln i övriga kommuner i upptagningsområdet innebär konkurrensen från de nya etableringarna sannolikt inte så stora konsekvenser då de nya etableringarna att hämtar köpkraft från i första hand Östersunds kommun och att det främst är butiker som liknar de nya etableringarna som påverkas. I de omkringliggande kommunerna finns i huvudsak bostadsnära och relativt små dagligvarubutiker och de har oftast läget och inte utbudet som främsta konkurrensmedel mot större butiker. Dock kan enstaka butiker få en minskad omsättningstillväxt eller minskad omsättning om de ligger geografiskt nära de nya etableringarna. Scenario 2 ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge förväntas behöva ta ungefär 360 miljoner från den befintliga dagligvaruhandeln för att komma upp i förväntade omsättningsnivåer. För dagligvaruhandeln i övriga kommuner innebär därför konkurrensen från de nya etableringarna sannolikt vissa konsekvenser eftersom det inte räcker för de nya etableringarna att hämta kunder från Östersunds kommun. Konsekvenserna för dagligvaruhandeln i omkringliggande kommuner är i första hand omsättningsminskningar och i andra hand en eventuell utslagning av någon enskild butik. Omsättningsminskningarna för befintliga dagligvarubutiker i de omkringliggande kommuner skall fördelas på relativt många butiker varför effekterna på varje enskild butik blir förhållandevis små. Omsättningsminskningaran blir sannolikt störst för de butiker som ligger närmast någon av de nya etableringarna. 21
Utrymmet för etableringar av nya dagligvarubutiker i de omkringliggande kommunerna begränsas av att den lokala marknaden minskar i och med att en del köpkraft försvinner till de nya etableringarna i Östersund. 4.6.4 Konsekvenser för den befintliga sällanköpsvaruhandeln i Östersunds kommun Scenario 1 Omsättningen av sällanköpsvaror i de nya etableringarna beräknas uppgå till endast 60 miljoner kronor. Det beror på att försäljningen av sällanköpsvaror i de nya etableringarna är klart lägre än försäljningen av dagligvaror. Marknaden för sällanköpsvaror växer också mer än marknaden för dagligvaror fram till år 2012. Detta innebär att konsekvenserna för den befintliga sällanköpsvaruhandeln blir begränsade. Det finns fortfarande utrymme för tillväxt inom den befintliga sällanköpsvaruhandeln genom omsättningsökning i det befintliga butiksbeståndet och genom nyetableringar. Tiilväxtutrymmet begränsas dock något eftersom de nya etableringarna behöver ta cirka 60 miljoner kronor av marknaden. Risken för att någon sällanköpsvarubutik i kommunen ska behöva stänga bedöms som mycket liten. Dock kan butiker som säljer likartade produkter som de nya etableringarna, varav ICA Maxi har störst försäljning, påverkas en del omsättningsmässigt. Exempel på sådana butiker är de som säljer böcker, skivor, filmer, kläder, hemelektronik och leksaker. Effekterna skall fördelas över ett relativt stort antal butiker, vilket innebär att påverkan på omsättningen för enskilda butiker blir liten. Scenario 2 Skillnaden mellan scenario 1 och 2 är att de nya etableringarna behöver ta ytterligare 15 miljoner kronor av den befintliga sällanköpsvaruhandeln för att komma upp i förväntade omsättningsnivåer. Detta innebär att effekterna för den befintliga sällanköpsvaruhandeln bedöms bli i stort sett desamma som i scenario 1. 4.6.5 Konsekvenser för den befintliga sällanköpsvaruhandeln i omkringliggande kommuner Konsekvenserna för den befintliga sällanköpsvaruhandeln bedöms i båda scenarierna bli mycket små. Det beror på att köpkraften i Östersunds kommun räcker för att täcka omsättningen för de nya etableringarna och för tillväxt i befintlig handel. Det behövs alltså inte något ökat inflöde av köpkraft från omkringliggande kommuner. Konsekvenserna för sällanköpsvaruhandeln i omkringliggande kommuner begränsas också av att det inte finns ett så stort utbud av sällanköpsvaruhandel där. Kommunerna i omlandet har redan i dag ett stort utflöde av köpkraft för sällanköpsvaror och det mest troliga att detta utflöde består. I de fall det finns butiker som säljer till exempel leksaker, hemelektronik, skivor, böcker och andra varor som säljs i ICA Maxi och i dagligvarubutiken i Lillänge, kan den nya konkurrensen innebära mindre omsättningsminskningar. 4.6.6 Positiva konsekvenser av en utbyggd dagligvaruhandel i Östersunds kommun Att någon eller några aktörer påverkas negativt av konkurrensen från en ny aktör innebär inte automatiskt att slutsatsen blir att aktören inte ska tillåtas att etablera sig. Det finns även en hel del positiva konsekvenser av en utbyggd dagligvaruhandel för företagen och inte minst för medborgarna i en kommun eller region. 22
Det finns många studier som visar att en utbyggd dagligvaruhandel i form av nya etableringar kan vara positivt för den övriga dagligvaruhandeln i en kommun eller region. En utbyggd handel med en effektiv konkurrens kan även ge positiva effekter för medborgarna i kommunen eller regionen. Nyetableringar kan leda till prispress, press på andra aktörer att bli mer konkurrenskraftiga och till en ökad innovationsgrad i handeln. Resultat tyder på att etableringar av stormarknader leder till att produktiviteten ökar för den genomsnittliga butiken och de butiker som är minst effektiva. 23
5 SLUTSATSER Slutsatserna presenteras för scenario 1 och 2 var för sig och uppdelat på dagligvaror och sällanköpsvaror. Dessutom beskrivs kortfattat vad konsekvenserna innebär för invånarna i Östersunds kommun och omkringliggande kommuner 5.1 SCENARIO 1 Dagligvaruhandeln Köpkraften i Östersunds kommun år 2012 räcker inte för tillväxt inom den befintliga handeln om de nya etableringarna ska nå upp i förväntade omsättningsnivåer. Detta betyder att etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge leder till omfördelningseffekter inom kommunens dagligvaruhandel. Det är främst dagligvarubutiker i Östersunds kommun som kan komma att påverkas av den ökade konkurrensen från de nya etableringarna. Eftersom påverkan blir större ju större likhet det finns mellan butikernas utbud och koncept, är det främst större dagligvarubutiker som påverkas. Det finns risk för att någon eller några butiker i kommunen kan behöva stänga och det är sannolikt att några butiker får en minskad omsättning. För dagligvarubutiker i omkringliggande kommuner blir påverkan inte lika stor, men det kan hända att butiker som ligger geografiskt nära de nya etableringarna i Östersund och som har ett likartat utbud och koncept får en minskad omsättning. Sällanköpsvaruhandeln Sällanköpsvaruhandeln i Östersund och påverkas i relativt begränsad omfattning av konkurrensen från de nya etableringarna eftersom köpkraften räcker för tillväxt i den befintliga och för de nya etableringarnas försäljning av sällanköpsvaror. Risken för att någon butik ska behöva lägga ned är mycket liten. Butiker som säljer till exempel leksaker, böcker, skivor, hemelektronik och kläder kan påverkas omsättningsmässigt. I omkringliggande kommuner är utbudet av sällanköpsvarubutiker begränsat och de har redan idag ett utflöde av köpkraft till Östersund. Etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär att utflödet av köpkraft från omkringliggande kommuner består men att det inte finns någon större risk för nedläggning av någon butik. Precis som i Östersunds kommun kan butiker som säljer till exempel leksaker, böcker, skivor, hemelektronik och kläder tillviss del påverkas omsättningsmässigt. 5.2 SCENARIO 2 Dagligvaruhandeln Skillnaden mellan scenario 1 och 2 är att de nya etableringarna i Östersund behöver ta ytterligare cirka 120 miljoner kronor av den köpkraft som finns för dagligvaror år 2012. För dagligvaruhandeln i Östersunds kommun innebär detta att konkurrensen från de nya etableringarna blir än hårdare och att befintliga butiker kan få större omsättningsminskningar än i scenario 1. Eventuellt kan det också leda till att ytterligare någon dagligvarubutik i kommunen behöver stänga igen. 24
I scenario 2 blir konsekvenserna för dagligvarubutiker i omkringliggande kommuner något större än i scenario 1 eftersom de nya etableringarna kräver ett större inflöde av köpkraft för att komma upp i förväntade omsättningsnivåer. Detta leder sannolikt till att några butiker får omsättningsminskningar. Eventuellt kan omsättningsminskningarna för butiker som ligger geografiskt nära någon av de nya butikerna och som har ett liknande utbud bli så stora att någon butik behöver slå igen. Sällanköpsvaruhandeln Omsättningen av sällanköpsvaror i de nya etableringarna i Östersund är i stort sett densamma som i scenario 1 varför konsekvenserna även de bör bli likartade för sällanköpsvaruhandeln i Östersunds kommun och omkringliggande kommuner. 5.2.1 Kommentar till scenarierna Det bör påpekas att det redan är beslutat att ICA Maxi ska byggas medan beslut om dagligvarubutiken i Lillänge ännu inte är fattat. Den genomförda analysen visar att etableringen av ICA Maxi bör kunna genomföras utan att det ger några större negativa konsekvenser för den befintliga handeln i Östersunds kommun och de omkringliggande kommunerna. Frågan är dock vad som händer om det etableras ännu en stor dagligvarubutik i kommunen, det vill säga vilka de samlade effekterna blir. Analysen visar att de samlade effekterna till viss del beror på hur stor butiken i Lillänge blir. Ju större butik, desto mer köpkraft behöver tas från den befintliga handeln och desto större blir därmed omfördelningseffekterna inom handeln i Östersunds kommun och de omkringliggande kommunerna. För att undvika allt för kraftiga samlade effekter i ett initialt skede, kan det vara klokt bygga dagligvarubutiken i Lillänge i två etapper. Om butiken i Lillänge får en försäljningsyta runt 3 000 kvadratmeter i den första etappen kan man göra en utvärdering av effekterna innan beslut fattas om butiken i en andra etapp skall byggas ut till cirka 6 000 kvadratmeter försäljningsyta. 5.3 VAD INNEBÄR KONSEKVENSERNA FÖR HANDELN FÖR INVÅNARNA I ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER? Etableringarna av två stora dagligvarubutiker i Östersund innebär att konkurrensen på dagligvarumarknaden hårdnar. En god konkurrens leder normalt till lägre priser för medborgarna. De nya etableringarna innebär också att invånarna i Östersund och omkringliggande kommuner får ett större urval av dagligvarubutiker med ett stort utbud än de tidigare haft. En utbyggnad av dagligvaruhandeln i Östersund leder till ökad konkurrens på dagligvarumarknaden. Som nämnts tidigare leder detta i första hand till att en del butiker kan få en minskad omsättningstillväxt och i andra hand att några får en minskad omsättning. Det dock inte säkert att alla butiker klarar den nya konkurrensen. Om någon butik tvingas lägga ned kan det få negativa konsekvenser för ett begränsat antal av medborgarna i upptagningsområdet. Det kan bli så att en del människor får längre till sin närmaste butik eller mer troligt att de får ett mindre utbud av butiker i sin närhet. 25