Smittspårningskurs 2015



Relevanta dokument
Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Grundkurs Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Smittspårningsutbildning 2016

Smittspårningsutbildning 2011

Veronica Woxén Hepatit A

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Tarminfektioner, inledning

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Utredning av utlandsresenär

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Smittspårnings-aspekter på Hepatit A och B

Ny faecesdiagnostik med PCR

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Smittskydd Östergötland

Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

EHEC - sjuka människor

Smittspårningskurs mars 2018

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Smittskyddsutbildning för primärvården Smittskydd Västra Götaland

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Streptokockinfektioner

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Central smittspårning

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Smittspårning Grundkurs regelverk

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Om infektioner och smitta i förskolan

Smittspårningskurs. Hepatit A och B Veronica Woxén Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2016

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

Smittspårningskurs. Hepatit A och B Veronica Woxén Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2017

Vad kan finnas under ytan?

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Gutesmittu nr 2. Region Gotland

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

PM Medicinskt. Gastroenterit

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Hygienombudsträff HT- 2012

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Hygienkonferens hösten 2013

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Säkra steg för en säker mathantering

Smittskyddslagen SFS 2004:168 Smittskyddsförordningen SFS 2004:255 och läkaren

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Aktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

Hepatiter och blodsmitta

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Hygienrutiner på förskolan

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Karin Persson

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Joanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!

Introduktion och Hur smittar det?

Hygienrutiner på förskolan

Å rsstatistik fö r 2016

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Transkript:

Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1

Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation Läkarinformation - > sjukdomar Sidan 2

Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC Vibrio cholerae Giardia intestinalis Hepatit A och E Sidan 3

Anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga sjukdomar Yersinia enterocolitica Vibrioinfektion exkl. kolera Entamöba histolytica Cryptosporidios Sidan 4

Hygienråd vid tarmsmitta Tvätta händerna noga efter toalettbesök, före matlagning och före måltid. Använd flytande tvål och egen handduk. Stanna hemma från förskola, skola eller arbete under den tid du har symtom såsom diarré och/eller kräkningar och åtminstone ett dygn efter att du tillfrisknat (48 timmar från förskola och vid riskyrke). Du bör inte bada i pool/bassäng så länge du har diarré. Sidan 5

Riskyrken Personer som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel Personer som yrkesmässigt vårdar spädbarn eller patienter med gravt nedsatt immunförsvar Sidan 6

Hygienråd vid tarmsmitta Undvik att hantera mat som ska ätas av andra. Om du ändå måste göra det var extra noga med handtvätten innan du tar i matvarorna. Arbetar du yrkesmässigt med livsmedel är du enligt livsmedelslagstiftningen skyldig att informera din arbetsgivare om du drabbats av magsjuka. Sidan 7

Smittspårning Från vem/av vad har patienten smittats? Vilka andra kan ha smittats från samma källa? Till vilka kan smittan ha förts vidare? Vilka åtgärder krävs för att förhindra fortsatt smittspridning? Sidan 8

Infektionsdoser ETEC 10 8 V. cholerae 10 8 Salmonella 10 5 Campylobacter 10 2-6 Shigella 10 1-2 EHEC 10 1-2 G. intestínalis 10 1-2 cystor E. histolytica 10 1-2 cystor Cryptosporidios 10 1-2 oocystor Sidan 9

Smittspårning vid tarminfektioner Vid EHEC, Salmonella, Shigella, Giardia, Cryptosporidium Provta kontakter med symtom. Provta även symtomfria närstående med riskyrke och förskolebarn inom hushållet. Vid Campylobacter och Yersinia Provta kontakter med symtom. Sidan 10

Salmonella Inkubationstid 12-48 tim (6-72 tim) Feber, diarré, kräkningar Kan vara helt symtomfri Zoonos Husdjur, burfåglar, sköldpaddor, ormar Person till person smitta ovanligt Tillväxer i livsmedel Små barn bärare av bakterien under lång tid Sidan 11

Salmonella Personer inom riskyrken ska lämna ett negativt faecesprov innan återgång till arbete. Barn kan återgå till förskolan när de är stabilt symtomfria. Sidan 12

Salmonella typhi Förekommer endast hos människan Septisk sjukdom (ink. tid 1-3 veckor) Diarréer kan saknas Låg infektionsdos Smittspridning: från infekterad person, förorenade livsmedel eller kontaminerat vatten. Finns vaccin Sidan 13

Salmonella paratyphi Septisk sjukdom, lindrigare symtom Oftast diarréer Inkubationstid: 1-10 dagar Smittspridning: från infekterad person, förorenade livsmedel eller kontaminerat vatten. Sidan 14

Tyfoid- och paratyfoidfeber Personer inom riskyrken ska lämna tre negativa faecesprover innan återgång till arbete. Förskolebarn ska lämna tre negativa faecesprover innan återgång till förskolan. Provtagningen påbörjas tidigast en vecka efter avslutad behandling. Sidan 15

Shigella Inkubationstid 1-3 dygn (1-6 dygn) Feber, blodiga diarréer Förekommer endast hos människan Låg infektionsdos Person till person smitta vanligt Kontaminerade livsmedel Antibiotikabehandling Sidan 16

Shigella Personer inom riskyrken ska lämna minst ett negativt fecesprov innan återgång till arbete förutsatt att patienten fullföljt en antibiotikabehandling med preparat som bakterien efter resistensbestämning visat känslighet för. Utan adekvat antibiotikabehandling krävs tre negativa fecesprover i följd och högst ett prov per dag. Provtagning påbörjas tidigast en vecka efter avslutad antibiotikabeh. Förskolebarn ska lämna minst ett negativt fecesprov förutsatt att de fullföljt antibiotikabeh. Annars tre negativa fecesprover före återgång till förskola. Sidan 17

EHEC En variant av bakterien E-coli som kan bilda speciella gifter, verotoxiner vt1 och vt2. Bakterien kan finnas i tarmen hos vissa varmblodiga djur som nötkreatur, får och getter. Den huvudsakliga reservoaren är nötkreatur. Ta prov för EHEC på alla patienter med blodig diarré. Frågeställning på remissen, ingår inte i rutindiagostiken. Sidan 18

EHEC Inkubationstid 2-4 (1-8) dygn Blodig diarré Magkramper Sällan feber HUS i 5-10 %, fr.a. förskolebarn CNS-påverkan Sidan 19

HUS hemolytiskt uremiskt syndrom Hemolytisk anemi, sönderfall av röda blodkroppar. Trombocytopeni, brist på trombocyter ger ökad blodningsbenägenhet, blödningar i slemhinnor, urinvägar blödningar i CNS. Uremi, nedsatt njurfunktion. Njurskadan beror på tromboser, blodproppar, i de allra minsta kärlen. Sidan 20

EHEC smittvägar Livsmedel Opastöriserad mjölk Otillräckligt tillredda köttprodukter, nötfärs, korv Förorenade livsmedel, grönsaker, frukt, bär (bevattning, gödsel) Djurkontakt (direkt, gödsel, etc) Dricksvatten/badvatten Person till person låg infektionsdos 10-100 bakterier Sidan 21

EHEC Personer inom riskyrken ska lämna ett negativt faecesprov innan återgång till arbete. Förskolebarn ska lämna ett negativt faecesprov innan återgång till förskolan. Sidan 22

Campylobakter Inkubationstid: 2-6 dygn Feber, blodiga diarréer Zoonos fåglar, nöt, får, hund, katt, gris Sprids via livsmedel, opastöriserade produkter och kontaminerat vatten Person till person smitta ovanligt Tillväxer inte i livsmedel Sidan 23

Giardia Inkubationstid: 7-10 dagar. Symtom: diarréer som kommer och går, ont i magen, uppblåst i magen. Viktigt att upptäcka, långvariga besvär. Fekal-oral smitta men kan även smitta sexuellt. Behandlas med läkemedel. Mycket smittsamt. Sidan 24

Giardia Låg infektionsdos Asymtomatiskt bärarskap Person till person smitta vanligt Förskolekontakt Bassängbad Sidan 25

Giardia Antibiotikabehandling ges såväl vid symtom som till asymtomatiska bärare. Om patienten inte får behandling finns risk för långvarigt bärarskap. Behandlingen brukar vara framgångsrik men förskolebarn bör ändå provtas cirka tre veckor efter avslutad behandling, så att eventuellt kvarvarande bärarskap kan påvisas och behandlas. Sidan 26

Cryptosporidios En intestinal protozo Inkubationstid 2-6 dagar (12 dagar) Låg infektionsdos Vattentunna diarréer Kontaminerade födoämnen och dricksvatten Bassängbad Person till person smitta, även sexuell smitta Direktkontakt med sjuka djur Sidan 27

Cryptosporidium Ingår inte i rutindiagnostiken för cystor och maskägg, måste efterfrågas på remissen. Resistent mot klor i de koncentrationer som används i dricksvatten och bassängbad. Överlever länge framför allt i kallt vatten. Sidan 28

Cryptosporidium och Giardia Personer inom riskyrken kan återgå i när de är stabilt symtomfria. Förskolebarn kan återgå till förskolan när de är stabilt symtomfria. Sidan 29

Anmälan av tarmsmitta Smittskyddsanmälan redan vid preliminärsvar Utlandsresa? Hemkomstdatum? Riskyrke Riskyrken hos familjemedlemmar Ev. förskolas namn Misstänkt smittkälla/flera fall Att smittspårning påbörjats = har provtagning av kontakter påbörjats. Ansvarig smittspårare Förhållningsregler Sidan 30

Tarmpatogener För att stoppa smittspridningen i samhället och för att kunna identifiera smittkällor är provtagning vid inhemska tarminfektioner mycket viktigt. Ange alltid smittland på lab.remissen. Sidan 31

Inflammation i levern Hepatit A Feber, illamående, matleda och trötthet Icterus hos ca 75% bland vuxna, sällsynt hos förskolebarn För barn under 5 år vanligt med subklinisk infektion Sidan 32

Akut hepatit A Inkubationstid: 3-4 (2-6 )veckor Låg infektionsdos Smittsamhetsperiod: 2 veckor före till en vecka efter icterusdebut Livslång immunitet efter genomgången sjukdom Sidan 33

Virologiska markörer vid akut hepatit A Anti-HAV IgG HAV i feces Anti-HAV IgM 0 2 4 6 8 10 12 veckor Exposition Icterus Sidan 34

Smittvägar Fekalt förorenat livsmedel och vatten Person till person smitta Sexuell smitta Parenteral smitta Sidan 35

Smittspårning Provtagning av personer som kan ha smittats vid samma tillfälle Provtagning av personer som kan ha smittats av indexfallet Begär alltid akutsvar vid misstanke om hepatit A infektion Sidan 36

Postexpositionsprofylax Hepatit A-vaccin till de i ålder 1-40 år som varit utsatta för smitta: partner hushållskontakter förskolekontakter andra som kan ha smittats via mathantering Ges snarast och senast 2 veckor efter smittotillfället Vaccinet bekostas av Smittskydd Stockholm. Beställs hos Sanofi Pasteur MSB på kundnummer 148 76 29 tfn 031 887080 Sidan 37

Postexpositionsprofylax Dos 2 av hepatit A-vaccinet ges efter 6-12 månader och bekostas av patienten själv. Sidan 38

Postexpositionsprofylax Gammaglobulin ges som postexpositionsprofylax till personer > 40 år eller < 1 år samt till personer med kronisk leversjukdom eller nedsatt immunförsvar. Samt till gravida. Vaccin kan ges om man inte kan få fram gammaglobulin i tid. Postexpositionsprofylax ges snarast och senast 2 veckor efter smittotillfället. Beställning av gammaglobulin på Crusell/SBL vaccin tfn 08-735 12 50 kundnummer 67675 Sidan 39