Stadsbyggnadskontoret Tekniska förvaltningen PM 2014-03-18 1 (17) Handläggare Ole Kasimir Tel 046-35 63 74 E-post ole.kasimir@lund.se Kommunstyrelsen i Lund Spårvägens hållplats på Clemenstorget Syfte Syftet med denna PM är att jämföra den föreslagna placeringen av spårvägens hållplats mitt på Clemenstorget med ett läge på torgets norra sida, som underlag för kommunstyrelsen beslut om hållplatsens läge. Metod Stadsbyggnadskontoret har studerat och illustrerat möjliga hållplatslägen och dess konsekvenser för stationsområdet. Tekniska förvaltningen har låtit en spårprojektör (Ramböll) studera hållplatsens tekniska utformning och en spårvägsexpert (TTK) studera trafikeringsförutsättningar och kapacitet. Jernhusen har tagit fram en analys av påverkan på förutsättningarna för resecentrumbyggnaden (Metro arkitekter). Samråd har skett med Skånetrafiken, Trafikverket, Jernhusen och Park- och naturkontoret. Bakgrund I samband med att riktlinjer för gestaltningen av spårvägen behandlades i kommunstyrelsen 2014-02-05 beslutades att: planeringen för etapp 3, söderut, utgår ur kommunens fortsatta arbete med spårvägen i Lund samt ge kommunkontoret i uppdrag att ta fram en utredning som jämför de föreslagna placeringarna av hållplatsen på Clemenstorget med ett läge på torgets norra sida. Två pågående planprocesser behandlar frågan om spårvägens hållplats på Clemenstorget. Byggnadsnämnden beslutade 2014-01-23 att detaljplan för Spårväg Clemenstorget-Bredgatan, Lunds kommun, ska hållas tillgänglig för granskning. Planförslaget innebär att hållplatsen placeras mitt på Clemenstorget i enlighet med kommunstyrelsen inriktningsbeslut 2013-04-03. Granskningen har inte påbörjats, utan avvaktar nytt ställningstagande angående hållplatsläget. Om hållplatsläget ändras krävs en omarbetning av detaljplanen och ett nytt beslut i byggnadsnämnden. Arbete med ramprogram för hela stationsområdet Lund C pågår. Syftet är att klarlägga förutsättningarna och ange riktlinjer för utvecklingen och konkretisera den för parterna Lunds kommun, Skånetrafiken, Trafikverket och Jernhusen gemensamma strategin. Ramprogrammet ska ligga till grund för detaljplaner för respektive delområde och möjliggöra en successiv utveckling av området. Postadress Box 41, 221 00 LUND Telefon vx 046-35 50 00 E-post byggnadsnamnden@lund.se Besöksadresser Bangatan 10 A Telefax 046-14 60 51 stadsbyggnadskontoret@lund.se Byggmästaregatan 4 (lantmäteriavd.) Internet www.lund.se
PM 2 (17) Inriktningsbeslut 2013-04-03 Efter ett omfattande förarbete beslutade kommunstyrelsen 2013-04-03 om inriktning för arbetet med ramprogram för Lund C, vilket innebär att förslaget som kallas för huvudförslaget ligger till grund för programarbetet med nedanstående specificeringar och tillägg: spårvägens hållplats slutar i första skedet ungefär mitt på Clemenstorget, infarten sker i nordöstra hörnet Clemenstorget tillförs mark mot väster där Bangatan och cykelparkeringen ligger idag. Torget kan utvecklas för både torghandel och serveringar Clemenstorget ska bli ett dynamiskt och attraktivt torg. Gestaltningen ska bidra till samexistens mellan gång- och spårtrafik med människan i fokus och den visuella kopplingen Clemenstorget-Allhelgonakyrkan förstärks Tullkammaren bevaras dagvattenfrågan bör utredas vidare och beaktas i utformningen av stationsområdet utreda hur goda förutsättningar kan skapas för fler kommersiella lokaler kring Resecentrum och Spoletorp för att få ett levande Clemenstorg och stationsområde. Det innebär att följande punkter i huvudförslaget godkänns utan förändringar: Spårvägens hållplats placeras på Clemenstorget Stadsbusshållplatser placeras vid Godsmagasinet Regionbusshållplatser placeras i kv Spoletorp Resecentrum placeras vid Tullkammaren Godsmagasinet bevaras, norra delen rivs Bangatan stängs för biltrafik. Stationsområdets disposition (sett från öster) enligt inriktningsbeslutet 2013-04-03.
PM 3 (17) För följande aspekter behöver utredningsarbetet fördjupas inom ramen för programarbetet: Tillvaratagande av Clemenstorgets utvecklingspotential Resecentrums utformning. Utredningen ska visa hur stationsområdet, inklusive dagens stationsbyggnad och den kommande bron vid Kristallen, ska utformas för att bäst tillgodose olika resandegruppers behov av service och snabba byten mellan olika trafikslag. Cykelparkeringslösningar Västra sidans utveckling Busslinjedragningar och regionbusstrafikens hållplatslösning. Mål för stationsområdet Kommunstyrelsen i Lund fastställde i april 2011 mål för utvecklingen av området kring Lund C: Ett attraktivt stationsområde och välfungerande resenärsservice för ett avsevärt ökat resande de närmaste 20-30 åren. En station som ger kollektivtrafikresenärer ett positivt första möte med Lund och dess stadskärna. Goda möjligheter för resande med tåg, spårvagn, regionbuss och stadsbuss, cykel samt gående och goda anslutnings- och bytesmöjligheter mellan dessa trafikslag. Stationsområdet utvecklas så att centrala Lunds förutsättningar som handels- och mötesplats förstärks. En robust struktur som fungerar oavsett järnvägens framtida höjdläge. Den viktigaste bytesrelationen vid Lund C kommer att vara mellan tåg och spårvagn följt av regionbuss och spårvagn. Placeringen av spårvägens hållplats påverkar och påverkas av övriga stationsfunktioners placering och utformning. Exempelvis ger placeringen av hållplatsen en avgörande förutsättning för den nya resecentrumbyggnadens utformning och disposition. Spårvägens hållplats konkurrerar om utrymmet med andra funktioner inom stationsområdet, t ex gång- och cykeltrafik, busstrafik och angöring med privatbil. En attraktiv och trygg hållplatsmiljö har stor betydelse för kollektivtrafiksystemets samlade attraktionskraft. Spårvägens hållplats har även stor betydelse för hur stationsområdet och stadskärnan i övrigt kopplas samman. För att området kring Lund C ska fungera väl och för att det ska vara möjligt att nå de mål som kommunstyrelsen har satt upp måste placeringen av spårvägens hållplats ses utifrån ett helhetsperspektiv. Inom ramen för programarbetet för Lund C utreds busstrafikens körväg mellan Universitetssjukhuset och Lund C. Fortsatt busstrafik via Bredgatan/Sankt Laurentiigatan har hittills förutsatts och detaljplanearbetet och projekteringen av spårvägen utgår från detta. Alternativet som studeras är via Kung Oskars väg och Spolegatan. Det har ännu inte kunnat klarläggas att denna körväg fungerar i praktiken. Bedömningarna i denna PM utgår därför från att busstrafiken fortsatt går via Bredgatan och Sankt Laurentiigatan.
PM 4 (17) Tekniska förutsättningar för spårvagnshållplatsen Spårvägens hållplats på Clemenstorget har vid utbyggnad av etappen Lund C- ESS följande tekniska förutsättningar: Spårvagnarna är ca 30 meter långa. Om resandet på linjen Lund C-ESS ökar enligt framtagna prognoser kan spårvagnarna, för att rymma fler passagerare, byggas om och förlängas till ca 40 meter. Plattformarna ska därför vara ca 35 meter långa och vara möjliga att förlänga till ca 45 meter. Resandeprognoserna pekar mot att 40 meter långa vagnar kan komma att behövas kring år 2030. Clemenstorget är ändhållplats. Spårvagnarna spetsvänder föraren flyttar från vagnens ena ände till den andra och vagnarna byter spår i en växel antingen vid infart till hållplatsen eller vid utfart från den. När trafiken fungerar utan störningar hinner vagnarna ankomma hållplatsen, släppa av och ta ombord passagerare och avgå mot ESS innan nästa vagn ankommer. Normalt finns således endast en spårvagn i taget inne på hållplatsen. Vid utökad turtäthet minskar tidsmarginalerna vid hållplatsen och båda plattformarna används samtidigt även vid normal drift. Kurvor ska av komfort- och driftsskäl ha god standard, helst inte snävare radie än 40 meter. För små radier orsakar även buller i form av kurvskrik och vibrationer. Mellan plattform och kurva eller växlar måste spåret ha en raksträcka på ca 10 meter för att vagnarna ska hinna räta upp sig innan de stannar vid plattformen. Spåret kan i torgmiljö fritt passeras av gående, vid plattformarna är passagen inte tillgänglig för alla och när en spårvagn står inne på hållplatsen blockeras passagen. Gångpassage vid växlarnas rörliga delar är olämpligt och bör undvikas. För att åstadkomma en välfungerande helhet krävs därför att huvudstråken styrs till särskilt anvisade lägen. De tekniska förutsättningarna för spårvagnshållplatsen i etapp 1 (Lund C-ESS). Vid utbyggnad av etappen Solbjer-Norränga-Dalby får spårvägen ytterligare en regional funktion, utöver att koppla Lund C till viktiga målpunkter i staden. Resande mot Lund från Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo och Veberöd byter från tåg till spårvagn i Dalby och spårvagnarna måste kunna rymma dessa resenärer. Vagnarna kan då komma att behöva vara bortåt 80 meter långa och plattformarna måste göras lika långa. Om man i framtiden väljer att planera för en spårvägslinje från Lund C och söderut förändras de tekniska förutsättningarna för hållplatsen. Vagnarna vänder inte längre vid Lund C och växeln blir inte nödvändig. Spåren måste då även kunna förlängas söderut.
PM 5 (17) Hållplats diagonalt på Clemenstorget Enligt inriktningsbeslutet 2013-04-03 ska spårvägens hållplats placeras på Clemenstorget och i första skedet sluta ungefär mitt på Clemenstorget, infarten sker i nordöstra hörnet. Skånetrafiken önskar att hållplatsen placeras längre in på torget, så att gångavståndet vid byte mellan tåg och spårvagn kan minskas. Mitt på torget Spårvagnshållplatsen diagonalt över torget enligt inriktningsbeslutet. Hållplatsen placeras mitt på torget, växlarna placeras inne på torgytan i nordöstra hörnet. Placeringen ger goda förutsättningar för byten mellan olika trafikslag. Hållplats mitt på torget begränsar inte möjligheterna för busstrafik i Sankt Laurentiigatan. Angöring med privatbil kan anordnas i gatan på Clemenstorgets norra sida, med goda möjligheter till attraktiva gångvägar till resecentrum, tåg, bussar och spårvagnar. Gång- och cykelflödet i nord-sydlig riktning längs Bangatan-Spolegatan får goda förutsättningar. Utrymmet är väl tilltaget och funktionen påverkas inte av eventuella framtida förlängningar av plattformarna. Passagerarflödet mellan resecentrum och spårvägens hållplats mitt på Clemenstorget. Clemenstorget blir Lunds nya stationstorg. Torgets nya utformning måste utgå från spårvagnshållplatsen och de stora passagerarflöden som den
PM 6 (17) genererar. Den tydliga kopplingen mellan torg och resecentrum ger torgets norra och västra del nya förutsättningar att utvecklas som en stationsförplats och framsida. Spårvägens hållplats kan utformas så att den blir en stark identitet/ikon för Clemenstorget. Placeringen mitt på torget ger goda förutsättningar att skapa en attraktiv, karaktärsfull och trygg hållplats som en del i torgmiljön och med goda kopplingar till stadskärnan. Placeringen av hållplatsen mitt på torget. Hållplats mitt på torget medför att ca 12-15 av torgets ca 100 träd måste tas bort. Hållplatsen kan byggas ut oberoende av andra förändringar inom stationsområdet. Resecentrum kan byggas oberoende av tidpunkt för spårvägsetableringen. Bangatan kan stängas i ett skede då angöringen på den västra sidan av järnvägen är etablerad. Vid utbyggnad av spårvägens etapp 2 till Dalby kan plattformslängder upp till 80 meter komma att bli aktuella. Det är möjligt att inrymma förlängningen av hållplatsen söderut inom torgytan utan att växlarna nordost om plattformarna måste flyttas, men det blir inte en optimal lösning för gångstråket från resecentrum mot Sankt Petrikyrkogata. Om växlarna flyttas till Sankt Laurentiigatan kan en 80 meter lång plattform inrymmas på torget. Spårvagnarna kör mellan hållplatsen och växlarna i såväl höger- som vänstertrafik, vilket försvårar att Sankt Laurentiigatans spårbana nyttjas för busstrafik. Ur trafiksäkerhets- och kapacitetssynpunkt är växlar i Sankt Laurentiigatan således en olämplig lösning. I sydvästra delen av Clemenstorget Region Skåne har i sitt yttrande (2013-06-28) över samrådsförslaget för spårvägens detaljplan och i efterföljande dialog tydligt markerat att man önskar att hållplatsen placeras längre in på torget, så att gångavståndet vid byte mellan tåg och spårvagn kan minskas.
PM 7 (17) Placering i sydvästra delen av Clemenstorget. Hållplats i sydvästra delen av Clemenstorget har liknande förutsättningar och effekter som en placering mitt på torget. Gångavståndet mellan resecentrum och hållplatsen kan dock kortas med ca 20 meter. Det blir även möjligt att justera växelläget med hänsyn till gångtrafik i torgets nordöstra del. Illustration av passagerarflödet mellan resecentrum och spårvägens hållplats i sydvästra delen av Clemenstorget. Konsekvensen av ett läge längre in på torget blir ett större intrång på torget i första etappen, ca 20 av torgets ca 100 träd måste tas bort. Passagerarflödet genom resecentrumbyggnaden får en annan riktning. Lösningar där det blir möjligt att passera genom Tullkammaren kan komma att krävas. Fokus för Clemenstorget som stationstorg förskjuts mot sydväst. Ett läge i sydvästra delen av Clemenstorget ger tekniska fördelar för spårvägen och möjlighet till kortare gångavstånd vid byte mellan tåg och spårvagn. Förslaget är inte fullt ut förenligt med kommunstyrelsens inriktningsbeslut 2013-04-03 och utreds därför inte vidare.
PM 8 (17) Hållplats på Clemenstorgets norra sida Tre principiellt olika lägen för en hållplats på Clemenstorgets norra sida har identifierats: 1. Norra kanten av torget. 2. I gatan. 3. Med huvudplattformen så nära resecentrum som möjligt Alternativ 1 I norra kanten av torget Spårvagnshållplatsen och spåren placeras inne på torgytan i norra kanten av torget, söder om gatan på Clemenstorgets norra sida. Spårvagnshållplatsen och spåren placeras inne på torgytan i norra kanten av torget, söder om gatan på Clemenstorgets norra sida. Växlarna placeras inne på torget, öster om hållplatsen. Gatan hålls öppen för andra trafikslag. Hållplats i norra kanten av torget ger goda förutsättningar för byten mellan olika trafikslag. Placeringen ger ungefär samma avstånd mellan mittbrons anslutning till resecentrum som en placering mitt på torget, men en större del av sträckan går genom resecentrum och blir väderskyddad. Resenärsflödet norrut genom resecentrum kan ordnas på ett effektivt sätt. Hållplatsen ligger nära regionbusshållplatserna i Carl Bernlunds gata/ kv Spoletorp. Passagerarflödet mellan resecentrum och spårvägens hållplats i norra kanten av torget.
PM 9 (17) Fokus för Clemenstorget som stationstorg förskjuts mot nordväst. Spårvägens hållplats placeras som avgränsning av torgytan mot norr och får inte en lika framskjuten roll i stadsrummet. Hållplatsen kan få plattformstak som en tydlig märkesbyggnad. Stationsfunktionerna och stationsförplatsens påverkan på torgets användning och gestaltning begränsas till det nordvästra hörnet. Övriga delar av torget kan utvecklas som en större sammanhållen yta. Hållplats i norra kanten medför att ca 20 av torgets ca 100 träd måste fällas. I och med att träden tas ned förstoras gaturummet längs Clemenstorgets norra sida. Hållplatsen blir en del i ett trafikorienterat gaturum med busstrafik, bilangöring och spårvägstrafik. En attraktiv hållplatsmiljö förutsätter att hållplatsen i sig utformas på ett attraktivt sätt. Hållplats på Clemenstorgets norra sida. Hållplats i norra kanten begränsar i första etappen inte möjligheterna för busstrafik i Sankt Laurentiigatan. Angöring med privatbil kan anordnas i gatan på Clemenstorgets norra sida och behovet av utrymme för gångytor vid angöringszonen blir dimensionerande för det exakta läget för spårvägens hållplats. Privatbilangöringen riskerar att inte bli inte lika välfungerande som vid en placering av hållplatsen mitt på torget. Hållplatsens västra plattformsändar gör redan vid 35 meter långa plattformar ett intrång i den nuvarande Bangatans norrgående körbana. Kartan visar hållplatsens läge i förhållande till dagens utformning på och omkring torget.
PM 10 (17) Hållplatsens västra plattformsändar gör redan vid 35 meter långa plattformar ett intrång i den nuvarande Bangatans norrgående körbana. Detta försvårar etappindelning av stationsområdet med mer komplicerade provisorier (bl a för busstrafiken) och sämre tillgänglighet under byggtiden. Bangatan kan behöva stängas när spårvägen byggs, vilket kräver kompletterande åtgärder även på västra sidan spåren. Första etappens 35 meter långa plattformar kommer inte i konflikt med gång- och cykelflödet i nord-sydlig riktning längs Bangatan-Spolegatan. En förlängning av plattformarna västerut till 45 meter blir en barriär för gångoch cykeltrafiken och det blir mycket trångt mellan hållplatsen och resecentrumbyggnaden. En förlängning av plattformarna västerut till 45 meter blir en barriär för gång- och cykeltrafiken och det blir trångt mellan hållplatsen och resecentrumbyggnaden. Om förlängning istället sker österut kan inte växlarna ligga kvar på torget, utan måste flyttas norr om kurvan till Sankt Laurentiigatan. Spårvagnarna kör mellan hållplatsen och växlarna i såväl höger- som vänstertrafik, vilket försvårar att Sankt Laurentiigatans spårbana nyttjas för busstrafik. Mellan plattformarna och växeln finns kurvan, vilket gör sikten dålig. För att säkerställa en trafiksäker anläggning kan ett utökat signalsystem komma att krävas. Det längre avståndet mellan plattform och växlar innebär att vändning av vagnarna blockerar sträckan under längre tid, vilket begränsar kapaciteten. Ur trafiksäkerhets- och kapacitetssynpunkt är växlar i Sankt Laurentiigatan en olämplig lösning. Vid en förlängning österut kan inte växlarna ligga kvar på torget, utan måste flyttas norr om kurvan till St Laurentiigatan. Spårvagnarna kör mellan hållplatsen och växlarna i såväl höger- som vänstertrafik, vilket försvårar att St Laurentiigatans spårbana nyttjas för busstrafik. Vid utbyggnad av spårvägens etapp 2 till Dalby kan plattformslängder upp till 80 meter komma att bli aktuella. Med en hållplats i norra kanten av torget kan inte en 80 meter lång plattform inrymmas, eftersom avståndet mellan kurvan och resecentrumbyggnaden är för kort.
PM 11 (17) Alternativ 2 I gatan Spårvagnshållplatsen, spåren och växlarna placeras i gatan norr om torgytan. Inga andra trafikslag kan nyttja gatan. Alternativ 2 hållplatsen placeras i gatan på Clemenstorgets norra sida. Hållplats i gatan har i princip motsvarande förutsättningar för byten mellan olika trafikslag som en hållplats i norra kanten av torget. Hållplats i gatan omöjliggör busstrafik i Sankt Laurentiigatan. Angöring med privatbil kan inte anordnas till Lund C från Spolegatan. Gång- och cykelflödet i nord-sydlig riktning längs Bangatan-Spolegatan är obrutet. Hållplats i gatan innebär att stora trafikomläggningar måste göras i samband med utbyggnaden av spårvägen och det blir svårare att etappindela ombyggnaderna vid Lund C. Hållplats i gatan kräver inte att några träd på torget fälls. Torget kan utvecklas som en större sammanhållen yta. Lösningen är lik ändhållplatsen i centrum i norska Bergen. Med en hållplats i gatan måste växlarna, vid förlängning av plattformarna till 45 meter placeras norr om kurvan uppe i Sankt Laurentiigatan. Eftersom busstrafik i Sankt Laurentiigatan inte är möjlig med hållplats i gatan påverkas inte bussarnas körvägar vid Lund C av en förlängning av plattformarna. Däremot är sikten dålig pga kurvan och ett utökat signalsystem kan krävas. Det längre avståndet mellan plattform och växlar innebär att vändning av vagnarna blockerar sträckan under längre tid, vilket begränsar kapaciteten. En 80 meter lång plattform kan inte inrymmas, eftersom avståndet mellan kurvan och busstrafiken i Spolegatan är för kort. Med hänsyn till konsekvenserna för övriga trafikslag är en placering av hållplatsen i gatan inte lämplig att genomföra.
PM 12 (17) Alternativ 3 huvudplattformen så nära resecentrum som möjligt Skånetrafiken önskar en lösning där avståndet för byten mellan tåg och spårvagn blir så korta som möjligt, helst med väderskyddade passager. Utrymmet vid resecentrum norr om Tullkammaren är mycket begränsat och en fullständig spårvagnshållplats är därför svår att rymma. En lösning som har studerats är att endast ha en plattform i anslutning till resecentrum, med en kompletterande plattform i östra delen av torget för i första hand avstigande vid trafikstörningar. Vid huvudplattformen anordnas enkelspår, vilket i öster övergår i dubbelspår. I Sankt Laurentiigatan placeras en kryssväxel, vilken enbart används vid trafikstörningar. Alternativ 3 - huvudplattformen placeras så nära resecentrum som möjligt. I östra delen av torget placeras en kompletterande plattform som används vid trafikstörningar. Placeringen ger väderskyddade och nära byten mellan tåg och spårvagn. Resenärsflödet norrut genom resecentrum kan ordnas på ett effektivt sätt, en tydlig svårighet är dock den begränsade ytan norr om Tullkammaren, vilken riskerar att inte räcka till. Hållplatsläget ligger nära regionbusshållplatserna i Carl Bernlunds gata/kv Spoletorp. Vid trafikstörningar utnyttjas även den andra plattformen, vilket ställer krav på god information för att byten mm ska fungera tillfredsställande. Lösningen begränsar kapaciteten och flexibiliteten i trafikeringen. I etapp 1 begränsas inte möjligheterna för busstrafik i Sankt Laurentiigatan, kryssväxeln används bara vid trafikstörningar och då kan busstrafiken troligen signalregleras. Det blir ett begränsat utrymme för angöring med privatbil längs gatan på Clemenstorgets norra sida, gångytan vid angöringszonen blir begränsad och den kommer att ansluta direkt till spårvägens hållplats. Gående till resecentrum passerar spårvägen. Privatbilangöringen riskerar att få låg standard. Huvudplattformen kommer redan vid 35 meter långa plattformar sticka ut över Bangatan. Gång- och cykelflödet i nord-sydlig riktning längs Bangatan-Spolegatan försvåras betydligt då plattformen, dess anslutning mot öster samt växelns rörliga delar bryter det naturliga flödet.
PM 13 (17) Gång- och cykelflödet i nord-sydlig riktning längs Bangatan - Spolegatan försvåras betydligt då plattformen, dess anslutning mot öster samt växelns rörliga delar bryter det naturliga flödet. Förlängning av plattformarna till 45 meter bedöms inte vara möjlig, med hänsyn till avstånden mellan växlar och kurvor. Vid utbyggnad av spårvägens etapp 2 till Dalby är den skisserade lösningen inte möjlig. Ett nytt hållplatsläge krävs då. Alternativ 3 kräver att spårvägen och övriga ombyggnader kring Lund C i stor utsträckning samordnas i tiden. Bangatan måste stängas för bil- och busstrafik vid spårvägens etablering. Därmed måste nya hållplatslägen för busstrafiken komma till och västra sidan av Lund C byggas om innan spårvägen öppnar. Utformningen av resecentrumbyggnaden blir i alternativ 3 än viktigare för en fungerande spårvagnshållplats vid Lund C. Alternativ 3 medför att ca10 av torgets ca 100 träd måste fällas. Övriga delar av torget kan utvecklas som en större sammanhållen yta. Med hänsyn till det begränsade utrymmet, konsekvenserna för gång- och cykeltrafiken, svårigheterna att etappindela ombyggnaden av stationsområdet och förslagets bristande flexibilitet för framtida behov är alternativ 3 inte lämpligt att genomföra. Bullerpåverkan En bullerberäkning har genomförts för att bedöma hur en hållplatsplacering på norra sidan av torget påverkar närliggande bebyggelse. För detta alternativ blir beräknade ljudnivåer från spårvagnstrafiken något högre för bostadsbebyggelsen på Clemenstorgets norra sida (fastigheten Brädgården 6), jämfört med en diagonal spårvägsdragning. Dock kan konstateras att gällande riktvärden klaras.
PM 14 (17) Jämförelse mellan hållplats mitt på torget och i norra kanten. Mitt på torget (enligt detaljplan) I norra kanten (alternativ 1) Bytesmöjligheter Goda bytesmöjligheter. Goda bytesmöjligheter med stor del av passagen väderskyddad. Påverkan på stadsmiljön och upplevelsen av Clemenstorget Attraktiv hållplatsmiljö Utökat kapacitetsbehov på linjen Lund C-ESS Flexibilitet för framtida spårvägslinjer Genomförande och etappindelning Påverkan på andra trafikslag Clemenstorget blir Lunds nya stationstorg och utformning måste utgå från spårvagnshållplatsen. Tydlig koppling mellan torg och resecentrum utvecklar torgets norra och västra del som stationsförplats och framsida. Spårvägens hållplats kan bli en stark identitet/ikon för torget. Goda förutsättningar att skapa en attraktiv, karaktärsfull och trygg hållplatsmiljö integrerad i den samlade stadsmiljön och med goda kopplingar till stadskärnan. Tekniskt okomplicerat att förlänga plattformarna till 45 meter. Möjligt att rymma upp till 80 meter långa plattformar för linjen Lund-Dalby. Ev framtida förlängning söderut kan anslutas. Hållplatsens fria läge på torget gör att den kan byggas oberoende av de andra förändringarna vid Lund C. Mycket goda möjligheter att lösa GC-trafik, angöring och busstrafik. Fokus för Clemenstorget som stationstorg förskjuts mot nordväst. Spårvägens hållplats blir en nordlig avgränsning av torgytan. Hållplatsen kan få plattformstak som en tydlig märkesbyggnad. Stationsfunktionens påverkan på torget begränsas till det nordvästra hörnet. Övriga delar utvecklas som en större sammanhållen yta. Möjligheter att skapa en attraktiv och trygg hållplatsmiljö, dock inte lika tydligt integrerad i torgmiljön och med mer karaktär av stationsanläggning. Svårt att förlänga plattformarna till 45 meter. Kräver ombyggnad av växlar och påverkar busstrafik och kapacitet. Inte möjligt att rymma 80 meter långa plattformar för linjen Lund-Dalby. Ett nytt hållplatsläge mitt på torget alternativt i Bangatan krävs. Även en ev framtida förlängning söderut kräver nytt hållplatsläge. Hållplatsen gör intrång i Bangatans norrgående körbana vilket försvårar en etappvis förändring av området kring Lund C. Goda möjligheter att lösa andra trafikslag, ev risk för påverkan på nord-sydlig GC-trafik. Sammanfattningsvis är en hållplats mitt på torget en flexibel och robust lösning som klarar framtida utveckling av spårvägen. Hållplats mitt på torget ger goda förutsättningar för att lösa övriga stationsfunktioner och att etappindela utvecklingen av Lund C. Hållplats mitt på torget ger spårvägen en framskjuten position och Clemenstorget blir ett tydligt stationstorg. Lösningen ställer mycket stora krav på en god utformning. En hållplats i norra kanten ger en välfungerande lösning vid utbyggnad av spårvägen Lund C-ESS, med mer väderskyddade byten mellan tåg och spårvagn. Hållplats i norra kanten är inte flexibel för framtida utveckling av spårvägen. Placeringen påverkar bilangöring och gång- och cykeltrafiken
PM 15 (17) och möjligheterna att etappindela utvecklingen av Lund C. Stationsfunktionens påverkan på torget begränsas till det nordvästra hörnet och övriga delar utvecklas utifrån andra förutsättningar som en större sammanhållen yta. Synpunkter från parterna Samarbetsparterna Skånetrafiken och Region Skåne, Trafikverket samt Jernhusen AB har i skrivelser till stadsbyggnadskontoret utvecklat sin syn på de båda alternativen för hållplatsens placering. Sammantaget kan man konstatera att parterna har samsyn kring att ett hållplatsläge diagonalt över Clemenstorget är att föredra framför ett läge på torgets norra sida. Region Skåne och Skånetrafiken Region Skåne och Skånetrafiken framför att de sedan 2011 deltagit i samverkan i syfte att utveckla Lund C till att klara ett kraftigt ökat resande. Efter ett omfattande idéuppdrag och utredande kom parterna i början av 2013 överens om en syntes, där spårvägens hållplats placeras på Clemenstorget i en rak förlängning från Sankt Laurentiigatan, d v s diagonalt över torget. Tre viktiga fördelar, jämfört med andra alternativ, noterades: Lösningen ger plats till ett nytt attraktivt resecentrum, genomförandet av spårvägen blir relativt enklare (eftersom det inte kräver att stationen i övrigt byggs om) och Godsmagasinet kan bevaras. Region Skåne och Skånetrafiken konstaterar att Lunds kommun nyligen beslutade att låta planeringen för en framtida etapp söderut utgå från kommunens nutida arbete och låta utreda alternativ placering av spårvägshållplats på Clemenstorgets norra sida. Region Skåne och Skånetrafiken anser att en förlängning av spårvägen söderut är en viktig framtida möjlighet, som planeringen inte helt kan bortse från. Relationen Staffanstorp-Lund är en av de starkare i regionen, därtill har spårvagnar egenskaper som rätt utnyttjade är mer lämpade att trafikera känsliga stadskärnor än bussar. Region Skåne och Skånetrafiken menar därför att en placering av spårvägshållplatsen på torget är en mer långsiktig lösning. De konstaterar att en norrliggande placering i och för sig inte omöjliggör en framtida förändring och omläggning mot söder, men att en sådan investering blir mer kortsiktig och därmed mindre värd. PM Spårvägens hållplats på Clemenstorget behandlar tre alternativa placeringar på torgets norra sida och två alternativa placeringar diagonalt över torget. Region Skåne och Skånetrafiken instämmer i analysen som pekar på att en lösning diagonalt över torget är att föredra. Ett viktigt argument är att de norra lösningarna inte ger goda förutsättningar till en etapputbyggnad av spårvägen till Dalby. För placeringen av spårvägshållplatsen diagonalt över torget förespråkar Region Skåne och Skånetrafiken en placering så långt mot väster som möjligt på torget, utan att försvåra en framtida förlängning söderut. Kommunen har i ett skede under 2013 inriktat sig på att placera hållplatsen så kort som möjligt in på torget, enligt Region Skånes och Skånetrafikens tolkning i syfte att rädda så många av torgets träd som möjligt. Region Skåne och Skånetrafiken efterfrågar en noggrann trädinventering som visar
PM 16 (17) skillnaderna mellan alternativen. Berörda träd bör bedömas om de är dels bevarandevärda, dels flyttbara, samt vilka möjligheter det finns att ersätta träden på annan plats på torget. Utifrån Region Skånes och Skånetrafikens inställning att spårvägen möjligtvis kan förlängas söderut kommer spårvägen ändå att korsa hela torget och därmed kommer träd även i torgets sydvästra del att förloras. Region Skåne och Skånetrafiken vill framhålla att med tanke på spårvägsprojektets investeringsvolym och den stora mängd resenärer som ska attraheras är det viktigt att sträva efter den mest optimala lösningen utifrån de förutsättningar som finns. Spårvägens viktigaste punkt är just anslutningen till järnvägsstationen och specifikt bytesfunktionen till och från tåg. Den funktionen anser de ska ha en hög prioritet. Med samma bevekelsegrund vill Region Skåne och Skånetrafiken lyfta frågan om Tullkammarens nuvarande placering precis på den plats där det är mest optimalt att utveckla ett nytt resecentrum, som blir centralpunkten på en av landets viktigaste stationer. Ett resecentrum som blir noden i byten mellan tåg, regionbuss, stadsbuss och spårvagn, samt givetvis ska fånga in angörande fotgängare och cyklister. Region Skåne och Skånetrafiken bedömer att det kan vara värt insatsen att flytta Tullkammaren till en annan placering, exempelvis mellan Godsmagasinet och det gamla stationshuset, eftersom det ger bättre förutsättningar att skapa ett modernt resecentrum från grunden. Region Skåne och Skånetrafiken ber kommunen att överväga ett sådant alternativ. Jernhusen AB Jernhusen konstaterar att Lund C är en viktig målpunkt för såväl nationella som internationella resenärer och att utvecklingen i nordöstra Lund med bland annat ESS samt MaxLab kommer att medföra ett betydligt ökat resande. Lund är en prioriterad ort för Jernhusen. Inom stationsområdet äger Jernhusen stationsbyggnaden, godsmagasinet och Spoletorpstomten. Den nuvarande stationsbyggnaden uppfördes år 1859 och inrymmer totalt ca 900 m2 bottenvåningsyta. Ett ökat resande och en fokusering av resandeströmmarna till ett läge vid Clemenstorget ställer krav på ett funktionellt resecentrum. Jernhusen delar analysen och värderingen av de två alternativen med en placering diagonalt eller en placering i norra kanten av Clemenstorget. Det är av yttersta vikt för Jernhusen som en långsiktig aktör att den placering som Lunds Kommun slutligen väljer är långsiktig och robust över tiden. Jernhusen kommer att anpassa en ny stationsbyggnad efter spårvagnstationens placering. Därför är det viktigt att spårvagnsstationens placering är långsiktig. Jernhusen konstaterar att en placering diagonalt över torget medför ett väsentligen enklare genomförande av hela Lund C projektet. Trafikverket Trafikverket delar analysen av för- och nackdelar av olika hållplatslägen för den framtida spårvägen på Clemenstorget. Det innebär således att
PM 17 (17) Trafikverket förordar att spårvägen dras diagonalt över torget och får sin ändhållplats mitt på torget. Trafikverket vill särskilt uppmärksamma konfliktpunkten på Bangatan mellan kollektivtrafikresenärer, som tar sig mellan tåg och spårvagn, och cykel-, bil- och busstrafik och poängterar att det är viktigt att detta löses på ett bra sätt. Slutsats Sammantaget visar jämförelsen att ett hållplatsläge diagonalt över Clemenstorget enligt inriktningsbeslutet 2013-04-03 ger bäst förutsättningar för stationsområdets och spårvägens utveckling, liksom störst möjlighet att uppfylla de mål för utvecklingen av området kring Lund C som kommunstyrelsen fastställde i april 2011. STADSBYGGNADSKONTORET TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Inga Hallén stadsbyggnadsdirektör Håkan Lockby Teknisk direktör