ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR



Relevanta dokument
ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Morgondagens Alzheimerläkemedel kan man stoppa förlusten av hjärnceller?

Demens aktuella och framtida läkemedel gör vi nytta med behandlingen medicinskt och ekonomiskt?

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Alzheimers. 46 neurologi i sverige nr 2 15

Demensbehandling - mer än bara piller

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt


BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Hur kan man förebygga demens?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

alzheimer Kunskapsakuten/

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen

Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar?

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Äldre och läkemedel LATHUND

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEMENSSJUKDOM. Michael Holmér Chefläkare Informationsläkare LMC Region Örebro Län LIVVdag

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Demenssjukdomar och ärftlighet

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Behandling av BPSD utan läkemedel

Personcentrerad omvårdnad i samverkan problem och möjligheter

Screening och utredning av drogproblem

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Olika demenstillstånd

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

En uppdatering kring forskning och klinik av demenssjukdomarna med särskilt fokus på Alzheimers sjukdom

Demens State of the art + lite glesbygd

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Alzheimer och Lewy body sjukdom

405 (24) 254 (15) 2519 (193) 664 (44) 175 (23)

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Neuropsykiatriska kliniken

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Pensionärsrådet. Plats: Rehabiliteringskliniken, JF Liedholmsväg 14, Sigfridsområdet. Ordförande... Justerare. Datum: Tid: 13:30-15:30

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

MS och kognitiv påverkan

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Erfarenheter med tvärfackliga utrednings- och behandlingsenheter

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

Transkript:

SENASTE NYTT OM DEMENSSJUKDOMAR, VÅRD OCH BEHANDLING Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR 160 000 drabbade av demenssjukdom i Sverige År 2050 beräknas 100 milj ha alzheimer världen över. Kostar 51 miljarder/år ( = stroke + hjärt/kärl + cancer) VAD ÄR DET SOM KOSTAR? 14% 2% 1% 1% 14 4% Specialistvård och primärvård (varav läkemedel 1%) 14% Informell vård 15% 15 67% 67 82% Kommunen Boende Slutenvård HT/Dagvård Öppenvård Informell vård Läkemedel Prof Lennart Minthon, Neuropsykiatriska kliniken, SUS Malmö

Cancer Hjärnsjukdomar Samhällskostnader Forskningsanslag B Winblad, Läkartidningen 24, 2004, Cancerfond, 2005; Sthlm Health Econom. 2005. Det friska åldrandet Reservkapaciteten MILD MEDEL SVÅR DEMENS Tid Minnesförsämring Annan tankeförsämring Påverkan på daglig förmåga Mer än 6 mån Reservkapacitetshypotesen Uppkomst av Alzheimers sjukdom Reservkapaciteten MILD MEDEL SVÅR DEMENS Minnesförsämring Annan tankeförsämring Påverkan på daglig förmåga Mer än 6 mån Tid

VAD ÄR EGENTLIGEN DEMENS? Försämring av kognition Alltså bara en symtomdiagnos som - som påverkar arbete eller dagliga aktiviteter - leder till försämring av tidigare funktionsnivå smärta eller yrsel! - orsakas inte av konfusion, psykiatrisk diagnos eller annat tillstånd Kognitiv försämring påvisas genom anamnes och neuropsykologisk testning Byts begreppet ut nu? Minst 2 domäner påverkade - minne, exekution, visuospatial förmåga, språk, personlighet/ beteende McKhann et al, Alzeimer s & Dementia, 2011 De vanligaste demenssjukdomarna Alzheimer Lewy body demens Vaskulär demens De vanligaste demenssjukdomarna Alzheimer Lewy body demens Vaskulär demens

OVANLIGARE DEMENSSJUKDOMAR Parkinsons sjukdom med demens Frontallobsdemens Progressiv icke-flytande afasi Creutzfeldts-Jakobs PSP med demens MSA med demens Kortikobasal degeneration Semantisk demens Huntington MS med demens ALS med demens ANDRA ORSAKER TILL KOGNITIV SVIKT AV DEMENSDIGNITET Depression Hjärntumör Normaltryckshydrocephalus Infektioner (borrelia, syfilis etc) Läkemedelsbiverkan Saltrubbning (Na, Ca) Annan somatisk sjukdom Alkohol och droger Annan psykiatrisk sjukdom Paramaligna fenomen Etc. Viktigt med specifik demensdiagnos! Utan diagnos: sämre omhändertagande och behandling Felaktig specifik diagnos: ökade kostnader och ökat lidande. Alzheimer Association International Conference, Jul 17, 2013

ALZHEIMERS SJUKDOM DE STORA ALZHEIMER- FRÅGORNA Varför får man sjukdomen? Hur kan man diagnosticera den tidigt? Hur botar man den? Hur tar man hand om patienterna? VARFÖR FÅR MAN ALZHEIMER?

Varför får man Alzheimer? VARFÖR FÅR MAN ALZHEIMER? Beta-amyloid plack (C) US National Institute on Aging

VARFÖR FÅR MAN ALZHEIMER? Beta-amyloid plack Tangles (C) US National Institute on Aging VARFÖR FÅR MAN ALZHEIMER? Beta-amyloid plack Tangles Inflammation (C) US National Institute on Aging

VARFÖR FÅR MAN ALZHEIMER? Beta-amyloid plack Inflammation Tangles Kärlskador (C) US National Institute on Aging VARFÖR FÅR MAN ALZHEIMER? Beta-amyloid plack Inflammation Tangles Kärlskador (C) US National Institute on Aging

VARFÖR FÅR MAN ALZHEIMER? Beta-amyloid plack Tangles Kärlskador Inflammation (C) US National Institute on Aging DET SENASTE INOM TIDIG DIAGNOSTIK Analys av likvor Bedömer beta-amyloid plack och cellsönderfall DET SENASTE INOM TIDIG DIAGNOSTIK Analys av likvor Bedömer beta-amyloid plack och cellsönderfall

DET SENASTE INOM TIDIG DIAGNOSTIK Amyloid PET Tidig Alzheimer, lätta minnesbesvär Frisk äldre, lätta minnesbesvär DET SENASTE INOM TIDIG DIAGNOSTIK Amyloid PET Analys av likvor Bedömer beta-amyloid plack och cellsönderfall Tidig Alzheimer, lätta minnesbesvär Frisk äldre, lätta minnesbesvär DET SENASTE INOM TIDIG DIAGNOSTIK Tau PET Tidig Alzheimer, lätta minnesbesvär Frisk äldre, lätta minnesbesvär

DET SENASTE INOM TIDIG DIAGNOSTIK Tau PET Analys av likvor Amyloid PET Tidig Alzheimer, lätta minnesbesvär Bedömer beta-amyloid plack och cellsönderfall Frisk äldre, lätta minnesbesvär Tidig Alzheimer, lätta minnesbesvär Frisk äldre, lätta minnesbesvär DET SENASTE INOM TIDIG DIAGNOSTIK Blodprov Analys av genuttryck och olika markörer DET SENASTE INOM TIDIG DIAGNOSTIK Analys av likvor Tau PET Inget är bättre eller kan ersätta bra anamnes och kognitiv testning Blodprov vid dagens diagnostik Amyloid PET Tidig Alzheimer, lätta minnesbesvär Bedömer beta-amyloid plack och cellsönderfall Frisk äldre, lätta minnesbesvär Analys av genuttryck och olika markörer Tidig Alzheimer, lätta minnesbesvär Frisk äldre, lätta minnesbesvär

DET SENASTE INOM OMHÄNDERTAGANDE AV DEMENSSJUKDOM BPSD Beteende- och Psykiska Symtom vid Demens Ångest Ropbeteende Vandringsbeteende Depression Sömnstörning BPSD Apati Aggressivitet Psykos Oro/ Agitation

ORSAKER TILL BPSD UPPLEVT OBEHAG OFÖRMÅGA ATT KOMMUNICERA DET FÅR ICKE TILLGODOSEDDA BEHOV UTTRYCKS MED BPSD OLIKA HJÄRNSKADOR GER OLIKA BESVÄR Agitation och vandringsbeteende Tekin et al, Ann Neurol OLIKA HJÄRNSKADOR GER OLIKA BESVÄR Apati/Likgiltighet Tekin et al, Ann Neurol

OLIKA HJÄRNSKADOR GER OLIKA BESVÄR Ångest och depression Sultzer et al, J Neuropsychiatry Clin Neurosci OLIKA HJÄRNSKADOR GER OLIKA BESVÄR Ohämmat beteende Sultzer et al, J Neuropsychiatry Clin Neurosci BEHANDLINGSSTRATEGI VID BPSD

FÖRSLAG TILL BEHANDLINGSSCHEMA Analysera situationen som triggade BPSD Vilka omötta behov kan finnas? Vad vill patienten kommunicera? Uteslut medicinska eller psykiatriska tillstånd Smärta? Infektion? Akut tillstånd? Försämring av känd sjukdom? Uteslut läkemedelsbiverkan / polyfarmaci Antikolinergika? Sederande? FORTSÄTTNING... Rätt vårdnivå? Miljöförändringar? Beteende och psykosocial terapi Farmakologisk behandling Utvärdering: Positiv effekt? Biverkan? Börja om från början av behandlingsschemat Analysera situation, uteslut somatiska/psykiatriska orsaker osv ICKE-FARMAKOLOGISK BEHANDLING

FARMAKOLOGISK BEHANDLING Generell BPSD: memantin Acetylkolinesterashämmare och Depression: Citalopram/Mirtazapin Psykos: Ångest: Risperidon Som depression, kortverkande bensodiazepiner Dålig sömn: Zopiklon eller Zolpidem ÖVRIG BEHANDLING Viktigt med bra kartläggning och utbildning till personal (förbättrar för personal, patienter och anhöriga). BPSD-registret (www.bpsd.se) Bedömning med NPI-skalan - analys - åtgärd Spector et al, Ageing Res Rev, 2013 HUR KAN VI BEHANDLING OCH BOTA ALZHEIMER?

FRISKFAKTORER VID ALZHEIMER Hög utbildning/ intellektuella sysselsättningar Måttligt med alkohol Motion Medelhavskost Rikt socialt nätverk RISKFAKTORER VID ALZHEIMER Ålder Kvinnligt kön ApoE ε4 genen och ärftlighet Högt blodtryck Högt kolesterol Diabetes Depression Ökat homocystein/lågt B12 Rökning Fetma BRFSS, 1985 No Data <10% 10% 14%

BRFSS, 1986 No Data <10% 10% 14% BRFSS, 1987 No Data <10% 10% 14% BRFSS, 1988 No Data <10% 10% 14%

BRFSS, 1989 No Data <10% 10% 14% BRFSS, 1990 No Data <10% 10% 14% BRFSS, 1991 No Data <10% 10% 14% 15% 19%

BRFSS, 1992 No Data <10% 10% 14% 15% 19% BRFSS, 1993 No Data <10% 10% 14% 15% 19% BRFSS, 1994 No Data <10% 10% 14% 15% 19%

BRFSS, 1995 No Data <10% 10% 14% 15% 19% BRFSS, 1996 No Data <10% 10% 14% 15% 19% BRFSS, 1997 No Data <10% 10% 14% 15% 19% 20%

BRFSS, 1998 No Data <10% 10% 14% 15% 19% 20% BRFSS, 1999 No Data <10% 10% 14% 15% 19% 20% BRFSS, 2000 No Data <10% 10% 14% 15% 19% 20%

BRFSS, 2001 No Data <10% 10% 14% 15% 19% 20% 24% 25% BRFSS, 2002 No Data <10% 10% 14% 15% 19% 20% 24% 25% BRFSS, 2003 No Data <10% 10% 14% 15% 19% 20% 24% 25%

BRFSS, 2004 No Data <10% 10% 14% 15% 19% 20% 24% 25% BRFSS, 2005 No Data <10% 10% 14% 15% 19% 20% 24% 25% 29% 30% BRFSS, 2006 No Data <10% 10% 14% 15% 19% 20% 24% 25% 29% 30%

BRFSS, 2007 No Data <10% 10% 14% 15% 19% 20% 24% 25% 29% 30% BRFSS, 2008 No Data <10% 10% 14% 15% 19% 20% 24% 25% 29% 30% BRFSS, 1985 No Data <10% 10% 14%

LÄKEMEDELSBEHANDLING VID ALZHEIMER! Donepezil (Aricept)! Galantamin (Reminyl)! Rivastigmin (Exelon) Acetylkolinesterashämmare (AChEI)! Memantine (Ebixa) Glutamathämmare LÄKEMEDELSBEHANDLING VID ALZHEIMER Förskrivningen bör öka vid Alzheimer. AChEI vid mild-måttlig demens (ej MCI, eller svår demens)? Fass Memantin vid måttlig till svår demens? Fass Fortsatt behandling bara om utvärdering visat positiv effekt? Alzheimerpatienter (gruppnivå) med och utan behandling Tidig sjukdom Lindring/måttlig Svår Neuropsykiatriska kliniken, prof Lennart Minthon

HUR UTVÄRDERA? Vid tidig utvärdering (2-4 mån) - endast lite sjukdomsprogress Därefter kontinuerligt. Sträva efter doshöjning. UTVÄRDERA MED VAD? Bred utvärdering (QoL, kognition, ADL, anamnes) ROSA (Relevant Outcome Scale for Alzheimer s disease) Kognitiontester bör har fokus på uppmärksamhet, koncentration (minne). UTSÄTTNING AV LÄKEMEDEL Finns dålig evidens för när det ska ske. Enligt indikation lindrig-måttlig demens (AChEI), måttligsvår (memantin/ebixa). Provutsättning?

LÄKEMEDEL INOM 4-10 ÅR? Vaccin Mot plack Mot bildningen av plack Mot tangles Mot andra processer Kliniska prövningar vid AD RS-0406 ACI-24 AFFITOPE AD01* Preclinical! Phase I! Phase II! AFFITOPE AD02 AL-208* PF04360365 SEN1269 AL-108* ACC-001 MTC/LMT* GSK933776 AN-1792* Phase III! Nicotinamide IVIg Valproate* NP12* MABT5102A SP-233 CAD-106 Bapineuzumab Phase IV! Lithium* Minocycline R1450 Solanezumab ELND005 Donepezil NGF Rivastigmine Antioxidants Tramiprosate* SB742457 M30* V950 PBT1* Galantamine Statins EGCg PRX03140* Exebryl-1 Memantine Dimebon NogoR E2012* PBT2* Tarenflurbil* PUFAs* Semagacestat Phenserine* PF04494700 AF102B* BDNF NIC5-15 Rosiglitazone* ABT089* NGXsc MK0752* Bryostatin-1 AZD3480* Talsaclidine* Ladostigil Huperzine-A* CHF 5074* EHT-0202* Pioglitazone* EPV6124* AF267B BMS-708163 GSM-1 CTS21166* Cholinergics! Aβ aggregation Memoquin PF3084014* Begacestat Others Aβ clearance (immunotherapy) PrP C Aβ production BBS1 Phenylthiazolylhydrazide tau aggregation/phosphorylation Rhodanines Ab anti-tau N744 Mangialasche, Winblad et al, Lancet Neurol 2010 OM SJUKDOMEN FÖRDRÖJS... Drabbas inte Drabbas 5% 50% 50% 95%...med 5 år...med 10 år

Tack!