Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: Tfn: 010-441 64 80 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 33:e årgången Nr 3, 2013 Oktober Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten sid 2 Normalisera mera! sid 3 Barnkonventionen sid 3 Kikhosta är farligt för spädbarn! sid 4 Vad gör man när föräldrar sid 5 Järninnehåll i hemlagad gröt/välling sid 6 Amningsruta sid 7 Nordiska näringsrekommendationer sid 8 Inbjudan Amning i teori och praktik 7,5 hp sid 9 Anmälningsblankett till amning i teorin sid 10 Bra artiklar att läsa sid 10 Litteraturtips sid 11 Frågor och svar sid 12 E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et!
1 Utgivare av Barnavårdsvett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus, hus Q 451 80 Uddevalla 010-441 64 80 www.narhalsan.se/bhv-i-fyrbodal Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se 010-441 64 82 verksamhetschef samt mobil 070-657 22 78 barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se 010-441 64 84 verksamhetsutvecklare mobil 070-082 32 59 Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se 010-441 64 83 dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se 010-441 64 85 psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se 010-441 64 80 teamassistent fax 010-435 73 12
2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, hösten 2013 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Plats Arrangör 22 okt Vaccination Bohusgården, Uddevalla CBHV 4 nov Våldsutsatta barn Bohusläns Museum, Uddevalla VKV 25 nov Lokal BHV-träff Bäckefors BVC CBHV 26 nov Synföreläsning Aulan, Uddevalla sjukhus CBHV 27 nov Lokal BHV-träff Munkedals BVC CBHV 28 nov Lokal BHV-träff Granngårdens BVC CBHV 2 dec Lokal BHV-träff Tanums familjecentral CBHV 3 dec Synföreläsning Ägget, Näl CBHV 9 dec Lokal BHV-träff Lysekils Läkarhus BVC CBHV 11 dec Lokal BHV-träff Dagsons BVC CBHV 12 dec Lokal BHV-träff Brålanda BVC CBHV Blänkare! 2014 Föreläsning om könsstympning: 22 jan Aulan, Uddevalla gamla vårdskola, Uddevalla sjukhus 13 feb Ägget, NÄL. Inbjudan och anmälan kommer i november. Amning i teori och praktik 7,5hp: Inbjudan och anmälan finns längre bak i tidningen samt på hemsidan.
3 Normalisera mera! I takt med ökande ålder och möjligen mer erfarenhet har jag funderat på hur vår attityd, vårt ordval och kroppsspråk påverkar föräldrars upplevelse av de svar vi ger på deras frågor. Marknadsförare och reklambranschen har som motto att all kommunikation sker på mottagarens villkor och just det begreppet är användbart även för oss inom hälso och sjukvården. Ett svar som utrycks som å ena sidan men å andra sidan kan förvisso ibland vara korrekt utifrån vår synvinkel och täcka in alla möjliga eventualiteter men vad förmedlar det till frågeställaren? Är mitt barn normalt är en fråga som vi alla föräldrar periodvis brottas med och då kommer man in på vad som egentligen är normalt eller onormalt. Mitt normalitetsbegrepp har tack och lov vidgats med åren. Bara i de fall där jag ser uppenbar patologi medförande konsekvenser för barnet och familjen och med åtgärder i sikte blir min inställning att vara mer aktiv i att förmedla behovet av vidare utredning. Annars håller jag på och normaliserar på varenda mottagning då all information som föräldrar tar del av på nätet, löpsedlar, sociala forum göder osäkerheten på ett sätt som inte gagnar varken barnens eller föräldrarnas välmående. Glädjen över att vara förälder övergår i ett ständigt orostillstånd huruvida mitt barn äter rätt saker i rätt mängd vid rätt tid, hur barnens sociala förmåga är, följer barnet sin kurva, hur motoriken är och så vidare. Inte så sällan hamnar vi i en expertroll som jag inte är helt bekväm med. Visst står vi för kompetens och erfarenhet men när det gäller helhetsbilden av hur de barn vi möter fungerar så är det föräldrarna som borde vara experter. Vi måste ge dem mandatet att lita på sig själva, känna att de är good enough, kritiskt sortera bland alla tips och teorier som de konfronteras med och känna glädje över att vara de bra föräldrar som de nästan alltid är. Att vid varje besök förmedla något positivt till föräldrar om deras barn, att inte oroa i onödan, ge beröm till deras sätt att ta hand om sina barn är ett utmärkt sätt att stärka deras självförtroende och faktiskt underlätta den gången när man behöver utreda eller ta upp saker som inte fungerar. Dessutom kommer vi uppfattas som mer positiva än om vi ger otydliga svar på vanliga vardagsproblem och undringar kring barnens hälsa. Om man är på riktigt orolig över föräldrars förmåga och ser symptom hos barn är det en helt annan sak och då får vi absolut inte normalisera..utan agera. Per Möllborg BHV-överläkare Barnkonventionen artikel 9 Barnet ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda föräldrar ska ha rätt att träffa båda två regelbundet.
4 Kikhosta är farligt för spädbarn! Ovanstående faktum är ingen nyhet men i allmänhetens ögon och tyvärr även ibland i sjukvårdens är det en vanlig uppfattning att kikhosta har försvunnit. Det nya kikhostevaccinet introducerades över hela landet 1996 även om många barn vaccinerades åren dessförinnan i form av kliniska prövningar. Det gamla kikhostevaccinet som inte höll måttet utgick redan 1979 och antalet fall av kikhosta hade snabbt ökat fram till nya vaccinet introducerades. Efter allmänna vaccinationen infördes har fallen minskat dramatiskt men det är viktigt att komma ihåg att kikhosta fortfarande förekommer hos spädbarn som inte är fullvaccinerade, hos en liten andel av de barn som har vaccinerats och givetvis bland de ungdomar som inte fått vaccin och bland vuxna. Smittskyddsinstitutet har uppmärksammat detta och det finns en bra artikel i Läkartidningen som belyser kikhosta både nationellt och internationellt (Läkartidningen, 2013:110:CFRI) http://www.lakartidningen.se/pdffiles/2013/9/afd0da20-171a-e311-97f1-ac162d7339ab/2012kv1500_citera_som.pdf Viktigast för oss som arbetar på BVC är att vara uppmärksamma på barn under 5 månader som inte fått två doser av vaccinet. I denna ålder förekommer dödsfall både nationellt och internationellt. Prematurer är extra känsliga och vi skall inte skjuta upp vaccination även om de är små.ju fortare de får sina två första vaccinationer desto bättre. Det andra är att vi är observanta på att långvarig hosta i alla åldrar kan bero på kikhosta så att dessa fall kan diagnostiseras och profylax erbjudas till spädbarn i närmiljön. Kikhostevaccinets effekt avtar med tiden men den för några år sedan (2007) införda boosterdosen vid 5½ år (ingående i Tetravac) ökar antikroppsnivåerna och därmed skyddet. Sedan har 1996 har 10 stycken barn avlidit av kikhosta i Sverige, 5 barn var under 5 månader och 4 barn var prematurer. Inget av dessa barn hade fått någon dos kikhostevaccin. Det har förekommit enstaka dödsfall även hos vaccinerade barn men i dessa fall har barnet haft allvarlig grundsjukdom. Internationellt har kikhostan för närvarande epidemisk spridning i USA, England, Nederländerna och Australien. Vid klinisk misstanke på kikhosta utförs PCR och/eller odling av nasofarynxsekret under de första 2-3 veckorna av sjukdomen. Är man senare i förloppet rekommenderas serologisk diagnostik med jämförelse av antikropppsnivå i akut- respektive konvalescentserum tagna med minst 2-4 veckors mellanrum. Behandlingen är som tidigare Erytromycin som förstahands preparat och rekommenderas till alla spädbarn med kikhosta. Barn under 6 månader inväntar man inte provsvar utan man inleder behandling direkt vid misstänkt exposition. Glöm inte att kikhosta är en anmälningspliktig sjukdom! Per Möllborg, BHV-överläkare
5 Tankar kring när föräldrar uttrycker stor skepsis till vårt svenska vaccinationsprogram? Några reflexioner från många års verksamhet ute på BVC, inom skolhälsovården och på barnmottagning dit föräldrar haft möjlighet komma för en second opinion : Stolthet baserat på att BVC och skolhälsovården definierat som er medarbetare är fantastiska på att ge information, trygghet vilket innebär att vi har världsunik täckning av våra rekommenderade vaccinationer. Att 98 % av alla tvååringar i Fyrbodal fått mässling-påssjuka-röda hund vaccin är en trygghet när nu mässling är en realitet i stora delar av Europa förutom tidigare kända riskområden. Det är den högsta täckningen av MPR som jag sett sedan jag började 1996 inom barnhälsovården och ingen kommun ligger lägre än 95 %. Övriga vaccinationer ingående i barnvaccinationsprogrammet ligger ännu lite högre och skolhälsovårdens siffror är lika bra! Förtroendet är så starkt för våra verksamheter att vi kunnat behålla och tom förbättra vaccinationstäckningen trots de svåra biverkningar som drabbat enstaka barn i form av narkolepsi efter Pandemrix. Detta förtroende innebär krav på öppenhet om ev biverkningar, respekt i samtalet och kompetens kring vaccinfrågor. Kom alltid ihåg att vaccinationer är ett erbjudande och att föräldrar har rätt att säga nej utifrån sina synpunkter och värderingar. Respektera ställningstagandet och fråga om de önskar mer information så kan det erbjudas eller om de senare vill diskutera frågan så går det bra. Däremot tycker jag i takt med stigande ålder hos barnet bör barnet själv kunna involveras i beslutet enligt barnkonventionen. Då tänker jag på ålder kring 12 år och uppåt som inte är en lag men som ofta blivit praxis när barns synpunkter på var man skall bo vid separationer etc beaktas. Om en förälder vill att barnet skall vaccineras och en inte vill så blir beslutet att inte vaccinera -så säger tolkningen av regelverket. Om det finns många frågor som föräldrar vill diskutera och sjuksköterskan känner att man behöver mer tid och kompetens för diskussion så är en rimlig väg att BVC läkaren eller barnläkare på specialist BVC konsulteras. Ibland räcker inte det och då har det funnits möjlighet att remittera till mig på barnmott Uddevalla för diskussion och i vissa fall skräddarsydda vaccinationsscheman utifrån föräldrars önskemål. Min rekommendation är i dessa fall inte samma som förälders önskemål men då det är föräldrar som självklart bestämmer över sina barn så är det bra om de vaccinationer man godtar ändå ges. Den här typen av mottagningar är sällsynta och inget som ingår i sjukvårdens primära uppdrag men bygger på ett samarbete med NU sjukvårdens barnklinik. Föräldrarna får betala för vaccinkostnaden samt en mindre administrativ avgift enl avgiftshandboken då man gör avsteg från det kostnadsfria barnvaccinationsprogrammet. Nämnda vaccinationsmottagnings framtid har diskuterats i dessa ekonomiskt kärva tider men kommer att erbjuda bedömningar av biverkningar, ställningsstagande inför fortsatt vaccination, ev övervakning av riskvaccinationer, remissvar och i viss omfattning möjlighet till second opinion -dialog med tveksamma föräldrar. Frågeställningar om resevaccinationer, malariaprofylax, uppvaccinationer nyanlända kommer i regel inte hanteras på denna mottagning då det uppdraget inte hör till barn och ungdomskliniken.
6 forts Kontaktperson på barnmottagningen Uddevalla och den som bokar patienter/föräldrar är barnsjuksköterska Eva Olsson, tel 010-43 520 54. Kom ihåg att påminna föräldrar att de måste avboka per telefon och att det är lång tid mellan de olika vaccinationsmottagningarna. På NÄL finns vaccinationskunniga kollegan Ann-Sofie Cavefors som kan svara på vaccinationsfrågor och som gör bedömningar enligt ovan. Remiss ställs till barnmottagningen Uddevalla sjukhus alternativt NÄL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, barnallergolog, centrala BHV, Fyrbodal Järninnehåll i hemlagad gröt/välling Många föräldrar ställer frågor om hur de kan laga gröt och välling själva till sina barn. Livsmedelsverket rekommenderar föräldrar att servera industritillverkad gröt/välling till barn under två års ålder pga de är järnberikade. Barn i denna ålder har ungefär samma järnbehov som vuxna, dvs 8 mg/dag. (Vuxna män behöver 9 mg/dag, kvinnor 15 mg/dag). Det tar ett tag innan barnets portioner av järninnehållande livsmedel tex kött blir tillräckligt stora för att täcka barnets behov. Köttbullar ger ca 2,2 mg järn per 100g (ungefär som en liten vuxenportion). Denna portionsstorlek är inget man kan räkna med att ett barn får i sig två gånger om dagen under det första levnadsåret. Även om det vore så, täcks bara drygt halva barnets järnbehov. Järninnehållet i grönsaker, baljväxter är inte heller så högt som många av oss tror (spenat 2mg/100g, broccoli 0,7 mg/100g, kokta linser 2,1 mg/100). Upptaget av järn ifrån vegetabilier är lägre än ifrån animalier och försvåras dessutom av det höga fiberinnehållet. (Livsmedelsverket avråder från gröna bladgrönsaker tex spenat, mangold, nässlor etc till barn under ett års ålder pga nitrat-nitrit.) Vanliga havregryn innehåller dvs 5,3 mg järn/100 g. En vuxenportion gröt består av ca 30g havregryn. En barnportion hemlagad havregrynsgröt består av ca 10-20 g havregryn och ger 0,5-1mg järn/portion. Tre recept för föräldrar som vill laga egen gröt/välling till sina barn: Dessa gröt/vällingrecept bör jämföras med industritillverkad gröt/välling som ger 3 mg järn/portion: Havregrynsgröt med blodpaltbröd Vi har länge erbjudit recept på havregrynsgröt med 2 msk nersmulat blodpaltbröd till föräldrar som vill laga egen gröt till sina barn. Receptet ger ca 2,2 mg järn/portion. Havregrynsgröt med berikat vällingpulver och aprikos Till föräldrar som tycker det är ok med industritillverkad välling, men gärna vill kunna koka havregrynsgröt till hela familjen: Blanda i två skopor vällingpulver och ge 1msk aprikospuré alt bitar av torkad aprikos och ev lite extra vatten i gröten till barnen under två års ålder. Järninnehållet blir även på detta sätt ca 2,2 mg/portion (havregryn 10g= 0,5mg järn, vällingpulver motsvarande ½ port=1,5mg järn, 1 torkad aprikos 0,2 mg järn) Ekologisk skrädmjölsvälling med berikad ekologisk tillskottsnäring Till föräldrar som vill erbjuda en ekologisk välling: Koka välling på skrädmjöl och 2 dl tillskottsnäring tex Holle och få upp järninnehållet till ca 2,3 mg järn/portion. (1 msk skrädmjöl, 9 g = 0,5 mg järn, 2 dl tillskottsnäring=1,8mg järn)
forts. 7 Skrädmjöl är ett slags havremjöl som marknadsförs som rikt på vitaminer och mineraler, men innehåller lika mkt järn som vanliga havregryn dvs 5,3 mg järn/100 g. Ekologisk tillskottsnäring är det som tidigare hette modersmjölkersättning från 6 mån. Livsmedelsverket rekommenderar 2 till maximalt 3 mål gröt eller välling per dag. Om föräldrarna följer denna rekommendation hamnar järninnehållet på 6-9 mg järn/dag med industrigröt/välling och ca 4,4-6,6 mg järn/dag med recepten ovan. Holle är ett schweiziskt företag som producerar ekologisk barnmat, och finns bla att beställa via barnmatsbutiker på Internet. Holles ris, hirs, dinkel, havre och tre-kornsgröt ger mellan 1,4-3,3 mg järn per 100g torrvara, (en barnportion ligger mellan 10-20g torrvara) men råd om att tillreda gröt/välling på tillskottsnäring för barn över 6 mån ges på hemsidan/paketen. Ändå blir det lägre järninnehåll i dessa grötar än med skrädmjölsvällingen ovan. Man kan inte utesluta att vissa föräldrar är skeptiska även till ekologisk tillskottsnäring och tillreder gröt/välling med bröstmjölk tex och då blir ju järninnehållet betydligt lägre. Till föräldrar som vill erbjuda hemlagad gröt/välling till sina barn kan vi säga att det är genomförbart, att nå upp till rekommenderat dagligt intag av järn enligt recept ovan, men det ställer ökade krav på maten som erbjuds resten av dagen. Hur kan föräldrar höja järninnehållet i barnmaten? Föräldrarna känner säkert till det, men kan behöva påminnas om hur de kan höja järninnehållet i maten. De kan laga mat i järngryta (helst med ngt surt tex tomat, citron). Då höjs järninnehållet i maten pga lite järn löses ut ifrån grytan. Så kallad inälvsmat, tex levergryta är järnrik och lätt att tugga för små barn. En tesked leverpastej på ett smörgåsrån/smörgås ger 0,4mg järn. En skiva blodpudding (50g) ger 10mg järn. C-vitamin hjälper kroppen att ta upp järnet i måltiden, så frukt/grönsaker till varje måltid är också ett bra råd att förstärka i detta sammanhang. Färsk, ekologisk välling med berikning Jag har även fått frågor om vi kan rekommendera Otto-välling, en relativt ny produkt på barnmatsmarknaden. Den finns dock endast att få tag på i butiker i Stockholm och Malmö än så länge, någon kanske har varit där på semester och testat den? Vällingen är ekologisk, färsk och drickfärdig, förpackad i en tetrapack (0,5l). Mjölken som används är färsk istället för mjölkpulver. Oöppnad förpackning håller ca 2 v i kylskåp. Den är lättpastöriserad och följer Livsmedelsverkets rekommendation gällande järninnehåll och övriga tillsatta vitaminer/mineraler. Min bedömning är att vi kan rekommendera den likväl som annan industritillverkad, berikad välling till intresserade föräldrar. Beräkningar är baserade på livsmedelsdatabasen (www.slv.se) och recept ifrån Saltö Kvarn (ekologiskt skrädmjöl) och Holle. Anna Magouli, leg Dietist Amningsruta De bästa filmerna som visar hur man lägger till barnet, olika amningsställningar finns på http://ammehjelpen.no/video Det finns många andra fina filmsnuttar och bilder som kan användas som hjälp vid amningsproblem. Några går att hitta på www.youtube.se Det finns också en animerad film som visar hur man lägger till barnet på http://vimeo.com/11692547 Lästips: Factors associated with discontinuation of breastfeeding before 1 month of age. Almqvist-Tangen Gerd, Stefan Bergman, Jovanna Dahlgren, Josefine Roswall, Bernt Alm. Acta Pediatrica 2012 101;pp. 55-60 Anna Magouli o Nina Knutsson
8 Nordiska Näringsrekommendationer: D-vitamin De nordiska näringsrekommendationerna, det vill säga rekommendationer om hur mycket av enskilda näringsämnen som behövs för att kroppen ska utvecklas och fungera på bästa sätt, har nyss uppdaterats. De nya rekommendationerna är: 10 mikrogram per dag för barn och vuxna 10 mikrogram per dag för gravida och ammande 20 mikrogram per dag för personer över 75 år Livsmedelsverket tar i sin tur hänsyn till dessa rekommendationer inför beslut om berikning av vissa livsmedel, råd om tillskott och kostråd. Så här ser de nuvarande råden ut: Alla barn under 2 år rekommenderas tillskott med 10 mikrogram per dag i form av D- droppar. Vissa barn behöver fortsätta med D-droppar även efter 2 år. Det gäller barn som har mörk hudfärg, barn som inte vistas utomhus, barn som inte får berikade produkter och barn som inte äter fisk. Hur länge de behöver fortsätta med D-dropparna varierar, men ett generellt råd är att fortsätta åtminstone upp i femårsåldern. Gravida som inte äter D-vitaminberikade livsmedel eller som bär heltäckande klädsel rekommenderas tillskott efter samtal med barnmorska. Äldre som tillbringar lite tid utomhus rekommenderas tillskott med 10 mikrogram D- vitamin per dag. D-vitamin i mat finns framför allt i: Fisk, speciellt fet fisk som lax, sill och makrill. Mini-, lätt- och mellanmjölk, eftersom de alltid berikas med D-vitamin. Ofta berikas också osötad lättfil och lättyoghurt. Margarin, eftersom de alltid berikas med D-vitamin. Ägg och kött innehåller också en del D-vitamin. I och med att de nya nordiska näringsrekommendationerna är klara kommer Livsmedelsverket att uppdatera sina kostråd. De tar då ställning till om det finns skäl att ändra råden om D-vitamintillskott. Det kan även bli aktuellt att fler typer av livsmedel berikas och/eller att man ökar berikningsnivåerna i de produkter som redan i dag berikas (mager mjölk och margarin). Mer information om detta kommer under året. Anna Magouli, leg Dietist CBHV
9 Inbjudan: Amning i teori och praktik 7,5hp Målgrupp: Alla yrkeskategorier som möter blivande och nyblivna föräldrar på barnmorskemottagningar, förlossningsavdelningar, BB-avdelningar och nyföddhetsavdelningar och barnavårdscentraler. Utbildningens syfte: att öka kunskapen om amning, dess fysiologi och förutsättningar för en fungerande amning. Kursen förmedlar också vikten av ett professionellt förhållningssätt som grund för att skydda, främja och stödja amning utifrån nationella mål och riktlinjer. Innehåll: Riktlinjer och rekommendationer Professionellt förhållningssätt Bröstmjölkens innehåll Anknytning Kultur och genus Omvårdnadsåtgärder och rådgivning Bröstens anatomi och fysiologi Bröstkomplikationer Partners betydelse vid amning Omfattning: Kursen omfattar 8 obligatoriska kursdagar med två sammanhängande dagar i januari, februari, mars och maj 2014. Kursansvarig: Berit Finnström. Högskolan Väst. Behörighet: Kursen ges som uppdragsutbildning med grundläggande behörighet. Uppdraget utgår från Centrala Barnhälsovårdsenheten i Fyrbodal och utförs av Högskolan Väst. Antal deltagare 20 till en kostnad av 9 300 kr exkl. moms (vid fullt antal deltagare)per deltagare. Fler än 20 deltagare ger lägre avgift. Litteratur ingår ej. Övrigt: Observera att ansökan är bindande men kan efter diskussion med kursutförare överföras till annan sökande (med behörighet) från samma vårdenhet. Senaste ansökningsdatum: 2013 12 09. Besked om antagning lämnas senast 2013 12 20 Ansökan: se medföljande anmälningsblankett, finns även på Barnhälsovården Fyrbodals hemsida under kalendarium/utbildningar http://www.narhalsan.se/sv/startsida/for-vardgivare/barnhalsovarden-i-vastra- Gotaland/Centrala-Barnhalsovarden/Utbildningarkalendarium/
10 Anmälningsblankett Amning i teori och praktik 7,5hp Namn: Personnummer: Arbetsplats: Adress arbetsplats: Postadress: Direkttelefon: Ev mobiltelefon: E-post: Yrke: Beställar-id/fack-id/kund-nr: Maila in ansökan till teamassistent Mikaela Johansson, mikaela.johansson@vgregion.se eller faxa på 010-435 73 12 Bra artiklar att läsa Beslutsstöd gav bättre diagnostik och vård av barn med fetma Ett webbaserat beslutsstöd för hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser mot fetma bland barn och vuxna har utvecklats i Västra Götalandsregionen. Eventuella förändringar i omhändertagandet vid barn- och ungdomsmedicinska mottagningar av detta utvärderades. Vid samtliga mottagningar vägdes och mättes barn i större utsträckning 2011 än 2005, och fetmadiagnosen baserades oftast på BMI-uträkning. Andelen barn och ungdomar som fått diagnosen fetma mer än fördubblades under perioden 2005 2011. Fler barnmottagningar och fler yrkesgrupper deltog 2011 i vården av barn med fetma. Trots det var det fortfarande en majoritet av barnen och ungdomarna med fetma som inte uppmärksammades av hälso- och sjukvården. http://www.lakartidningen.se/pdffiles/2013/6/699a1eb6-40cc-e211-b004- ac162d7339ab/2012kv573_sid_df.pdf Remisskriterierna för barns syn bör förändras Nuvarande kriterier för när barn med synnedsättning ska remitteras till ögonklinik bör ändras. Mottagningstiderna upptas av friska barn, medan barn med ögonproblem inte kan få tid för angelägna besök. http://www.lakartidningen.se/pdffiles/2013/9/e3bd6a78-9814-e311-97f1- ac162d7339ab/2013de388_2.pdf
forts. 11 BMI kan inte säkert identifiera 4-åringar med hög kroppsfetthalt Fetma hos barn har av WHO betecknats som en av århundradets största utmaningar inom hälsoområdet. Många länder inklusive Sverige har hög förekomst av fetma och övervikt hos barn. http://www.lakartidningen.se/pdffiles/2013/9/e3bd6a78-9814-e311-97f1- ac162d7339ab/2013de388_2.pdf Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare CBHV Fyrbodal Litteraturtips! MI -Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma Författare: Sofia Trygg Lycke, Liselotte Kuehn Krylborn Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma visar hur motiverande samtal (Motivational Interviewing - MI) kan användas i samtal om hälsosamma levnadsvanor samt övervikt och fetma hos vuxna, barn och ungdomar. Boken visar även hur MI kan kombineras med kognitivt beteendeinriktad terapi (KBT) för att behandla patienter som är motiverade att förändra sin livsstil.
12 forts. Samspelet i spädbarnsfamiljen : att främja en trygg anknytning Författare: Anna Lannér En av huvuduppgifterna för barnhälsovården är att främja ett inkännande föräldraskap. Därför är det av stor vikt att tidigt upptäcka, stödja och följa upp familjer med regleringssvårigheter och samspelsproblem. Som stöd och kompetenshöjning i detta arbete har denna bok utarbetats. Frågor & Svar Fråga från BVC-ssk: Tvillinggossar på 5½ år som är födda i Somalia men har bott i Kenya en tid innan ankomst till Sverige. Föräldrarna har uppgett att barnen har fått vaccinationer under det första året i Somalia men efter detta har inga vaccinationer givits. Några papper medföljer inte. Barnen är lungröntgade ua, båda pojkarnas PPD är helt negativ och man finner inget BCG-ärr, hur skall vi komplettera? Svar BHV-Öl: Vanlig fråga då vi har sett många asylsökande från Somalia sista åren, inte sällan man bott i Kenya i något år innan man anländer till Sverige. Somalias schema innebär att man ger BCG vid födelsen och sedan vaccinationer mot difteri, stelkramp och kikhosta vid tre tillfällen under barnets 4 första månader. Man ger samtidigt oral polio vid dessa tillfällen och mässlingvaccination vid 9 månaders ålder. I detta fall finner man inget BCG-ärr vilket man brukar göra och har man en negativ PPD samt lungröntgen rekommenderar jag att man erbjuder BCG-vaccination framöver. Mitt förslag till uppvaccinering är att man ger en MPR vilket är nödvändigt då mässling givits tidigt och man saknar skydd mot röda hund och påssjuka. Detta upprepas sedan när barnet går i skolan och där brukar man ge det i årskurs 2. Observera att man väntar med att ge BCG någon månad efter MPR-vaccinationen då den kan påverka vaccinationssvaret. Eftersom barnet behöver fylla på sina antikroppar mot stelkramp, difteri, kikhosta liksom önskvärt polio intramuskulärt blir min rekommendation att en dos Infanrix Hexa ges (kan administreras samtidigt som MPR). På detta sätt påbörjar vi också vaccination mot hepatit B och även om Act-HIB knappast behövs i denna ålder så för det följa med i detta kombinerade vaccin. Någon eller några månader efter ges en Engerix-B av barndos 10 mikrogram per dos och ytterligare därefter cirka 6 månader en ny Infanrix Hexa. Barnet är därefter vaccinerat i nivå enligt svenska barnvaccinationsprogrammet och kan få sina nästa vaccinationer i skolhälsovården enligt gängse rutin.
forts 13 Fråga från BVC-ssk: Vi har många nyanlända barn från andra länder där BCG-vaccination behöver ges. Då vi ganska sällan har besök av vår barnläkare på BVC och vår ordinarie allmänläkare inte är van att ge BCG-vaccinationer undrar vi om hur vi skall förhålla oss till detta. Kan man bli delegerad som sköterska att ge BCG-vaccination eller skall vi skicka barnet för vaccination till barnmottagning? Svar BHV-Öl: Förstår att frågan kommer upp. Äldre distriktsläkare var mer vana att ge BVC-vaccination men idag har man inte samma erfarenhet av att ge nämnda vaccination. Både barnläkare och allmänläkare har rätt att ge BCG-vaccination medan om en sköterska skall göra detta behövs det en delegering. Då många sköterskor jobbar och har vana av PPD med intrakutan administrering så är det absolut en möjlighet. Skall läkaren skriva en delegering så måste man förvissa sig om att sköterskan är väl förtrogen med indikationer, kontraindikationer, vanliga biverkningar samt givetvis injektionstekniken-delegeringen görs skriftligt. Socialstyrelsen och SMI anser att man behöver ge många vaccinationer årligen för att behärska tekniken tillfullo och jag delar den uppfattningen. Däremot har jag svårt att se ett exakt antal som skall utföras. Har man en gång lärt sig genom att ge ett stort antal brukar färdigheten sitta i men att lära upp sig genom några enstaka vaccinationer är svårt. I vissa områden i vår region har man koncentrerat BCG-vaccinationer till en BVC/VC och där de erhåller en viss ersättning för detta. Jag ser det som rimligt att man i varje kommun har någon som utför dessa vaccinationer och att man samarbetar vid behov. Barnläkare på BVC kan vara en lösning men om dessa konsulttillfällen enbart blir vaccinationer så är det inte optimalt med tanke på andra arbetsuppgifter. Man kan skicka remiss till närmaste barnmottagning men då vi vet att de aktuella familjerna ofta har svårt med egen bil, lång resväg så finns det en klar fördel om det utförs så nära barnet och familjen som möjligt i en miljö de känner till. På regionens smittskyddsenhets hemsida finns länkar kring Tuberkulos och BCG-vaccination som är uppdaterad. http://www.vgregion.se/sv/regionkansliet/halso--och-sjukvardsavdelningen/strategiskutvecklingsenhet/smittskyddsenheten/vaccinationer1/tuberkulos Fråga från BVC-ssk: Tvillingpar från Syrien där barnen är 6 månader gamla. Rest via Grekland och vi har säkra uppgifter att det är bara fått Engerix-B vid två månaders ålder. Frågan är hur vi kommer igång med det vanliga vaccinationsprogrammet. Svar BHV-Öl: Det enklaste är att betrakta barnet som ovaccinerat och tillhör riskgrupp för hepatit B och kanske Tuberkulos. Varför jag tvekar angående Tuberkulos är att Syrien tidigare inte haft så hög incidens av TB att de klassats som riskland men som alla vet är det inbördeskrig och detta medför att rutiner sällan fungerar. Är barnen födda i Grekland kan man avvakta tills övriga familjen är hälsoundersökta/ PPD bedömda innan man tar det beslutet. Annars påbörjar man en Infanrix Hexa nu och ytterligare en dos om två månader och den tredje dosen om sex månader efter det andra dosen. Den extra dosen Hepatit B som barnet får pga tidigt givna Engerix-B är ingen nackdel. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare