Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2006/2007

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2006/2007 Åby skola och Åby förskola Beslutad 30 september 2007 Carina Andersson Rektor 1

Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2006 Åby Kommunen Landet (SCB) Elever i förskoleklass 13 203 Elever skolår 1-2 21 442 Elever skolår 3-6 13 962 Elever skolår 1-6 34 1404 Inskrivna barn på fritids 28 701 Andel inskrivna på fritids (f-6) 60 % 44 % Personal i förskoleklass 0,94 14,49 Lärare i skolan (1-6) 2,08 107,04 Specialpedagog 0,50 12,65 Elevassistent 0 7,85 Övriga anställda i arbete med 0,94 10,34 elever i skolan Övrig personal 1,16 21,87 Personal på fritids 0,81 30,18 Årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Lärare per 100 elever i skolår 1-6 (1-9 enligt SCB) Anställda i arbete med elever per 100 elever i skolår 1-6 Personal per 100 elever i skolan Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 7,23 7,14 6,70 7,59 8,52 8,40 10,35 9,82 13,76 11,38 34,57 23,23 18,80 2

Åby fsk Kommunen Landet (SCB) Barn 1-3 år 4 234 Barn 4-5 år 14 416 Totalt antal barn 18 650 Förskollärare 2,00 63,58 Barnskötare 1,00 62,02 Övriga 0 13,14 Barn per förskollärare 9,00 10,22 Barn per anställd i 6,00 5,18 arbete med barn Barn per årsarbetare 6,00 4,69 5,1 3

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? - Skolan och förskolans personal har tillsammans arbetat fram kvalitetsredovisningen på planeringsdagar under våren. - Vid utvecklingssamtal, på föräldramöten och vid hämtnings- och lämningstillfällen har föräldrar möjlighet att framföra synpunkter och på så sätt påverka verksamheten och kvaliteten. - Föräldraföreningen får ta del av redovisningen och ha synpunkter på innehåll under höstens möten. - I IUP och portfolioarbetet ges varje barn mycket enskild tid med pedagogen och är på så vis delaktiga i verksamheten och kvaliteten. - Kvalitetsredovisningen blir en utvärdering av vår lokala arbetsplan. 4

Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Läroplanens mål - Normer och värden - Kunskaper - Elevernas ansvar och inflytande - Skola och hem - Övergång och samverkan - Skolan och omvärlden - Betyg och bedömning - Rektors ansvar Normer och värden Mål: Alla, liten som stor skall mötas med respekt, känna trygghet och arbetsglädje. Åtgärder: - Stärka elevernas självkänsla och bli medvetna om sitt förhållande till andra, genom att arbeta med materialet Värsta bästa vänner, Jag duger och Bygga värdegrund. - Ge eleverna möjlighet att känna och bli medvetna om sitt eget växande och lärande genom IUP och Portfolio. - Samarbete på vårterminen med Åby förskolas blivande 6-åringar och förskoleklassen, samt med år 1 och förskoleklass. - Genom att alla vuxna träffar alla barn på olika sätt t ex på raster i matsalen vid temadagar och gemensamma aktiviteter skapas en tillit för våra elever så att de kan vända sig till närmaste vuxen vid behov av hjälp och stöd. - För att förebygga och motverka mobbning har vi en likabehandlingsplan. - I varje klass finns trivselregler som belyser hur vi förhåller oss till varandra. Barnen har själva utarbetat dessa regler. Utomhus finns några få regler som skydd för barnen. Kunskaper Mål: Alla elever skall nå de nationella målen i år 5. Vidare skall vi så tidigt som möjligt upptäcka barn i behov av särskilt stöd genom vår testplan, portfolio och IUP. Åtgärder - Vi har en testplan som sträcker sig från förskolan till år 3. - Alla barns utveckling och kunskap följs upp från förskolan till år 3 genom arbetet med Portfolio och IUP. - Vi har utvecklingssamtal tillsammans med barn och förälder 2 ggr/år. 5

- Klasskonferenser genomförs 1 ggr / år. - Åtgärdsprogram vid behov. - Ylva Svensson genomför test i språklig medvetenhet och tal i förskoleklassen i början av höstterminen för eventuellt vidare åtgärder. Hon följer även upp årets tester på vårterminen. - Vid behov kan man få hjälp av Centrala resursteamet. Ansvar och inflytande Mål: Lära barnen ansvar för det som praktiskt rör dem själva, samtidigt vara en del av sin grupp där man visar respekt och hänsyn inför de barn och vuxna som ingår i den. Det gäller så väl inne- som utemiljön. Alla ska känna sig betydelsefulla och delaktiga Barnen ska så småningom lära sig att ta ett allt större ansvar för sitt eget skolarbete och för information mm. Åtgärder: - I klassråd våga tala och kunna lyssna, demokratiska processer. - Genom dagliga samtal. - Tydliga regler både inom- och utomhus. - Ansvarsområden t ex klassrumsvakter, bordsvärdar och fadderverksamhet. - Välja i verksamheten efter mognad, t ex val av läsebok, extra böcker, sånger, lekar, arbetsblad, grupparbete på idrotten och i skogen. - Fortsätta IUP och portfolioarbetet. - Ge flickor och pojkar uppmärksamhet på lika villkor, flick- och pojkgrupper. Skola och hem Mål: Att ha ett givande samarbete mellan skolan/förskolan och hemmet där alla parter känner engagemang, delaktighet och ansvar, både för skolan och för den enskilda eleven. Åtgärder: - Genom en bra introduktion/inskolning. - Dagliga samtal vid lämning och hämtning. - Föräldraförening. - Samverkansgrupp 4 ggr / år, lärarrepresentant, rektor och föräldrar. - Ge skriftlig och muntlig information till hemmet från varje klass regelbundet t ex veckobrev. - Föräldramöten. - Utvecklingssamtal. - Arbetskväll. - Åbybladet 1 ggr / mån. 6

Övergång och samverkan Mål: Att genom samverkan förskola/förskoleklass och skolklasser stödja barnen i deras utveckling och underlätta vid övergångar. Åtgärder. - Blivande 6 -åringar skall besöka förskoleklassen under vårterminen. - Alla blivande förskoleklassbarn bjuds in till skolan en eftermiddag i maj. - Blivande klasslärare i år 1 är med vid klasskonferenser på våren. - År 3 besöker sin blivande mellanstadieskola (Åkraskolan) för att träffa blivande klasskamrater och lärare, se skolans lokaler och äta lunch. - Barnen träffas på neutral mark t ex vid en friluftsdag. - Åkrabarnen bjuds in till Åby skola. - År 2 och 3 har lässtunder för barnen i förskolan (1 5 år.) - Utveckla samarbetet mellan förskola/skola/fritidshem. Skolan och omvärlden Mål: Att förbereda våra barn för ett liv i ett mångkulturellt samhälle. Åtgärder: - Olika kulturers högtider och traditioner uppmärksammas. - Operation julklappen vart annat år. - Höstterminen, FN-veckan - Möten med människor i andra kulturer. 7

Skolplanens mål Skolplanen anger de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella mål som har satts för skolan. Elevinflytande Individuella utvecklingsplaner Visionen är att alla elevers kunskapsutveckling skall stärkas genom att de känner glädje, delaktighet och mening i skolan. 2005/2006 Målet är att varje elev i Sala kommun skall ha en individuell utvecklingsplan, som ger en samlad bild av elevens hela studiesituation, utformas som en överenskommelse mellan lärare och elev, samt dokumenteras och följs upp regelbundet. 2006/2007 Målet är att varje barn i förskola och elev i skola i Sala kommun skall ha en individuell utvecklingsplan, som är en framåtsyftande planering där läraren, barnet/eleven och föräldrarna i samverkan sätter upp mål för barnets/elevens lärande och utveckling på kort och på lång sikt. De åtgärder som enligt kvalitetsredovisningen 2005/2006 planerades för att öka måluppfyllelsen beträffande individuella utvecklingsplaner. Mål: Fortsatt utvecklingsarbete av IUP och Portfolio. Åtgärder: Åby skola - En heldagsföreläsning med Agneta Zetterström - En studiedag första skolveckan på hösten, angående planering och innehåll - En studiedag den 25/9 för att färdigställa materialet - Information till föräldrar - Samverkan med personal på Lärkbacksskolan Åby förskola Att fortsätta det arbete vi la grunden till förra året, med fördjupat portfolioarbete för att skapa en samlad bild av barnets hela utveckling under förskoletiden. 8

Deliberativa samtal Deliberativ är ett begrepp som främst har sin grund i demokratiforskningen som handlar om övervägd, ömsesidig argumentation. En deliberativ dialog kännetecknas av: a) att skilda synsätt ställs mot varann och olika argument ges utrymme. b) tolerans och respekt för andra. Det handlar bl. a om att lära sig lyssna på den andres argument. c) inslag av kollektiv viljebildning, dvs strävan att komma överens eller åtminstone komma till temporära överenskommelser. Visionen är att alla föräldrar, personal, barn och elever upplever att förskolan och skolan i Sala kännetecknas av en sådan dialog. Målet är att en allt större andel elever skall våga säga vad de tycker, att kamrater och personal lyssnar på deras synpunkter, och att allt fler upplever att beslut fattas av personal och barn och elever gemensamt. De åtgärder som enligt kvalitetsredovisningen 2005/2006 planerades för att öka måluppfyllelsen beträffande det deliberativa samtal? Mål: Att öka elevernas känsla av delaktighet. Åtgärder: Åby skola - Vi ska använda enkätens resultat i undervisningen för att diskutera resultatet, och hur man kan utveckla demokratiarbetet. - Arbetet med normer och värden samt ansvar och inflytande fortsätter enligt den lokala arbetsplanen. Åby förskola - Vi ska sträva efter att ge barnen förmåga att vara delaktiga i beslut. - I våra lokala arbetsplaner finns mål som berör normer och värden samt ansvar och inflytande. Där finns en tydlig struktur för hur vi ska arbeta för att utveckla och stärka den deliberativa dialogen. Vilka lokala mål finns för skolbarnomsorgens (fritids) verksamhet? Ge barnen en trygg och stimulerande verksamhet genom: - social samvaro - möjlighet till kreativitet - ansvartagande - gemensamt framtagna regler och rutiner - gott samarbete med föräldrar Vilka lokala mål finns för samverkan mellan skolbarnomsorgen och grundskolan? Vi har inga dokumenterade mål mellan skolbarnomsorgen och skolan. Eftersom fritidshemspersonalens arbetstid är förlagd till eftermiddagen deltar de inte praktiskt i skolans arbete. Vi samverkar ändå inför utvecklingssamtal, lokalerna samutnyttjas, regler och rutiner är gemensamma. Fritidshemmet och förskolan samverkar tidig morgon, kväll och på lov. 9

Kvalitet i undervisning, skolbarnomsorg Visionen är att alla elever skall lämna grundskolan med fullständiga betyg, och att gymnasiets elever få godkända betyg i alla de kurser de läser. Målet är att Sala kommun under planperioden successivt skall kunna redovisa förbättrade betygsresultat. De åtgärder som enligt kvalitetsredovisningen 2005/2006 planerades för att öka måluppfyllelsen beträffande kvalitet i undervisning och skolbarnomsorg. Mål: Att hitta goda arbetsformer som kan förbättra kvaliten och utveckla verksamheten. Åtgärder: - Avsätta tid för att förbättra struktur och former. - Utnyttja den möjlighet vi har att jobba samlat på arbetsplatsförlagd tid. - Fortsatt samverkan med föräldrarepresentanter. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elevtalsutveckling (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Det sker ingen större förändring av antal elever i skolan och barn i förskolan. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Ekonomin är stabil, (tack vare ett ½ gleshetsstöd, dvs ett bidrag i kommunens resursfördelning till enheter med få elever) Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Åby skola och förskola är belägna på landsbygden. För att kunna ge undervisning i idrott och slöjd krävs att vi samarbetar med andra rektorsområden, samt ger skolskjuts. Skolan har ett litet bibliotek och tillgång till bokbuss. Förskolan ligger i två moduler som är sammanbyggda med skolan. Lokalerna kan samutnyttjas. 10

Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs skolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Ingår i en enhet som består av tre geografiskt skilda skolor/förskolor. En rektor ansvarar. Då Åby skola/förskola är en liten enhet bildar all personal på skolan ett arbetslag som träffas 1 gång varannan vecka tillsammans med rektor som leder och planerar. Förskolans personal träffar rektor 1 gång i månaden på kvällstid. Utöver detta träffas samtlig personal någon gång/termin. Ledning/styrning?? Morgonmöten/informationsträffar sker 1 gång per vecka. På Åby skola finns en föräldraförening med egen styrelse. Två gånger per termin möts representanter från föräldraföreningen och skolan till dialog. Mycket av föräldraföreningens arbete berör praktiska frågor som skolgården, deltaganden vid aktivitetsdagar etc. Men här diskuteras även delar som berör skolans inre arbete t ex ordningsregler, likabehandlingsplan och arbetsplan. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Exempelvis en stor andel fritidsbarn? Enbart bussbarn? Profil?) 60 % av alla skolbarn har fritidsplats. De flesta barnen reser till och från skolan med skolskjuts. På Åby skola är hälsa och livsstil ett viktigt inslag i verksamheten. Datortäthet (Antal elever per dator i nätverk?) 1 dator på 10 elever. Förskolan har en egen dator. 11

Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Bland annat: åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm). - Åby skola/förskola har en 50 % specialpedagogtjänst kopplad till verksamheten. Metoder som används för att möta barnens behov kan vara enskild/individuell träning utanför klass, stöd i mindre grupp eller i klass. - Språkkartläggningar/utredningar och tester enligt Sala kommuns testplan görs av specialpedagogen som också handleder skolans personal 1 gång i veckan och förskolans personal vid behov. - Vi samarbetar med centrala resursteamet och har skolsköterskan 1 timme/vecka hos oss. - Klasslärarna ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas och de görs tillsammans med specialpedagogen. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Andel elever med SvA och modersmål, studiehandledning, etc. Rutiner. På Åby skola finns inga elever med annat modersmål än svenska, på förskolan finns två barn med annat modersmål. Arbetet med flickor och pojkar. Skolans insatser för att kartlägga och åtgärda skillnader i undervisning och övrig skolverksamhet. - På Åby skola/förskola arbetar vi för att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. - Vi försöker vara uppmärksamma på våra föreställningar och vårt förhållningssätt. - Vi arbetar med pojk-/flickgrupper och försöker se över lekmaterialet från ett genusperspektiv. Arbetet med hälsa och livsstil Bland annat skolplanens krav på att uppfylla kursplanernas krav på idrottsaktiviteter med viss råge. - Åby skola/förskolas mål är att öka antalet rörelsetillfällen och få barnen mer medvetna om kostens betydelse för hälsan. - Alla klasser/grupper går till skogen 1 gång i vecka (60 100 min). - Skolans natursköna läge gör att skolgården inbjuder till mycket olika aktiviteter. - Återkommande aktiviteter är RIK-skolan, friluftsdagar, simundervisning och skoljoggen. - För att arbeta med att stärka elevernas psykiska hälsa arbetar alla klasser med materialen Jag duger, Värsta bästa vänner och Bygga värdegrund. - Regelbundna samtal förs i grupperna om relationer och hur man skall vara mot varandra för att må bra. 12

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Läroplanens mål Normer och värden Arbetet med portfolie och IUP har bidragit till att öka barnens medvetenhet om sitt växande och lärande genom att göra dem mer medvetna om sina styrkor och svagheter. Under året har vi arbetat med olika värdegrundsmaterial för att stärka elevernas självkänsla och göra barnen medvetna om sitt förhållande till, och respekten för varandra. Samvaro/trivselregler har också arbetats fram gemensamt under året. Vi ser att det råder en trygg och god stämning på skolan och i förskolan. Vid utvecklingssamtal har föräldrar påtalat det positiva med sociala mål något som de anser vara minst lika viktiga som kunskapsmål. Kunskaper Genom arbetet med att utveckla IUP har läroplan och kursplanemål satts i fokus. Målet har varit att konkritisera och delge målen för eleverna men även för föräldrarna på ett lättillgängligt sätt. Både strävansmål och uppnående mål har bearbetats. Ett samverkansprojekt tillsammans med övriga skolor i området kring svenska och matematik har påbörjats. Tanken är att diskutera förväntningar ta lärdom av varandra och skapa en röd tråd genom stadierna. Det kan vara ett sätt att öka måluppfyllelsen att alla ska nå målen. Pedagogerna anser att det är tydligt att barnen är mer medvetna om sitt eget lärande och att föräldrar är mer delaktiga när målen är kända. Ansvar och inflytande Genom att ha klassråd tränas barnen i att våga tala inför och lyssna på andra. Vi ger barnen allt större inflytande över sitt eget arbete och miljön efter stigande ålder och mognad. Vi motverkar aktivt alla former av kränkande behandling och har tydliga regler. Vi arbetar för att ge flickor och pojkar uppmärksamhet på lika villkor genom att ibland dela upp barnen i flick- och pojkgrupper. Vi har ett aktivt samarbete med föräldraföreningen. Möjligheten för barn och föräldrar att delta i planering och utvärdering av undervisningen har ökat genom portfolio/iup-arbetet. En fördel med den lilla skolan är att alla barn och vuxna möts vid många tillfällen. Närheten skapar tillit och ansvar för varandra och verksamheten. 13

. Skola och hem Det finns en väl utvecklad samverkan med barnens föräldrar och skolan. Övergång och samverkan Vi ser många fördelar i att ha verksamhet från förskola 1-5 år till år 3 i skolan. God samverkan mellan stadierna stödjer barnen i deras utveckling och underlättar vid övergångar. Portfolier och Individuella utvecklingsplaner skapar en röd tråd genom åren. Samverkan vid överlämnande till mottagande skola för år 4 bör dock förbättras. Skolan och omvärlden Samarbetet med RIK har gett många möten med förenings- och kulturliv. Vi har under året samverkat med både Ösby och Kungsängens gymnasier. Det har varit givande inför val som rör den egna framtiden. Under året har vi uppmärksammat andra kulturer på olika sätt, både genom besök och olika aktiviteter. Målet har varit att få ett mångkulturellt perspektiv. Det har varit uppskattat och givande för alla. Betyg och bedömning - Portfolio och IUP-arbetet har hjälpt barnen/eleverna att bättre bedöma sina egna resultat i skolan. - Utvecklingssamtalen får en tydligare struktur för lärare, elev och förälder. - Det är ett gott resultat för både förskola och skola men arbetet är tidskrävande och behöver ständig utveckling. Rektors ansvar Att ha tre geografiskt skilda arbetsställen försvårar arbetet att leda, stödja och inspirera medarbetarna till att utveckla verksamheten mot bättre måluppfyllelse. Det är av största vikt att systematisera och strukturera kvalitetsarbetet men även vardagen. Arbetsområden under året: - Tillsammans med barnen arbetat fram samvaro/ordningsregler på skolan/förskolan - Avsatt medel för förbättringar av personal och elevers arbetsmiljö. - Omarbetat mobbingplan till likabehandlingsplan - Ansvarat för samverkansmöten med föräldrar. - Reviderat arbetsplaner. - Ansvarat för att få till stånd temadagar t ex trafikdag. 14

Vilken bedömning gör enheten av måluppfyllelsen beträffande individuella utvecklingsplaner? Vad grundar sig bedömningen på? Alla barn i förskolan har en portfolio som ger en samlad bild av barnets utveckling under förskoletiden. Arbetsgången är väl genomarbetad och strukturerad. Alla elever i skolan har sin individuella utvecklingsplan där elev lärare och förälder planerar och sätter mål för utveckling och lärande. En enkätundersökning gjordes i mars-maj 2007 bland samtliga elever i skolår 2, 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet, om deliberativa samtal. 100% 90% 86% Andel elever skolår 2 i Åby skola som 2007 svarat svarat alltid eller ofta, ibland respektive sällan eller aldrig på frågan: 100% 100% 100% 100% Alltid/ofta ibland sällan/aldrig 80% 70% 60% 57% 50% 43% 40% 30% 20% 14% 10% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Jag vågar säga vad jag tycker i skolan När jag säger vad jag tycker så lyssnar andra elever på mig När jag säger vad jag tycker så lyssnar personalen i skolan på mig Åby år 2 Andra elever i skolan bryr sig om vad jag tycker Personal i skolan bryr sig om vad jag tycker Elever och personal bestämmer tillsammans i skolan Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Ett mycket positivt resultat som vi är stolta över. Resultatet stämmer överens med upplevelsen pedagogerna har. Utmärkande för gruppen är ett positivt, respektfullt och tillåtande förhållningssätt till varandra. 15

Uppföljning av likabehandlingsplanen Åby skolas mobbingplan har ersatts av en likabehandlingsplan. Förskolan har arbetat fram sin likabehandlingsplan vt-07. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Genom utvecklingen av IUP och portfolioarbetet har vi tydliggjort målen i verksamheten för både barn, föräldrar och pedagoger. Vår bedömning är att förskolebarn och elever är trygga i skolan. Vi har en väl utvecklad samverkan med föräldrar som bidrar till detta. Det är en av många fördelar på en liten enhet. Vi ser dock vissa svårigheter med den lilla skolan. Många arbetsuppgifter skall fördelas mellan få medarbetare. Tiden är bristvara och noggrann tidsplanering krävs. Att rektor delar sin arbetstid på tre arbetsställen gör det svårt att utföra styrning, uppföljning och utvärdering av verksamheten i stort. Vi börjar ändå hitta goda former för ett systematiserat utvecklingsarbete inom många olika områden. Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! På Åby skola/förskola finns en föräldraförening med egen styrelse (som vi regelbundet träffar). Andra möten med föräldrar där det finns möjlighet till samverkan och föräldrainflytande är Föräldramöten, daglig tamburkontakt och arbetskvällar tillsammans. IUP/Portfolio arbetet har lätt till att föräldrarna mer aktivt kan vara delaktiga i sitt barns utveckling. Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! RIK-skolan gör att vi skapar möten med många olika föreningar. Samarbete med Centrala resursteamet kring barn i behov av särskilt stöd. Projektsamarbete med Ösby naturbruksgymnasium. Samarbete med en av Kungsängs skolans avgångsklasser. Vi träffar BVC sköterskor en gång om året. Genom barnkulturrådet får vi ta del av teater och musikevenemang. 16

Samverkan skola/arbetsliv och entreprenörskap i skolan Beskriv vad som görs på enheten för samverkan skola - arbetsliv och entreprenörskap i skolan. Kompetensutvecklingsdag i januari om entreprenörskap och kreativitet. Barnen i år 2 får följa med sina föräldrar en dag på jobbet. Studiebesök i kyrkan och resa till Stockholm med besök på Dramaten. Studiebesök på Ösby naturbruksgymnasium på avdelningen smådjursavdelning. Studiebesök på Sala Allehanda. Särskolan Beskriv vad som görs för att öka samverkan mellan särskolan och grund- och gymnasieskolan! Åby skola har i dag ingen samverkan med särskolan. Musikskolan Beskriv vad som görs för att ge musikskolan en starkare roll i grundskolans och gymnasieskolans reguljära verksamhet! Ett folkmusikprojekt tillsammans med musikskolan. 17

Åtgärder för förbättring Enligt kommunens kvalitetsredovisning för 2006 planeras följande åtgärder: Kunskapsresultaten i grundskolan, mätt i avgångsbetyg, är långt ifrån tillfredsställande. Flera utredningar har ägnats åt att analysera bakgrunden till detta. Olika förklaringar som legat nära till hands har kunnat avfärdas: - Salas skolor har goda resurser. Lärartätheten är högre än i landet i snitt. Personaltätheten har också förstärkts under hela 200-talet. - Eleverna har goda förutsättningar, med ungefär samma utbildningsbakgrund bland föräldrarna, som i landet i snitt. - Andelen elever med invandrarbakgrund, som enligt SALSA även inverkar i någon mån på resultaten, är lägre än i landet i snitt. - Sala har fler elever inskrivna i särskola, än landet i snitt, och har färre särskoleelever integrerade i verksamheten. Betygsresultaten förbättrades kraftfullt efter det att förvaltningsledningen krävt in en skriftlig redogörelse för varje enskild elev som inte nått målen i grundskolan. I samband med den kartläggningen uppdagades en rad brister, när det exempelvis gällde betygskriterier. Bland annat förekom närvaro som ett sådant. Förvaltningsledningen utgick från att bristerna rättades till för gott, efter denna omfattande rapportering. 2005 blev dock resultatet åter kraftigt försämrat, och det fortsatte 2006. Åtgärd: 2007 kommer därför samma krav att införas som 2004, för att se om systemfelen återstår. Analyserna visar också att insatserna är för svaga för vissa elevgrupper. Pojkar, och elever från familjer med låg utbildningsbakgrund, når i vissa skolor uppseendeväckande svaga resultat. Det gäller i synnerhet de enheter som ännu inte infört individuella utvecklingsplaner (IUP). Uppföljningen kring detta arbete måste förstärkas. Kraven måste bli tydligare på de enheter som ännu inte infört IUP:er. Analyser av studieresultat och betyg visar också att det främst är inom ämnesområdena matematik, NO och teknik som resultaten är svaga. Samtidigt visar tester i de lägre skolåren att Salas elever har svaga resultat i språk. Åtgärd: Åtgärderna måste alltså i stor utsträckning inrikta sig på 18

att förbättra elevernas kommunikativa förmåga, genom en satsning på språk, i kombination med teknik/no, och matematik. Det sker genom att några lärare får ett särskilt ansvar för att utveckla matematikämnet i Sala. En lärare skall på deltid forska kring matematikresultat i Sala, och en annan lärare har fått ansvar för att samordna utvecklingen av ämnet, framför allt i de yngre årskullarna. En stor satsning görs inom området NO-teknik. Två uppdragsutbildningar om 7.5 poäng kommer att genomföras i samverkan med lärare från Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) under läsåret 2007/08. Den ena utbildningen, Nyfiken på naturvetenskap, riktar sig på förskollärare som arbetar med barn i åldern 1 5 år. den andra utbildningen, NO-verkstan, riktar sig till grundskolan lärare som arbetar med elever i åldrarna Fk år 6. Dessa utbildningar syftar till att utbilda ca 50 NOpiloter som sedan kommer att ha ett särskilt ansvar för det naturvetenskapliga lärandet. Därutöver har vi i samverkan med LHS tagit fram laborativt material och studiehandledningar, anpassat till de naturvetenskapliga kursplanemålen för år 5 i grundskolan. Avsikten är att även samtliga förskolor ska få lådor med laborativt material som är avpassat till barnens utvecklingsnivå i förskolan. God draghjälp finns genom projekt Framtidskraften, som är ett samverkansprojekt mellan skolorna, Sala Heby energi (SHE) och Västmanlands Avfallsbolag (VAFAB). Projektet syftar till att stärka elevernas intresse för naturvetenskap och utmanar elever i grundskolan till eget tänkande omkring energi- och resurshantering för att skapa hållbar utveckling i framtidens samhälle. En stor satsning görs också på förbättrat IT-stöd. Det övergripande målet med satsningen på fördjupad ITkompetens, är att IT-användandet skall utvecklas till ett vardagligt verktyg för såväl lärande som dokumentation och kommunikation mellan skola - hem och skola - elever. Det kan exempelvis ske genom ett gemensamt skoldatanät med virtuella klassrum, som öppnar möjlighet för såväl pedagoger som elever att samarbeta över skolgränser. Skolarbetet skall kunna fördelas, planeras, genomföras, presenteras, bedömas och dokumenteras med IT-stöd. Salas skolor skall också anpassas till nya former för spridning och nyttjande av undervisningsmedia. Åtgärd: Förutom omfattande tekniska investeringar och upprustningar, görs en stor kompetenssatsning tillsammans med Myndigheten för skolutveckling, där samtliga förskollärare, lärare och fritidspedagoger senast 30 juni 2010 skall ha genomgått examination i IT-stöd på viss nivå, enligt PIM*. Målgruppen omfattar även assistenter, barnskötare och annan personal med pedagogiska uppgifter i förskola och skola i den omfattning berörd rektor beslutar. 19

En särskild plan för detta har upprättats. *PIM står för praktisk IT- och mediekompetens och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen. För mer information, se http://www.pim.skolutveckling.se/ För att utveckla och förnya undervisningen behöver också skolorna öppnas mot samhället i övrigt. Under våren 2007 inleddes en satsning på entreprenörskap, där all pedagogisk personal genomgick en utbildningsdag, med studiebesök på företag och med föreläsningar i kreativitet och entreprenörskap. Syftet är att bredda skolans kontakt med arbetslivet, för att fördjupa samverkansformerna. De ovan beskrivna satsningarna kan illustreras genom nedanstående stol där språket utgör den sammanhållande sitsen som vilar på benen NO-teknik, matematik och entreprenörskap. 20

Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till kommunens kvalitetsredovisning för 2006? Samarbeta med mottagande skola kring språk och matematik både när det gäller läromedel och IUP för att skapa samsyn. Ordningsställa material för matematik och svenska. PIM-pilot kommer att utbildas. Datakörkort för alla barn i skolan. Komma igång med arbetet Hållbar utveckling. Två pedagoger ska gå kursen Nyfiken på naturvetenskap. Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till skolplanens mål? IUP, deliberativa samtal. Fortsätta utvecklingsarbetet av IUP/portfolio på pedagogiska konferenser och kompetensutvecklingsdagar. Vi samarbetar vidare med Lärkbacksskolan. Den enkätundersökning som gjordes under året visade ett mycket positivt resultat. Vi kommer att fortsätta arbeta aktivt med demokratifrågor både när det gäller enskilda möten mellan oss alla och elevernas möjlighet till inflytande i undervisningen. 21

Vilka övriga åtgärder planeras på enheten, för att öka måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål? Läroplanens mål Normer och värden Komma igång med arbetet kring Hållbar utveckling. Kunskaper Vi behöver fortsätta att utveckla former och rutiner för att säkerställa att eleverna når målen och känner sig delaktiga. Vi måste hitta och prioritera tiden för träffar med andra skolor i området kring svenska och matematik. Elevernas ansvar och inflytande Fortsätta arbetet med att utveckla former för hur vi omsätter elevinflytande i praktiken. Övergång och samverkan Ökad samverkan mellan skolan och fritids. Verka för en bättre övergång mellan skolornas år 3 och år 4. Skolan och omvärlden Vi fortsätter arbetet efter de mål som finns i vår lokala arbetsplan. Betyg och bedömning Diskutera vad som ska bedömas och på vilket sätt och hur vi gör det tydligt för elever och föräldrar. Rektors ansvar Fortsätta arbetsmiljöarbetet. Leda arbetet Hållbar utveckling. Utveckla samverkan mellan skola, förskola och fritidshem. 22