SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Samverkansteam för personer med PTSD-liknande symtom Vid Vuxenutbildningsförvaltningen, Göteborg Delrapport II Tina Eriksson Sjöö 2014-07-04
Innehållsförteckning Inledning sid 2 Metod och genomförande sid 2 Deltagare sid 3 Rekrytering sid 3 Utökad rekryteringsbas sid 4 Hinder för arbete med målgruppen sid 4 Arbete med målgruppen på individnivå sid 7 Uttryckt hjälpbehov sid 8 Sammanfattning och reflektioner sid 9 Referenser sid 10 1
Inledning Föreliggande rapport är en uppföljning av tidigare rapport från januari 2014. I den tidigare rapporten beskrevs ursprunget till att resursteamet startades, dess syfte, målgrupp samt de erfarenheter som uppnåtts vid årsskiftet 2013/2014. Den intresserade läsaren hänvisas till den tidigare rapporten för vidare bakgrundsinformation. Tyvärr fanns det under hösten stora brister i kommunikationen mellan teamet och den huvudsakliga utbildningsanordnaren vilket innebar att själva arbetet med deltagare inte kom igång förrän efter juluppehållet. Vid ett styrgruppsmöte den 24/2 presenterade Samordningsförbundet Göteborg Nordost ett förslag att förlänga projektet året ut för att kunna samla erfarenheter från deltagare under två terminer, så som projektet var avsett. Detta accepterade chefer och medarbetare och förlängningen beslutades sedan i samordningsförbundet (2014-02- 28). Metod och genomförande Den huvudsakliga informationskällan i forskningsuppdraget har varit resursteamets dokumentation i form av minnesanteckningar från sina aktiviteter i teamet. Därutöver medverkan i styrgruppsmöte och teamets ordinarie arbete vid två tillfällen. Detta innebär tjugoen minnesanteckningar (om en till fem sidor maskinskriven text) samt protokoll från två styrgruppsmöten. Läsaren av denna rapport bör uppmärksamma att underlaget för rapporten enbart utgår från PTSD-teamets perspektiv. Då minnesanteckningarna bestått av både kartläggningssamtal, uppföljningssamtal och annan aktivitet och diskussioner i teamet har en bearbetning gjorts där varje deltagare har fått sitt dokument med de samlade anteckningarna i kronologisk ordning. Detta för att få en mera överskådlig bild av varje deltagares process. Analysen av dokumentationen har fokuserat på uppdragets huvudfrågeställningar: - Vilka erfarenheter görs angående målgruppens behov? - Vilka möjligheter och hinder har identifierats i arbete med målgruppen? 2
- Vilka möjligheter och hinder har identifierats i ett samverkansperspektiv? Deltagare Teamet har under våren 2014 arbetat med elva deltagare, åtta män och tre kvinnor. Därutöver har informationsmöten genomförts med ytterligare en handfull deltagare som senare av olika anledningar valt att inte delta i projektet. Vid sommaruppehållet i månadsskiftet juni/juli kvarstår tio av deltagarna varav några haft tämligen sporadisk kontakt i början av sommaren. Fem av deltagarna har påbörjat kontakten med teamet först under april och maj månad. Rekrytering I den planering och de dokument som ligger till grund för bildandet av PTSDteamet står inget specifikt skrivet om exakt hur rekryteringen av deltagare till teamet skall se ut. Det förutsätts att dessa skall komma från TOP-grupper hos utbildningsanordnaren för SFI-undervisning alternativt vara aktuella för TOPgrupp. Den närmast specifika beskrivningen från förarbetena är från Arbetsgruppens möte 2012-06-20: I SFI undervisningen uppmärksammas de flesta elever med symtomen genom att de deltar i den vanliga SFI undervisningen men har långvariga problem med att tillgodogöra sig denna och de kommer inte upp till den svenska nivå som behövs för att kunna delta i arbetslivet. Kurator vid skolan inbjuder till utredande samtal och även vuxenutbildningsförvaltningen deltar i kartläggningen. I enstaka fall finns uppgift om PTSD förekomst redan vid antagning till SFI, det gäller främst de personer som anmäls via Af Etablering. För de som vid kuratorssamtalen bedöms ha PTSD symtom eller liknande eller som visar sig ha hörselnedsättning erbjuds undervisning i s.k. TOP grupper med mindre antal elever, anpassad studietakt och där lärarna har specialpedagogisk kompetens. I förekommande fall finns ett tätt samarbete med Kris och trauma enheten. Deltagandet i TOP - grupp är frivilligt. F.n. deltar ca 200 personer i TOP grupper. Hur många som fått erbjudande men tackat nej är oklart. Men även i TOP grupperna finns det många elever som inte gör några framsteg i inlärningen. I många av dessa fall verkar det finnas en tilltrasslad social situation som eleven behöver stöd i för att kunna koncentrera sig i studiesituationen. Både skolan och utbildningsförvaltningen gör ihärdiga försök att nå ansvarig socialsekreterare i dessa fall för att få till stånd en fungerande samverkan, men det är oerhört svårt att ens nå fram, oftast omöjligt. Från socialsekreterare Ann-Charlotte Andersson i arbetsgruppen upplyses att en vanlig rutin hos socialtjänsten i Göteborg är att om en klient är SFI elev så överlämnas ärendet till en handläggare som enbart har till uppgift att kontrollera klientens rätt till försörjningsstöd under studietiden och det finns alltså ingen utsedd 3
ansvarig socialsekreterare som kan ge stöd. För klienter som är aktuella i samverkansteam arbetar man på ett helt annat sätt, nämligen med gemensamma avstämningar mellan elev, aktuell socialsekreterare och utbildare, före start, under tiden och vid avslutning av SFI kursen. Det är dock inte alla klienter som har behov av samverkan som får del av samverkansteam. Ann Charlotte tar med sig frågan för att uppmärksamma den hos socialtjänstens nätverk av socialsekreterare och chefer. Till nästkommande möte i arbetsgruppen (2012-08-22) fick Yvette Nurminen (Vuxenutbildningsförvaltningen) i uppdrag att ta fram mer exakta siffror över deltagare i TOP-grupper. Det var för år 2011 totalt 196 personer, varav 109 var bosatta i postnummerområden som omfattar Angered och Bergsjön. Trots ovanstående har PTSD-teamet haft stora problem att få deltagare till sitt projekt även under våren 2014. Samarbetspart för rekrytering har varit utbildningsanordnarna Lernia samt Folkuniversitetet, vilka erbjuder särskild undervisningsgrupp (SU) för elever med PTSD-problematik eller hörselnedsättning. Utökad rekryteringsbas Eftersom det har varit svårt att rekrytera deltagare till projektet beslutades att teamets båda socialsekreterare skulle gå ut på sina socialkontor med förfrågningar till kollegor om de har någon klient som går i TOP-grupp och som kan tänkas vara lämplig för projektet. Denna förfrågan har följts upp regelbundet vid teamets träffar och nya påtryckningar har gjorts men några nya deltagare har inte strömmat in den vägen. Man har även kontollerat möjliga deltagare genom Vuxenutbildningsförvaltningens listor över boende i respektive stadsdel samt informerat andra enheter om teamets arbete. Hinder för arbete med målgruppen Vårens arbete i PTSD-teamet har visat på tydliga hinder främst på individ/tjänstemannanivå men detta berör också till vissa delar den organisatoriska nivån. Vid analys av teamets minnesanteckningar framstår en bild av fortsatta kommunikationsproblem mellan teamet och tjänstemän hos utbildningsanordnaren Lernia. I huvudsak handlar det om kontakten med Lernias kurator men det framkommer även brister i kommunikationen till lärare och praktikcoacher vid Lernia. Tretton av sexton minnesanteckningar som berör kommunikation med utbildningsanordnaren beskriver en negativ kontakt (oftast i form av utebliven åter- 4
koppling på teamets mailkommunikation) och endast tre av sexton noteringar innehåller kontakt som tagits från Lernia till teamet och som varit av positiv karaktär. Det har då handlat om inbjudan till möte eller information om deltagare till projektet. Exempel deltagare F: F har för cirka ett år sedan varit på Etableringsenheten (där flyktingguider finns) med sin skolklass och fått information om flyktingguider. Han framförde till sin lärare att han var intresserad av detta, och hon skulle anmäla honom tror han, men han fick aldrig någon respons på anmälan. Säger att han, för cirka en månad sedan, pratat med Maria (kurator) på Lernia kring detta och att hon skulle hjälpa honom att göra en ny anmälan. Han vet dock inte om det är gjort. (Minnesanteckning den 24/2) Ingela 1 har pratat med Maria om hon anmält F till flyktingguide vilket hon inte gjort. (Minnesanteckning 3/3) Ny telefonkontakt med praktiksamordnare Eva Modigh som berättar att hon inte tagit kontakt med F (och L) eftersom det är så kort tid kvar av terminen. I stället ska kontakten tas under hösten. Ingela har tidigare (den 9:e juni) mailat Eva för att höra om hon kunde ta kontakt med våra deltagare utan att få svar. (Minnesanteckning 30/6) Kommentar: Här har det gått fyra månader utan att deltagare F kommit vidare med ett önskemål/behov som han uttryckt och förespeglats att få hjälp med av sina myndighetskontakter. Det framgår inte av anteckningarna om praktiksamordnaren även har ansvar för elevernas kontakt till flyktingguideverksamheten. Men praktiksamordnare/coacher har ansvar för att hjälpa studerande som så önskar att komma ut i praktik vilket två av teamets deltagare uttryckligen önskat och meddelat själva till Lernia samt dessutom fått hjälp att förmedla via PTSDteamet den 9/6. Exempel deltagare H: Ingela har mailat chefen 2 på Lernia tisdagen 20/5 angående att vi vill träffa jobbcoacherna (förslagsvis 4/6) och att vi skulle vilja ha kontaktuppgifter till H s lärare. Har inte fått något svar ännu. (Minnesanteckning 26/5) Ingela har mailat läraren för att höra hur det går för H i skolan. Har inte fått svar ännu. Väntar på svar från läraren. (Minnesanteckning 4/6) 1 Kurator vid Vuxenutbildningsförvaltningen och samordnare i PTSD-teamet 2 Vid detta skede hade beslut tagits att all mailkommunikation skulle gå genom chefen på Lernia 5
Ingela har fortfarande inte fått svar från lärare på Lernia angående H. (Minnesanteckning 9/6) Vi har inte heller fått något svar av H s lärare. (Minnesanteckning 18 och 23/6) Kommentar: Det har vid senaste anteckningen gått drygt en månad utan att teamet fått kontakt och återkoppling från deltagare H s lärare. Detta trots att chefen vid Lernia skulle vara garant för förmedlingen av kommunikation. Den tolvte mars hade teamet ett möte med kuratorn på Lernia vars syfte var att diskutera rekryteringen till teamet, klargörande av roller och att även få träffa praktikcoach för att knyta kontakt med denna/dessa. Av anteckningarna att döma var ingen praktikcoach med vid mötet. Teamet informerade om projektets förlängning samt att kraven luckrats upp för att även ta emot personer som ännu inte kommit till C eller D-nivå i sina studier. Anledning till att rekrytering gått trögt var enligt kuratorn på Lernia att de som är på C och D-nivå har varit inne ett tag och de har inte behov av ytterligare kontakter eller insatser. Dessutom uttrycktes att det varit problem att beskriva projektet för potentiella deltagare, att kuratorn inte ville ge dem falska förhoppningar samt att hon själv bedömt att flera av deras deltagare inte passar i projektet. Kuratorn hade vid sina träffar med SU-lärarna en gång per vecka bland annat diskuterat PTSD-teamet med dem. Det hade då visat sig att många elever bor i fel stadsdelar. Vid mötet beslutades dock att teamet skulle återkomma den nionde april och träffa två grupper med elever boende i "rätt stadsdelar för att ge dem information om teamets erbjudande. Efter mötet med kuratorn diskuterade teamet sinsemellan vilken betydelse det har att kuratorn själv väljer ut vilka som skulle kunna passa för teamet och vilka som inte passar. Det skulle till exempel kunna innebära att teamet missar personer som inte själva getts möjlighet att ta ställning till sin medverkan. Dessutom skulle teamet kunna lära sig något av dem som tackar nej och på vilka grunder de avstår från teamets hjälp. Behov och intresse av deltagande i teamet blir i annat fall osynliggjort. Mellan ovan beskrivna datum och till den nionde april sker överenskommelser om att träffa andra nya potentiella deltagare men på grund av att man inte hade 6
lokal att tillgå på Lernia hade inte heller deltagare bokats in. Liknande kommunikationsproblem upprepade sig även fortsättningsvis. (Minnesanteckningar 24/3, 31/3 samt 9/4). Problemen har påtalats för berörd chef på Vuxenutbildningsförvaltningen som i början av april vid ett möte med Chefen för Lernia haft denna fråga på dagordningen. Enligt teamets minnesanteckningar har utfallet av detta möte blivit att mailkontakter mellan PTSD-team och Lernia i fortsättningen skall gå genom Lernias chef tills denne slutar och därefter tar den nya chefen över uppgiften. Minnesanteckningarna tyder på att denna överlämning inte fungerat då den nya chefen tillträtt. Arbete med målgruppen på individnivå De tio deltagare som teamet träffat under våren kan indelas i två grupper. En grupp bestående av fem personer (enbart män) som teamet påbörjat ett samarbete med i slutet av förra året samt början av innevarande år. En grupp där kontakten påbörjats i slutet av april till början av maj och som består av tre kvinnor och två män. Bakgrund Spännvidden är stor vad gäller skolbakgrund vilket kan innebära ingen utbildning alls till i något fall eftergymnasial utbildning från hemlandet. Likaså vad gäller arbetserfarenhet från hemlandet finns allt från ingen erfarenhet alls till mångårig mera kvalificerad yrkesverksamhet. Flera av de manliga deltagarna har ett förflutet inom armen, underrättelsetjänst och polisverksamhet. Detta kan tänkas ha medfört erfarenheter inte bara som offer utan också som bödel. Flera av deltagarna har också bevittnat avrättningar och andra omständigheter där närstående (syskon, fruar, förälder, vänner) dödats. Alla deltagare uttrycker på ett eller annat sätt ohälsoproblem. Flertalet har svåra sömnproblem och många har också rent fysiska skador varav några handlar om grava hörselskador. Flera har värk i huvudet (även migrän), ryggen, armar/axlar, ben/knän. Flera uttrycker också en psykisk ohälsoproblematik, som ångest, aggression, social fobi och mycket dåligt självförtroende. Av anteckningarna att döma skulle även begåvningshandikapp kunna vara representerat i gruppen. Över hälften av samtliga önskar uttryckligen en SFI-utbildning som är en kombination mellan studier i svenska och praktik där det talas svenska. En deltagare 7
har också behov av bostad (nu olika hotellboenden) och en har behov av större bostad. Flera uttrycker problem med att få ekonomin att gå ihop bland annat på grund av behov av dyra mediciner, träningskort och transporter. Nedan följer ett axplock som exemplifierar några av deltagarnas hjälpbehov. Uttryckt hjälpbehov I den första gruppen deltagare, som påbörjade kontakten med teamet i januari/februari, har en del av de uttryckta behoven börjat tillfredsställas. Nedan följer några exempel: Deltagare F uttrycker behov av kontakt med läkare, dietist/kostrådgivare, svenskar att prata svenska med, anpassade studier med mera praktisk tillämpning av att prata svenska, kontakt till flyktingguide, kontakt till praktikcoacher och under senare delen av våren känner F sig även mogen att vilja kombinera studierna med praktik. Teamet har haft en regelbunden kontakt med F som fått hjälp med sjukgymnastikprogram, gymkort, hjälp av dietist angående kosten, lotsning i en snårskog av läkarkontakter och utredningar och är vid slutet av våren på väg med att söka hjälp av skolans praktikcoacher för att söka praktik. Deltagare K Uttrycker behov av att bli förstådd och få hjälp med sitt dåliga självförtroende. Han önskar också lära sig svenska språket snabbare för att komma ut i arbetslivet. Han önskar hjälp med sjukvården speciellt med hörsenvården där han gjort undersökningar och avgjutningar men sedan blivit bortglömd. Önskar hjälp med kontakt till praktikcoach där han också anser sig hamnat mellan stolarna och inte fått fortsatt respons. K önskar hjälp med hur man startar en föreningsverksamhet för ungdomar och idrott som han brinner mycket för. K har under hela våren haft regelbunden kontakt med teamet och fått hjälp med lotsning vidare vad gäller hans hörselvårdskontakter. Han har också fått hjälp och lotsning angående olika möjligheter att engagera sig i föreningsverksamhet och nystart av sådan. Dessutom har han blivit registrerad på arbetsförmedlingen och även fått något jobbförslag enligt senaste minnesanteckningen. Deltagare A tillhör den senare gruppen och påbörjade sin kontakt med teamet i början av juni. A är ensamstående mamma till tre barn. Ligger i skilsmässa och mannen har rest tillbaka till hemlandet. A vill ha hjälp med att komma in på arbetsmarknaden och tjäna pengar, vill kombinera arbete och studier. Uttrycker behov av vägledning i sitt arbetssökande. Har behov av ekonomiskt tillskott då försörjningen av tre barn är kostsam. Uttrycker också behov av större bostad och 8
hjälp med skilsmässan och pappersexercisen i samband med den. A har fått hjälp av teamet i att bli inskriven på AF samt i hur man gör för att själv söka arbeten. Efter semestern ska CV- skrivande och hennes andra behov bearbetas. Z påbörjade sin kontakt med teamet i början av maj. Z är omgift och har två barn. Hans tidigare familj dödades i kriget i hemlandet. Z besväras av många och olika både fysiska och psykiska problem. En läkare har bedömt att han inte har förmåga att tillgodogöra sig studier men han själv vill gärna studera SFI. Tror att det är hans barn som gör att han mår bättre nu än för några år sedan. PTSD-teamet har även kontakt med samverkansteamet vid den vårdcentral som Z är aktuell på. Z önskar hjälp med att undersöka om han kan få sjukersättning då han upplever sin arbetsförmåga som noll samt hjälp med simhallskort. Teamet undersöker dessa önskemål liksom eventuell hjälp med att bearbeta sitt trauma. Sammanfattning och reflektioner Det främsta hindret för arbete med målgruppen som identifierats under våren 2014 har varit svårigheter att få tillgång till målgruppen. Teamets dokumentation tyder på ett besvärande förhållningssätt av gate-keeping hos en av utbildningsanordnarna och denna revirbevakning behöver sannolikt teamet hjälp att komma tillrätta med. Problematiken har inneburit att mycket av teamets energi och arbetstid har använts till att få tillträde till potentiella deltagare. Andra hinder i arbete med denna målgrupp, och som tydligt framgår av minnesanteckningarna, är att deltagarna ofta uteblir, glömmer och missar tider och möten som de avtalat. Generellt kan sägas att deras ambitioner är betydligt större än de mäktar med att uppfylla. Detta förhållande uppmärksammas även i rapporten Undervisning för vuxenstuderande med PTSD utgiven av Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Denna rapport tar även upp några specifika faktorer och utmaningar som påverkar inlärningssituationen. Dessa är: Det är svårt att lära om man bara kan koncentrera sig några minuter åt gången. Det är svårt att lära om man inte kan komma ihåg det man lärde sig igår. Det är svårt att lära om traumatiska Flashbacks aktiveras då och då. Det är svårt att lära om man inte har sovit särskilt mycket på natten. Det är svårt att lära om man inte känner sig mentalt närvarande. Samtliga ovanstående faktorer finns representerade i teamets kartläggningar över sina deltagare. 9
Det finns inte bara hinder i arbete med målgruppen utan också stora möjligheter. Deltagarnas önskemål och uttryckta behov av hjälp är inom områden och på en nivå som ingalunda är omöjlig för de olika myndigheterna att uppfylla. Men man måste betänka att det på grund av målgruppens speciella problematik kommer att ta avsevärt mycket längre tid i anspråk än vad man kanske förväntar sig. Något som inte direkt har uppmärksammats i teamets dokumentation men som är oerhört viktigt är att ge möjlighet till extra stöd för dem som är föräldrar. Bland teamets deltagare framgår att tre av dem är föräldrar till sammantaget sex barn. Två av deltagarna är ensamförälder. Ytterligare en deltagare väntar på att få hit sin familj inklusive barn genom anhöriginvandring. Ingen av dessa deltagare/föräldrar har enligt anteckningarna en aktiv kontakt med socialsekreterare. Enligt uppgift har vissa av deltagarna inte någon socialsekreterare utan en utredningsassistent och det ser olika ut hur länge dessa haft ärendet och vilken kunskap man har om deltagarna. För flera är det relativt nya ärenden. I förarbetena till projektet uttrycktes tydligt från socialtjänstens sida att en betydande andel av de ungdomar som behöver omhändetas av socialtjänsten har föräldrar som på grund av sin PTSD-problematik inte kan ge sina barn det stöd och den omsorg som de behöver. Här finns stora möjligheter för socialtjänsten att tänka om i sin organisering och bygga upp förebyggande strukturer som kan minska behov att omhänderta redan utsatta och sårbara familjers barn. En given fråga vid kartläggning av personer med PTSD-problematik bör vara: Har du barn och i så fall vilken hjälp och vilket stöd behöver du för dem? Därefter skall man också kunna ge dem hjälp och stöd i föräldrarollen tillika det stöd som barnen kan tänkas behöva. Referenser Delrapport I, Samverkansteam för personer med PTSD-liknande symtom. Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Minnesanteckningar från PTSD-teamets arbete våren 2014. Protokoll från styrgruppsmöten, 2014-01-13 samt 2014-05-12. Undervisning för vuxenstuderande med PTSD, utgiven av Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. 10
11