Viktiga händelser. Den 3 januari 1994 noterades Föreningsbanken AB på Stockholms Fondbörs O-lista.

Viktiga händelser I början av 1994 slutförde Föreningsbanken ett omfattande förändringsarbete, som pågått sedan 1992. Banken har ombildats från ekonomisk förening till aktiebolag. Kapitalbasen har stärkts genom en nyemission på 3,5 miljarder kronor. Idag är Föreningsbanken en sammanhållen bankkoncern med gemensam ledning. 1994 var det första året som börsnoterat bolag. Den 3 januari 1994 noterades Föreningsbanken AB på Stockholms Fondbörs O-lista. Föreningsbanken och Sparbanken Sverige kom i mars överens om att ge varandras kunder tillgång till uttagsautomaterna Minuten respektive Bankomat. I början av maj genomförde Föreningsbanken en personalemission om 10 miljoner teckningsoptioner. De anställda tecknade 6,8 miljoner optioner och bankens personalstiftelse 3,2 miljoner. Den 26 september lanserades ett nytt prissättningssystem för privatpersoner med möjlighet till Privatbonus i form av förmåner för kunder, som utnyttjar flera tjänster. Prissättningen bygger på att kunden enbart betalar för de tjänster som utnyttjas. Vid årsskiftet hade över 300 000 kunder Privatbonus. Föreningsbanken har fler nöjda privatkunder än någon annan svensk bank, enligt Sveriges Kundbarometer. Undersökningen, som presenterades i slutet av oktober, har genomförts av Handelshögskolan i Stockholm och University of Michigan. I december tog Föreningsbanken upp ett odaterat förlagslån till ett belopp av 10 miljarder yen, motsvarande 749 Mkr. Målet för det besparingsprogram, som igångsattes hösten 1992, uppnåddes under 1994. Målet var att på tre år sänka kostnaderna med 20 procent eller cirka 700 Mkr. I januari 1995 infördes ett nytt system för resultatstyrning i syfte att öka lönsamheten och stärka Föreningsbankens decentraliserade arbetssätt. Dotterbolaget Föreningsbanken Jordbrukskredit AB såldes i februari 1995 till Landshypotek AB. I slutet av februari 1995 startades ett tvåårigt program för att öka lönsamheten och effektiviteten inom koncernen. Som ett led i detta arbete minskade antal regioner inom banken från sex till fem. Målet är att kostnadsnivån skall vara oförändrad fram till och med utgången av 1996. 1

Resultat i sammandrag Koncernen Banken Mkr Förändring % Mkr Förändring % Räntenetto 3 568 1 3 544 0 Provisioner 732 4 717 10 Övriga intäkter 550 26 270 37 Summa intäkter 4 850 4 4 531 2 Personalkostnader 1 276 16 1 205 9 Övriga kostnader 1 348 14 1 263 11 Summa kostnader 2 624 15 2 468 10 Resultat före kreditförluster 2 226 13 2 063 11 Kreditförluster 2 393 46 2 243 44 Rörelseresultat 167 93 180 92 Koncernens resultat före kreditförluster samt rörelseresultat 1991 1995 Mkr 3 000 2 000 1 000 0 1 000 2 000 3 000 1991 1992 1993 1994 1995 Resultat före kreditförluster Rörelseresultat Nyckeltal för koncernen 1994 1993 1992 1991 1990 Resultat före kreditförluster, Mkr 2 226 1 975 1 960 1 834 1 760 Kreditförluster, Mkr 2 393 4 408 3 503 2 791 824 Rörelseresultat, Mkr 167 2 433 1 543 957 936 Balansomslutning, Mkr 107 939 105 857 100 734 119 377 126 965 Kapitalbas, Mkr 7 233 7 024 5 882 6 373 Intäkter/omkostnader, ggr 1,85 1,64 1,59 1,54 1,63 Intäkter/kostnader inklusive kreditförluster, ggr 0,97 0,68 0,77 0,85 1,26 Placeringsmarginal, % 3,29 3,53 3,84 3,24 3,18 Räntabilitet på eget kapital efter schablonskatt, % neg neg neg neg 14,2 Räntabilitet på totalt kapital, % neg neg neg neg 0,82 Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 51 40 40 Andel osäkra fordringar, % 4,0 7,2 6,9 Kreditförlustnivå, % 2,73 4,77 3,28 2,38 0,71 Kapitaltäckningsgrad, % 10,7 10,3 8,1 8,2 Primärkapitalrelation, % 6,4 6,9 4,6 5,8 Soliditet 3,6 4,1 2,9 3,4 3,2 Justerad soliditet 4,4 4,7 3,6 4,1 4,2 Rörelseresultat per aktie efter schablonskatt, kr 0:64 9:32 5:91 3:67 2:51 Nettoresultat per aktie, kr 1:52 8:11 5:15 3:80 3:38 Justerat eget kapital per aktie, kr 17:36 18:06 13:11 17:86 19:70 Medelantal anställda 4 051 4 543 5 109 5 507 5 125 Antal kontor 537 579 614 630 646 Definitioner; se sidan 52. 2

VD-kommentar ÄVEN OM FÖRENINGSBANKEN INTE NÅDDE NOLLSTRECKET FÖRBÄTTRA- DES RESULTATET KRAFTIGT UNDER 1994. DETTA TACK VARE FORTSATT GOD INTJÄNINGSFÖRMÅGA, HALVE- RADE KREDITFÖRLUSTER OCH KLART LÄGRE KOSTNADER. EFTER DE SENASTE ÅRENS STÅLBAD ÄR BANKEN VÄL RUSTAD ATT TA TILL VARA PÅ DE NYA MÖJLIGHETER SOM ÖPPNAR SIG PÅ BANK- MARKNADEN. RESULTATFÖR- BÄTTRINGEN VÄNTAS FORTSÄTTA. UNDER 1995 FÖRUTSES FÖRE- NINGSBANKEN ATT GÅ MED VINST. Är bankkrisen över? Den frågan ställer sig många i dag. Mitt svar är ja men inte reservationslöst. Det finns fortfarande anledning att höja ett varningens finger. Det svenska bankväsendet är sårbart och ytterst känsligt för vad som händer i vår omvärld. Krigen i det forna östblocket, jordbävningen i Kobe, valutaoro, spekulatio- 1994 blev för Föreningsbanken ett år som i stort följde uppgjorda planer trots en betydande finansiell osäkerhet på det internationella planet och en kraftig ränteuppgång här hemma. Vi förbättrade resultatet efter kreditförluster med hela 2,3 miljarder kronor, men lyckades ändå inte att komma på rätt sida om nollstrecket. Årets rörelseförlust stannade vid 167 Mkr. Fortsatt effektivisering Trenden är emellertid helt klar. Vår goda intjäningsförmåga består. Vi minskar kreditförlusterna och vi håller kostnaderna under kontroll. Jag kan med tillfredsställelse notera att vi nått målet, som sattes under hösten 1992, att vid utgången av 1994 ha minskat kostnadsmassan med cirka 700 Mkr eller totalt 20 procent. Vi har dock fortfarande relativt sett högre kostnader än våra viktigaste konkurrenter. Det beror delvis på vår struktur som in- och utlåningsbank med ett rikstäckande kontorsnät. Min bedömning är att det finns potential för en fortsatt effektivisering av alla delar av verksamheten; vid huvudkontoret, regionalt och i kontorsrörelsen. Vårt mål blir därför att försöka motverka kommande automatiska kostnadsökningar och vår ambition är att nivån på kostnaderna i stort sett skall vara oförändrad fram till och med utgången av 1996. Nöjda kunder Naturligtvis har de senaste årens åtgärder för att sänka kostnaderna inneburit stora påfrestningar för hela vår organisation och i synnerhet för personalen. Men åtgärderna har ändå inte gått ut över vår höga och kvalitetsinriktade service till kunderna. Ett synligt bevis på att vi lever upp till affärsidén att vara den bästa banken för våra prioriterade kunder är att Föreningsbanken hade fler nöjda privatkunder än någon annan svensk bank under 1994. Det framgår av Sveriges Kundbarometer, en prestigefylld undersökning som genomförs varje år av Handelshögskolan i Stockholm och University of Michigan. Det var första gången som Föreningsbanken deltog i undersökningen. Naturligtvis är det bankens personal, som skall ha äran för denna topplacering. Den är än mer imponerande mot bakgrund av vad Föreningsbanken gått igenom de senaste åren med bankkris, ombildning av banken, besparingsåtgärder och personalneddragningar. 3

VD-kommentar ner i derivat i en europeisk dotterbank borta i Sydostasien; allt påverkar den svenska marknaden i allmänhet och bankerna i synnerhet på ett sätt som vi inte tidigare varit vana vid. Orsaken till detta är ytterst den betydande obalansen i de svenska statsfinanserna. Så länge inte de politiskt ansvariga lyckas hantera problemen med den växande statsskulden är och förblir Sverige starkt beroende av vad som händer utanför våra gränser. I återhämtningen från bankkrisen ligger Föreningsbanken lite efter övriga banker, framför allt när det gäller kreditförluster och problemkrediter. Under 1994 lyckades vi dock minska problemkrediterna netto från 8,2 miljarder kronor till 4,3 miljarder och i det närmaste halvera kreditförlustnivån från 4,8 procent av utlåningen till 2,7 procent. Nästa etappmål för Föreningsbanken är att få ner kreditförlusterna till 1 procent eller strax därunder av utlåningen. Före krisen låg visserligen kreditförlusterna för svenska banker på en än lägre nivå, men jag tror att det blir svårt att komma dit igen. Facit av bankkrisen Bankerna utsätts ständigt för hård kritik såväl för försyndelser i det förflutna som för deras nuvarande agerande. I det första fallet handlar det ofta om alltför rundhänta krediter med bristande säkerheter i jakten på allt högre volymer. Samtidigt ändrades spelreglerna både för banker, företag och privatpersoner, bland annat i form av avregleringar och skatteomläggningar. När fastighetsmarknaden föll PROBLEMKREDITER. ihop till följd av stigande realräntor ledde detta till att staten hösten 1992 var tvungen att gå in för att förhindra en total kollaps av hela betalningssystemet. I debatten om krisens orsaker och följdverkningar dras alla banker mer eller mindre över en kam. Det finns därför anledning att påminna om att av det samlade stödet till bankerna på 65 miljarder kronor, som skattebetalarna svarat för, gick 64 miljarder till Nordbanken och Gotabanken, inklusive Securum och Retriva. Sparbanksstiftelserna fick 1 miljard kronor. Övriga banker klarade sig på egen hand genom att deras ägare ställde upp med nytt kapital och har därför inte legat skattebetalarna till last. Föreningsbanken har en statlig kapitaltäckningsgaranti, som innebar ett skydd när vi genomförde nyemissionen 1993 och introducerades på börsen 1994. För denna garanti betalade vi 25 Mkr under 1994. Kapitaltäckningsgarantin kan närmast jämföras med I ÅTERHÄMTNINGEN FRÅN BANKKRISEN LIGGER FÖRENINGSBANKEN LITE EFTER ÖVRIGA BANKER, FRAMFÖR ALLT NÄR DET GÄLLER KREDITFÖRLUSTER OCH en försäkring ifall, mot all förmodan, något mycket stort, oförutsett och negativt skulle inträffa i samhällsekonomin. Under innevarande år kommer banken att pröva om avtalet med staten avseende kapitaltäckningsgarantin skall avvecklas. Avgörande härför blir bankens förväntade resultatutveckling och utvecklingen i samhällsekonomin. Så länge avtalet finns kvar kan banken endast lämna utdelning på preferensaktierna. Lära av erfarenheterna Med facit i hand är det viktigt att vi verkligen tar lärdom av vad som utlöste krisen, så att vi inte hamnar i en liknande situation igen. Enligt min mening finns det all anledning till självkritik. Många krediter skulle aldrig ha kommit till stånd under det euforiska 80-talet, om bankerna hade visat bättre omdöme. Sant är också att konkurrensen under krisen genomgående var svag. Nu är emellertid läget helt annorlunda. Nya aktörer kommer in på marknaden. Det handlar om försäkringsbolag, detaljhandelskedjor, dagligvaruhandel med flera, som försöker plocka russinen ur kakan genom att inom begränsade produktavsnitt erbjuda bättre villkor än det reguljära bankväsendet. Detta i kombination med bankernas förbättrade ekonomiska och finansiella situation har lett till en skärpt konkurrens och till pressade marginaler. Vad räntemarginalerna beträffar ligger vi nu i paritet med flertalet andra länder i Europa. Inräknat bankernas bolåneverksamhet ligger den genomsnittliga marginalen mellan in- och utlåningsräntor i dag på drygt 3 procent. Vi är alltså tillbaka på den nivå som rådde före bankkrisen. Mycket pekar dessutom på att marginalen kommer att krympa ytterligare under 1995. Fortsatt svag kreditefterfrågan Under 1994 var volymutvecklingen på krediter fortsatt svag. Det svenska banksystemet har aldrig tidigare haft så gott om pengar och så låg efterfrågan. Exportindustrin går visserligen på högvarv, men kreditefterfrågan för investeringar har inte visat motsvarande uppgång. Det finns emellertid tecken på ett uppsving även bland småföretagen, vilket i förlängningen leder till behov av kapital för expansion och kapacitetsökningar. Och därmed ökad kreditefterfrågan hos bankerna. Viljan till högre konsumtion inom hushållssektorn hålls tillbaka av högt sparande, höjda skatter och höjda 4

VD-kommentar egenavgifter. Arbetslöshet och osäkerhet inför ytterligare åtstramningar i den ekonomiska politiken har också en hämmande effekt. Jag tror därför inte på en snabb uppgång när det gäller efterfrågan på krediter från hushållens sida i det korta perspektivet. Räntan den kritiska faktorn Den i särklass viktigaste faktorn för att varaktigt öka den ekonomiska aktiviteten i den svenska ekonomin är, enligt min mening, räntan. Den nuvarande nivån på den långa räntan på närmare 11 procent ligger mellan 3 och 4 procentenheter över genomsnittet för övriga länder inom EU. Den reala räntan ligger på mellan 7 och 8 procent. Det är en alldeles för hög nivå om svenskt näringsliv långsiktigt ska klara sin konkurrenskraft. Vi vet alla att en förutsättning för en efterlängtad räntesänkning är att omvärlden hyser tilltro till Sveriges förmåga att bland annat få ordning på budgetunderskottet och att stabilisera statsskulden. Huruvida regeringen lyckas med detta får framtiden utvisa. Vi bygger en nygammal bank! Föreningsbanken har en offensiv strategi för framtiden. Vi har 569 000 aktieägare, varav flertalet också är kunder i banken och vi har en stark ägare i LRF-sfären. Våra kunder finns bland privatpersoner, småföretagare och lantbrukare, främst utanför de tre storstäderna. Vi har en kundbas på 1,2 miljoner privatpersoner samt 150 000 företagare och lantbrukare, där vi behållit vår marknadsandel trots de senaste årens kriser och turbulens. Dessa våra prioriterade kundgrupper vill vi än tydligare slå vakt om genom att utveckla produkter och tjänster efter just deras behov och ge en fortsatt god service. Vårt rikstäckande kontorsnät utgör därvid den viktigaste styrkefaktorn tillsammans med personalens kunnande och engagemang. Under 1994 introducerade vi ett bonussystem Privatbonus för att uppmuntra kundtrohet och få en större andel helkunder bland våra hushållskunder. Bonussystemet kombineras med ny prissättning, där huvudregeln är att kunden skall betala för utförda tjänster och där bonuskunden har en fördelaktigare prislista. Hittills har mottagandet varit mycket gott. Vid utgången av 1994 hade vi över 300 000 bonuskunder och tillströmningen är fortfarande hög. Föreningsbanken är av tradition lantbrukarnas bank. VI BYGGER VIDARE PÅ VÅR KUNDNÄRA ORGANISATION OCH VÅRT DECENTRALI- SERADE ARBETSSÄTT. AFFÄRSBESLUTEN SKALL FATTAS UTE PÅ BANKKONTOREN DÄR KUNDERNA FINNS. På senare år har vi också stärkt vår ställning bland småföretagen och vår ambition är att gå vidare inom detta marknadssegment. Vi vill vara småföretagarnas och lantbrukarnas bank. Under 1995 kommer vi att lansera ett bonussystem för småföretag och lantbruk Företagsbonus efter samma principer som för privatpersoner. Därigenom kan relationerna med våra kärntrupper fördjupas. Vi kommer också att bygga vidare på vår kundnära organisation och vårt decentraliserade arbetssätt. Affärsbesluten skall fattas ute på bankkontoren där kunderna finns. Vi befäster också hela vår förtroendemannaorganisation som omfattar cirka 5 000 personer genom lokala bankstyrelser, kund- och aktieägarmöten med mera. Allt i syfte att komma närmare kunden och vidareutveckla förtroendekapitalet mellan kunden och bankkontoret. Resultatförbättring 1995 Inledningen av 1995 har med all önskvärd tydlighet visat att de yttre villkoren för bankerna fortfarande är instabila. Min bedömning är, trots detta, att Föreningsbanken genom de senaste årens stålbad fått den kraft, som behövs för att effektivt ta till vara på de möjligheter som 90-talets bankmarknad erbjuder. Vi har nöjda och trogna kunder, vi har bra produkter, vi har ett rikstäckande kontorsnät med drygt 530 kontor och vi har framför allt engagerade och kunniga medarbetare, som gör ett utmärkt jobb och som svetsats samman såväl i kampen för bankens överlevnad som nu för den fortsatta utvecklingen. För att ytterligare stimulera till ökat engagemang och framåtanda bland våra anställda har styrelsen beslutat föreslå bolagsstämman bildandet av Resultatandelsstiftelsen Kärven. På så sätt kommer även alla anställda att få del i bankens värdetillväxt. Resultatet före kreditförluster väntas förbli starkt även under 1995 och kreditförlusterna beräknas fortsätta att sjunka. Detta bör, med nu kända förutsättningar, leda till en fortsatt betydande resultatförbättring och ett positivt rörelseresultat för 1995. Stockholm i mars 1995 Bo Söderberg 5

Förvaltningsberättelse Affärsidé och marknadsposition FÖRENINGSBANKEN HAR EN STARK STÄLLNING BLAND SINA PRIORITERADE KUNDER. STYRKAN LIGGER I DET KUNDNÄRA ARBETSSÄTTET ATT VARA ENKEL OCH OKOMPLICERAD ATT HA ATT GÖRA MED. BANKEN KÄNNER SINA KUNDER OCH KUNDERNA KÄNNER SIN BANK. Småföretagare är en av bankens viktigaste kundgrupper. Björn Holmström på InterConnect AB tillverkar kablar till dataindustrin. ven om Föreningsbanken genomgått stora förändringar de senaste åren har verksamhetens inriktning inte ändrats i någon avgörande grad. Affärsidén är i grunden densamma som tidigare, även om den finansiella krisen nödvändiggjort en noggrann genomlysning och förtydliganden. AFFÄRSIDÉ Föreningsbankens prioriterade kunder är privatpersoner, små och medelstora företag samt lantbruk och företag knutna till lantbrukskooperationen. Med utgångspunkt från bankens samlade kompetens, erfarenhet och tradition skall dessa kundgrupper erbjudas en personlig bankservice av hög kvalitet på den lokala marknaden. En förutsättning för detta är en stark, lokal förankring med ett vittförgrenat kontorsnät. Föreningsbanken är en landsortsbank med rikstäckande verksamhet. Banken är och skall vara representerad i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, men verksamheten har sin tyngdpunkt på landsbygden samt i små och medelstora städer. Produktmässigt koncentrerar Föreningsbanken sin verksamhet till olika former av sparande och krediter samt till hantering av kundernas in- och utbetalningar. Arbetssätt Varje bankkontor har stor självständighet att bestämma hur verksamheten skall bedrivas. Kontoret har det totala ansvaret för servicen gentemot kunden liksom för krediter och lönsamhet. Det är kontorets uppgift att utforma den egna verksamheten efter den lokala marknadens förutsättningar och behov. Till stöd för sitt arbete kan kontoret utnyttja tjänster från regionkontor, dotterbolag och centrala enheter. Bankens marknadsandelar av in- och utlåning till allmänheten Den 31 december 1994 % 70 60 50 40 30 20 10 0 Totalt Hushåll Lantbruk Marknadsandel av inlåning Marknadsandel av utlåning 6

Förvaltningsberättelse Affärsidé och marknadsposition Ett starkt decentraliserat arbetssätt förutsätter en snabb och effektiv uppföljning och kontroll av bland annat lönsamhet och kreditrisker. Föreningsbanken har under 1994 arbetat fram metoder och administrativt stöd för att ytterligare förbättra sitt ekonomiska styrsystem. Bland de svenska bankerna har Föreningsbanken flest nöjda privatkunder. Detta enligt Sveriges Kundbarometer, som baseras på intervjuer med 30 000 kunder till de största företagen i varje bransch. De intervjuade har bara uttalat sig om de företag, där de är kunder. MARKNADSPOSITION Det finns fem svenska banker, som har en rikstäckande verksamhet och ett brett produktsortiment. Föreningsbankens marknadsandel vad avser inlåning från allmänheten respektive utlåning till allmänheten är 9,6 procent respektive 7,4 procent. Bankens verksamhet har sin tyngdpunkt utanför de tre storstadsområdena. Hushållens in- och utlåning dominerar verksamheten. Föreningsbanken har en stark position hos sina prioriterade kundgrupper. Bland hushållen är marknadsandelen 12,4 procent för inlåning och 14,5 procent för utlåning. På lantbrukssidan är motsvarande andelar 65 procent respektive 45 procent. Bland små- och medelstora företag är vart femte företag kund i Föreningsbanken. Försäljningen av den nya produkten, individuellt pensionssparande i bank, startade i januari 1994. Föreningsbankens andel av antalet konton var vid årsskiftet 15 procent och andelen av det sparade beloppet var 12 procent. På marknaden för privatobligationer har Föreningsbanken tredubblat sin utestående volym under 1994 till nominellt 8,2 miljarder kronor. Marknadsandelen har ökat från 5,5 procent till 9 procent. Föreningsbanken förvaltar 3,6 procent av det totala svenska fondsparandet och är därmed den femte största fondförvaltaren i Sverige. Som fondkommissionär på den svenska aktiemarknaden är Föreningsbankens andel av den totala omsättningen på Stockholms Fondbörs knappt 3 procent. Inlåning Marknadsandelar per län 1993 20,1 15,1 20% 10,1 15% 5,1 10% 0 5% Utlåning Bankens inlåning per kundgrupp Den 31 december 1994 Bankens utlåning per kundgrupp Den 31 december 1994 Övrigt, 10% Företag, 11% Privatpersoner, 66% Företag, 40% Privatpersoner, 48% Lantbruk, 13% Lantbruk, 12% 7

Förvaltningsberättelse Organisation Tomas Johansson, Hans Ericson Göran Nilsson, Curt Andersson, Jonas Lindholm IDAG ÄR FÖRENINGSBANKEN EN SAMMANHÅLLEN KONCERN MED EN ORGANISATION BYGGD PÅ DECENTRALISERING OCH MÅL- STYRNING. KONTORENS ARBETE ÄR UTSLAGSGIVANDE FÖR BANKENS LÖNSAMHET. CENTRALA OCH REGIONALA ENHETER SKALL UNDERLÄTTA OCH STÖDJA DERAS ARBETE. ALLA BESLUT SKALL SÅ LÅNGT MÖJLIGT FATTAS NÄRA KUNDEN. HUVUDREGELN ÄR ATT ALLT SOM KAN GÖRAS OCKSÅ Bo Söderberg, Lars Idermark Lennart Kvist, Göran Ekdahl Lars Nyberg, Lennart Petersson SKALL GÖRAS LOKALT. F öreningsbankens kontaktyta mot sina 1,3 miljoner kunder är de lokala bankkontoren, som administrativt är samlade i regioner. Den centrala organisationen består av rörelsedrivande och affärsstödjande enheter. I koncernen ingår fem rörelsedrivande dotterbolag. Kontorsnätet 537 kontor Regioner Region Norra Norrland Region Södra Norrland Mellersta Regionen Region Mälarprovinserna Västra Regionen Södra Regionen Centrala enheter Banktjänster Kredit Koncernstaber Fond Finans Utland Övriga enheter Dotterbolag Föreningsbanken Kredit AB Föreningsbanken Jordbrukskredit AB Föreningsbanken Finans AB Föreningsbanken Fond- & Kapitalförvaltning AB Mandamus AB KONTORSNÄTET Vid utgången av 1994 bestod kontorsnätet av 537 kontor. Under året lades 42 kontor ned. Merparten av dessa kontor var en- eller tvåmanskontor med små volymer och begränsat öppethållande. Orsaken till nedläggningarna var otillräckligt kundunderlag och därmed svag lön- samhet samt bristande säkerhet för de anställda. Fåmanskontoren har en hög risknivå när det gäller rån och andra tillgreppsbrott. Närkontant är ett komplement till kontorsnätet, som syftar till att öka den lokala närvaron och tillgängligheten. Föreningsbanken har cirka 140 Närkontanter, som erbjuder kunder på små orter viss uttagsservice. Det kan ske till exempel genom att en lokal matvaruhandlare erbjuder bankens kunder att ta ut pengar i sin butik. Ett testprojekt pågår på ett par orter i syfte att utvidga erbjudna tjänster genom Närkontant till att även innefatta insättningar. För att höja effektiviteten i kontorsnätet startades under hösten 1993 projektet Bättre Bankkontor. Inom detta projekt analyseras verksamheten inom varje bankkontor separat och åtgärder föreslås för att förbättra lönsamheten. Kontorets personal deltar aktivt i analysarbetet. Resultaten har hittills visat att kontoren kan öka sina intäkter samtidigt som kostnaderna trimmas. Under 1995 kommer projektet att intensifieras och omfatta i det närmaste samtliga bankkontor. Under 1994 påbörjades ett byte av samtliga datorer, inklusive en ny lokal programvaruplattform, i kontorsnätet. Installationen, som också innebär utveckling på programsidan, kommer att avslutas under 1996 och kostnaderna beräknas uppgå till sammanlagt 300 Mkr. Det nya datorsystemet kommer att leda till reducerade service- och kommunikationskostnader samt till en förbättrad funktion i form av höjd säkerhet och högre användarvänlighet. 8

Förvaltningsberättelse Organisation REGIONER OCH REGIONKONTOR Regionkontoret leds av en regionchef, som ingår i Föreningsbankens ledning. För varje region finns en regionstyrelse. Regionkontorens roll kommer under 1995 att renodlas till att affärsmässigt stödja bankkontoren. De skall också följa upp lönsamheten och ha det övergripande ansvaret för kredit- och kravverksamheten. I slutet av februari 1995 minskades antalet regioner från sex till fem genom att Region Mälarprovinserna slogs samman med Mellersta Regionen. Regionkontoret för den nya enheten Mellersta Regionen placerades i Linköping. Genom sammanslagningen skapas tre relativt jämnstora regioner för södra, västra och mellersta Sverige vad gäller rörelsevolym, antal kontor och antal anställda. De två Norrlandsregionerna bibehålls i nuvarande form till följd av de avstånd och den näringsstruktur som finns inom deras verksamhetsområden. Region Norra Norrland Regionkontor: Luleå Antal bankkontor: 56 Antal anställda: 327 Inlåning: 5 986 Mkr Utlåning: 4 040 Mkr Region Södra Norrland Regionkontor: Östersund Antal bankkontor: 117 Antal anställda: 567 Inlåning: 9 664 Mkr Utlåning: 6 262 Mkr Mellersta Regionen 1 Regionkontor: Linköping Antal bankkontor: 85 Antal anställda: 601 Inlåning: 11 378 Mkr Utlåning: 8 266 Mkr Andel av kontorsrörelsens inlåning 10% Andel av kontorsrörelsens utlåning 9% Andel av kontorsrörelsens inlåning 17% Andel av kontorsrörelsens utlåning 15% Andel av kontorsrörelsens inlåning 19% Andel av kontorsrörelsens utlåning 19% Region Mälarprovinserna 1 Region Norra Norrland Regionkontor: Stockholm Antal bankkontor: 37 Antal anställda: 317 Inlåning: 5 175 Mkr Utlåning: 4 794 Mkr Andel av kontorsrörelsens inlåning 9% Andel av kontorsrörelsens utlåning 11% Västra Regionen Region Södra Norrland Regionkontor: Falköping Antal bankkontor: 117 Antal anställda: 815 Inlåning: 14 192 Mkr Utlåning: 10 231 Mkr Andel av kontorsrörelsens inlåning 24% Andel av kontorsrörelsens utlåning 24% Västra Regionen Mellersta Regionen Region Mälarprovinserna Södra Regionen Regionkontor: Kristianstad Antal bankkontor: 125 Antal anställda: 720 Inlåning: 12 373 Mkr Utlåning: 9 684 Mkr Andel av kontorsrörelsens inlåning 21% Andel av kontorsrörelsens utlåning 22% Södra Regionen 1 Region Mälarprovinserna slogs samman med Mellersta Regionen i februari 1995. 9

Förvaltningsberättelse Organisation CENTRALA ENHETER De centrala enheternas huvudsakliga uppgift är att stödja bankkontoren och regionkontoren genom att tillhandahålla specialistkompetens, utvecklingsresurser och service. Dessutom bedrivs affärsverksamhet inom vissa områden. Banktjänster Banktjänster består av följande enheter: Affärs- & Marknadsutveckling ansvarar för produktutveckling och koncernens övergripande marknadspolicy. Information ansvarar för såväl intern som extern information. Data ansvarar för drift, förvaltning samt modifiering/ utveckling av dataprogram. Enheten ansvarar även för kvalitetsgranskning av datorprodukter. Kontorsutveckling ansvarar för utveckling av enhetliga och funktionella kontorslokaler och kontorsrutiner. Kredit Kredit ansvarar för koncernens övergripande kreditpolicy och kreditrutiner jämte analys och riskbedömning av kreditportföljen. Kreditstaben har det övergripande ansvaret för koncernens kredithantering. Vidare bereds de kreditärenden, som skall behandlas i centrala kreditkommittén och bankens styrelse. Enheten är dessutom centralt ansvarig för bankens kravverksamhet. Kreditadministration har ansvar för det praktiska arbetet med kreditinstruktioner och systemutveckling. Fastighetsanalys fungerar som rådgivare i frågor om fastighetsvärderingar och fastighetsekonomi samt vidareutvecklar bankens analysinstrument avseende såväl enskilda fastigheter som fastighetsbolag. Kreditrapporter/Analyser ansvarar för upprättande och samordning av kreditrapporter utifrån ledningens och myndigheters krav. Koncernstaber Koncernstaber omfattar följande enheter: Ekonomi ansvarar för affärsbokföring, koncernredovisning och bokslut samt ekonomiska styrsystem. I enheten ingår även bankens clearingfunktion. Intendentur svarar för fastighetsförvaltning, inköp, kontorsservice och telefonservice. Juridik svarar för koncernövergripande juridiska frågor samt bistår ledning och övriga delar av koncernen med juridisk rådgivning. Koncerncontroller ansvarar för analys och uppföljning av bankverksamheten, speciellt lönsamheten i kontorsrörelsen. Personal har ett övergripande ansvar för koncernens personalpolitik, inklusive utbildning, ledarutveckling och chefsrekrytering samt löneadministration. Säkerhet har ett koncernövergripande ansvar för analys och behandling av statiska risker (det vill säga icke affärsrisker) samt administrerar koncernens försäkringar. Fond Finans Utland Fond Finans Utland består av följande enheter: Finans hanterar koncernens marknadsupplåning, likviditetsförvaltning och ränterisker. Finansiell analys och investerarkontakter ansvarar för analys av finansiella risker samt för investerarkontakter. Fondförvaltning bedrivs i dotterbolaget Föreningsbanken Fond & Kapitalförvaltning AB, som hanterar bankens samtliga fonder. Fondkommission ansvarar för handeln med aktier och därtill kopplade derivat samt för bankens deltagande i nyemissioner på marknaden. Penning- & Valutamarknad stödjer kontoren vad avser kunders valuta- och ränteaffärer samt ansvarar för bankens åtagande som market maker. Utland tillhandahåller och producerar kontorens utbud av utlandstjänster och -produkter samt ansvarar för bankens utlandskontakter. Övriga enheter Internrevision svarar för den interna revisionen inom koncernen. Division Mandamus hanterar vissa av bankens större problemkrediter. Specialkunder ansvarar för koncernens samlade affärsrelationer med stora företagskunder. 10

Förvaltningsberättelse Organisation DOTTERBOLAG Föreningsbanken Kredit AB är koncernens institut för långfristig bostadsfinansiering. Försäljning och marknadsföring sker genom bankkontoren. Under 1992 avyttrade Föreningsbanken Kredit AB krediter motsvarande 5 miljarder kronor till Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, med rätt till återköp under 1995 med 3 miljarder kronor respektive 1996 med 2 miljarder kronor. Genom avyttringen underlättade kreditbolaget sin refinansiering. Föreningsbanken Kredit AB har beslutat att utnyttja sin rätt till återköp. Föreningsbanken garanterar fulla värdet på krediterna, varför koncernens riskvägda belopp, och därmed också kapitaltäckning, ej påverkas. Mkr 1994 1993 Resultat före kreditförluster 179 216 Kreditförluster 164 212 Rörelseresultat 15 4 Kreditvolym, 31 december 25 611 27 300 Medelantal anställda 72 71 Föreningsbanken Jordbrukskredit AB, vars verksamhet är inriktad på medel- och långfristig finansiering mot säkerhet i jord- och skogsbruksfastigheter, såldes i februari 1995 till Landshypotek AB. Genom ett särskilt samarbetsavtal kommer Föreningsbankens kontor att mot provision förmedla bottenkrediter. På motsvarande sätt kommer Landshypotek AB att förmedla traditionella bankkrediter till Föreningsbanken. Föreningsbanken Finans AB tillhandahåller finansbolagstjänster via bankens kontor. Mkr 1994 1993 Resultat före kreditförluster 13 2 Kreditförluster 5 115 Rörelseresultat 8 113 Kreditvolym, 31 december 797 864 Medelantal anställda 29 34 Föreningsbanken Fond- & Kapitalförvaltning AB (under namnändring från Föreningsbanken Fonder AB) förvaltar koncernens samtliga fonder. Andelar i fonderna köps och säljs genom bankens kontor. Mkr 1994 1993 Omsättning 1 28 44 Rörelseresultat 1 1 22 Förvaltad volym, 31 december 7 136 8 288 Medelantal anställda 14 14 1 Från och med 1994 erhåller bankkontoren hela marginalen. Mandamus AB är det bolag i koncernen, som äger och förvaltar fastigheter och annan egendom övertagen för skyddande av fordran. Mkr 1994 1993 Resultat före kreditförluster 82 52 Kreditförluster 34 23 Rörelseresultat 48 29 Kreditvolym, 31 december 4 415 3 800 Medelantal anställda 4 Mkr 1994 1993 Balansomslutning 4 858 1 150 Övertagen egendom 4 557 742 Medelantal anställda 34 15 Från och med juni 1994 konsolideras svenska fastighetsbolag, som övertagits för skyddande av fordran. Beloppen för 1993 avser enbart Mandamus AB. 11

Förvaltningsberättelse Personal HÖG LÖNSAMHET OCH AKTIV KUND- BEARBETNING ÄR DE VIKTIGASTE UPPGIFTERNA FÖR DE NÄRMASTE ÅREN. DET ÄR PERSONALENS KOMPETENS OCH ENGAGEMANG SOM GRUNDLÄGGER FRAMGÅNGEN. D e senaste årens genomgripande förändringsarbete har varit påfrestande för personalen. Under perioden 1991 1994 omvandlades Föreningsbanken från medlemsägd bank till börsnoterat aktiebolag samtidigt som verksamheten krympte genom avveckling av enheter och andra förändringar i organisationen. Sammanlagt 1 430 personer eller 26 procent av personalstyrkan lämnade koncernen under dessa år. Chefsprogram Det var i första hand äldre och yngre medarbetare som lämnade bankkoncernen. Detta har medfört att halva chefsstyrkan inom kontorsrörelsen idag är i åldrarna mellan 46 och 55 år. Under de närmaste 8 10 åren kommer bland annat ett stort antal chefer på olika nivåer att behöva ersättas. Banken har därför under 1994 initierat ett program för ersättarplanering och chefsutbildning, som kommer att vidareutvecklas under 1995. Arbetsmiljö och jämställdhet Banken har tillsammans med fackliga representanter utarbetat policy och handlingsprogram för arbetsmiljön. Under året har även en policy för jämställdhet tagits fram. Att Föreningsbanken har ett positivt samarbetsklimat och att personalens lojalitet med banken är stark bekräftas av den attitydundersökning som gjordes under 1994 bland samtliga anställda. Antal anställda I december 1994 uppgick antalet anställda till 4 102 personer, vilket omräknat till heltidsarbetare gav en personalstyrka på sammanlagt 3 739 medarbetare. Andelen kvinnor av det totala antalet anställda uppgick till 63 procent. Av kvinnorna var 39 procent och av männen 2 procent deltidsanställda. Medelantal anställda i koncernen 1 1994 1993 1992 1991 1990 Huvudkontor 530 523 581 626 636 Regioner 3 347 3 561 3 970 4 292 4 321 Dotterbolag 2 174 459 558 589 168 Summa 4 051 4 543 5 109 5 507 5 125 1 Räknat på normal arbetstid per år om 1 570 timmar. 2 I dotterbolagen medräknas Lantbruksdata AB under åren 1991 och 1992 samt till och med oktober 1993, då rörelsen såldes. Personalstruktur i koncernen Ålders-, köns- och arbetstidsfördelning Ålder Antal manliga anställda Antal kvinnliga anställda 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 21-24 500 400 300 200 100 0 100 200 300 400 500 Antal personer Heltidsanställda Deltidsanställda 12

Förvaltningsberättelse Utvecklingen i omvärlden Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1994 kännetecknades dels av en snabbt förbättrad konjunktur, dels av en ökande finansiell osäkerhet. Splittrad konjunkturbild Bakom de positiva konjunktursiffrorna är bilden splittrad. Efterfrågan inom exportindustrin har ökat stadigt sedan kronan släpptes fri i slutet av 1992 och många företag ligger nära kapacitetstaket. Den inhemska efterfrågan har utvecklats betydligt lugnare en naturlig följd av en hög arbetslöshet och ett högt privat sparande. När konjunkturuppgången inleddes fanns betydande kapacitet tillgänglig inom tillverkningsindustrin och de omedelbara investeringsbehoven blev låga. Tillsammans med de höga realräntorna medförde detta en svag efterfrågan på krediter från industrin. Samtidigt fortsatte hushållen att betala av på sina lån, vilket innebar att hushållens samlade efterfrågan på krediter var negativ. Finansiell osäkerhet Samtidigt som konjunkturen förbättrades ökade den finansiella osäkerheten. Räntan på femåriga svenska statsobligationer steg från den lägsta nivån i februari till slutet av året med 4,2 procentenheter. Motsvarande ränta i Tyskland gick upp med 2,0 procentenheter. Den högre svenska räntenivån speglar den osäkerhet om inflationsutveckling och valutakurs, som skapats av den växande statsskulden. Omvärldens tveksamhet inför Sveriges förmåga att reda ut de statsfinansiella problemen ledde under hösten till en försämrad internationell kreditvärdering. Denna tvingade i sin tur fram ett utvidgat besparingsprogram från den nya regeringens sida. De finansiella marknaderna fortsatte emellertid att vara mycket känsliga för störningar från omvärlden. Den ökande osäkerheten förde också med sig betydande dagliga variationer i framför allt de långa räntorna och likviditeten i penningmarknaden försämrades avsevärt. Medan de långa räntorna steg, föll till en början de korta. Lutningen på avkastningskurvan förändrades under året från svagt negativ till starkt positiv. Ett stigande ränteläge för i allmänhet med sig en fallande börs. Under 1994 uppvisade börsen en oregelbunden men i huvudsak positiv utveckling. Generalindex steg med 4,8 procent. Den genomsnittliga börsomsättningen per dag ökade från 1,3 miljarder kronor under 1993 till 2,4 miljarder 1994. Hushållens sparkvot 1950 1995 Nettosparande i procent av disponibel inkomst % 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 Avkastningskurvor 1994 % 11 10 9 8 7 6 1 6 Månader 12 5 år 9 år Januari November Ränteutvecklingen 1994 Genomsnitt per månad % 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Januari Obligationer, 5 år, Sverige Obligationer, 5 år, Tyskland December Industrins orderingång 1992 1994 Basår 1980 200 175 150 125 100 75 50 1992 1993 1994 Exportindustri Hemmamarknad 13

Förvaltningsberättelse Finansiell översikt F öreningsbankskoncernens verksamhet domineras av inlåning från och utlåning till allmänheten. Bankens inlåning uppgick till 61 miljarder kronor, vilket motsvarade 71 procent av balansomslutningen, och dess utlåning till 51 miljarder kronor eller 60 procent. Inlåningsöverskottet i bankrörelsen blev därmed cirka 10 miljarder kronor vid årets slut och svarade för 12 procent av balansomslutningen. Dotterbolagens utlåning till allmänheten uppgick till cirka 30 miljarder kronor. Den egendom, som koncernen tagit över för att skydda sina fordringar, ökade som ett led i effektivare hantering av problemkrediter. Per den 31 december 1994 uppgick den övertagna egendomen till 4,8 miljarder kronor. Strukturen på koncernens finansiering ändrades inte nämnvärt under 1994. Den långa upplåningen steg något, bland annat till följd av en uppgång av volymen sålda privatobligationer. Förlagslånen ökade bland annat som ett resultat av att ett odaterat förlagslån i yen togs upp i slutet av året. INLÅNING OCH ÖVRIGA SPARPRODUKTER Det traditionella banksparandet dominerar fortfarande hushållens sparande, även om andra sparformer fortsätter att växa i betydelse. Konkurrensen om sparandet ökar på marknaden, vilket bland annat medfört en omflyttning av inlåningen till bankens Placeringskonto och en växande försäljning av privatobligationer. Bankinlåning Bankens viktigaste produkter för privatpersoner är Privatkonto, Sparkonto samt Placeringskonto. Privatkontot fungerar som transaktionkonto, och till detta kan Bankomatkort, Ringomat, Privatgiro, Autogiro med mera knytas. På Sparkontot får kunden högre ränta på de pengar som inte rörs under månaden. Placeringskontot är ämnat för långsiktigt sparande, med hög ränta och ett begränsat antal fria uttag per år. Företag erbjuds ett Företagskonto, som kan byggas ut och anpassas efter kundens olika behov av tilläggstjänster. Till kontot kan betalning av leverantörsfakturor knytas liksom exempelvis administration av löneutbetalningar samt bevakning och betalning av skatter. Bankens inlåning per konto Den 31 december 1994 Volym, Mkr Andel av total volym, % Privatkonto 6 749 11 Sparkonto 7 253 12 Placeringskonto 24 194 40 Företagskonto 4 835 8 Övrigt 17 508 29 Summa 60 539 100 Koncernens finansiering 1991 1995 Mdkr 140 120 100 80 60 40 20 Koncernens placeringar 1991 1995 Mdkr 140 120 100 80 60 40 20 0 1991 1992 1993 1994 1995 0 1991 1992 1993 1994 1995 Eget kapital Förlagslån Övriga skulder Långfristig upplåning Inlåning från allmänheten Kortfristig upplåning Kortfristig likviditet samt trading Investmentportfölj Utlåning till allmänheten Övertagna tillgångar Övriga tillgångar 14

Förvaltningsberättelse Finansiell översikt Under 1994 steg den totala volymen av hushållsinlåningen i banksystemet med 3,2 procent. För Föreningsbankens del ökade hushållsinlåningen med 0,4 procent till 48,3 miljarder kronor. Av koncernens totala inlåning kommer 80 procent från hushållen. Bankens inlåning per kundgrupp och område Den 31 december 1994 Volym, Mkr Andel av total volym, % Privatpersoner 39 656 66 Företag 6 819 11 Lantbruk 7 710 13 Kommuner 667 1 Övrigt 5 687 9 Summa 60 539 100 Varav: Stockholm, Göteborg, Malmö 2 821 5 Övriga Sverige 57 718 95 Summa 60 539 100 Lantbruket har alltid varit en hörnsten i bankens verksamhet och svarar för 13 respektive 12 procent av bankens in- och utlåning. Privatobligationer Den på marknaden emitterade volymen privatobligationer växte under 1994 från 49,3 miljarder kronor till 91,4 miljarder, det vill säga nästan en fördubbling. Föreningsbankens volym av utestående privatobligationer tredubblades, från 2,7 miljarder kronor till 8,2 miljarder. Under hösten 1994 lanserades Föreningsbankens Jordbruksobligation i syfte att bidra till finansieringen av svenskt lantbruk. Den sexåriga obligationen, som emitterades av Föreningsbanken Jordbrukskredit AB, är en så kallad nollkupongare, vilken under 1994 såldes till ett nominellt belopp av 1,1 miljarder kronor. Fondsparande Föreningsbanken erbjuder ett brett sortiment av fonder, totalt 22 stycken, varav sju för försäkringssparande (unit linked). Fonderna förvaltas av dotterbolaget Föreningsbanken Fond & Kapitalförvaltning AB. Den totala förvaltade fondförmögenheten uppgick till 7,1 miljarder kronor i slutet av 1994. Föreningsbankens fonder Den 31 december 1994 Antal Antal Förvaltad fonder sparare volym, Mkr Allemansfonder 2 147 903 4 089 Svenska aktiefonder 2 22 309 745 Utländska aktiefonder 6 56 928 842 Svenska räntefonder 3 12 183 644 Utländska räntefonder 1 10 238 438 Blandfonder 1 8 482 169 Försäkringspremiefonder (Unit linked) 7 209 Summa 22 258 043 7 136 varav IPS 12 21 752 77 15

Förvaltningsberättelse Finansiell översikt Sparande i aktier Föreningsbanken tillhandahåller fondkommissionstjänster, främst på den svenska aktiemarknaden, och är medlem av Stockholms Fondbörs. Aktiehandeln sker dels genom Föreningsbankens kontorsnät, dels direkt mot ett antal institutionella kunder i Sverige och i utlandet. Handeln sker huvudsakligen i kommission och risknivån i verksamheten är begränsad. Verksamheten är organiserad inom enheten Fondkommission, som ger kontorsrörelsen stöd med rådgivning, marknadsbrev och analyser. Fondkommission ansvarar också för den administrativa hanteringen av fondverksamheten och depåförvaltningen i banken. Övriga sparprodukter I januari 1994 fick bankerna möjlighet genom det individuella pensionssparandet i bank (IPS) att erbjuda sina kunder samma skattemässiga villkor som för traditionella pensionsförsäkringar. Det totala sparandet i Föreningsbankens Pensionsspar var 221 Mkr. Av den totala volymen placerades 44 procent i banksparande, 35 procent i fonder samt resterande 21 procent i enskilda värdepapper. Föreningsbanken erbjuder även Riksgäldskontorets sparprodukt Allemansspar. Kundernas konton administreras av banken, men pengarna förmedlas till Riksgäldskontoret och ingår inte i bankens balansräkning. Under 1994 minskade den i Föreningsbanken kontoförda volymen från 6,1 miljarder till 4,8 miljarder kronor. BETALNINGSFÖRMEDLING OCH ANNAN VERKSAMHET Föreningsbanken erbjuder sina kunder ett brett sortiment betalningstjänster avseende såväl inhemska som utländska betalningar. Inhemska betalningar sker i ökad omfattning genom automatiserade transaktioner från kundens bankkonton. Via Ringomat kan kunden få saldobesked eller föra över pengar mellan egna konton. Med Autogirot görs betalningar automatiskt från kundens konto och överförs till mottagarens konto på sista möjliga betalningsdag. För att öka möjligheten att ta ut pengar ingick Föreningsbanken avtal med Sparbanken Sverige i mars 1994 om att göra respektive banks uttagsautomater tillgängliga för båda bankernas kunder. Avtalet innebär att Föreningsbankens kunder under 1995 får tillgång till Minutenautomater. Under 1994 lanserades ett nytt kort, VISA-Electron, som bara kan användas i elektronisk miljö, vilket medför ökad säkerhet. Kortet fungerar i VISA-anknutna uttagsautomater över hela världen, samt i butiker med elektroniskt betalningssätt. Under våren 1995 kommer Föreningsbanken att lansera ett nytt betalkort för företag. Affärsbankerna har hittills genom en gemensamt ägd organisation, SERVO, hanterat inlösen av butikers, restaurangers och andra företagskunders korttransaktioner. Till följd av bestämmelser i konkurrenslagen upphörde denna gemensamma verksamhet under 1994. SERVO såldes av bankerna till CAP Programator, men drivs vidare med ungefär samma funktion som tidigare. I fortsättningen måste dock Föreningsbanken, liksom andra banker, teckna avtal med sina egna kunder och med egen prissättning. Utlandsbetalningar Betalningsflödet som är hänförbart till svensk import steg med 7 procent. Exportrelaterade transaktioner ökade med cirka 15 procent under 1994. Utbudet av utlandsprodukter för företagskunder utökades i januari 1995 med ett så kallat EGE-lån som introducerades i samarbete med Exportkreditnämnden (EKN) och Svensk Exportkredit. EGE-lånet innebär att EKN-garanterade exportfordringar kan belånas vid export till de flesta OECD-länder. Under våren 1995 kommer också den så kallade EKObetalningen att lanseras. Detta är en utlandsbetalning för belopp under 75 000 kronor med hög automatiseringsgrad och som därför kan utföras till en låg kostnad för kunden. Valuta- och aktiehandel Föreningsbanken tillhandahåller ett fullsortiment av produkter inom penning- och valutahandel. Här ingår till exempel valutaväxlingar, penningmarknadsinstrument samt ränte- och valutaderivat. Under året har banken deltagit i ett flertal nyemissioner och nyintroduktioner på Stockholms Fondbörs. Bland dessa kan nämnas deltagandet i svenska statens utförsälj- 16

Förvaltningsberättelse Finansiell översikt Koncernens utlåning till allmänheten Den 31 december 1994, 1993, Förändring, Mkr Mkr % Bankkontor 43 277 46 228 6 Centralt 7 557 3 099 Summa banken 50 834 49 327 3 Föreningsbanken Kredit AB 25 611 27 300 6 Föreningsbanken Jordbrukskredit AB 4 415 3 800 16 Föreningsbanken Finans AB 555 509 9 Koncerneliminering 4 473 1 321 Summa 76 942 79 615 3 Koncernens kreditvolym storleksfördelad Den 31 december 1994 Föreningsbanken har god tradition att ta vara på sina kunder. Nästan var sjunde svensk är kund i banken. ning av aktier i AssiDomän och Pharmacia. Banken deltog vidare i hanteringen av AssiDomäns uppköp av NCB. Föreningsbanken erbjuder sina kunder olika former av kapitalförvaltning, som kan anpassas efter kundens behov. Tjänsterna inriktas främst på portföljförvaltning och -analys, värdepappershandel samt tillhörande administration. UTLÅNING I slutet av 1994 svarade privatpersoner för 48 procent av kreditvolymen och lantbruk för 12 procent. Återstående 40 procent var till största delen utlåning till företag. Av utlåningen till företag gick 76 procent av volymen till företag med fyra eller färre anställda och 91 procent till företag med färre än 20 anställda. Av kreditvolymen var 36 procent lån under 0,5 Mkr och 69 procent lån under 5 Mkr. Sett till den geografiska fördelningen svarade kunder på landsbygden och i mindre städer för 93 procent av kreditvolymen. Utlåningens Antal Volym, Andel Ackustorlek, Mkr engage- Mkr av total mulerad mang volym, % andel, % 0,0 0,05 139 932 1 951 2 2 0,05 0,10 45 207 3 156 4 6 0,10 0,25 66 739 10 509 13 19 0,25 0,5 41 761 13 033 17 36 0,5 1,0 20 588 12 157 16 52 1,0 5,0 7 930 12 948 17 69 5,0 25,0 1 057 7 977 10 79 25,0 100 173 7 419 9 88 100 500 27 4 102 5 93 500 700 2 1 368 2 95 700 4 3 615 5 100 Summa 323 420 78 235 100 I kreditvolym ingår utlåning till allmänheten och finansinstitut (exklusive banker) samt leasingobjekt. Stora exponeringar Enligt Finansinspektionen definieras en exponering som stor om värdet av den det vill säga det totala engagemanget gentemot en kund eller en kundgrupp med inbördes anknytning uppgår till 10 procent eller mer av kreditgivarinstitutets kapitalbas. En stor exponering får inte överstiga 25 procent av kapitalbasen. Summan av de stora exponeringarna får inte överstiga 800 procent av kapitalbasen. 17

Förvaltningsberättelse Finansiell översikt Föreningsbanken har inga exponeringar överstigande 25 procent av kapitalbasen. Summan av stora exponeringar uppgår till 3 615 Mkr, det vill säga till 50 procent av kapitalbasen. Koncernens "stora exponeringar" per kund Bransch Exponering, Andel av Acku Mkr kapitalbas, mulerad % andel, % Livsmedelsindustri 1 070 15 15 Livsmedelsindustri 984 14 29 Försäkringsbolag 818 11 40 Livsmedelsindustri 743 10 50 Summa 3 615 50 10 procent av kapitalbasen = 723 Mkr PROBLEMKREDITER Genom intensiv bearbetning av problemkrediter och övertagande av egendom har osäkra fordringar netto kunnat minskas från 5,8 miljarder till 3,2 miljarder kronor under 1994. Räntenedsatta krediter har i första hand till följd av bättre betalningsförmåga hos kredittagarna mer än halverats, från 2,4 miljarder till 1,1 miljarder kronor. Det bokförda värdet av övertagna tillgångar har ökat till 4,8 miljarder kronor. De totala reserveringarna minskade som en följd av att reserver för befarade kreditförluster konstaterats och att mängden osäkra fordringar minskat. Reserveringsgraden steg från 40 procent till 51 procent. KREDITFÖRLUSTER Kreditförlusterna halverades i det närmaste jämfört med 1993, från 4,4 miljarder till 2,4 miljarder kronor. Koncernens kreditvolym, problemkrediter samt kreditförluster per kundgrupp Den 31 december 1994 Koncernens kreditvolym Koncernens problemkrediter Koncernens kreditförluster 1 Volym, Andel av Volym, Andel av Andel av Volym, Andel av Andel av Mkr total Mkr 2 totala kreditvolym Mkr totala kreditvolym kredit- problem- för respek- kredit- för respekvolym, % krediter, % tive kund- förluster, % tive kundgrupp, % 3 grupp, % 4 Privatpersoner 37 424 48 863 20 2 442 18 1,2 Lantbruk 8 910 12 198 4 2 105 4 0,9 Industriföretag 6 758 9 801 19 12 490 21 6,9 Fastighets- och byggföretag 13 238 17 1 539 36 12 879 37 3,9 Serviceföretag 7 064 9 500 12 7 287 12 4,3 Finansiella företag 1 066 1 15 0 1 3 0 0,4 Offentliga sektorn 257 0 2 0 1 0 0 Övriga företag 3 148 4 260 6 8 165 7 8,5 Övrigt 370 0 118 3 22 1 4,5 Totalt 78 235 100 4 296 100 5 2 393 100 2,7 Varav: Småhus 27 097 35 624 15 2 Bostadsrätter 1 199 2 37 1 3 Jord- och skogsbruk 11 917 15 219 5 2 Hyreshus 10 438 13 1 163 27 11 Kommersiella fastigheter 4 979 6 490 11 10 Övriga fastigheter 6 660 9 420 10 6 Summa fastighetsrelaterat 62 290 80 2 953 69 5 1 Kreditförlusterna går ej att härleda till fastighetstyper på grund av generella panter 2 Netto 3 Baserat på utgående balans 1994 4 Baserat på ingående balans 1994 18

Förvaltningsberättelse Finansiell översikt Koncernens kreditförluster härrörde huvudsakligen från fastighets- och byggföretag samt från industriföretag. Kreditförluster på utlåning till privatpersoner uppgick till 18 procent av de totala förlusterna, en relativt liten andel jämfört med deras andel av totala kreditvolymen på 48 procent. Kreditförlusterna som härrörde från privatpersoner motsvarade 1,2 procent av kreditvolymen. Lantbrukssektorns kreditförluster svarade för 12 procent av kreditvolymen och 4 procent av de totala förlusterna. Av koncernens förluster mot samlimiterade engagemang, var cirka 78 (78) procent förluster på mindre än 25 Mkr och 56 (46) procent var mindre än 5 Mkr. Fem kreditförluster översteg 50 Mkr, jämfört med åtta stycken under 1993. Beloppen varierade mellan 50 och 107 Mkr och uppgick sammanlagt till 331 (586) Mkr. Samtliga fem engagemang avsåg fastighetsbolag. Kreditförlusterna storleksfördelade Förlustintervall, Volym, Andel av Mkr Mkr totala förluster, % 0 0,1 169 7 0,1 1,0 652 27 1,0 5,0 540 22 5,0 25,0 516 22 25,0 516 22 Summa 2 393 100 ÖVERTAGEN EGENDOM I Föreningsbankskoncernen var vid utgången av 1994 det totala bokförda värdet av övertagen egendom 4 793 (1 027) Mkr. Av den totala ökningen på 3,8 miljarder kronor uppgick den volymmässiga ökningen till 2,6 miljarder kronor. Den resterande ökningen på 1,2 miljarder kronor uppkom genom konsolidering av svenska fastighetsbolag, som från och med 1994 övertagits för skyddande av fordran. Den övervägande delen av den egendom, som övertas för skyddande av fordran placeras i dotterbolaget Mandamus AB. Värdet av övertagen egendom i Mandamus AB med konsoliderade dotterbolag uppgick vid årets slut till 4 557 Mkr. Övertagen egendom i Mandamus Den 31 december 1994 Värde, Direkt- Vakans- Mkr avkast- grader ning, % 1 vid årets slut, % Fastigheter: bostäder 2 562 7,8 6,1 kommersiella 876 4,9 16,6 industri 769 6,2 31,0 övriga 151 5,1 15,0 Summa 2 4 358 6,9 16,0 Aktier och andelar 173 Övrigt 26 Summa 4 557 1 Vid beräkning av direktavkastningen har bortsetts från fastighetsvärdena för obebyggda tomter, fastigheter under ombyggnad samt fastigheter som förvärvats så sent under 1994 att de ej genererat något driftsnetto. Driftsnettot har uppräknats till årstal. 2 Därtill kommer utländska fastigheter med ett värde av 567 Mkr ägda av ej konsoliderade bolag. Den genomsnittliga avkastningen på dessa fastigheter är 6 procent. Den låga avkastningen beror på att det ingår vissa byggnadsprojekt utan avkastning. Vid övertagandet av tillgångar ökar oftast balansomslutningen mer än värdet på den enskilda panten. Detta beror på att panträttsinnehavare med bättre inomläge köps ut en effekt som under 1994 uppskattades till cirka 20 procent av det bokförda värdet på tillgångarna och i många fall måste även panter i friska krediter tas över. Detta medför att övertagna tillgångar kan öka mer än vad som motsvaras av redovisad minskning av problemkrediter. Övertagna fastigheter i Mandamus Mkr 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Period 4 kv 92 1 kv 93 2 kv 93 3 kv 93 4 kv 93 1 kv 94 2 kv 94 3 kv 94 4 kv 94 Förvärv per kvartal Förvärv ackumulerat 19

Förvaltningsberättelse Finansiell översikt Mandamus övertagna tillgångar består huvudsakligen av fastigheter, vars värde vid årets slut uppgick till 4,4 miljarder kronor. Därtill kommer 0,6 miljarder kronor i utländska fastigheter ägda av bolag som ej konsoliderats. Värdet av övertagna aktier och andelar var 0,2 miljarder kronor. Fastighetsmarknaden är fortfarande svag, även om viss ljusning kan skönjas, speciellt inom storstadsregionerna. Det fortsatt höga ränteläget är dock en återhållande faktor när det gäller prisutvecklingen på fastigheter. Försäljning av övertagna fastigheter har därför hittills inte skett i någon större omfattning. Geografiskt sett dominerar Malmöhus län med en fjärdedel av värdena för övertagna fastigheter. Geografisk fördelning av fastighetsvärden i Mandamus Område Andel av totalen, % Malmöhus län 26 Hallands län 12 Övriga Sydsverige 17 Stockholms län 6 Övriga Mellansverige 15 Norrland 13 Summa Sverige 89 Utlandet 11 Summa 100 Arbetet med att öka uthyrningen har under året intensifierats, speciellt då det gäller bostäder. I Malmö och Trelleborg har speciella bostadsbutiker inrättats. Åtgärderna har givit gott resultat. Vakansgraden för bostäder var den 31 mars 1994 7,8 procent och hade för samma bestånd minskat till 4,4 procent vid årets slut. Värdering Värdena på fastigheterna har framräknats som avkastningsbaserade marknadsvärden, enligt samma principer som föregående år. Beräkning har skett utifrån normaliserade driftsnetton och olika direktavkastningskrav beroende på belägenhet och typ av fastighet. De normaliserade driftsnettona återspeglar förväntningar om hyresutveckling, vakansgrad samt drifts- och underhållskostnader under en femårsperiod. Belåningen har beaktats i värderingarna om den har utgjort en värdepåverkande faktor, det vill säga vid statlig belåning med subventionerad ränta. Det lägsta av marknadsvärdet och anskaffningsvärdet för respektive fastighet utgör bokfört värde. Av tabellen framgår de av banken tillämpade genomsnittliga direktavkastningskraven. Koncernens investmentportfölj obligationsinnehav Fördelad på emittent Företagsfinansierande institut, 19% De utländska fastigheterna är belägna i Danmark, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Spanien, Portugal och USA. Fastigheterna gav ett sammanlagt driftsnetto på 212 Mkr. Om hänsyn tas till att en stor del av fastighetsbeståndet innehafts endast under ett fåtal månader under 1994, blir direktavkastningen för de svenska fastigheterna genom uppräkning till årstal 6,9 procent. Bostadsfinansierande institut 13% Svenska staten 68% 20