Nummer 3 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg



Relevanta dokument
Nummer Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg

Vägledning vid venprovtagning

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Om biobankslagen. och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning. Landstingens Biobanksprojekt

Samtycke angående sparande av biobanksprov. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Sammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis.

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 7 SEPTEMBER 2016

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 MAJ 2013

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017

LABNytt Innehåll. LABNytt 03/2015. Klinisk kemi Klinisk patologi och cytologi

Om biobankslagen och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 2 MARS 2017

Laboratorienytt. Nr 3, Maj Innehåll: Klinisk Mikrobiologi. - Ändrad analysmetod för streptokockserologi

Landstinget Dalarna Sid 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2 MARS 2012

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2011

Dugga Klinisk Kemi, DS

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m (om inget annat datum anges)

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Landstinget Dalarna Sid 1 av (7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 3 MAJ 2009

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013

Innehåll NATIONELLA BIOBANKSRÅDET (NBR)

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

Nummer Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Datum Diarienr: SkaS Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Patologi. - Telefontider - Öppettider. 3 Klinisk Kemi

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2010

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 JANUARI 2013

Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin - KITM:s öppettider. - Klinisk Kemis öppettider - Analys av Takrolimus - Patientinstruktioner på engelska

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(7) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 3, februari 2018

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Provtagningsanvisningar

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4, SEPTEMBER 2012

Labnytt Nr 2, 3 april 2019

/2012. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m (om inget annat datum anges)

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2009

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning Utskick: 1. Var arbetar du?

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad SEPTEMBER 2014

Klinisk Kemi Halland Landstinget Halland

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Biobanken - Sommaruppehåll Biobanken. 3 Klinisk kemi - Revidering av kemi-remisser - Metodbyte S-Gastrin

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

2 Klinisk Genetik - Öppettider för Klinisk Genetik under jul och nyårshelgerna - Remiss för Chimerism i blanketthotellet

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

Att följa upp läkemedelsbeh.

Afinion Patientnära, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg Innehållsförteckning

Meddelande 6/2011. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Laboratoriemedicin VL LabNytt nr GDPR - Den nya dataskyddsförordningen

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

7/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad DECEMBER 2013

Provtagningsanvisningar

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Diabact UBT 50 mg tabletter.

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Datum /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska

Dagens agenda. Metoden. Varför mäter vi CRP? QuikRead go CRP Orion Diagnostica Oy / Sverige. Presentation av föreläsarna

Ingående agens i Luftvägspanel 17 agens analyserat med FilmArray

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2012

/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland, - gällande fr.o.m (om inget annat datum anges)

Laboratorienytt. Nr 3, april Innehåll: 1 Innehållsförteckning. 2 Kundkoder/streckkodsetiketter 2 Provtagningsanvisningar 2 Laboratorienytt

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 7, juni 2018

Provtagningsanvisning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 10, november 2017

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 SEPTEMBER 2009

Regional Analysförteckning och en Labdatabas för AsynjaVisph

Meddelande 5/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland. Ett telefonnummer till Laboratoriemedicin Västra Götaland

Datum Diarienr: SkaS /2014

Ny analyskatalog 14 oktober 2015

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad NOVEMBER 2014

Beställer du prover? Tar du prover? Tittar du på analysresultat? Då har vi viktig information till dig!

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Landstinget Dalarna Sid 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2, MARS 2010

/2014. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning

LABNytt Innehåll. LABNytt 02/2016. Klinisk kemi Blodcentralen (Transfusionsmedicin) Klinisk patologi och cytologi

Läkemedelsbehandling och amning

2 Biobanken - VIP-prov i blå Sofiabox till Biobanken norr

Provtagning för blododling, information till vårdenhet

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium

Transkript:

Nummer 3 2009 Information från Landstinget Gävleborg

Upprättat datum: 2009-11-09 2(18) Innehållsförteckning ALLMÄN INFORMATION... 3 LABXET REDAKTION... 3 LABORATORIEMEDICINS HEMSIDOR... 3 ÄNDRAD ÖPPETTID FÖR LABORATORIEMEDICINS KUNDTJÄNST... 3 MÄRKNING AV BLODRÖR... 3 AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI... 4 PEDIATRISKA REFERENSINTERVALL FÖR TSH, FT3 OCH FT4... 4 PTH-VÄRDEN VS S-CA... 4 P- GLUKOS MMOL/L... 4 LÄKEMEDEL OCH THYROIDEAHORMONER... 5 ANGÅENDE CYSTATIN C OCH SKATTAT GFR... 6 BNP OCH NJURFUNKTION... 6 RESERVRUTIN VID HÖG BELASTNING AV PLASMA-TNI PÅ STRATUS... 7 ANGÅENDE THALASSEMISCREEN MED HPLC METOD... 7 CKMB, NEDLÄGGNING PÅ CENTAUR CP I HUDIKSVALL OCH BOLLNÄS... 7 TAKROLIMUS (SYNONYMER FK 506, PROGRAF)... 9 SNABBTEST FÖR INFLUENSA DYGNET RUNT I GÄVLE OCH HUDIKSVALL... 10 KONCENTRATIONSBESTÄMNING AV GENTAMICIN... 10 ANALYS PRO-CALCITONIN, PCT... 11 FÖRÄNDRINGAR AV MYOGLOBINANALYSEN... 13 AKTUELLT FRÅN KLINISK MIKROBIOLOGI... 14 NY REMISS FÖR MIKROBIOLOGI... 14 INFLUENSA A, PCR-ANALYS... 15 BYTE AV LABDATASYSTEM INOM KLINISK MIKROBIOLOGI... 15 AKTUELLT FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN... 16 UTÖKAD INFORMATION PÅ INTERINFO... 16 BAS-TESTSVAR... 16 BIOBANKSLAGEN- FÖLJER VI DEN?... 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNINGAR FRÅN TIDIGARE NUMMER... 18

Upprättat datum: 2009-11-09 3(18) Allmän information LabXet redaktion Kontakta gärna redaktionsrådet om ni önskar mer information inom något område. Redaktionsrådet består av: Maria Dahl Klinisk Kemi Gävle Ann-Louise Sundström Klinisk Patologi och Cytologi Gunilla Dahlstedt Klinisk Mikrobiologi Kristina Georgsson Transfusionsmedicin Samtliga kan nås via mail, skriv förnamn.efternamn@lg.se. s hemsidor I Plexus hittar du s hemsidor under Vård och hälsa - Vårdprogram och rutiner Du kan även nå s hemsidor direkt via Internet under Landstinget Gävleborg, www.lg.se Vård och hälsa Övriga verksamheter. Ändrad öppettid för s kundtjänst s kundtjänst är från och med 2009-09-15 öppen vardagar kl 8-16. Övrig tid når ni oss via kontakt med respektive enhet. Se kontaktinformation (länk) på s hemsida. Märkning av blodrör Det av stor vikt att remiss och rör är märkta på rätt sätt, med en tydlig etikett klistrad längs med röret utan flagga eller knölar. Detta gäller samtliga blodrör för analyser begärda inom Transfusionsmedicin, Klinisk Kemi och Klinisk Mikrobiologi. Om etiketten inte sitter längs med röret så kan instrumenten inte läsa streckoden. En knölig etikett kan innebära risk för att röret fastnar i instrumenten!

Upprättat datum: 2009-11-09 4(18) Aktuellt från Klinisk Kemi Pediatriska referensintervall för TSH, FT3 och FT4 Nya publikationer finns nu tillgängliga vilket gör det möjligt och rimligt att ange referensintervall för TSH, FT3 och FT4 från 2 mån upp till 18 år. Charlotte Gruveström Metodansvarig PTH-värden vs S-Ca PTH värden bör alltid bedömas med hänsyn till s-calciumnivåerna. Här en bild som åskådliggör sambanden på ett bra sätt. PTH (ng/l) vs s-ca mmol/l för Primär Hyperpara Tumorhypercalcemi och Hypopara jämfört med normalpersoner. P- Glukos mmol/l Gränser för C-Peptid och P-Glukos efter 3 dygns fasta hos 25 friska personer samt hos 40 patienter med PAD-verifierat insulinom.

Upprättat datum: 2009-11-09 5(18) Läkemedel och thyroideahormoner Litium Li interfererar minskar thyroidhormon-syntesen. Långtidsbehandling ger struma i upp till 50 % av patienterna, subklinisk hypothyreos i ca 20 % av fallen och klinisk hypothyreos i ytterligare 20 %. Många Li behandlade patienter har anti-tpo i serum och har då visats ha en ytterligare ökad risk för overt hypothyreos. Jod Normala individer som får 1 2 mg oorganiskt jod per dag får en övergående minskning av T4 och T3 insöndringen och en övergående ökning av TSH. Minskningen av T4 och T3 är mer uttalad men vanligen också övergående hos patienter med hyperthyroidism. Hos patienter med autoimmun thyroidit, hos patienter som radiojod-behandlats för hyperthyreos och hos patienter som undergått partiell thyroidektomi och sannolikt när det gäller patienter vars thyroidea är skadad på något sätt kan jodtillförsel orsaka en persisterande hypothyroidism. När det gäller dessa patienter sker inte någon adaptation till joden anti-thyroida effekter i motsats till normala individer. En särskild risk i detta sammanhang är de jodinnehållande röntgenkontrastmedlen. Jod kan också paradoxalt nog orsaka hyperthyroidism hos euthyroida patienter med autonom thyroideafunktion d v s multinodulär struma eller autonomt thyroideaadenom. Hyperthyroidismen kan utvecklas 3 8 veckor efter jodtillförseln och kan kvarstå i månader efter att tillförseln upphört. Ovanstående bör man ta hänsyn till vid användningen av kontrastmedel hos alla med någon form av thyroideafunktionsrubbning i anamnesen. Övriga läkemedel med thyroideapåverkan Minskad TSH insöndring Dopamin Glucocorticoider Octreotid (somatostatinanalog, akromegalibehandling) Minskad T3 T4 produktion Li Jod Amiodarone Aminoglutetimid Ändrad transportproteinbindning Furosemid Fenclofenac Mefenaminsyra Salicylat Ökad levermetabolism Fenobarbital Rifampicin Fenytoin Karbamazepin Minskad omvandling T4 till T3 Propylthiouracil Amiodaron Beta blockare Glucocortocoider Uppkomst av anti-tpo antikroppar Interferon alfa (20 % av behandlade)

Upprättat datum: 2009-11-09 6(18) Angående Cystatin C och skattat GFR Observera att när man skattar GFR från mätningar av Cystatin C så får man kroppsytenormaliserade GFR-värden. I ett diagram har avsatts på ena axeln uppmätta Cystatin C värden och på andra axeln kroppsytenormaliserade iohexolclearance värden. Den exponentialekvation som bäst beskriver sambandet (högst r-kvadrat) används så för att skatta sambandet mellan kroppsytenormaliserat (relativt) GFR från uppmätt Cystatin C. Kroppsytenormaliserat GFR (relativt GFR) kan omräknas till ej kroppsytenormaliserat GFR (absolut GFR) genom att multiplicera med kvoten "aktuell kroppsyta/1,73. Nomogram för beräkningar av kroppsyta utifrån längd och vikt finns bl a i FASS. Se även länk till Lunds Universitet, http://www.egfr.se/egfrse.htm Ej kroppsytenormaliserat GFR (absolut GFR) används främst när man vill dosera toxiska läkemedel som elimineras via njurarna. Risken för toxiska biverkningar bestäms i dessa fall av individens verkliga (absoluta) GFR och denna kan beräknas med utgångspunkt från relativt GFR i länken nedan. Kroppsytenormaliserat GFR (relativt GFR) används främst vid diagnostik, när man vill sätta gränser för normal njurfunktion och vid angivande av referensintervall. BNP och njurfunktion I nyligen publicerade studier anges möjliga förklaringsmekanismer till den ökade BNP och NTproBNP serumkoncentration som ses hos patienter med moderat nedsatt njurfunktion (1,2). Sammantaget indikerar dessa arbeten att ökade BNP och NT-proBNP koncentrationer i första hand är relaterade till och resultat av närvaro och utbredning av kardiell sjukdom snarare än nedsatt njurfiltration. En del frågor återstår såsom varför NT-proBNP stiger relativt mer än BNP vid samma grad av filtrationsnedsättning men den primära frågan som inställer sig är inte längre ad en ökning av natriuretiska peptider kan bero på utan vad man kan göra åt den. (3) Mot bakgrund av detta har vi tagit bort rutinen att alltid analysera S-Kreatinin samtidigt med BNPanalysen. En BNP ökning skall tolkas som signifikant även i sammanhang med kreatiningstegring. Referenser 1. van Kimmenade RR, Januzzi JL, Bakker JA et al. J Am Coll Cardiol 2009;53:884-90 2.Niizuma S, Iwanaga Y, Tamaka T et al Clin Chem 2009;55:1347-53 3 de Filippi C R, Christenson R H Clin Chem 2009;55:1271-73

Upprättat datum: 2009-11-09 7(18) Reservrutin vid hög belastning av plasma-tni på Stratus Centaurinstrumenten var ursprungligen godkända enbart för serumprov till TnI-analysen men har nyligen godkänts även för plasma. Vi inför nu en reservrutin som innebär att plasmaprov, som i första hand är avsedda att analyseras på Klinisk Kemis Stratus, vid anhopning kommer att analyseras på Centaur. Viss nivåskillnad föreligger eftersom det rör sig om två metoder med skild antikroppskonfiguration och antikroppsspecificitet men cutoff är som tidigare vid samma nivå. Hänsyn bör tas till eventuell nivåskillnad när TnI värden följs över tid. Plasmaprov körda på Centaur kommer att åtföljas av en kompletterande kommentar Plasmaprov analyserat på Centaur. Charlotte Gruveström Metodansvarig Angående Thalassemiscreen med HPLC metod HPLC jonbytarkromatografi är en utmärkt metod för direkt identifiering och kvantifiering av Hbvarianter med god precision och reproducerbarhet. Metoden lämpar sig väl för rutinundersökning av hemoglobinvarianter, hemoglobinopatier och thalassemi med ledning av retentionstider och relativ koncentration (% Hb) Se lista Hb-varianter (länk) på de Hb-varianter som kan ses. Se också tidigare pm Thalassemiscreen HbF HbA2 (länk) Vi önskar att ni i första hand använder elektronisk remiss då thalassemiscreen finns inlagd i journalsystemet sedan länge. Vi kommer mot bakgrund av ovanstående att analysera provet med vår HPLC-metod även om vi får pappersremiss med önskemål om Hb elfores CKMB, nedläggning på Centaur CP i Hudiksvall och Bollnäs Fr.o.m. 2009-09-14 har vi lagt ner CKMB-analysen på Centaur CP instrumentet (serummetoden) på grund av påtagligt minskade beställningar. Analysen kommer fortsättningsvis att vara kvar som plasmaanalys på Stratusinstrumenten i Hudiksvall och Bollnäs. Således gäller fortsättningsvis att analyser av CKMB måste tas med heparinplasma (grön kork) och prover från Gästrikland vidarebefordras till lab. i Bollnäs respektive Hudiksvall. Charlotte Gruveström Metodansvarig

Upprättat datum: 2009-11-09 8(18) Ciklosporin Ny analys fr. o m 2009-09-14, analyseras vid Enheten för Klinisk Kemi i Gävle. Bakgrund Ciklosporin, även känt som Cyklosporin A, är en naturligt förekommande cyklisk polypeptid med användning som immunosuppressivt läkemedel. I plasma är Ciklosporin till 90 % proteinbundet, framför allt till lipoproteiner. Denna fördelning är temperaturberoende. Därför analyseras Ciklosporin i helblod då analys i plasma ger problem med stor variabilitet. Halveringstiden anges till ca 6 tim hos friska, ca 11 tim hos njurtransplanterade och 20 tim vid leversjukdom med stor variation inom varje grupp. Ciklosporin metaboliseras nästan fullständigt till 15-tal metaboliter som huvudsakligen utsöndras via gallan. En del metaboliter har viss farmakologisk effekt. Olika analysmetoder kan skilja sig åt beträffande vilka av metaboliterna som medbestäms. Indikation Monitorering av organtransplanterade patienter. Referensintervall Terapeutiskt riktområde bestäms av klinikerna beroende på indikation och tidpunkt efter transplantation. Provtagning Provet tas på morgonen 10-12 h efter medicinering (före intag av ny medicindos). Provet skall utgöras av venblod som inte är taget från infart där Ciklosporin injicerats. 5 ml EDTA-rör, lila propp eller mikrotainerrör, lila propp. Minsta volym 250 µl. Tid för senaste dos skall anges på remissen. Provet skall inte centrifugeras och kan förvaras i kylskåp 7 dagar. Analysen kommer utföras varje vardag mån- fre. Kan ej tas som förtur/akut. Fr. o m 2009-10-22 faktoriserar vi Ciklosporinvärden för att ernå bättre nivåöverenstämmelse med Akademiska laboratoriet, Uppsala.

Upprättat datum: 2009-11-09 9(18) Takrolimus (synonymer FK 506, Prograf) Ny analys fr. o m 2009-09-14, analyseras vid Enheten för Klinisk Kemi i Gävle Bakgrund Tacrolimus (FK 506 Prograf) är ett immunosuppressivt läkemedel. Substansen verkar liksom Cyklosporin genom hämning av T-cellsfunktioner och påverkar även B-celler och bildningen av interleukiner och interleukinreceptorer. Takrolimus anrikas i erytrocyterna varför analys görs på helblod. Halveringstiden är hos transplanterade patienter approximativt 12 timmar. Takrolimus metaboliseras av P-450 systemet huvudsakligen via CYP3A4 till flera metaboliter som utsöndras via faeces. Omfattande interaktioner föreligger mellan Takrolimus och ett stort antal andra läkemedel. Monitorering av blodkoncentration är nödvändigt för att optimera effekten och minska biverkningarna. Indikation Monitorering av organtransplanterade patienter. Referensintervall Terapeutiskt riktområde bestäms av klinikerna beroende på indikation och tidpunkt efter transplantation. Provtagning Provet tas på morgonen 10-12 h efter medicinering (före intag av ny medicindos). Provet skall utgöras av venblod som inte är taget från infart där Takrolimus injicerats. 5 ml EDTA rör, lila propp eller mikrotainerrör, lila propp. Minsta volym 250 µl. Minst 1/3 av röret bör vara fyllt med blod. Tid för senaste dos skall anges på remissen. Provet skall inte centrifugeras och kan förvaras i kylskåp 7 dagar. Analysen kommer utföras varje vardag mån- fre. Kan ej tas som förtur/akut.

Upprättat datum: 2009-11-09 10(18) Snabbtest för influensa dygnet runt i Gävle och Hudiksvall Från och med fredag 2009-09-04 kl. 16:00 finns snabbtest för influensa tillgängligt dygnet runt på både Gävle och Hudiksvalls sjukhus. I Hudiksvall utför Klinisk Kemi analysen dygnet runt. I Gävle utför Klinisk Mikrobiologi analysen kl 8-16:00 på vardagar, under jourtid (kvällar, nätter och helger) utförs analysen av Klinisk Kemi. När Klinisk Kemi i Gävle flyttar in i sina ordinarie lokaler (december 2009) ska snabbtesten analyseras här dygnet runt. Snabbtesten utförs endast på inneliggande patienter om laboratoriet får två analysrör. Observera att om snabbtestsvaret är negativt måste PCR-analys inväntas. Snabbtesten har bra specificitet för influensa, d.v.s. man kan lita på ett positivt svar. Av snabbtesten framgår dock inte om det är den nya influensan eller säsongsinfluensa A. Sensitiviteten är däremot dålig, 39 % i SMI: s undersökning (juni 2009). Detta betyder att ett negativt svar kan vara falskt negativt och att patienten ska handläggas som influensa tills svar från PCR kommer. PCR användes som jämförelse i SMI: s undersökning med 100 % sensitivitet och specificitet. Det är mycket viktigt att provtagaren tar två rör med sugsekret från nasopharynx. Kommer endast ett prov till laboratoriet utförs PCR. Ingen snabbtest utförs i dessa fall. Blodrör för frysning skickas liksom tidigare till Mikrobiologen. För er kunder innebär detta ingen förändring vid inskickandet av prov. Provtagning sker som tidigare, liksom användning av Mikrobiologens pappersremiss in till laboratoriet. Observera att svar kan komma både från Klinisk Kemi och Mikrobiologi. Karin Wallgren Medicinskt ansvarig läkare Susanna Björklund Vårdenhetschef Koncentrationsbestämning av Gentamicin Roche drar med omedelbar verkan in sin reagens för koncentrationsbestämning av Gentamicin eftersom det visat sig kunna ge för höga koncentrationer. Man kan idag inte svara på grundorsaken, endast att det är ett tillfälligt fel i tillverkningen. Roche arbetar med att lösa problemet. Klinisk Kemi i Gävle analyserar normalt denna analys på ett Roche-instrument varför vi också stoppar analysen. Prov kommer istället att vidarebefordras till Klinisk Kemi i Uppsala som utför analysen med reagens från en annan tillverkare. Prov transporteras från s enheter i Gävleborg till Uppsala med ordinarie transport varje vardagsmorgon. Kontakta lokalt lab. för information om transporttid. Vid behov av akut analys lördag kan prov ev. skickas direkt med taxi till Uppsala. Kliniken får då själv ordna transport och kontakta Klinisk Kemi i Uppsala, tfn 018-611 42 05. På söndagar utförs inte analysen i Uppsala. Anges faxnummer på remiss/beställning faxas svar samma dag från Uppsala. Elin Swerup Tekniskt metodansvarig Karin Wallgren Medicinskt metodansvarig

Upprättat datum: 2009-11-09 11(18) CRP, nytt referensintervall Från och med onsdag 2009-10-07 gäller nytt referensintervall för CRP. Det nya referensintervallet är CRP <1 mg/l. Elin Swerup Metodanvarig Analys Pro-Calcitonin, PCT Fr. o m v 44 analyseras PCT vid Enheten för Klinisk Kemi i Gävle Bakgrund PCT (Pro-Calcitonin) är prekursor till Calcitonin och är ett protein med 116 aminosyror och en molvikt på ca 13000 g/mol. Friska individer har mycket låg plasmakoncentration av PCT; < 0,1 µg/l men stiger snabbt och kraftigt vid bakteriella infektioner. PCT är stabilt i plasma både in vivo och in vitro och metaboliseras ej till aktivt calcitoninhormon i plasma. PCT börjar stiga inom 4 tim efter ett bakteriellt eller endotoxiskt stimulus. PCT syntetiseras fysiologiskt i thyroideavävnad men vid sepsis syntetiseras PCT utanför thyroidea. Halveringstiden i plasma är ca 1 dygn (25-30 h) Indikationer för PCT är fr. a differentialdiagnostik mellan bakteriell infektion gentemot icke infektiösa orsaker till inflammation samt för att skilja viros från bakteriell infektion. PCT har bättre sensitivitet och specificitet än CRP vid dessa användningsområden: Bakteriell infektion vs icke infektiös inflammation PCT CRP Specificitet 81 % 67 % Sensitivitet 88 % 75 % Bakteriell infektion vs viros PCT CRP Specificitet 73 % 70 % Sensitivitet 92 % 86 % Andra indikationer: Diagnostik och uppföljning av patienter med sepsis och multiorgansvikt. Diagnostik och uppföljning av postoperativa infektioner. Vid sepsis och multiorgansvikt är PCT stegringen ej enbart att hänföra till ett bakteriellt inflammations/infektionsfokus utan avspeglar en generell hyperaktivering av immunsystemet och effekter av proinflammatoriska cytokiner. Sammanfattningsvis utgör PCT en god diagnostisk markör för sepsis och eller septisk chock och är en bättre markör än CRP i detta sammanhang vilket visats i många studier. Ref bl a Uzzan B, Cohen R, Nicolas P, et al Crit Care Med 2006 Vol 34 No 7 p 1-7. Prat C, Dominguez C, Rodrigo M et al Eur J Clin Microbiol Inf Dis 2004; 23;136-138.

Upprättat datum: 2009-11-09 12(18) Provtagning: 5 ml venblod i rör med separationsgel, gul propp eller rör utan tillsats, röd propp. Analysen utförs på serum, men heparin- och EDTA-plasma kan användas. Analysen kommer att utföras även som jouranalys. Hållbart 4 h i rumstemperatur 1 dygn i kyl Frys vid längre förvaring Referens område: < 0,5 µg/l Ospecifikt ökade värden kan ses vid mkt allvarliga viroser, autoimmuna sjukdomar eller maligniteter men sällan över 2 µg/l. Under första två levnadsdygnen kan ökningar utan bakomliggande infektiös orsak ses: Referensintervall nyfödda: 0-6 h < 2 µg/l 6-12 h < 8 µg/l 12-18 h < 15 µg/l 18-30 h < 21 µg/l 30-36 h < 15 µg/l 36-42 h < 8 µg/l 42-48 h < 2 µg/l För mer information se bildspel PCT-CRP (länk) Charlotte Gruveström Metodansvarig

Upprättat datum: 2009-11-09 13(18) Förändringar av Myoglobinanalysen Fr.o.m. 2009-11-03 kommer Myoglobin i Gävle att analyseras på annat instrument (Cobas E-modul). Tidigare analysmetodik och instrument kommer fortsättningsvis användas i Hudiksvall. Metodiken i Gävle kommer att ha ett mätområde upp till 30 000 µg/l, resultat över detta besvaras som > 30 000 µg/l. Mätområdet i Hudiksvall är som tidigare upp till 15 000 µg/l, resultat över detta besvaras som >15 000 µg/l. Om beställare i Hudiksvall önskar exakt mätvärde över 15 000 µg/l måste nytt prov tas för vidarebefordran till Gävle kem lab. Medicinsk bakgrund Myoglobin är ett hemprotein med molekylmassa ca 17800 Da som finns i hög koncentration i både hjärt- och skelettmuskelceller. Myoglobin frisätts redan 2-4 timmar efter myocytskada och därmed något tidigare än andra hjärtskademarkörer. Halveringstiden i cirkulationen är ca 15 minuter och eliminationen sker genom renal filtration. I infarktdiagnostik är S-Myoglobin av värde ff a för att kunna utesluta infarkt vid mätning inom det diagnostiska tidsfönstret på ca 4-12 timmar. Icke infarktbetingade myoglobinökningar ses vid muskeltrauma, myopatier, muskeldystrofier, kraftig fysisk ansträngning samt vid njursvikt beroende på minskad renal elimination. Höga serumnivåer av myoglobin leder till njurskador Provtagningsanvisningar som tidigare 5 ml venblod i rör med separationsgel (gul eller röd propp) Analysera inom 8 timmar Provet kan förvaras i kyl 48 timmar Häll av serum och frys provet om analys ej kan ske inom angiven tid Analysen utförs dygnet runt Referensområdet ändras marginellt: Kvinnor Män 25 58 µg/l 28 72 µg/l Charlotte Gruveström Metodansvarig Absolut GFR fr Cystatin C From 6 november 2009 börjar vi analysera Absolut GFR fr Cys.C på enheterna för Klinisk Kemi i Bollnäs, Gävle och Hudiksvall. Från samma datum finns analysen tillsammans med Cystatin C på vår hemsida.

Upprättat datum: 2009-11-09 14(18) Aktuellt från Klinisk Mikrobiologi Ny remiss för Mikrobiologi En ny remiss för Klinisk Mikrobiologi i Gävleborg finns att beställa från Simonsen Material AB. OBS! Från och med 2009-10-01 måste, på grund av datatekniska skäl, denna nya remiss användas. Varje remiss har ett unikt id-nummer och får inte kopieras. Kvarvarande gamla remisser ska kastas och kan inte längre skrivas ut från Elektroniska blanketter. Benämning: Klinisk mikrobiologi Gävleborg Format: A4 med grön kant Beställning: Simonsen AB, artikelnr 247303 (minsta fp 100 st) Flera prov/provtyper kan skickas på samma remiss. Tag loss etiketter från remissens baksida och klistra på alla flaskor/rör enligt anvisning på remissen. Streckkodsetiketten ska sättas längs med röret så att streckkoden kan läsas av i instrumenten. Vid flera provtyper; ange provtyp i det gröna fältet på respektive etikett eller på annan plats på flaska/rör. Att fylla i remissen Markera med tydliga kryss i därför avsedda rutor. Beställare ska framgå i klartext, ej kodat. Använd helst etikett med både streckkod och text. Patient ID ska anges i klartext. Använd streckkodsetikett eller stämpla med patientbricka. Texten ska vara tydlig. Telefonnummer, direkt till beställare (ej växel eller telefonsvarare), är viktigt för snabb telefonkontakt när telefonsvar bedöms som angeläget. Kliniska data påverkar provhantering och bedömning av resultat på laboratoriet och ska fyllas i för optimalt omhändertagande och relevant svarsbedömning. Provtyp (grön rubrik) anges med kryss i lämplig ruta. Ange även provlokal där detta efterfrågas. Önskad analys (gul rubrik) anges med kryss. Remissen får vikas i sin perforering men inte rullas. Gamla remisser debiteras Gamla remisser som inkommer till laboratoriet måste skrivas om på nya remisser för att kunna hanteras i vårt labdatasystem. Att manuellt överföra information från en remiss till en annan innebär en felrisk. Det innebär också merarbete och merkostnader för oss. Vi kommer därför att ta ut en avgift på 150 kr för varje gammal remiss som måste skrivas om. Gry Tjervaag Vårdenhetschef

Upprättat datum: 2009-11-09 15(18) Influensa A, PCR-analys Från 2009-09-14 analyserar Klinisk Mikrobiolog i Gävle influensa A med PCR-metod. Metoden är baserad på två olika PCR-metoder, en för säsongsinfluensa A och en för den nya influensan A (H1N1). Prov som kommer till laboratoriet vardagar före klockan 10.30 analyseras och besvaras samma dag. Prov som är positiva telefonbesvaras, därför är det viktigt att ni på remissen uppger ett telefonnummer där vi kan nå er så snabbt som möjligt (viktigt att det är ett direktnummer utan telefonsvar eller kö). Godkända provtagningsmaterial är nasofarynxaspirat och nasofarynxsekret. Finns möjlighet ska nasopharynxaspirat användas eftersom det har en högre känslighet i vår PCR. För PCR-diagnostik räcker det med att ett provtagningsrör med remiss skickas till laboratoriet. Observera att om snabbtest Influensa önskas så kräver detta ett eget rör plus remiss. I och med att vi inför PCR-diagnostik för Influensa A så utförs inte längre snabbtest på patienter från primärvården. På inneliggande patienter kan snabbtest fortfarande beställas, men vi rekommenderar PCR pga snabbtestens dåliga känslighet. Linda Lind Molekylärbiolog Byte av labdatasystem inom Klinisk Mikrobiologi Enheten för Klinisk Mikrobiologi har nytt labdatasystem för serologianalyserna fr o m den 2 november. Alla analyser inom det rödmarkerade fältet på remissen för Klinisk Mikrobiologi räknas till denna grupp. Svar till kunder som har Journal III kommer under en testperiod att skickas ut både som pappers- och datasvar (EDI). Under testperioden är det papperssvaret som gäller. Svarsrapporten har ett utseende som tidigare, men utan grön bård. Gry Tjervaag Vårdenhetschef

Upprättat datum: 2009-11-09 16(18) Aktuellt från Transfusionsmedicin Utökad information på Interinfo Fr. om 2009-06-12, har vi utökat informationen i Interinfo. Nu kan man se patientens blodgrupp med eventuella texter samt annan viktig information om patienten. Vid eventuella frågor kontakta din lokala blodcentral eller catarina.cedervall@lg.se monica.arkenström@lg.se BAS-testsvar Fr. o m 2009-11-23 kommer BAS-testsvar på papper inte längre att skickas från blodcentralerna till beställarna. Uppgift om giltig BAS-test finns att hämta via Interinfo (länk till lg.se) Lösenord krävs för åtkomst till Interinfo. De avdelningar som inte har tillgång till Interinfo ombeds ta kontakt med undertecknad. För Gävleborgs blodcentraler Catarina Cedervall catarina.cedervall@lg.se

Upprättat datum: 2009-11-09 17(18) Biobankslagen- följer vi den? Varje år sparas flera miljoner prov i olika biobanker i Sverige. Dessa prov behövs främst för hälso- och sjukvårdens utredningar och behandlingar av patienter, men de har också ett stort värde för forskning och utbildning. Biobankslagen säger att ett prov endast får sparas i en biobank om patienten har gett sitt medgivande. Patienten reglerar även till vilka syften provet får användas till exempel vård och behandling, forskning, klinisk prövning, undervisning, etc. Enligt lagen skall patienten informeras och ge samtycke till att provet får sparas, samtycket ska också dokumenteras i en journalhandling. Endast om patienten inte samtycker till att provet sparas eller vill begränsa användningen av provet skall nej-alternativet markeras på remissen. Dessutom måste patienten fylla i en s.k. Nej-talong. Nej-talongen kan skickas in samtidigt som provet om patienten är klar över sitt beslut. Det är viktigt att klargöra för patienten att det är värdefullt att provet sparas. Om patienten är tveksam eller vill ändra ett givet samtycke skickas Nej-talongen in i efterhand. Notera att resultatet av en utförd analys alltid finns kvar även om provet kasserats. Utan giltig nej-talong sparas provet tills vidare. Detta eftersom det bedöms är det bästa för patienten och att en kassering av provet är oåterkalleligt. Ett medgivande till att provet sparas kan när som helst dras tillbaka. Vilka prov omfattas av biobankslagen? Biobankslagen omfattar alla typer av prov som tagits inom hälso- och sjukvården och som kan Härledas till en viss person. Rutinprov, t ex vissa blod- och urinprov som inte sparas längre än två månader efter avslutad analys, har undantagits från lagen. Motsvarande undantag finns inte för prov som tas för forskningsändamål eller klinisk prövning, här gäller biobankslagen för alla prov som tagits inom hälso- och sjukvården. Vilka prov sparas och varför? Exempel på prov som sparas i biobank av medicinska skäl är vävnadsprov, cellprov och benmärgsutstryk som är tagna som hälsokontroll eller för histopatologisk- eller cytologisk diagnostik av tumörsjukdomar. Andra prov som sparas är serumprov tagna för utredning av infektioner, immunbrist- och immunologiska sjukdomar. Vad får proven användas till? Tillåtna användningsområden för prov som sparas i biobank är patientens egen vård och behandling, forskning och klinisk prövning, utbildning av vårdpersonal och kvalitets- och utvecklingsarbete inom vården. Vissa prov kan vara av stort värde för den medicinska forskningen om patienten gett sitt samtycke till detta. För att få forska på sparade prov måste alltid forskningsprojektet godkännas av en etikprövningsnämnd som bedömer om projektet är viktigt för vården och om det kan genomföras utan att patientens personliga integritet kränks. Utöver detta ska ansökan om Tillgång till prov och personuppgift för forskning till biobankssamordnaren. Marie Karlsson Biobankssamordnare Landstinget Gävleborg

Upprättat datum: 2009-11-09 18(18) Innehållsförteckningar från tidigare nummer Se länk http://www.lg.se/upload/epi/laboratoriemedicin/labxet/labxet%202009-2.pdf ALLMÄN INFORMATION 3 LABXET REDAKTION 3 LABORATORIEMEDICINS HEMSIDOR 3 NYA CHEFER FÖR KLINISK KEMI I HÄLSINGLAND 3 PROVTAGNINGEN PÅ GÄVLE SJUKHUS 3 AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI 4 NY METODIK FÖR ANTI-TRANSGLUTAMINAS IGA MED IMMULITE 2500 4 VERIFIERING AV POSITIVA ALLERGIPANELER 5 NEDLÄGGNING AV CKMB-ANALYS VID ENHETEN FÖR KLINISK KEMI, GÄVLE 5 C-PEPTID, KLINISK KEMI GÄVLE 6 HCG-ANALYS I HUDIKSVALL 7 LEGIONELLA OCH PNEUMOKOCK SNABBTEST, ANTIGENPÅVISNING 7 AKTUELLT FRÅN KLINISK MIKROBIOLOGI 8 EHEC-PCR NY ANALYS FR.O.M. 090601 8 FÖRÄNDRAD CLOSTRIDIUM DIFFICILE-DIAGNOSTIK 9 UTVÄRDERING AV NY CLOSTRIDIUM DIFFICILE-DIAGNOSTIK 9 MEDICINSKA KVALITETSINDIKATORER 10 NYA KVANTITATIVA ANCA-ANALYSER 10 BYTE AV SCREENINGTEST FÖR HIV 12 AKTUELLT FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN 13 NY BLODGRUPPSSEROLOGISK UTRUSTNING 13