Datortomografi Christian Werner rtg ssk
innehåll Historia Teknik Postprocessning Undersökningsmetodik Kontrastmedel Stråldos
Datortomografins fördelar Ger snabb och exakt avbildning som är operatörsoberoende Förlåtande till breda frågeställningar av typen patologi? Finns relativt lättillgänglig
Pneumoencephalogram
Atkinson Morley Hospital 1972
Hounsfield
Historisk överblick 1971 Den första datortomografen 1975 Den första helkroppsscannern 1976 tredje generationens DT 1987 Släpringsteknik introduceras 1990 Spiral-CT introduceras 1992 Den första CT-angiografin 1998 Multislice CT introduceras 2002 16 kanalers multislice 2004 64 kanalers multislice 2008 2008 320 kanalers multislice Flerenergi-DT Perfusion Lågdos Singleslice axial Singleslice spiral Multislice?
Teknik Apparaten Röntgenrör Detektor Hur den arbetar Axial Spiral Multislice Fönstersättningar
röntgenrör
CT röntgenrör När en ström leds genom katodens filament frigörs elektroner rotationsaxel Elektronerna Accelereras i spänningsskillnaden Mellan anod och katod I fokuspunkten bildas framförallt bromsstrålning men även en hel del värme
detektor röntgenrör
Scintillationsdetektor Collimator Reflekterande mate scintillator fotodiod förstärkare DAS
Bild med detektor
Scanprincip rör och detektor roterar kring patienten som Skjuts genom gantryöppningen kontinuerligt Under ett varv tas mellan ca1000 och upp till 2400 projektioner
Projektionsdata detektorsignal 100% 0% 1 500 1000 Detektor nr x,y-led
Återprojektion Metod för DT bildrekonstruktion som varit förhärskande fram till nu som går ut på att attenueringsvärden projiceras tillbaka på en bildmatris längs samma banor som de uppmätts.
Filter / Kernels mjuk hård
Hounsfield Units Innan en bild skapas omvandlas de attenueringsvärden som räknats fram till hounsfieldenheter Fasta värden är 0 för vatten och 1000 för luft CT = 1000 x (μ - μvatten) / μvatten
1000 900 800 Hounsfieldskalan 700 600 Skelett 0,500 500 400 300 200 100 Mjukdelar 0 Vatten 0,206-100 -200-300 Fett 0,185 Linjär attenueringskoefficient vid 60 kev -400-500 -600 Lungvävnad -700-800 -900-1000 Luft 0,0004
1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0-100 -200-300 -400-500 -600-700 -800-900 -1000 Det är endast möjligt att urskilja ett begränsat antal gråskaletoner Information om kontrastnyanser skulle försvinna om gråskalan fördelades över bildens hela HUvärdeskala Endast ett utsnitt av den totala mängden HU-värden tilldelas gråskalenyanser
Spiraldatortomografi Kontinuerlig bordsrörelse Interpolation nödvändig för att skapa positionsbestämda dataset för bildrekonstruktion Snabbare scanning Möjligt att rekonstruera bilder vid fritt valda positioner ger överlappande snitt utan att det ger ökad patientdos
Fönstersättning Fönsterbredden/ Window width anger en spännvidd av HU-värden som tilldelas gråskaletoner Fönsternivån/ Window level anger var centrum hos den av fönsterbredden definierade HU-värdes-intervallet skall ligga på HU-skalan
WW : 150 WL : 50 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100-100 -200-300 -400-500 -600-700 -800-900 -1000 WW : 400 WL : 50
WW : 1500 WL : 500 2500 2000 WW: 1500 WL : -500 1500 1000 500 0-500 -1000
Tre frågor att hålla i minnet när man tittar på en bildserie ur en datortomografiundersökning Vilken fönstersättning är lämplig? Lämplig Kernel / filter / algoritm? Vilken Snittjocklek /inkrement?
Postprocessning
Upplösning i z-led Singleslice vs Multislice Z-led 5mm Z-led 0.5mm Under multislice-eran förlorar axialsnitten sin överhöghet Vi kan skapa bilder i vilka plan vi vill
Multiplanara reformateringar MPR i standardplan För nästan alla undersökningar gäller att vi minst gör MPR i de tre standardplanen axial coronal sagittal
Vanlig röntgenbild av handleden
MPR valfria plan
Volume Rendering
Mergefunktion
VR Seedingverktyget Seedingverktyget letar efter angränsande voxlar med liknande attenuering och äter sig fram aorta
Virtuell endoskopi utnyttjar kontrastskillnaden mellan luft och mjukdelar eller mellan DT koloskopi Trachea stenos Traumatisk aortaskada
Virtuell tracheaendoskopi
DT av hjärtat/kranskärlen genom att korrelera bildtagning till EKG kan rörelsefria bilder av hjärtat erhållas Förkalkat plack Mjukt plack
Tidsupplösta DT bilder Hjärtundersökning EKG-triggning med rekonstruktioner i flera faser av hjärtcykeln Vi ser hur blod/kontrastmedel strömmar fram och åter mellan ett aneurysm och vänster kammare beroende av tryckförändringar
CT perfusion Mean Transit Time Blood Flow Blood Volume
Undersökningsmetodik Patientförberedelser Kontrast per os /vatten Avlägsna smycken, kläder m.m. som kan ge störningar Venös acces för flöden upp till ca 7ml/s PVK, CVK, subcutan injektionsport, PICC-line kateter Andningsinstruktioner Patientpositionering Kan vara utmanande vid kontrakturer, smärta, dyspne, övervikt
Metallartefakter Skelettkernel och fönster kernel och fönster för hjärnparenkym
Artefakter pga för tät per oral kontrast pat hade gjort en passageröntgen innan DT
Fotonbrist pga kroppshabitus
Kontrastmedel
Intravenöst jodkontrastmedel Angiografier Lesionsdetektion Lesionskarakterise ring Perfusion Blödning
jod z53
Diagnoser/undersökningar som kräver IVK Abscesser Post op i buken Tumördiagnostik Detektion, karakterisering, staging Tromboser / stenoser / aneurysm Lungembolier Stroke halskärl aorta Pågående blödning Tarmishemi m.fl. Vilka kräver ej kontrast Hjärna - vid blödning infarkt fråga Njursten avflödeshinder HRCT Generella lungparenkymförändringar
Utan och med kontrastmedel Illustration av kontrastmedlets Avgörande betydelse för diagnostik
Läckande aortaaneurysm Lungemboli
Kontrastmedel Leverns uppladdningsfaser Angiografi Arteriellt försörjda lesioner Tidig artärfas Sen artärfas Portal-venous inflow, sen artärfas, ca. 40s. Parenkymfas, venfas ca. 70s. Parenkymfas Kärlfattiga lesioner Senfas Washout 63
Oralt resp rektalt kontastmedel Oralt KM kan behövas för: Att skilja mellan tarm och andra strukturer Att påvisa läckage i GI kanalen Att ge en passagebild Rektalt KM kan behövas för Att påvisa läckage Att kartlägga fistlar Att kartlägga patologi i kolon
Per oralt kontrastmedel underlättar åtskillnad mellan tarm och t.ex. abscess
Extravasering av per oralt kontrastmedel vid perforation eller anastomosinsufficiens
Kontrastbiverkningar CIN Anafylaktoida reaktioner Senreaktioner
CIN - Contrast Induced Nephropathy Def =Kreastegring inom 3 dygn över 25% Incidens mindre än 5 % av pat med normal njurfunktion 10-30 % av patienter med nedsatt njurfunktion Riskfaktorer Nedsatt njurfunktion Hög ålder Dehydrering Hjärtinsufficiens m.fl
Hantering av risken för CIN Beräkning av GFR med hjälp av kreavärde, längd, vikt kön och ålder Dosering i gram jod skall inte överstiga det numeriska värdet för GFR Vid GFR under 30 försiktighet med kontrastmedel
Anafylaktoida reaktioner Mestadels milda Incidens av allvarliga reaktioner 0.004% Riskfaktorer Att ha reagerat på kontrast tidigare Allergisk disposition Premedicinering i.v. corticosteroider, antihistamin
Senreaktioner Hudutslag Klåda Inom 1 timme eftter us till 1 vecka efter us Ej livshotande
Stråldoser vid DT Årlig naturlig bakgrundstrålning 3-5mSv DT skalle 2-3 msv DT thorax 3-7 msv DT buk 5-10 msv
Lågdostrålning och risk Stokastisk risk cancerinduktion - känt samband för doser över 100mSv Vi kan inte utesluta förekomsten av en risk vid doser under 10 msv och gör antagandet om skadlighet av strålskyddshänsyn ALARA Vi skall inte göra onödiga undersökningar
Kontrastmedel och stråldos är bra för dig! Om det leder till undvarandet av onödig kirurgi Om det påvisar allvarlig patologi Att väga risker mot risker
Fundera över situationen Vilka patienter skall vi vara särskilt försiktiga med? Barn, ungdomar med lägre misstankegrad om sjukdom, gravida kvinnor Hos vilka patienter har andra frågor än ståldosreducering prioritet? Patienter med akuta livshotande tillstånd Patienter med hög ålder Patienter med en dödlig sjukdom