Konventionell röntgen - teori och fall

Transkript

1 Konventionell röntgen - teori och fall Erik Hedström BoF, SUS Disposition Teknik Systema-sk granskning: Lungröntgen Buköversikt Vad behövs för att skapa en röntgenbild? Röntgenstrålning joniserande strålning Vad är det? Hur alstras det? EB objekt Hur interagerar röntgenstrålning med objektet En detektor som fångar upp strålningen och konverterar den -ll en bild Röntgenstrålning Elektromagnetiska vågor Joniserande strålning Tillräckligt hög energi för att elektroner lämnar atomer Kan orsaka skada på vävnaden Röntgens nackdel Användbar: strålbehandling Röntgenrör Emission av elektroner från katoden genom upphettning (mas) Acceleration av elektroner till anoden (kv) Elektronerna interagerar med katoden (snedfasad skiva, Wolfram) Katoden lämnar ifrån sig värme och fotoner Fotonerna kan lämna röntgenröret genom endast ett hål Parametrar ma och kv mas = milliampèresekund strömmen vid katoden frigör elektroner från katoden mas = elektroner mas bestämmer hur många strålar svärtan i bilden kv = kilovolt spänningen mellan anod/ och katod ökar elektronernas hastighet kv = acceleration kilovolten bestämmer styrkan på strålningen kontrasten i bilden Hvað verður um orkuna? Hiti 99% Röntgengeislar 1% 1

2 Vad ser detektorn?? Vad ser detektorn? Vad ser detektorn? Vilka alternativ bidrar till bildinformationen? Vilka är direkt kontraproduktiva? objekt detektor Absorberad foton ger oexponerad detektoryta (fotoelektrisk effekt) Penetrerande foton påverkar detektorn och ger kontrast Spridd strålning påverkar detektorn men man vet inte varifrån fotonen kommer (blylameller mellan patient och detektor) Detektordplatta När kassetten utsätts för röntgenstrålar, exciteras bildplattan i relation till mängden infallande strålning. Bildplattan belyses av en laserstråle, vilket resulterar i en deexcitation. Samtidigt utsänds ljus som avläses av en fotodetektor och används för att skapa bilden. Bildplattan neutraliseras innan nästa exponering. Röntgenapparaterntgenutrust Fast röntgenapparat (rör + bildplatta) Mest använd för diagnostik Mobil röntgen Bilder på avd Genomlysning (rör + bildförstärkare) levande bild vid us Mag- tarm undersökning Angiogra\i Interventioner Användningsområde Oändligt! Men minskande till förmån för CT/MR Fördelar: Snabbt Billigt Nackdelar joniserande strålning Bildtolkning Röntgentäthet (hög strålabsorption) Hög täthet = ljust Ben, kalk Metall Låg täthet = mörkt Luft Fett Bilden är en sammanfattning av alla vävnaders absorption 2

3 Alltid två projektioner 90 Varianter: vridning, utandning, sidoläge Tillgång till gamla bilder för jämförelse. Lungröntgen Tombilder Systematisk granskning Lungparenkym, höger och vänster lunga, lober Pleurasinus Lungapex Om fokal förändring: lokalisera till en lob Kärlvidd Mediastinum Trakea och bronkträd Kärl Hjärta Skelett 3

4 Lungröntgen Lungbild omfabar samtliga strukturer i thorax thoraxväggen med hud, muskler och revben, lungsäck och lungor, lulvägar, hjärta, alla stora kärl, matstrupe Blinda områden som medias-num, nära ryggraden och pleurasinus: använd sidobilden Många bedside- undersökningar läge av trachealtub orientering, men ej exakt läge av CVK, drän och liknande; spetsen motsvarande visar grov patologi, kan ej utesluta en pneumothorax L Ä N G S T H X V Ä G g Bakom costa 1 sinus Ant-med recess Framför och bakom hjärtat Bakom costa 1 sinus Buköversikt Bedömning av: fri gas gasfördelning (ileus) Tunntarm Tjocktarm övrigt: kalk, bråck, organförstoring Bildtagning Hela buken inklusive vridbilder Stående eller liggande med horisontell strålriktning (nivå) Bäckenet Rectumsida Normal gasfördelning Ventrikel All-d Tunntarm 2 3 slyngor, icke- distenderad Normal diameter < 2,5 cm [> 3 cm dilaterad] Tjocktarm I rectum / sigmoideum: all-d 4

5 Normal vätskefördelning Ventrikel All-d (undantag supin bild) Tunntarm 2 3 nivåer Tjocktarm Ingen Fri gas Flanken (liggande) Under diafragma (stående) CT översiktsbild 5